Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om mänskliga rättigheter och demokrati i Pakistan, särskilt resolutionerna av den 12 juli(1), 25 oktober(2) och 15 november 2007(3),

–  med beaktande av rådets slutsatser, antagna den 16 november 2009, om religions- och trosfrihet där det understrukits hur strategiskt viktig denna frihet är samt att den religiösa intoleransen måste bekämpas,

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet mellan EU och Pakistan den 17 juni 2009 där vardera parten understrukit vikten av en långsiktig strategi med social och ekonomisk utveckling och rättsstatlighet, liksom också vikten av icke-militära medel i kampen mot terrorismen,

–  med beaktande av det andra toppmötet mellan EU och Pakistan den 4 juni 2010,

–  med beaktande av den resolution om kamp mot förtal av religionen, vilken antagits med en snäv röstmarginal i FN:s råd för de mänskliga rättigheterna den 26 mars 2009, efter att årligen lagts fram av Pakistan för Organisationen av den islamska konferensen (OIC),

–  med beaktande av uttalandet från EU:s höga representant Catherine Ashton om angreppen i Pakistan den 4 april 2010 och om antagandet av den 18 ändringen av statsförfattningen den 20 april 2010,

–  med beaktande av artikel 18 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948,

–  med beaktande av FN:s förklaring från 1981 om avskaffande av alla slag av intolerans och diskriminering på grundval av religion,

–  med beaktande av artikel 122 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  I artikel 3.5 i fördraget om Europeiska unionen står det att främjandet av demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna och medborgerliga friheterna är grundläggande principer och mål för Europeiska unionen och att de utgör en gemensam grund för unionens förbindelser med tredjeländer.

B.  Sunnitisk islam är majoritetsreligion och statsreligion i Pakistan. Bland de religiösa minoriteterna märks kristna, hinduer, sikher, shiiter, ahmadier, buddhister, parser, bahaier med flera.

C.  Pakistan är ett av de viktigaste länderna i kampen mot terrorismen och mot utbredningen av våldsam extremism.

D.  Landets inre stabilitet och dess demokratiska institutioner sätts på ett svårt prov till följd av de alltfler våldsdåden som utförs av extremister nästan varje dag.

E.  Radikala muslimska styrkor som fungerar på ömse sidor om riksgränsen mellan Pakistan och Afghanistan utgör ett ständigt hot som framtvingar ett alltmer akut behov av samordnade internationella insatser för att stödja och stimulera den ekonomiska och sociala utvecklingen i Pakistan.

F.  Lika rättigheter för minoriteter var ett inslag i den vision som Pakistans grundläggare Mohammed Ali Jinnah uttryckte i ett tal till en konstituerande församlingen 1947, där han sade att man må höra till vilken religion eller kast eller trosuppfattning man vill (...) men det har ingenting att göra med statens angelägenheter. ... Vi utgår från den grundläggande principen om att vi alla är medborgare och medborgare i en enda stat.

G.  I kapitlet om grundläggande rättigheter i Pakistans statsförfattning från 1973 garanteras friheten att bekänna en religion och sköta religiösa institutioner (artikel 20), tillsammans med alla medborgares likhet (artikel 25) och minoriteternas legitima rättigheter och intressen (artikel 26).

H.  Å andra sidan görs det i artikel 260 i statsförfattningen en skillnad mellan muslimer och icke-muslimer vilket öppnar möjligheter för diskriminering på grundval av religion.

I.  Av rapporter och undersökningar som gjorts av oberoende organ framgår det att minoriteterna i Pakistan frånkänns sina grundläggande medborgerliga rättigheter, liksom också lika möjligheter i fråga om anställning, utbildning och politisk representation.

J.  Uppskattningsvis 85 procent av Pakistans kvinnor upplever misshandel i hemmet, bland annat fysisk och psykisk misshandel. Våldet mot flickor och kvinnor innefattar våldtäkt, våld i hemmet och tvångsäktenskap och fortsätter att vara ett allvarligt problem, som i viss mån kan tillskrivas Sharialagen.

K.  Pakistans regering utsåg en talesman för minoriteterna och utsåg dessutom den pakistanske parlamentsledamoten Shahbaz Bhatti som förbundsregeringens minister för minoritetsfrågor i november 2008, samtidigt som denna post för första gången upphöjdes till regeringsnivå.

L.  Sedan november 2008 har Pakistans regering inrättat en kvot på fem procent för minoriteter inom förbundsregeringens anställningssektor, vartill kommer att den erkänt icke-muslimska allmänna helgdagar, utlyst den 11 augusti som de nationella minoriteternas dag och avsatt mandat i senaten för företrädare för minoriteter.

M.  Den 25 december 2009 upprepade president Asif Ali Zardari utfästelsen från Pakistan People's Party om fortsatt vaktslående om alla minoriteters rätt att behandlas som jämlika medborgare.

N.  Det är självmotsägande att Pakistans regering dels gått in för religionsfrihet och dels, i sin ledande roll inom OIC, inom FN ställt upp bakom programmet om att bekämpa förtal av religionen.

