Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2010/2276(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0043/2011

Ingivna texter :

A7-0043/2011

Debatter :

PV 08/03/2011 - 16
CRE 08/03/2011 - 16

Omröstningar :

PV 09/03/2011 - 10.3
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2011)0092

Antagna texter
PDF 257kWORD 116k
Onsdagen den 9 mars 2011 - Strasbourg
EU-strategin för integrering av romer
P7_TA(2011)0092A7-0043/2011

Europaparlamentets resolution av den 9 mars 2011 om EU-strategin för integrering av romer (2010/2276(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av stadgan om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 1, 8, 19, 20, 21, 24, 25, 35 och 45,

–  med beaktande av den internationella rätten på området för mänskliga rättigheter, särskilt den internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering, 1992 års FN-förklaring om rättigheterna för personer som tillhör nationella eller etniska religiösa eller språkliga minoriteter, konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor och FN:s konvention om barnets rättigheter,

–  med beaktande av de europeiska konventioner som syftar till att skydda de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, särskilt den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och därmed sammanhängande rättspraxis vid Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, den europeiska sociala stadgan och de därmed sammanhängande rekommendationerna från Europeiska kommittén för sociala rättigheter samt Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter,

–  med beaktande av artiklarna 2 och 3 i fördraget om Europeiska unionen, vilka fastställer de grundläggande rättigheter och principer som Europeiska unionen bygger på, bland annat principen om icke-diskriminering och fri rörlighet,

–  med beaktande av artikel 5.3 i fördraget om Europeiska unionen, som erbjuder en rättslig grund för EU-åtgärder om målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan bättre kan uppnås på EU-nivå,

–  med beaktande av artikel 6 i fördraget om Europeiska unionen, som handlar om de grundläggande rättigheterna i unionen,

–  med beaktande av artikel 7 i fördraget om Europeiska unionen, som möjliggör påföljder och tillfälligt upphävande av rättigheter i fall av allvarligt åsidosättande av unionslagstiftningen,

–  med beaktande av artiklarna 9 och 10 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, som ålägger unionen att som ett genomgående krav beakta främjande av hög sysselsättning, garantier för ett fullgott socialt skydd, bekämpande av social utestängning, säkerställande av en hög utbildningsnivå och en hög hälsoskyddsnivå för människor samt bekämpande av all diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung,

–  med beaktande av artikel 19 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, enligt vilken rådet kan vidta lämpliga åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung,

–  med beaktande av artikel 151 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, där främjande av sysselsättningen, förbättring av levnads- och arbetsvillkor och säkerställande av ett fullgott socialt skydd definieras som mål för unionen och medlemsstaterna,

–  med beaktande av artikel 153 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, som anger de områden där unionen ska understödja och komplettera medlemsstaternas verksamhet, särskilt artikel 153.1 h om integrering av personer som står utanför arbetsmarknaden och artikel 153.1 j om kampen mot social utslagning,

–  med beaktande av avdelning XVIII i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, som behandlar ekonomisk, social och territoriell sammanhållning,

–  med beaktande av artikel 352 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (”flexibilitetsklausulen”), som möjliggör lämpliga åtgärder för att nå något av de mål som avses i fördragen,

–  med beaktande av artiklarna 3, 8, 16, 18,20, 21 och 157 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europarådets rekommendation 1355 (1998) om bekämpning av social utestängning och förstärkning av den sociala sammanhållningen i Europa,

–  med beaktande av Europarådets europeiska stadga om landsdels- eller minoritetsspråk, vilken erkänner regionala språk och minoritetsspråk som en del av det europeiska kulturarvet, samt ramkonventionen om skydd av nationella minoriteter,

–  med beaktande av sin resolution av den 28 april 2005 om romernas situation i Europeiska unionen(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 1 juni 2006 om situationen för de romska kvinnorna i Europeiska unionen(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 november 2007 om tillämpningen av direktiv 2004/38/EG om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 31 januari 2008 om en europeisk strategi för romer(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 juli 2008 om folkräkningen av romerna i Italien på grundval av etniskt ursprung(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2009 om romernas sociala situation och om att förbättra deras tillträde till arbetsmarknaden i EU(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 mars 2010 om det andra europeiska toppmötet om romer(7),

