Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2010/2965(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :

Ingivna texter :

RC-B7-0637/2010

Debatter :

PV 25/11/2010 - 12.2
CRE 25/11/2010 - 12.2

Omröstningar :

PV 25/11/2010 - 13.2

Antagna texter :

P7_TA(2010)0449

Antagna texter
PDF 76kWORD 39k
Torsdagen den 25 november 2010 - Strasbourg Slutlig utgåva
Tibet – planer på att göra kinesiska till det huvudsakliga undervisningsspråket
P7_TA(2010)0449B7-0637, 0638, 0640, 0642, 0643 och 0644/2010

Europaparlamentets resolution av den 25 november 2010 om Tibet – planer på att göra kinesiskan till huvudsakligt undervisningsspråk

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Kina och Tibet, särskilt resolutionen av den 10 april 2008 om Tibet(1) ,

–  med beaktande av artikel 122.5 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Respekten för de mänskliga rättigheterna, identitets-, kultur- och religionsfrihet, är en grundläggande princip för Europeiska unionen och prioriteras inom Europeiska unionens utrikespolitik.

B.  Folkrepubliken Kina har uttryckt en önskan om harmoniska etniska relationer mellan alla 56 etniska minoriteter.

C.  Den 19 oktober 2010 tågade omkring 1 000 etniska tibetanska studenter genom Tongren, som också kallas Rebkong, och motsatte sig under fredliga former en plan på att införa mandarinkinesiska som huvudsakligt undervisningsspråk i regionens skolor. Den 23 oktober 2010 spred sig protesten till provinsen Qinghai och Peking där 400 tibetanska studenter vid Minzu-universitetet ordnade med en demonstration.

D.  Tibetanskan är ett av Asiens fyra äldsta och mest särpräglade språk och en grundläggande drivkraft för tibetansk identitet, kultur och religion. Till detta kommer att tibetanskan, tillsammans med hela den tibetanska kulturen, utgör en oersättlig del av världsarvet. Tibetanskan bär vittne om en historiskt rik civilisation och är en grundläggande och oersättlig del av Tibets identitet, kultur och religion.

E.  Språket uttrycker ett samhälles sociala och kulturella synsätt. Att ett samhälle har ett gemensamt språk är en nyckelfaktor för kulturen. Språken förmedlar högst specifika sociala och kulturella beteenden och tänkesätt.

F.  Det har konstaterats att tvåspråkig undervisning på modersmålet är det effektivaste sättet för tibetanerna att med framgång bli tvåspråkiga och den så kallade modell 1-politiken för tvåspråkig undervisning har konsekvent resulterat i de högsta antagningssiffrorna till universitet och högskolor för tibetanska gymnasister överallt i regionen Tibet.

G.  Överallt inom den autonoma regionen Tibet håller tibetanskan på att inom lågstadie-, högstadie- och gymnasieundervisningen successivt ersättas av kinesiska och för det mesta går det inte att få tag på officiella handlingar på tibetanska.

H.  Omläggningarna i undervisningspolitiken skulle begränsa tibetanskans användning i skolorna, eftersom alla läroböcker och ämnen skulle vara på mandarinkinesiska, med undantag för undervisningen i tibetanska och engelska.

I.  Folkrepubliken Kina röstade den 13 september 2007, tillsammans med 142 andra länder, för att godkänna FN:s förklaring om ursprungsfolkens rättigheter, i vars 14 artikel det framför allt står att ”ursprungsfolken har rätt att inrätta och övervaka sitt utbildningsväsen samt inrättningar som bedriver utbildning på deras egna språk, på ett sätt som är lämpligt utgående från deras kulturbetingade metoder för undervisning och lärande.”

J.  Till följd av kinesiskans dominans blir personer med universitets- och högskoleexamen i de tibetanska områdena alltmer oroliga inför sina utsikter att få arbete eftersom, såsom det stod i en framställning som undertecknats av lärare och elever, de flesta eleverna och studenterna i Tibet aldrig vistats i en kinesiskspråkig omgivning och därför inte kan kommunicera på kinesiska.

