Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2006/2137(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A6-0272/2006

Ingivna texter :

A6-0272/2006

Debatter :

PV 11/10/2006 - 20
CRE 11/10/2006 - 20

Omröstningar :

PV 12/10/2006 - 7.26
Röstförklaringar

Antagna texter :

P6_TA(2006)0418

Antagna texter
PDF 98kWORD 66k
Torsdagen den 12 oktober 2006 - Bryssel Slutlig utgåva
Uppföljning av rapporten om konkurrens inom sektorn för professionella tjänster
P6_TA(2006)0418A6-0272/2006

Europaparlamentets resolution om uppföljning av rapporten om konkurrens inom sektorn för professionella tjänster (2006/2137(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen "Rapport om konkurrens inom sektorn för professionella tjänster" (KOM(2004)0083),

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen "Professionella tjänster – Utrymme för ytterligare reformer – Uppföljning av rapporten om konkurrens inom sektorn för professionella tjänster" (KOM(2005)0405),

–   med beaktande av artiklarna 6, 43, 45, 49 och 81 i EG-fördraget,

–   med beaktande av sin resolution av den 18 januari 1994 om notarieyrket inom gemenskapens tolv medlemsstater(1) ,

–   med beaktande av sin resolution av den 5 april 2001 om tariffbaserade arvoden och bindande tariffer för vissa fria yrken, särskilt advokatyrket, och om de fria yrkenas särskilda roll och ställning i det moderna samhället(2) ,

–   med beaktande av sin resolution av den 16 december 2003 om marknadsregleringar och konkurrensregler för fria yrken(3) ,

–   med beaktande av sin resolution av den 23 mars 2006 om juristyrket och allmänintresset av fungerande rättssystem(4) ,

–   med beaktande av rådets direktiv 77/249/EEG av den 22 mars 1977 om underlättande för advokater att effektivt begagna sig av friheten att tillhandahålla tjänster(5) ,

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 98/5/EG av den 16 februari 1998 om underlättande av stadigvarande utövande av advokatyrket i en annan medlemsstat än den i vilken auktorisationen erhölls(6) ,

–   med beaktande av rådets direktiv 2003/8/EG av den 27 januari 2003 om förbättring av möjligheterna till rättslig prövning i gränsöverskridande tvister genom fastställande av gemensamma minimiregler för rättshjälp i sådana tvister(7) ,

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer(8) ,

–   med beaktande av Europeiska gemenskapernas domstols rättspraxis avseende konkurrensrätt och fri rörlighet för tjänster inom gemenskapen, med beaktande av nationella bestämmelser om minimiarvoden,

   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden(9) ,

–   med beaktande rapporten "Economic impact of regulation in the field of liberal professions in different Member States" från januari 2003 som IHS-institutet (Institute for Advanced studies) utarbetat på uppdrag av kommissionen,

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A6-0272/2006), och av följande skäl:

A.  I mars 2000 antog man vid Europeiska rådets möte i Lissabon ett reformprogram med målet att göra EU till världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi före 2010, med förmåga att skapa hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning, samtidigt som miljön respekteras (Lissabonagendan).

B.  I rapporten från högnivågruppen under ledning av Wim Kok "Möta utmaningen - Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning", som lades fram i november 2004, underströks vikten av att liberalisera samtliga marknader och undanröja onödiga regleringar för att stärka konkurrenskraften.

C.  Vid halvtidsöversynen av Lissabonagendan i mars 2005 beslutade Europeiska rådet att ge denna nytt liv och inrikta sig på tillväxt och sysselsättning. Medlemsstaterna uppmanades med kraft att lägga fram nationella reformprogram för främjande av tillväxt och sysselsättning.

D.  Tjänster har en betydande roll som EU:s viktigaste tillväxtmotor när det gäller att förbättra den europeiska ekonomins konkurrenskraft.

E.  Professionella tjänster är en huvudsektor i den europeiska ekonomin som måste omfattas av reformansträngningarna.

F.  I enlighet med subsidiaritetsprincipen är det medlemsstaterna som skall besluta om de önskar reglera yrkena direkt genom nationella bestämmelser eller om de tillåter självreglering från yrkesorganens sida.

G.  Kommissionen har under de senaste åren fört en dialog med medlemsstaterna och yrkesorganisationer om avskaffandet av konkurrensbegränsningar, något som lett till avregleringsåtgärder och nya reformansträngningar.

H.  Enligt subsidiaritetsprincipen har medlemsstaterna och de nationella yrkesorganisationerna för professionella tjänster en framträdande roll i det fortsatta reformarbetet.

I.  Det finns ett behov av att inbegripa yrkesorgan, andra yrkesorganisationer, konsument- och användarorganisationer samt alla relevanta intressenter i processen på ett balanserat sätt.

J.  Vissa regleringar är motiverade av att det existerar informationsasymmetrier mellan kunder och tillhandahållare av professionella tjänster, att vissa professionella tjänster kan betraktas som kollektiva nyttigheter och att professionella tjänster kan vara förknippade med externa effekter.

K.  Den inventering av professionella tjänster som gjordes 2002/2003 på uppdrag av kommissionen avspeglar inte längre den aktuella regleringssituationen i medlemsstaterna och detta försvårar därför bedömningen av reformansträngningarna.

L.  Kommissionen har underlåtit att ta upp effekterna avseende nya arbetstillfällen och extra tillväxt i samband med en systematisk och konkurrensvänlig reform av sektorn för fria yrken.

M.  Klara målsättningar och riktmärken grundade på vetenskapliga belägg kommer att få alla som är berörda av reformprocessen att komma till större insikt om behovet av reformansträngningar.

N.  De grundläggande prioriteringarna för reformen bör vara att ge konsumenterna större och lättare tillgång till sådana tjänster, samtidigt som kvaliteten och kostnadseffektiviteten för dessa säkerställs.