–   med beaktande av sin resolution av den 9 september 2010 om romernas situation och fri rörlighet i Europeiska unionen(8),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter(9),

–  med beaktande av rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung(10),

–  med beaktande av rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet(11),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier(12),

–  med beaktande av rådets rambeslut 2008/913/RIF av den 28 november 2008 om bekämpande av vissa former av och uttryck för rasism och främlingsfientlighet enligt strafflagstiftningen(13),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 437/2010 av den 19 maj 2010 om ändring av förordning (EG) nr 1080/2006 om Europeiska regionala utvecklingsfonden vad gäller stödberättigande för bostadsinsatser till förmån för marginaliserade befolkningsgrupper(14),

–  med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möten i december 2007 och juni 2008 och från rådets (allmänna frågor) möte i december 2008,

–  med beaktande av rådets (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) slutsatser om integrering av romer, antagna i Luxemburg den 8 juni 2009, med särskild hänsyn till de tio gemensamma grundläggande principerna för romers integrering, som ingår i bilagan till slutsatserna,

–  med beaktande av kommissionens meddelande om integreringen av romerna i samhället och i näringslivet (KOM(2010)0133), inrättandet av en arbetsgrupp(15) (den 7 september 2010), arbetsgruppens inledande resultat(16) och rapporterna från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter,

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument om romerna i Europa och genomförandet av Europeiska unionens instrument och politik för integrering av romer - Framstegsrapport för 2008–2010 (SEK(2010)0400),

–  med beaktande av det första respektive andra europeiska toppmötet om romer, som hölls i Bryssel den 16 september 2008 och i Córdoba den 8 april 2010,

–  med beaktande av rapporterna om romer, rasism och främlingsfientlighet i EU:s medlemsstater 2009, som offentliggjorts av byrån för grundläggande rättigheter(17), och rapporterna från Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter, Thomas Hammarberg,

–  med beaktande av tillhörande rekommendationer, yttranden och förklaringar från Europarådet, bland annat slutsatserna från Europarådets högnivåmöte om romer (Strasbourg den 20 oktober 2010)(18),

–  med beaktande av att ett antal EU-medlemsstater, kandidatländer och andra länder där unionens institutioner har en omfattande närvaro 2005 utropade årtiondet för integrering av romer och inrättade en utbildningsfond för romer,

–  med beaktande av de rekommendationer som FN:s kommitté för avskaffande av rasdiskriminering antog vid sitt 77:e sammanträde (den 2–27 augusti 2010),

–  med beaktande av Europarådets rapport av den 15 juni 2010 om den fjärde rapporten om Frankrike från Europeiska kommissionen mot rasism och intolerans,

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för regional utveckling samt utskottet för kultur och utbildning (A7-0043/2011), och av följande skäl:

A.  En stor del av Europas 10–12 miljoner romer – varav de flesta är unionsmedborgare – har systematiskt diskriminerats och brottas därför med oacceptabel social, kulturell och ekonomisk utestängning och kränkningar av mänskliga rättigheter samt upplever en allvarlig stigmatisering och diskriminering i det offentliga livet och i sina privatliv.

B.  Det finns fortfarande ekonomiska och sociala skillnader mellan EU:s olika regioner, och en väsentlig andel av den romska befolkningen lever i de regioner som tillhör de ekonomiskt och socialt minst utvecklade i EU.

C.  Europeiska unionen grundas på de principer som anges i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och i EU:s fördrag, bland annat principen om icke-diskriminering, de särskilda rättigheter som unionsmedborgarskapet ger, fri rörlighet och jämlikhet.

D.  EU:s ordförandeskapstrio gjorde i sin gemensamma förklaring om det andra toppmötet om romer i Córdoba den 8–9 april 2010 följande åtaganden: att påskynda integreringen av de romska frågorna i den europeiska och nationella politiken för grundläggande rättigheter och skydd mot rasism, fattigdom och social utestängning, att utforma färdplanen för den integrerade EU-plattformen för romers integrering på ett bättre sätt, och därvidlag prioritera de centrala målen och resultaten, samt att se till att Europeiska unionens befintliga finansiella instrument, särskilt strukturfonderna, görs tillgängliga för romerna.

