Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av den offentliga utfrågning om framtiden för europeisk standardisering som hölls i parlamentets utskott för den inre marknaden och konsumentskydd den 23 juni 2010,

–  med beaktande av svaren på kommissionens offentliga samråd om en översyn av det europeiska standardiseringssystemet (som hölls 23 mars–21 maj 2010),

–  med beaktande av konsekvensbedömningen av standardiseringspaketet från kommissionens generaldirektorat för näringsliv (den 9 mars 2010),

–  med beaktande av rapporten ”Standardisation for a competitive and innovative Europe: a vision for 2020” från expertpanelen för översyn av det europeiska standardiseringssystemet (Express) (februari 2010),

–  med beaktande av professor Mario Montis rapport till kommissionens ordförande av den 9 maj 2010, med titeln ”En ny strategi för den inre marknaden”,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010: Europa 2020, en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (KOM(2010)2020),

–  med beaktande av en undersökning om små och medelstora företags tillgång till europeisk standardisering med titeln ”Enabling small and medium-sized enterprises to achieve greater benefit from standards and from involvement in standardization”, som utfördes på uppdrag av Europeiska standardiseringskommittén (Cen) och Europeiska kommittén för elektroteknisk standardisering (Cenelec) (augusti 2009),

–  med beaktande av undersökningen om tillgång till standardisering från kommissionens generaldirektorat för näringsliv (den 10 mars 2009),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 21 december 2009 om tillämpningen av direktiv 98/34/EG under perioden 2006–2008 (KOM(2009)0690) och det tillhörande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar (SEK(2009)1704),

–  med beaktande av vitboken av den 3 juli 2009 med titeln ”Moderniserad IKT-standardisering i EU – Vägen framåt” (KOM(2009)0324),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 25 september 2008 om standardisering och innovation,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 25 juni 2008 med titeln ”Tänk småskaligt först'– En ”Small Business Act' för Europa' (KOM(2008)0394),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 mars 2008 om ökat bidrag från standardiseringen till innovation i EU (KOM(2008)0133),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 oktober 2004 om den europeiska standardiseringens roll i EU:s politik och lagstiftning (KOM(2004)0674) och kommissionens tillhörande arbetsdokumentet om utmaningarna för europeisk standardisering,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 25 februari 2004 om integrering av miljöaspekter i europeisk standardisering (KOM(2004)0130),

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 26 juli 2001 om europeiska politiska principer om internationell standardisering (SEK(2001)1296),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 februari 1999 om kommissionens rapport om effektivitet och tillförlitlighet i europeisk standardisering enligt den nya metoden(1),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 13 maj 1998 om effektivitet och tillförlitlighet i europeisk standardisering enligt den nya metoden (KOM(1998)0291),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1673/2006/EG av den 24 oktober 2006 om finansiering av europeisk standardisering(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter(3),

–  med beaktande av rådets beslut nr 87/95/EEG av den 22 december 1986 om standardisering inom området informationsteknologi och telekommunikation(4),

–  med beaktande av Wienavtalet från juni 1991 om tekniskt samarbete mellan ISO och Cen och Dresdenavtalet från september 1996 om utbyte av teknisk information mellan Cenelec och IEC,

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och yttrandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A7-0276/2010), och av följande skäl:

A.  Det europeiska standardiseringssystemet har varit en central del i bildandet av den gemensamma marknaden, i synnerhet genom användandet av standarder som integreras i den nya lagstiftningsramen inom viktiga rättsområden under den nya metoden.

B.  Det befintliga rättsliga ramen har bidragit till att göra den europeiska standardiseringen framgångsrik genom att göra det möjligt att utveckla de europeiska standarder som alla ekonomiska aktörer behöver för att säkerställa att den inre marknaden fungerar smidigt, underlätta för världshandeln och marknadstillträdet samt främja en hållbar utveckling och konkurrenskraft.

C.  Det europeiska standardiseringssystemet har en nyckelroll när det gäller att möta den europeiska politikens och lagstiftningens allt större behov av standarder som kan säkerställa produktionssäkerhet, tillgänglighet, innovation, interoperabilitet och miljöskydd.

D.  I princip VII i ”Small Business Act” understryks betydelsen av att främja de små och medelstora företagens deltagande och försvara deras intressen i standardiseringsprocessen.

E.  Utvecklingen av europeiska standarder bidrar till utvecklingen av globala standarder.

F.  Ett modernt och flexibelt europeiskt standardiseringssystem är en central del i en ambitiös och förnyad europeisk industripolitik.

G.  Europeisk standardisering sker inom eller i förhållande till det globala ekosystemet och förlitar sig till specifika strukturer och utstakade processer för utveckling av standarder som införs av Cen och Cenelec utifrån den nationella delegeringsprincipen och av Europeiska institutet för telekommunikationsstandarder (Etsi) utifrån direkt medlemskap.

H.  I Montirapporten om en ny strategi för den inre marknaden bekräftar man att standardisering är avgörande för hanteringen av den inre marknaden samt betonar att det är nödvändigt att se över standardiseringsprocessen i Europa och att bevara fördelarna med det nuvarande systemet, samtidigt som man behåller jämvikten mellan den europeiska och den nationella dimensionen.

I.  För att man ska kunna möta företagens och konsumenternas behov i framtiden och kunna utnyttja standardiseringens alla potentiella fördelar i offentliga och samhällsnyttiga sammanhang, måste den europeiska standardiseringen anpassas till de nya utmaningar som globaliseringen, klimatförändringarna, framväxten av nya ekonomiska maktcentrum och teknikens utveckling medför.

J.  Det är nödvändigt att utveckla en strategi för den europeiska standardiseringen och se över det nuvarande systemet för att detta ska kunna förbli framgångsrikt och möta det kommande årtiondets behov, och därmed göra det möjligt för Europa att behålla sin ledande roll i det globala standardiseringssystemet.

Inledning

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att se över det europeiska standardiseringssystemet i syfte att bevara dess många fördelar, förbättra bristerna och hitta rätt balans mellan den europeiska, nationella och internationella dimensionen. Parlamentet betonar att den föreslagna översynen bör bygga vidare på fördelarna med det befintliga systemet då dessa utgör en stabil grund för förbättringar, och inte omfatta några radikala förändringar som skulle underminera systemets kärnvärden.