O.  Det finns fortfarande avgörande skillnader avseende i vilken grad de olika yrkeskategorierna har lyckats att öppna upp marknaden.

P.  I direktiv 2005/36/EG fastställs de bestämmelser enligt vilka mottagande medlemsstater kräver bestämda yrkeskvalifikationer för tillträde till eller utövande av ett reglerat yrke inom sitt territorium.

1.  Europaparlamentet välkomnar dialogen mellan kommissionen, medlemsstaterna och yrkesorganisationer för professionella tjänster i syfte att avskaffa konkurrensbegränsningar som är omotiverade eller som motarbetar allmänintresset och regleringar som missgynnar konsumenterna och i slutändan tillhandahållarna själva.

2.  Europaparlamentet uppmanar alla som är inblandade i reformprocessen att gå vidare på ett konstruktivt sätt.

3.  Europaparlamentet erkänner rätten till regleringar på grund av traditionsbundna, geografiska och demografiska särdrag. Parlamentet understryker i detta sammanhang att sådana regler bör väljas på ett sådant sätt att konkurrensen begränsas så lite som möjligt. Reformprocesserna inom ramen för existerande system måste drivas framåt i syfte att stödja uppnåendet av Lissabonmålen.

4.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att på ett konstruktivt sätt ta fasta på de praktiska erfarenheter som andra medlemsstater gjort av reformprocessen för professionella tjänster så att maximal nytta kan dras för de egna reformansträngningarna.

5.  Europaparlamentet anser att obligatoriet med fasta priser eller minimipriser och förbudet mot att förhandla om ersättning på grundval av det uppnådda resultatet kan påverka kvaliteten på de tjänster som erbjuds medborgarna och konkurrensen negativt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att åtgärda dessa begränsningar genom att anta mindre restriktiva åtgärder som bättre uppfyller icke-diskriminerings-, behovs- och proportionalitetsprinciperna och att införa förfaranden för att samråda med alla berörda parter.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att fördragsbestämmelserna om skydd av konkurrensen och den inre marknaden verkligen respekteras inom sektorn för fria yrken.

7.  Europaparlamentet anser att en effektiv och transparent självreglering eller reglering av fria yrkesutövare, där en bedömning av ingreppen görs i förväg, konsekvenserna kontrolleras och i förekommande fall motverkas, är lämplig för att säkerställa kraven enligt Lissabonstrategin. Parlamentet anser att medlemsstaterna bör ansvara för att övervaka omfattningen av självregleringen så att denna inte skadar konsumentintressen eller tillhandahållandet av tjänster i allmänhetens intressen.

8.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa tillgång och mobilitet inom ramen för professionella tjänster och underlätta övergången från universitets- och forskarutbildning till sådana yrken.

9.  För att förstärka små och medelstora företags strukturer och öka innovationsförmågan och konkurrenskraften hos professionella tjänster anser Europaparlamentet att det är nödvändigt att upphäva begränsningarna av samarbetsmöjligheter och underlätta etablerandet av branschövergripande och sektorsövergripande tillhandahållande av professionella tjänster.

10.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att stärka de etiska normerna och konsumentskyddet inom ramen för de professionella tjänsterna och anser att tillhandhållare av professionella tjänster bör anta en uppförandekod i samarbete med alla berörda intressenter.

11.  Europaparlamentet påpekar att särbestämmelser för reklam kan överges i stor utsträckning och att de som finns kvar skall begränsas till vederbörligen motiverade undantagsfall. Parlamentet påpekar även att särbestämmelser endast bör få finnas kvar i vederbörligen motiverade undantagsfall och att den minskade regleringen bör syfta till att ge yrkesutövare möjlighet att informera användarna om de tjänster de erbjuder via annonsering, ge konsumenter information om sina yrkesmässiga kvalifikationer och specialområden och om karaktären på och kostnaderna för de tjänster de erbjuder.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att redogöra för i vilken omfattning nya jobb och extra tillväxt kan förväntas av en systematisk och konkurrensvänlig reform av sektorn.

13.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att mer djupgående undersöka skillnaderna mellan de olika yrkeskategorierna när det gäller att öppna upp marknaden i var och en av medlemsstaterna och de förväntade effekterna av att fullt ut avskaffa hinder för konkurrens, inbegripet en bedömning av de förväntade effekterna för sektorer som har begränsade resurser eller är begränsade till vissa regioner.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvidga sin analys avseende uppdelningen av regleringsskyddet utifrån olika konsumentgrupper så att närmare undersökningar företas för små och medelstora företag och att man beaktar att den offentliga sektorn inte uppträder som en homogen beställare utan i form av många mindre enheter som oberoende av varandra och i varierande grad efterfrågar professionella tjänster, vilket är en aspekt som bör studeras närmare.

15.  Europaparlamentet påpekar att man vid uppdelningen av regleringsskyddet utifrån olika konsumentgrupper bortser från att regleringar får sin legitimitet genom att professionella tjänster kan innebära externa effekter och att vissa professionella tjänster kan betraktas som kollektiva nyttigheter.

16.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EGT C 44, 14.2.1994, s. 36.
(2) EGT C 21 E, 24.1.2002, s. 364
(3) EUT C 91 E, 15.4.2004, s. 126.
(4) Antagna texter , P6_TA(2006)0108.
(5) EGT L 78, 26.3.1977, s. 17.
(6) EGT L 77, 14.3.1998, s. 36.
(7) EUT L 26, 31.1.2003, s. 41.
(8) EUT L 255, 30.9.2005, s. 22.
(9) EUT L 149, 11.6.2005, s.22.

Senaste uppdatering: 3 maj 2007Rättsligt meddelande