O.  De lagstadganden mot hädelse som infördes 1982 och 1986 undergräver de grundläggande religiösa rättigheterna och minoriteternas rättigheter, vilka garanterats av statsförfattningen. Enligt avsnitt 295 C i Pakistans strafflag är hädelse belagt med dödsstraff eller livstids fängelse.

P.  Lagarna mot hädelse missbrukas av extremistgrupper och av dem som vill hämnas för personliga oförrätter och detta har medfört ökat våld mot medlemmar av religiösa minoriteter, framför allt ahmadier, men också kristna, hinduer, sikher, shiiter, buddhister, parser, bahaier och dessutom kritiskt sinnade medborgare som törs tala ut mot orättvisorna.

Q.  Den stora majoriteten bland de hädelseanklagade är muslimer, men anklagelser som riktas mot personer med någon av minoriteternas trosföreställningar kan leda till våld utom alla rimliga proportioner mot den berörda folkgruppen. Som exempel kan nämnas att det var anklagelser för hädelse som utlöste folkmassans våld mot kristna i Gojra och Korian sommaren 2009, med åtta dödsoffer och åtminstone hundra förstörda fastigheter som följd.

R.  76 personer anklagades för hädelse i 25 fall som bokförts under 2009, bland dem 17 som anklagats med stöd av avsnitt 295 C i Pakistans strafflag.

S.  Advokater och människorättsaktivister i Pakistan får ofta uppleva mordhot och trakasserier och försvarsadvokaterna i hädelsemål är särskilt utsatta för sådana risker och till och med många bland dem som frikänts har blivit tvungna att hålla sig gömda under resten av sin livstid.

T.  Pakistans premiärminister Gilani tillkännagav i augusti 2009 att det skulle tillsättas en kommitté för att se över och förbättra ”lagar som är till skada för harmonin mellan religionerna”, vilket var en anspelning på hädelselagarna från 1982 och 1986. Till dags dato har emellertid inga översyner föreslagits.

U.  Ahmadiyyamuslimerna i Pakistan drabbas ofta av diskriminering och förföljelse, vilket får stöd av stadgandena mot ahmadier i avsnitt 298 i Pakistans strafflag. Som ett aktuellt exempel kan nämnas att en pensionerad ahmadiprofessor mördades av maskerade beväpnade män den 5 januari 2010.

V.  Pakistans regering är i färd med att ratificera den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och FN:s konvention från 1984 mot tortyr och andra grymma, omänskliga eller förnedrande former av bestraffning.

1.  Europaparlamentet välkomnar de åtgärder som Pakistans regering vidtagit till fördel för de religiösa minoriteterna sedan november 2008, såsom att det inrättats en kvot på fem procent för minoriteter inom förbundsregeringens anställningssektor, att icke-muslimska allmänna helgdagar erkänts och att den 11 augusti utlysts som de nationella minoriteternas dag.

2.  Europaparlamentet ger sitt fulla stöd till de insatser som förbundsregeringens minister för minoritetsfrågor gör för att upprätta ett nätverk av lokala kommittéer för harmoni mellan trossamfunden med syfte att verka för en dialog och för ett mera avspänt förhållande mellan olika religioner. Parlamentet uppmanar de styrande myndigheterna på alla nivåer, också delstatsnivå, att odelat stödja dessa åtgärder.

3.  Europaparlamentet välkomnar Pakistans premiärministers utfästelse om att ge egendomsrättigheter till sluminvånare i Islamabad vilka tillhör någon minoritet.

4.  Europaparlamentet välkomnar Pakistans regerings åtagande om att ställa mandat till förfogande i senaten för minoriteter, även för kvinnor från minoriteter, och hoppas att dessa åtaganden ska fullgôras.

5.  Europaparlamentet uppmanar Pakistans regering att se över tillvägagångssättet med att ange medborgarnas religiösa identitet i alla nya pass, för att all diskriminering ska kunna undvikas.

6.  Europaparlamentet uttrycker sin solidaritet med Pakistans regering i kampen mot terrorismen och mot att den våldsamma extremismen sprider sig.

7.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över att hädelselagarna, som i Pakistan kan vara förenade med dödsstraff och ofta används för att berättiga censur, straffbeläggning, förföljelse och i vissa fall mord på personer som till följd av politisk åskådning, ras eller religion tillhör någon minoritet, lämnar fältet fritt för missbruk som drabbar människor i Pakistan oavsett religiös åskådning.

8.  Europaparlamentet uppmanar Pakistans regering att genomgripande se över hädelselagarna och den nuvarande tillämpningen av dem, liksom också, bland annat, avsnitt 295 C i Pakistans strafflag, där dödsstraff är obligatoriskt för alla som fällts för hädelse och under tiden i praktiken omsätta de ändringar som föreslagits av förbundsministern för minoritetsfrågor.

9.  Europaparlamentet uppmanar regeringen att infria sitt löfte från 2008 om att omvandla alla dödsstraff till fängelsestraff som ett första steg på väg mot dödsstraffets avskaffande.