2.  Europaparlamentet kräver att kommissionen omedelbart lägger fram förslag på en modern och integrerad standardiseringspolitik som inkluderar en översyn av direktiv 98/34/EG om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter, beslut 87/95/EEG om standardisering inom området informationsteknologi och telekommunikation och beslut 1673/2006/EG om finansiering av europeisk standardisering i enlighet med kommissionens arbetsprogram för 2010.

3.  Europaparlamentet framhåller att översynen av det europeiska standardiseringssystemet ska bidra till den europeiska innovationskraften och till en hållbar utveckling, stärka EU:s konkurrenskraft, främja EU:s ställning inom internationell handel och bidra till medborgarnas välfärd.

4.  Europaparlamentet lovordar rapporten från expertpanelen för översyn av det europeiska standardiseringssystemet (Express). Parlamentet uppmanar europeiska och nationella standardiseringsorganisationer, medlemsstaterna och kommissionen att införa strategiska rekommendationer för att ta fram ett europeiskt standardiseringssystem som kan möta de sociala och ekonomiska behoven och behålla sin ledande roll i det globala standardiseringssystemet.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att låta sitt förslag till översyn av den nuvarande rättsliga ramen om europeisk standardisering åtföljas av ett strategidokument för att upprätta en heltäckande ram för åtgärder på europeisk och nationell nivå, inklusive konkreta förslag på de förbättringar som inte kan genomföras genom att ändra lagstiftningen. Parlamentet betonar att ett sådant strategidokument inte bör vara begränsat till de rekommendationer som finns i Expressrapporten.

6.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens vitbok ”Moderniserad IKT-standard i EU – Vägen framåt”. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att införa de huvudsakliga rekommendationer som anges i vitboken för att säkerställa utveckling, inom de europeiska och internationella standardiseringssystemen, av relevanta globala IKT-standarder för införande och användning i EU:s politik och offentliga upphandling.

7.  Europaparlamentet stöder kommissionens avsikt att integrera principerna i Världshandelsorganisationens avtal om tekniska handelshinder (insyn, öppenhet, opartiskhet, samförstånd, effektivitet, relevans och samstämmighet) i den rättsliga ramen för den europeiska standardiseringen för att på så sätt stärka tillämpningen av dem i det europeiska standardiseringssystemet. Europaparlamentet anser att man i samband med integreringen av dessa principer i lagstiftningen inte bör skapa några nya officiella europeiska standardiseringsorgan utöver de tre befintliga Cen, Cenelec och Etsi.

8.  Europaparlamentet anser att dessa principer kan kompletteras med ytterligare egenskaper, såsom underhåll, tillgänglighet, kvalitet, neutralitet och ansvarsskyldighet. Parlamentet anser att alla dessa principer behöver specificeras och definieras ytterligare, och att ett särskilt övervakningssystem måste införas för att säkerställa att de införs på nationell och europeisk nivå i utvecklingen av standarder som ska stödja EU:s politik och lagstiftning.

9.  Europaparlamentet betonar dock att dessa principer inte i sig räcker för att säkerställa att alla samhällets intressenter, i synnerhet de som företräder hälso-, säkerhets-, konsument- och miljöintressen, är tillräckligt representerade i standardiseringsprocessen inom det europeiska standardiseringssystemet. Parlamentet anser därför att man måste lägga till principen om ”lämplig representation” eftersom det, så snart det rör allmänhetens intressen, är mycket viktigt att på ett lämpligt sätt ta hänsyn till alla intressenters situation, i synnerhet när det gäller att ta fram standarder som kan stödja EU:s lagstiftning och politik, samtidigt som man respekterar behovet av att anlita de mest lämpade tekniska experterna för varje standardiseringsprojekt.

10.  Europaparlamentet betonar att små och medelstora företag, trots att de utgör en viktig del av den europeiska marknaden, inte i tillräcklig utsträckning deltar i standardiseringssystemet och därför inte kan utnyttja alla de fördelar som standardiseringen ger. Parlamentet anser att det är nödvändigt att förbättra deras representation och deltagande i systemet inom i synnerhet tekniska utskott och på nationell nivå. Kommissionen uppmanas att i samband med översynen av det europeiska standardiseringssystemet identifiera det bästa sättet att uppnå detta mål genom att undersöka vilka ekonomiska medel som behövs för att hjälpa de små och medelstora företagen.

11.  Europaparlamentet betonar att även om standarder har bidragit till att avsevärt förbättra säkerheten och kvaliteten på varor, så står standardiseringen på tjänsteområdet inte alls i proportion till denna sektors ekonomiska betydelse och potential. Parlamentet konstaterar i synnerhet att antalet nationella standarder för tjänster som har tagits fram i Europa under de senaste åren är betydligt fler än antalet europeiska standarder inom detta område.

12.  Europaparlamentet är medvetet om att tjänstestandarder ofta följer nationella särdrag och att utvecklingen av sådana står i förhållande till marknadens behov samt konsumenternas och det offentligas intressen. Parlamentet betonar att utvecklingen av europeiska tjänstestandarder samt framtagandet av egna kvalitetskriterier och kvalitetsbeteckningar på unionsnivå i branschorganisationerna, i enlighet med direktiv 2006/123/EG om tjänster på den inre marknaden, bör främja harmoniseringen av tjänstesektorn, ge ökad insyn i tjänsterna i Europa samt höja deras kvalitet och konkurrenskraft och främja konkurrens, innovation, konsumentskydd och avskaffandet av handelshinder.

13.  Europaparlamentet stöder därför kommissionens avsikt att inkludera tjänstestandarder i den rättsliga ramen för europeisk standardisering, eftersom detta inte bara kommer att säkerställa att alla nationella tjänstestandarder som eventuellt skulle kunna utgöra tekniska handelshinder på den inre marknaden uppmärksammas, utan även kommer att ge en rättslig grund som kommissionen kan använda för att uppmana de europeiska standardiseringsorganisationerna att utveckla standarder för tjänstesektorn. Kommissionen föreslås uppmana tjänsteleverantörerna att utarbeta standarder inom de europeiska standardiseringsorganisationerna för att i möjligaste mån undvika fragmentering av olika nationella standarder och samtidigt se till att tjänstestandarderna står i förhållande till marknadens och konsumenternas behov och det offentligas intressen. Parlamentet stödjer åtgärder som säkerställer tjänstekvaliteten, till exempel kvalitetskriterier eller kvalitetsbeteckningar från branschorganisationer, och uppmuntrar berörda aktörer att delta i den europeiska standardiseringsprocessen.