E.  Genom att romska barn utestängs från utbildning försämras villkoren för romernas övriga rättigheter, särskilt rätten till arbete, vilket i sin tur förvärrar deras marginalisering.

F.  De befolkningar som vill fortsätta med sitt traditionella kringresande i Europa är de som är mest drabbade av analfabetism, vilket innebär kulturella hinder i fråga om barnens skolgång.

G.  De romska barnen måste ges de konkreta förutsättningar som krävs för att de ska kunna gå i skolan, bland annat genom införande av skolmedlare.

H.  För att gynna integreringen av romer har EU utvecklat en rad användbara verktyg, mekanismer och fonder. Dessa är emellertid spridda över olika politikområden och har inte kontrollerats ordentligt, och deras effekter och nytta är därför begränsade och svåra att mäta. Trots att det finns ett antal samarbetsmekanismer och institutioner har problemen och utmaningarna i samband med integreringen av romer hittills inte bemötts effektivt, och därför är det inte hållbart att avstå från förändringar.

I.  Årtiondet för integrering av romer lanserades 2005 som ett sätt att bekämpa diskriminering och förbättra romernas ekonomiska och sociala situation. De undertecknande länderna – Bulgarien, Kroatien, Ungern, Montenegro, Tjeckien, Rumänien, Serbien, Slovakien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien – åtog sig att arbeta för att utrota all diskriminering och överbrygga den oacceptabla klyftan mellan romer och resten av samhället.

J.  En verklig integrering av romer kan endast ske på grundval av ett ömsesidigt erkännande av de berörda samhällsgruppernas rättigheter och skyldigheter.

K.  I flera medlemsstater har det förekommit repatriering och återsändande av romer, och detta har ofta åtföljts av en stigmatisering av romer och allmän antiziganism i den politiska diskursen.

L.  Icke-diskriminering är visserligen ofrånkomligt nödvändig, men fortfarande ett otillräckligt svar på en historisk och strukturell diskriminering mot romerna. Man måste därför komplettera och skärpa jämlikhetslagstiftningen och jämlikhetspolitiken med hjälp av en strategi på EU-nivå för att ta itu med romernas särskilda behov när det gäller full respekt och skydd för samt främjande av grundläggande rättigheter, jämlikhet och icke-diskriminering, fullständig och icke-diskriminerande tillämpning av lagstiftning, politik och mekanismer för att övervaka och bestraffa kränkningar av romernas rättigheter, samt fullgörande av och lika tillgång till romernas specifika mänskliga rättigheter i fråga om anställning, boende, kultur, hälso- och sjukvård, delaktighet i samhällslivet, utbildning och fri rörlighet.

M.  Den öppna samordningsmetodens icke-bindande politiska upplägg, som bygger på medlemsstaternas frivilliga deltagande och saknar starka incitament som ger effektiva resultat, har visat sig otillräckligt när det gäller att främja romernas integrering. Denna begränsning kan delvis undvikas genom att EU:s finansieringmekanismer knyts närmare sakkunnigbedömningar.

N.  Kvinnor som tillhör etniska minoriteter, särskilt romska kvinnor, möter en mycket allvarligare diskriminering än män som tillhör samma etniska grupp eller kvinnor som tillhör majoriteten. Sysselsättningsgraden bland romska kvinnor är ännu lägre än bland romska män. Å andra sidan kan kvinnorna genom sin roll i familjen vara stöttepelare i integreringen av marginaliserade befolkningsgrupper.

O.  I utarbetandet av en EU-strategi för integrering av romer måste särskild uppmärksamhet ägnas barn och minderåriga.

P.  EU:s strategi för integrering av romer måste ta tag i alla former av kränkningar av romernas grundläggande rättigheter – såsom diskriminering, segregering, hatpropaganda, etnisk kartläggning, olaglig insamling av fingeravtryck samt olagliga avhysningar och avvisningar – genom att bidra till att alla direktiv och all EU-lagstiftning som hör till dessa frågor införlivas i sin helhet och tillämpas striktare.