10.  Europaparlamentet drar sig till minnes vad kommissionen vid upprepade tillfällen sagt i svar på skriftliga parlamentariska frågor, nämligen att kommissionen noggrant följer upp Pakistans regerings bemötande av folkmassans våldshandlingar till följd av hädelseanklagelser i Gojra och Korian och uppmanar också kommissionen att begära ingående upplysningar om vilka konkreta framsteg som gjorts, framför allt med att ställa de skyldiga inför rätta.

11.  Europaparlamentet uttrycker sin fortsatta oro över den fortsatta diskrimineringen och förföljelserna av ahmadierna i Pakistan och uppmanar Pakistans regering att avskaffa avsnitt 298 i Pakistans strafflag som svårt hindrar ahmadierna i deras vardagsliv och motarbeta föranstaltningar som är ägnade att sprida hets, såsom konferenserna om ”slutet på profetians tid” i Lahore.

12.  Europaparlamentet uppmanar Pakistans myndigheter att oinskränkt tillämpa Pakistans högsta domstols dom för att alla röstberättigade ska kunna inskriva sig i de nya vallängderna, alltså också ahmadierna.

13.  Europaparlamentet är oroat över det möjliga missbruket av FN:s kampanj om att bekämpa förtal av religionen och understyrker rådets slutsatser av den 16 november 2009.

14.  Europaparlamentet uppmanar Pakistans regering att oinskränkt och utan förbehåll ratificera konventionen från 1966 om medborgerliga och politiska rättigheter och FN:s konvention från 1984 mot tortyr och andra grymma, omänskliga eller förnedrande former av bestraffning. Parlamentet anser att trosfriheten, i den form den inskrivits i FN:s konvention, tillhandahåller en adekvat ram och referenspunkt som alla signatärstater bör hålla fast vid genom att skydda sina medborgare så att de fritt kan utöva sin tro.

15.  Europaparlamentet uppmanar regeringen att garantera minoriteternas mänskliga rättigheter enligt vad som inskrivits i statsförfattningen och i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, framför allt artikel 18, där det står att ”envar har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet”.

16.  Europaparlamentet stöder alla initiativ till förmån för dialog och ömsesidig respekt mellan olika befolkningsgrupper och uppmanar de politiska och religiösa myndigheterna att arbeta för tolerans och ta initiativ mot hat och våldsbetonad extremism.

17.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Pakistans regering att genomföra de föreslagna reformerna av undervisningsväsendet samt skapa regler för och övervaka koranskolorna av typ Madrasa. Parlamentet uppmanar Pakistans myndigheter att ta bort all hatpropaganda, alla uttalanden om att någon religion vore överlägsen de andra och allt förtal av religioner ur de läroböcker som godkänts av undervisningsministeriets läroplansavdelning.

18.  Europaparlamentet uppmanar Pakistans regering att underlätta ett besök som FN:s särskilde rapportör för religions- och trosfrihet, Asma Jahangir, ska avlägga i Pakistan.

19.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att ta med frågan om minoriteters rättigheter i Pakistan på dagordningen för det kommande toppmötet, för att få i gång en tidig reform av den diskriminerande hädelselagstiftningen.

20.  Europaparlamentet uppmanar rådet att ta upp frågan om religiös tolerans i samhället i sin dialog om terrorismbekämpning med Pakistan, eftersom denna fråga har en central betydelse i den långsiktiga kampen mot religiös extremism.

21.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att fortsätta med det ekonomiska stödet till människorättsorganisationer och försvarare av de mänskliga rättigheterna och skissera upp praktiska åtgärder för stöd till den framväxande rörelsen bland det civila samhället i Pakistan mot hädelselagarna och annan diskriminerande lagstiftning.

22.  Europaparlamentet drar sig till minnes vad kommissionen vid upprepade tillfällen sagt i svar på skriftliga parlamentariska frågor, nämligen att kommissionen noggrant följer upp Pakistans regerings bemötande av folkmassans våldshandlingar till följd av hädelseanklagelser i Gojra och Korian och uppmanar också kommissionen att begära ingående upplysningar om vilka konkreta framsteg som gjorts, framför allt med att ställa de skyldiga inför rätta.

23.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att yrka på att Pakistans regering ska hålla fast vid den klausul om demokrati och mänskliga rättigheter som finns inskriven i samarbetsavtalet mellan Europeiska unionen och Islamiska republiken Pakistan. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en rapport om genomförandet av samarbetsavtalet och klausulen om demokrati och mänskliga rättigheter.

24.  Europaparlamentet uppmanar rådet att stödja Pakistans regering i dess arbete med att utveckla sitt ministerium för de mänskliga rättigheterna och inrätta en meningsfull, oberoende och auktoritativ nationell kommission för de mänskliga rättigheterna.

25.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament och Pakistans regering och parlament.

(1) Antagna texter, P6_TA(2007)0351. (2) EUT C 263, E, 16.10.2008, s. 666. (3) EUT C 282 E, 6.11.2008, s. 434.