Det europeiska standardiseringssystemets användningsområden

a)  Allmänt

14.  Europaparlamentet bekräftar att europeisk standardisering till stöd för lagstiftning genom den nya metoden har varit ett framgångsrikt och viktigt verktyg för att fullborda den inre marknaden. Parlamentet betonar att antalet standardiseringsmandat till stöd för annan lagstiftning än den som ingår i den nya metoden har tilltagit under senare år, vilket antyder att denna modell har införts inom en rad olika politikområden i EU. Det är önskvärt att vidga användningen av standarder inom andra områden av unionens lagstiftning och politik utanför den inre marknaden, och då ta hänsyn till de berörda områdenas särdrag i enlighet med principerna om bättre lagstiftning.

15.  Europaparlamentet vidhåller att det är mycket viktigt att upprätthålla en tydlig uppdelning mellan lagstiftning och standardisering för att undvika missförstånd vad gäller målsättningen med lagstiftningen och den önskade skyddsnivån. Parlamentet betonar att EU:s lagstiftare måste vara mycket försiktiga och noggranna när de nödvändiga kraven i förordningen definieras, och samtidigt måste kommissionen tydligt och exakt definiera målen med det standardiseringsarbete den ger mandat för. Standardiserarnas roll bör begränsas till att definiera de tekniska sätten att nå de mål som lagstiftaren upprättar och att erbjuda en hög skyddsnivå.

16.  Europaparlamentet upprepar att europeiska standarder måste utvecklas inom en rimlig tidsfrist, i synnerhet inom de områden där standarder behövs snabbt för att kunna uppfylla de behov som lagstiftningen och de snabbt växlande marknadsförhållandena har. Parlamentet uppmanar därför de europeiska och nationella standardiseringsorganen att fortsätta att förbättra effektiviteten, men att samtidigt se till att den tilltagande standardiseringsprocessen inte sker på bekostnad av öppenheten, kvaliteten, insynen och samförståndet mellan samtliga intresserade parter.

17.  Europaparlamentet erkänner vikten av att förenkla förfarandet för fastställande av standarder och uppmanar kommissionen att tillsammans med intressenterna söka nya vägar för att optimera antagandet av europeiska standarder.

18.  Europaparlamentet anser att standardiseringsprocessen till viss del kan påskyndas genom att förbättra samrådsrutinerna mellan kommissionen och de europeiska standardiseringsorganisationerna redan innan ett mandat utfärdas. Om de i förväg rådfrågas om sina möjligheter att genomföra ett standardiseringsprojekt kan de agera snabbare, helst inom två månader.

19.  Europaparlamentet noterar betydelsen av 98/34/EG-kommittén som ett forum för att diskutera frågor om teknisk reglering och standardisering mellan kommissionen och medlemsstaterna. Parlamentets representanter bör bjudas in till kommitténs (eller dess efterföljares) möten, vilka i lämpliga fall och i synnerhet när standardiseringsfrågor diskuteras även bör behålla observatörsstaten för europeiska och nationella standardiseringsorgan och vara öppna för intresseorganisationer på europeisk nivå.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, i samarbete med de europeiska standardiseringsorganen, utveckla och införa förbättrade system för att samordna standardiseringspolitiken och standardiseringsverksamheten, vilka ska täcka alla aspekter av standardiseringsprocessen, från föreberedelsen och utdelningen av mandat, via bevakningen av den tekniska kommitténs arbete för att säkerställa att de framtagna standarderna är i enlighet med EU:s politik och följer respektive lagstiftning, till det formella antagandet, publiceringen och användandet av standarderna. Parlamentet framhåller den roll som berörda kategorier av intressenter skulle kunna spela som rådgivande grupp som bistår kommissionen vid utvecklandet av en harmoniserad plattform för en europeisk standardiseringspolitik.

21.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta fram en samordnad standardiseringspolitik och anta en enhetlig strategi för användandet av standarder till stöd för lagstiftningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att uppnåendet av målen för EU:s politik inte äventyras genom bristande samordning i standardiseringsarbetet, konkurrerande eller onödiga standarder eller onödigt många certifieringssystem.

22.  Parlamentet uppmanar kommissionen att se över och rationalisera rutinerna för att ta fram standardiseringsmandat till europeiska standardiseringsorgan så att de omfattar en remissfas med relevanta intressenter och en ingående analys som rättfärdigar behovet av nya standardiseringsuppdrag, för att på så sätt säkerställa att standardiseringen är relevant samt undvika dubbelarbete och inkonsekventa standarder och specifikationer.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla en handlingsplan för ett mer integrerat EU-standardiseringssystem, effektivare standardisering, bättre tillgång till standardisering för i synnerhet små och medelstora företag, en starkare EU-roll i standardiseringen på internationell nivå och ett mer hållbart finansieringssystem för utvecklingen av standarder.

24.  Europaparlamentet betonar vilken viktig roll konsulterna för den nya metoden har när det gäller att kontrollera att harmoniserade standarder följer respektive EU-lagstiftning. Parlamentet påpekar att sådana konsulter i allmänhet väljs ut av, och arbetar inom, de europeiska standardiseringsorganisationerna, vilket lägger en betydande administrativ börda på dessa organisationer och ibland även medför att intressenter uttrycker oro för opartiskheten och oberoendet i processen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att bedöma behovet av att se över befintliga förfaranden, och anser att kommissionen bör ta fram ett förfarande för att säkerställa att de standarder man ger mandat för även följer annan EU-politik och EU-lagstiftning utöver den nya metoden. Detta bör ske under utvecklingen av standarderna för att undvika förseningar och ineffektiva förfaranden på grund av att standarderna underkänns i efterhand.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att mera ingående kontrollera resultatet av standardiseringsprocessen för att se till att standarderna uppfyller mandatet – i synnerhet när standarder används för lagstiftning inom den nya metoden – samtidigt som man ser till att inga ytterligare förseningar byggs in i systemet för godkännande av standarder. Parlamentet har för avsikt att i samband med den kommande översynen av det europeiska standardiseringssystemet undersöka möjligheten att utvidga kommissionens och medlemsstaternas rätt att bestrida en standard som inte fullt ut verkar uppfylla huvudkraven i den berörda lagstiftningen, till att även omfatta parlamentet.