1.  Europaparlamentet fördömer de ökande angreppen på utövandet av tibetanernas frihet till kultur, språk, religion och andra grundläggande friheter, och uttrycker behovet av att beskydda de sex miljoner tibetanernas särpräglade kulturella, religiösa och nationella identitet och för att åtgärda farhågorna om att tibetanskan, som utgör grunden för den tibetanska identiteten, förtrycks och marginaliseras.

2.  Europaparlamentet noterar oron över försöken att få tibetanskan att framstå som mindre värd och betonar att tibetanskan måste vara inhemskt språk för att den tvåspråkiga undervisningen ska lyckas.

3.  Europaparlamentet uppmanar de kinesiska myndigheterna att genomföra artikel 4 i Folkrepubliken Kinas statsförfattning och artikel 10 i lagen om regional nationell autonomi som garanterar alla nationaliteter friheten att använda och utveckla sina egna talade och skrivna språk.

4.  Europaparlamentet uppmanar med kraft de kinesiska myndigheterna att stödja en tvåspråkighetspolitik i ordets sanna bemärkelse, där det går att undervisa i alla ämnen på tibetanska, också i matematik och naturvetenskapliga ämnen, och där undervisningen i kinesiska förstärks och lokala myndigheter och samhällen själva får fatta beslut om undervisningsspråk.

5.  Europaparlamentet anser att alla etniska minoriteter har rätt att ha kvar sitt eget språk och sina egna skrifter. Parlamentet anser att ett rättvist tvåspråkigt undervisningsväsen kommer att bidra till bättre samarbete och förståelse när tibetaner lär sig kinesiska och samtidigt han-kineser som är bosatta inom tibetanska områden uppmuntras lära sig tibetanska.

6.  Europaparlamentet betonar att det skulle vålla svårt avbräck för undervisningens kvalitet för det överväldigande flertalet tibetanska elever inom sekundärutbildningen om kinesiskan gjordes till huvudsakligt undervisningsspråk och därför bör ämnesundervisningen ske endast på tibetanska som är modersmålet och därför lämpligast.

7.  Europaparlamentet uppmanar de kinesiska myndigheterna att göra allt för att minska de språkliga och kulturella nackdelar som tibetaner drabbas av när de söker arbete i städerna, låt vara att detta bör göras på sådant sätt att det inte blir till skada för det tibetanska språket och den tibetanska kulturen.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och medlemsstaterna att hos den kinesiska regeringen yrka på att studenternas yttrandefrihet respekteras och att de berörda myndigheterna åtgärdar deras klagomål, lämpligt och i tillräcklig omfattning, och, för det andra, att se till att förordningarna från 2002 om studier i samt användning och utveckling av tibetanska språket tillämpas som sig bör, i enlighet med lagen om regional etnisk autonomi.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att avlägga rapport om användningen av de medel som äskats till stöd för det tibetanska civila samhället, både i Kina och i exil, inom ramen för budgeten för 2009 (1 miljon euro) samt att insistera på att den tibetanska kulturen måste bevaras, framför allt i exil.

10.  Europaparlamentet uppmanar än en gång Kina att ratificera Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och beklagar den ofta diskriminerande behandlingen av etniska och religiösa minoriteter i Kina.

11.  Europaparlamentet uppmanar de kinesiska myndigheterna att ge utländska medier tillträde till Tibet, inklusive de tibetanska områdena utanför den autonoma regionen Tibet, och att avskaffa systemet med krav på särskilda tillstånd.

12.  Europaparlamentet uppmanar EU:s diplomatiska företrädare i Peking att besöka regionen och rapportera till rådet och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om nuläget inom undervisningen och i språkfrågan.

13.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, folkrepubliken Kinas regering och parlament samt Hans helighet Dalai lama.

(1) EUT C 247 E, 15.10.2009, s. 5.

Senaste uppdatering: 2 mars 2012Rättsligt meddelande