26.  Europaparlamentet ber kommissionen att, i syfte att säkerställa insynen, offentliggöra formella invändningar mot standarder på ett konsoliderat sätt, och att offentliggöra en aktuell tabell över alla åtgärder i samband med formella invändningar. Parlamentet uppmanar också kommissionen att årligen lägga fram en rapport om standardiseringsmandaten och arbetet med att uppfylla dem.

27.  Europaparlamentet uppmanar de europeiska standardiseringsorganisationerna att stärka de befintliga överklagandemekanismer som ska användas vid oenighet i en standardiseringsfråga. Parlamentet noterar att de befintliga mekanismerna inte alltid är effektiva eftersom deras sammansättning i praktiken återger åsikterna hos de personer som godkände standarden. Därför föreslås att mekanismerna utvidgas till att även omfatta externa oberoende experter och/eller europeiska samhällsintressenter som för närvarande är associerade medlemmar i eller samarbetspartner till de europeiska standardiseringsorganisationerna.

28.  Europaparlamentet uttrycker sitt stöd för Keymark, ett frivilligt europeiskt certifieringsmärke som ägs av Cen/Cenelec och som visar att europeiska standarder uppfylls. Keymark är ett värdefullt alternativ till de olika nationella certifieringsprogram som medför upprepad testning och märkning av produkter i flera medlemsstater och därmed kan utgöra handelshinder på den inre marknaden samt medföra betydande kostnader för småföretag, vilket i sin tur kan leda till höga konsumentpriser. Parlamentet uppmanar därför de nationella standardiseringsorganen och andra nationella certifieringsorgan att främja Keymark som ett alternativ till nationella certifieringsprogram, och vill se en informationskampanj i hela Europa för att öka medvetenheten om fördelarna med Keymark hos företag och konsumenter.

29.  Europaparlamentet är medvetet om att det nuvarande systemet med EU-finansiering till stöd för europeisk standardisering ofta medför frustration på grund av regeländringar, höga revisionskostnader och förseningar i betalningsgodkännandet. Det finns ett brådskande behov av att minska dessa kostnader och att lätta på den tunga administrativa börda som ibland uppväger fördelarna med det ekonomiska stödet, samtidigt som man respekterar EU:s finansieringsregler. Parlamentet uppmanar kommissionen och alla intressenter att trygga en hållbar finansiering av systemet, inbegripet genom partnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn och genom flerårig ekonomisk planering, vilket är viktigt för att kunna garantera att det är effektivt i den globala konkurrensen. Parlamentet anser att kommissionen och de europeiska standardiseringsorganisationerna kan förbättra samarbetet för att garantera en stabil och användarvänlig ram för den EU-finansierade delen av den europeiska standardiseringsprocessen, vilket skulle medföra en betydande effektivitetsökning i systemet.

b)  Förbättrad tillgång till standardiseringsprocessen

30.  Europaparlamentet erkänner att principen om nationell delegering utgör en hörnsten i det europeiska standardiseringssystemet, i synnerhet vad gäller Cens och Cenelecs standardiseringsutveckling. Parlamentet noterar dock att i det stora flertalet europeiska länder deltar samhällets intressenter endast mycket lite, eller inte alls, i standardiseringsutvecklingen, vilket även bekräftas i undersökningen om tillgång till standardisering.

31.  Europaparlamentet uppmanar därför europeiska och nationella standardiseringsorgan att främja och underlätta för alla intresserade parter att effektivt delta i standardiseringsprocessen, i synnerhet representanter för små och medelstora företag och alla intressenter som företräder offentliga intressen, såsom konsumenter (inklusive personer med funktionshinder och utsatta konsumenter), miljöföreträdare, arbetare och organisationer som representerar andra samhällsintressen.

32.  Europaparlamentet uppmanar även kommissionen att undersöka varför samhällsintressenterna och de små och medelstora företagen deltar i så ringa omfattning på nationell nivå samt vid behov främja åtgärder i medlemsstaterna som kan ge samhällsintressenterna och de små och medelstora företagen bättre tillgång till den nationella standardiseringsprocessen. Parlamentet välkomnar Cens/Cenelecs och de nationella standardiseringsorganens insatser för att införa de 58 rekommendationer som lades fram i undersökningen av små och medelstora företags tillgång till standardisering samt Expressrapportens rekommendationer om att förbättra tillgången för alla intressenter.

33.  Europaparlamentet betonar det sedan 1990-talet kända behovet av att säkerställa att samhällsintressenter kan delta direkt på europeisk nivå för att uttrycka sina åsikter mer effektivt, eftersom de fortfarande är dåligt representerade i de nationella tekniska kommittéerna i de flesta medlemsstater. Parlamentet står fast vid att det ekonomiska och politiska stödet för de europeiska organisationer som har inrättas för att representera sådana intressenter måste finnas kvar och förstärkas åtminstone under perioden fram till 2020, eftersom man endast har gjort mycket små framsteg för att öka samhällsintressenternas deltagande på nationell nivå. Dessa organisationer uppmanas spela en betydande roll i rådgivningen av medlemsstaterna och de nationella intresseorganisationerna i syfte att öka de respektive intressenternas deltagande på nationell nivå.

34.  Europaparlamentet anser att de europeiska organisationer som representerar samhällsintressenter måste få en starkare roll inom de europeiska standardiseringsorganisationerna. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och de europeiska standardiseringsorganisationerna att främja olika åtgärder för att uppnå detta däribland, utan att bryta mot principen om nationell delegering, att ge dessa organisationer medlemskap, men inte rösträtt, i de europeiska standardiseringsorganisationerna, förutsatt att de är associerade medlemmar eller samarbetspartner. Parlamentet anser också att de nationella standardiseringsorganen måste spela en nyckelroll för att främja och förstärka samhällsintressenternas deltagande i standardiseringsprocessen, samtidigt som principen om nationell delegering respekteras.

35.  Europaparlamentet noterar den senaste utvecklingen inom Internationella standardiseringsorganisationen (ISO), i synnerhet den modell som används för att utveckla ISO 26000-standarden om socialt ansvar, där nationella standardiseringsorgan fick rätt att endast nominera en representant från var och en av de sex intressentkategorier som hade fastställts (näringslivsorganisationer, konsumentorganisationer, myndigheter, fackföreningar, icke-statliga organisationer samt en kategori omfattande tjänster, stöd, forskning och övriga). Parlamentet vidhåller att möjligheten att använda en liknande modell bör granskas ingående av de europeiska standardiseringsorganisationerna och kommissionen, tillsammans med alla intresserade parter, som ett alternativ för att skapa standarder av särskilt allmänintressen, och att resultaten av denna bedömning bör rapporteras till parlamentet. Kommissionen uppmanas att föreslå ekonomiska sätt att stödja en sådan alternativ modell.

c)  Förstärkning av principen om nationell delegering

36.  Europaparlamentet påpekar att trots att de nationella standardiseringsorganen utgör ett kärnelement i det europeiska standardiseringssystemet föreligger det betydande skillnader mellan dem vad gäller resurser, teknisk expertis och intressenternas engagemang i standardiseringsprocessen. Parlamentet betonar att de befintliga ojämlikheterna skapar en betydande obalans som gör det svårt för dem att effektivt delta i det europeiska standardiseringssystemet, samtidigt som begränsade resurser i vissa nationella standardiseringsorgan kan hindra dem från att effektivt delta i standardiseringsprocessen.

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och de europeiska standardiseringsorganisationerna att främja utbildningsprogram och att vidta alla åtgärder som behövs för att svagare nationella standardiseringsorgan, som för närvarande inte har några tekniska utskott eller deltar i det europeiska standardiseringsarbetet på en nivå som motsvarar deras ekonomiska struktur, ska kunna spela en mer aktiv roll i standardiseringsprocessen för att öka förtroendet för den inre marknaden och säkerställa rättvis konkurrens. Parlamentet anser att det även behövs utbildningsprogram för små och medelstora företag för att öka deras deltagande i standardiseringen och höja betydelsen av standardisering som ett strategiskt företagsverktyg.

38.  Europaparlamentet lovordar Cens och Cenelecs initiativ att införa kollegial granskning för att bedöma om de nationella standardiseringsorganen tillämpar WTO:s principer (och tillhörande attribut) på rätt sätt samt att arbeta för kontinuerliga förbättringar och utbyte av bästa praxis. Detta projekt bör utgöra ett effektivt verktyg för att stärka de nationella standardiseringsorganen och förbättra deltagandet för alla berörda intressenter på nationell nivå. Parlamentet anser att detta projekt bör inkludera alla nationella standardiseringsorgan och förstärkas av oberoende granskningar. Cen och Cenelec uppmanas att sammanställa och offentliggöra en rapport om resultaten av den kollegiala granskningen.

39.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att alla berörda intressenter är representerande på ett effektivt sätt i de tekniska utskotten, genom att inrätta en övervaknings- och rapporteringsmekanism och ge utbildning och ekonomiskt stöd till svagare samhällsintressenter och vid behov till sammanslutningar av små och medelstora företag och hantverksbolag för att säkerställa att de kan delta. Parlamentet betonar behovet av att ge digital tillgång till användare om information om standarder.

40.  Europaparlamentet uppmanar de europeiska standardiseringsorganen och medlemsstaterna att regelbundet lämna en enligt specifika rapporteringskrav utformad framstegsrapport till kommissionen, som beskriver deras åtgärder för att säkerställa en rimlig representation för alla intressenter i de tekniska organ som är ansvariga för att utveckla harmoniserade standarder. Parlamentet betonar att dessa rapporter därefter ska ingå i kommissionens rapport om arbetet i de europeiska och nationella standardiseringsorganisationerna och de resultat dessa har uppnått.

41.  Europaparlamentet uppmanar de nationella standardiseringsorganen att ge svagare intressenter fri tillgång till standardiseringskommittéerna och att utveckla verktyg för att förbättra intressenternas deltagande, däribland ett kostnadsfritt och lättanvänt elektroniskt konsultationssystem för nya standardiseringsförslag. Parlamentet rekommenderar dessa organisationer att dra full nytta av informations- och kommunikationsteknik för att via webbaserade möten och diskussioner på Internet förstärka aktörernas medverkan. De nationella standardiseringsorganen uppmanas också att säkerställa kommunikation utöver systemgränserna, i synnerhet genom att öppna för frågor från allmänheten om nya standarder eftersom allmänhetens frågor vanligtvis riktar sig till de nuvarande deltagarna i systemet.

42.  Europaparlamentet beklagar att myndigheterna i de flesta medlemsstater visar begränsat intresse av att delta i utvecklingen av standarder, trots att standardisering är ett viktigt verktyg i lagstiftandet och den förda politiken. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna – i egenskap av representanter för allmänhetens intressen – och i synnerhet tillsynsmyndigheterna på marknaden, att skicka representanter som kan delta i alla nationella tekniska kommittéer och som speglar utvecklingen av standarder till stöd för EU:s politik och lagstiftning. Nationella myndigheter måste delta i debatten om utvecklingen av standarder för att den lagstiftning som omfattas av den nya metoden ska kunna fungera och för att undvika formella invändningar mot harmoniserade standarder i efterhand.

43.  Europaparlamentet uppmanar de nationella standardiseringsorganen att, i syfte att upprätthålla en rättvis konkurrens på den inre marknaden, följa Internationella standardiseringsorganisationens etikkod för att säkerställa att oberoendet vid standardiseringen inte skadas genom annan verksamhet, såsom certifiering eller ackreditering. Parlamentet betonar också betydelsen av att utveckla standarder och vägledningar för konsekvensbedömningar och för att främja antagande och rättvis användning av dem, i synnerhet vad gäller kraven på integritet, objektivitet och opartiskhet.

d)  Förenklad tillgång till standarder

44.  Europaparlamentet erkänner att den europeiska standardiseringen bidrar till att skapa rättvisa konkurrensvillkor för alla marknadsaktörer, särskilt för små och medelstora företag som utgör ryggraden i den europeiska ekonomin och ger värdefulla bidrag till systemet. Parlamentet är dock medvetet om att deras deltagande i standardiseringen inte alltid motsvarar deras ekonomiska betydelse och att standardernas invecklade karaktär och kostnaderna för dem kan utgöra ett hinder för små och medelstora företag.

45.  Parlamentet betonar att standarder bör utformas och antas så att de tar hänsyn till de små och medelstora företagens särskilda egenskaper och förhållanden, och då i synnerhet småföretag, mikroföretag och hantverksföretag. De europeiska och nationella standardiseringsorganen har tagit ett välkommet initiativ genom att införa de rekommendationer som gjordes i undersökningen av små och medelstora företags tillgång till den europeiska standardiseringen, vilka måste betraktas som bästa praxis. Parlamentet välkomnar och uppmuntrar de åtgärder som planeras i de program som Cen/Cenelec bedriver för små och medelstora företag för att göra det lättare för sådana företag att använda standarder. Man bör också vidta ytterligare åtgärder för att säkerställa att små och medelstora företag kan delta fullt ut i utvecklingen av standarder och få bättre och billigare tillgång till dem.

46.  Europaparlamentet understryker framför allt att unionen och medlemsstaterna då man utarbetar standarder måste ta större hänsyn till de intressen som små och medelstora företag och hantverksföretag har genom att genomföra de strategiska mål som fastställs i den sjunde principen i ”Small Business Act”, nämligen ekonomiskt stöd från EU, minskade kostnader för tillgång till standarder, systematiskt offentliggörande av sammanfattningar av europeiska standarder och rättvist sammansatta standardiseringskommittéer.

47.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förenkla förfarandena, där så är möjligt, och att uttryckligen beakta principen ”tänk smått först” i samband med framtida ändringar. Parlamentet rekommenderar att kommissionen tar upp standardiseringsfrågan under nästa europeiska vecka för små och medelstora företag.

48.  Europaparlamentet vidhåller att användarnas tillgång till utvecklingen av europeiska standarder till stöd för EU:s politik och lagstiftning är en viktig fråga som bör utredas ytterligare. Parlament anser att olika prissättningssystem bör övervägas för privata standarder respektive industristandarder samt för harmoniserade standarder och mandat. Vidare uppmanas framför allt de nationella standardiseringsorganen att sänka kostnaderna genom specialpriser och mängdrabatter på standarder samt att undersöka ytterligare sätt att förbättra tillgången för framför allt små och medelstora företag.

49.  Europaparlamentet påminner om att inköpspriset för standarder endast utgör en liten del av den totala kostnad som standardanvändarna belastas med eftersom de i allmänhet måste lägga ner mycket större resurser på att införa den erforderliga standarden i sina företagsprocesser.

50.  Europaparlamentet betonar att standarder bör vara tydliga, enkla och lätta att använda så att de kan utnyttjas av användarna på ett bättre sätt. Parlament anser att det är nödvändigt att i tillämpliga fall minska det stora antalet korsreferenser mellan standarder och att åtgärda de nuvarande problemen med att identifiera vilken standardgrupp som är relevant för en viss produkt eller process. Nationella standardiseringsorgan och branschorganisationer uppmanas att tillhandahålla användarvänlig vägledning för användningen av standarder samt kostnadsfria sammandrag och bättre tillgång till remissförslag och enkla sökfunktioner på Internet.

51.  Europaparlamentet välkomnar de europeiska standardiseringsorganisationernas initiativ att upprätta och elektroniskt offentliggöra en sammanfattning av alla sina standarder utan tillgångsrestriktioner, samt begär att detta projekt ska genomföras snarast. Parlamentet betonar dock att projektet även bör genomföras på nationell nivå för att göra det möjligt för standardanvändarna att på sitt eget språk få information om vilka ämnen som ingår i respektive standard via de nationella standardiseringsorganens webbplatser.

52.  Europaparlamentet understryker betydelsen av att tillhandahålla standarder på EU:s alla officiella språk för att säkerställa att användarna förstår dem korrekt. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare stödja och förenkla finansieringsupplägget för och översättningen av harmoniserade standarder.

Standardisering till stöd för innovation och hållbar konkurrenskraft i en globaliserad värld

53.  Europaparlamentet inser att den europeiska standardiseringen är ett viktigt instrument för att stimulera innovation, forskning och utveckling och bidra till EU:s konkurrenskraft och till fullbordandet av den inre marknaden. Parlamentet understryker de viktiga ekonomiska fördelarna av att företag får en snabbare kunskapsöverföring, kostnads- och riskminskning, snabbare marknadsintroduktion och ett högre innovationsvärde.

54.  Europaparlamentet erkänner att även om standardisering kan vara en viktig faktor för att utnyttja ny teknik så finns det en betydande lucka i överförandet av resultat från forskning och utveckling till utvecklingen av standarder. Parlamentet betonar behovet av att förbättra den ömsesidiga förståelsen och samarbetet mellan standardiserare, innovatörer, akademiker och forskare samt betonar att införandet av ny kunskap i standardiseringen, i synnerhet från offentligt finansierade forsknings- och innovationsprogram, kommer att främja innovationen och konkurrenskraften.

55.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i samarbete med de nationella standardiseringsorganen främja införandet av standardisering som ett ämne på universitet och i andra utbildningar (t.ex. ekonomi- och teknikskolor) och program för livslångt lärande samt informationskampanjer för att öka medvetenheten om standardernas betydelse och fördelar bland nuvarande och framtida näringsidkare och beslutsfattare. Parlamentet uppmanar de nationella standardiseringsorganen att öka samarbetet med handelsorganisationer för att ta fram trovärdig information om de ekonomiska fördelar som användningen av standarder kan ge för små och medelstora företag. Kommissionen uppmanas att se till att standardiseringsfrågan tas upp i programmet Erasmus för unga företagare. Parlamentet uppmuntrar åtgärder för att bestämma och kommunicera standardiseringens ekonomiska och sociala fördelar.

56.  Europaparlamentet anser att de europeiska ramprogrammen för forskning, konkurrenskraft och innovation kan ge viktiga bidrag till standardiseringsprocessen genom att ägna ett kapitel åt standardisering. Parlamentet anser att detta skulle öka förståelsen av fördelarna med standarder och bidra till att främja en systematisk samordning mellan forskning, innovation och standardisering på ett tidigare stadium. Kommissionen uppmanas att inkludera ”relevans för standardisering” i kriterierna för utvärdering av EU-finansierade F&U-projekt, att främja projekt som hör samman med standardisering och öka medvetenheten om dessa projekt genom innovativa åtgärder.

57.  Europaparlamentet uppmanar även kommissionen att utveckla teknikbevakningen för att se efter var standardiseringen skulle kunna bli till nytta för framtida forskning och utveckling samt underlätta flödet av och öka insynen i sådan information som behövs för marknadspenetration och bedrivandet av FoU-verksamhet och, i detta sammanhang, att främja lättillgängliga och användarvänliga utvärderingsmekanismer via Internet.

58.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att använda europeiska standarder vid offentliga upphandlingar för att förbättra kvaliteten på de offentliga tjänsterna och främja innovativ teknik. Parlamentet betonar dock att användningen av standarder inte får medföra ytterligare hinder, i synnerhet inte för småföretag som vill delta i offentliga upphandlingar.

59.  Europaparlamentet upprepar att för att hantera klimatförändringen och andra framtida globala energi- och miljöfrågor krävs det utveckling och främjande av ren teknik och miljövänliga produkter. Parlamentet anser därför att det finns ett akut behov av att integrera miljöaspekter i alla relevanta produkter och tjänster och att det europeiska standardiseringssystemet behöver utveckla ett förbättrat system för att säkerställa att sådana aspekter hanteras på rätt sätt när standarder utvecklas. Parlamentet betonar att man måste förbättra miljöorganisationernas och miljöskyddsmyndigheternas deltagande i standardiseringskommittéerna på både nationell och europeisk nivå. Det finns även ett behov av att införa europeiska innovationssatsningar i de globala strategierna för att bekämpa klimatförändringarna och för att få bukt med energi-, samhälls- och miljöproblemen i samband med att de nya riktlinjerna för standardiseringsmodeller utarbetas.

60.  Europaparlamentet betonar att förbättrad hälsa och bättre levnadsvillkor innebär utveckling av produkter som kan bidra till en hälsosam utveckling för befolkningen och förbättra tillgängligheten för framför allt barn och utsatta människor. Det finns därför ett akut behov av att integrera hälsoaspekter i alla relevanta produkter och tjänster och det europeiska standardiseringssystemet behöver utveckla ett förbättrat system för att säkerställa att sådana aspekter hanteras på rätt sätt när standarder utvecklas. Parlamentet begär i detta sammanhang att det införs europeiska standarder för ortopediskt riktiga skor för barn, och betonar behovet av att hälsoexperter och myndigheter som ansvarar för hälsofrågor aktivt deltar i standardiseringsgrupperna.

61.  Europaparlamentet betonar att standardiseringen ger stora möjligheter att ta bort en del av de barriärer som hindrar personer med funktionsnedsättning och äldre från att till fullo uppfylla sin förmåga och på lika villkor delta i alla delar av samhället. Parlamentet vill därför se en utveckling av standarder som beaktar befolkningens olika behov och som skapar nya möjligheter för företagen att erbjuda innovativa lösningar, för att på så sätt främja utvecklingen av produkter, tjänster och infrastrukturer som är tillgängliga för alla. Design-för-alla-konceptet är mycket viktigt enligt parlamentet och utgör en kreativ och etisk utmaning för standardiserare, formgivare, företagare, myndigheter och politiker eftersom syftet med konceptet är att ge alla människor lika tillgång till bland annat tätorter, transporter, utbildning, sysselsättning, bostäder, vårdinrättningar, information och kommunikation, kultur, fritidsaktiviteter, konsumentprodukter och tjänster.

62.  Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen och de europeiska standardiseringsorganen att utveckla och stödja en systematisk strategi inom sin standardiseringsverksamhet för att säkerställa att standarder innehåller lämpliga tillträdeskrav i enlighet med design-för-alla-principerna, däribland lämpliga kontrollmekanismer för att se till att de aktuella standarderna verkligen tar hänsyn till de behov som personer med funktionsnedsättning och äldre har. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen, medlemsstaterna och de europeiska och nationella standardiseringsorganen att utveckla och stödja utbildningar för personer med funktionshinder, för att öka deras faktiska deltagande i standardiseringsprocessen, och för standardiserare, för att göra dem bekanta med frågor kring funktionshinder och tillgänglighet.

63.  Europaparlamentet uppmanar alla medlemsstater att omedelbart ratificera FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och effektivt införa dess bestämmelser om främjande av universell design i standardiseringsprocessen. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen och medlemsstaterna att förstärka de befintliga reglerna om offentlig upphandling för att göra det lättare att införa tillgänglighetskrav vid tilldelningen av offentliga kontrakt, i syfte att främja tillgängligheten och skapa incitament för tillverkare att utveckla och erbjuda tillgängliga produkter och tjänster. EU-finansierade FoU-projekt för utveckling av innovativa tekniska hjälpmedel bör stödjas, och tillgänglighetsbestämmelser bör göras till ett kriterium vid tilldelningen av medel ur strukturfonderna på nationell och regional nivå.

64.  Europaparlamentet understryker att en ytterligare förstärkning av konsumentskyddet kräver att utvecklingen av de standarder som hänför sig till direktivet om allmän produktsäkerhet prioriteras.

65.  Europaparlamentet hänvisar till sin resolution om elbilar av den 6 maj 2010, där det påpekas att det behövs en effektiv standardiseringsprocess på flera olika områden för att elbilarna snabbare ska komma ut på marknaden, för konkurrenskraftens och miljöns skull.

66.  Europaparlamentet påpekar att både immateriella rättigheter och standardisering stimulerar innovation och underlättar teknikspridning samt betonar att man måste nå en korrekt balans mellan standardiseringsanvändarnas och de immateriella rättighetsägarnas intressen. Parlamentet uppmanar europeiska och nationella standardiseringsorgan att vara särskilt vaksamma när de utvecklar standarder som bygger på patentskyddad teknik för att ge bred tillgång för alla användare. Parlamentet betonar behovet av att se till att licenser för alla nödvändiga immateriella rättigheter som ingår i standarder ges på rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande villkor.

67.  Europaparlamentet erkänner att forum och konsortier ger ett betydande bidrag till standardiseringssystemen genom att ge specifikationer med global relevans, vilka ofta är mer mottagliga för innovativ teknik. Parlamentet påpekar att ett antal forum och konsortier inom framför allt IKT-branschen har utvecklats till globala organisationer som tar fram allmänt tillämpade specifikationer genom en öppen, transparent och konsensusbaserad utvecklingsprocess. De europeiska standardiseringsorganisationerna och forumen/konsortierna måste hitta ett sätt att samarbeta runt planeringen av sin verksamhet genom att standarder överförs till den mest lämpliga nivån, dvs. internationell eller europeisk nivå, för att nå enhällighet och undvika uppsplittring och dubbla standarder.

68.  Europaparlamentet uppmanar också de europeiska standardiseringsorganisationerna att utveckla och införa en förbättrad mekanism för att anta specifikationer från forum/konsortier som europeisk standard, vilket måste ske i samförstånd med alla intressenter genom de etablerade remissförfarandena i enlighet med principen om nationell delegering. Parlamentet betonar att detta inte får begränsa möjligheterna för forum/konsortier att lämna in dem direkt till internationella standardiseringsorganisationer för att försöka nå en mer global status, förutsatt att principerna i Världshandelsorganisationens avtal om tekniska handelshinder respekteras (insyn, öppenhet, opartiskhet, samförstånd, effektivitet, relevans och samstämmighet).

69.  Europaparlamentet erkänner att interoperabilitet är av stor betydelse för innovationen och konkurrenskraften inom i synnerhet IKT-sektorn, där forum och konsortier har betydelse. Parlamentet påpekar att interoperabilitet inte bara är beroende av att standarder/specifikationer fastställs utan även av att användarna tillämpar dem. Användardrivna forum och konsortier spelar en mycket viktig roll för att uppnå interoperabilitet. Kommissionen uppmanas att förbättra samarbetet mellan IKT-forum och IKT-konsortier samt de formella organen för utveckling av standarder, vilket skulle kunna öka interoperabiliteten och minimera risken för dubblering och konflikter mellan standarder inom IKT-sektorn.

70.  Europaparlamentet understryker att det är absolut nödvändigt att anpassa IKT-standardiseringspolitiken till marknadsutvecklingen och den politiska utvecklingen, vilket kommer att leda till att man når viktiga mål för EU-politiken som kräver interoperabilitet, exempelvis e-hälsa, tillgänglighet, säkerhet, e-handel, e-förvaltning och transporter, och bidra till utvecklingen av standarder för skydd av personuppgifter.

71.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att som stöd för åtgärder inom andra EU-områden genomföra en moderniserad och utökad EU-politik för standardisering av informationsteknik, vilket bland annat bör innefatta att säkra interoperabilitet, rättssäkerhet och tillämpning av lämpliga säkerhetsanordningar, samtidigt som man så mycket som möjligt undviker ytterligare belastningar för företagen, risker för användarna och hinder för den fria rörligheten för informationsteknik.

72.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att effektivt använda befintliga juridiska databaser som ger information om teknisk standardisering och att identifiera ytterligare sektorer, områden eller tillämpningar inom IT där effektiv användning av EU-standardisering skulle kunna användas som stöd för EU:s politik och till att lägga fram lämpliga förslag. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att i lämpliga fall använda den nya metoden och den nya lagstiftningsramen som förebild för en moderniserad IKT-standardiseringspolitik till stöd för EU-politiken.

73.  Europaparlamentet framhåller att internationella standarder möjliggör en global marknad genom att de bygger på användning av en identisk standard i många länder, vilken inriktar sig på ett ”prestandabaserat synsätt” och stimulerar till konsumentförståelse och marknadsförtroende.

74.  Europaparlamentet betonar att regleringsdialogen är en viktig aspekt av den externa dimensionen på den inre marknaden och anser därför att det finns ett behov av att skydda och stärka det europeiska standardiseringssystemets ställning i det internationella standardiseringsarbetet för att främja utvecklingen av internationella standarder med verkligt global relevans, underlätta handeln samt öka Europas konkurrenskraft, samtidigt som man beaktar utvecklingsländernas legitima intressen och undviker att i onödan duplicera det arbete som redan utförts på internationell nivå.

75.  Europaparlamentet är positivt till att skicka två europeiska standardiseringsexperter till Kina och Indien i syfte att hjälpa de europeiska standardiseringsorganisationerna att främja europeiska standarder och ge feedback om standardiseringssystemen i dessa länder. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka behoven av att skicka standardiseringsexperter till andra regioner i världen för att främja det europeiska standardiseringssystemet ytterligare.

76.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samordna sitt standardiseringsarbete med våra internationella partner, till exempel inom den transatlantiska dialogen. Europaparlamentet anmodar kommissionen att i linje med detta undersöka och vidta de åtgärder som krävs för att samordna det inflytande som det europeiska standardiseringsarbetet har internationellt sett, i syfte att stärka konkurrenskraften för europeiska varor och tjänster på den internationella marknaden.

77.  Europaparlament uppmanar de europeiska intressenterna och nationella standardiseringsorganen att öka sitt engagemang i den internationella standardiseringen för att kunna utnyttja EU:s ledarskap och få fördelar av att agera först på världsmarknaderna. Parlamentet betonar behovet av bättre samordning mellan europeiska intressenter och nationella standardiseringsorgan i den internationella standardiseringen på teknisk och politisk nivå.

o
o   o

78.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas parlament.

(1) EGT C 150, 28.5.1999, s. 624. (2) EUT L 315, 15.11.2006, s. 9. (3) EGT L 204, 21.7.1998, s. 37. (4) EGT L 36, 7.2.1987, s. 31.