Q.  Den ökande stigmatiseringen av romerna och antiziganismen i den politiska diskursen och bland allmänheten ger anledning till oro. De diskutabla repatrieringar och återsändanden av romer som förekommit i flera medlemsstater har skapat rädsla och oro bland romerna, liksom en oroväckande omfattning av rasism och diskriminering.

R.  Romernas utsikter att få tillgång till samma rättigheter och skyldigheter som medborgarna i en medlemsstat är i stor utsträckning beroende av att de får sitt medborgarskap rättsligt dokumenterat.

S.  Romernas tillgång till allmän och yrkesinriktad utbildning av god kvalitet, allmänhetens delaktighet i och förståelse för romernas kultur, värderingar och kulturarv samt romernas delaktighet i föreningslivet och ökade representation är ytterst betydelsefulla delar i en helhetssyn på genomförandet av såväl nationella som europeiska strategier för romernas integrering och deltagande i samhällslivet.

T.  Allmän och yrkesinriktad utbildning av god kvalitet påverkar framtiden för varje enskild individ, såväl personligt som yrkesmässigt, samt hans eller hennes deltagande i samhällslivet, och det är därför angeläget att se till att villkoren för tillgång till utbildning är desamma för alla, utan någon form av åtskillnad. Att införa kulturell mångfald och bekämpande av fördomar redan från tidig ålder i läroplanerna är ett viktigt sätt att integrera romerna och främja ömsesidig förståelse.

U.  Den 19 oktober 2010 tillkännagav kommissionen att den i april 2011 skulle lägga fram ett EU-ramverk för de nationella strategierna för romer(19).

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå, och rådet att anta, en EU-strategi för integrering av romer (nedan kallad strategin) som en vägledande och heltäckande handlingsplan på flera nivåer och för hela EU, som förbereds och genomförs på alla politiska och administrativa nivåer och kan utvecklas efter behov, som bygger på de grundläggande värdena jämlikhet, tillgång till rättigheter, icke-diskriminering och jämställdhet mellan könen, som grundas på de uppgifter, mål, principer och instrument som anges i fördragen och stadgan om de grundläggande rättigheterna (i enlighet med hänvisningarna ovan) och i relevant EU-lagstiftning, och som utgår från delade befogenheter och från unionens stödjande, samordnande och kompletterande åtgärder.

2.  Europaparlamentet konstaterar att romer ofta utsätts för diskriminering och fördomar i många medlemsstater och att denna situation förvärras av den nuvarande ekonomiska och finansiella krisen, som leder till att arbetstillfällen försvinner. Parlamentet betonar att samtliga medlemsstater och EU-institutioner har ansvar för integreringen av romerna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut samarbeta med EU och med företrädare för romerna för att ta fram integrerade politiska åtgärder som syftar till att främja integreringen av romerna på nationell, regional och lokal nivå, varvid man till fullo bör utnyttja tillgängliga EU-medel i strukturfonderna, i synnerhet Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden (ESF) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU). Parlamentet uppmanar kommissionen att särskilt uppmärksamma förfrågningar om tekniskt stöd i en satsning på att effektivisera alla tillgängliga instrument för integrering av romer.

3.  Europaparlamentet påpekar att det finns EU-program och EU-bidrag som är avsedda för den sociala och ekonomiska integreringen av romer, men att kommunikationen behöver förbättras på alla nivåer inom såväl de lokala myndigheterna och det civila samhället som de potentiella målgrupperna, så att romerna får information om detta. Parlamentet rekommenderar dessutom att befintliga EU-medel används för att bland annat bygga nya eller renovera befintliga bostäder och förbättra anläggningsinfrastrukturer, allmännyttiga företag, kommunikationssystem, utbildning och åtgärder för tillgång till arbetsmarknaden.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att

  a) fastställa prioriterade områden för strategin, framför allt
   grundläggande rättigheter, särskilt icke-diskriminering, jämlikhet och fri rörlighet,
   allmän och yrkesinriktad utbildning samt livslångt lärande,
   kultur,
   sysselsättning,
   boende, inklusive en sund miljö och lämplig infrastruktur,
   hälso- och sjukvård samt ett förbättrat hälsoläge för romerna, och
   det romska civilsamhällets och de romska ungdomarnas deltagande i politik och samhälle,
   b) i strategin lägga fram en färdplan för att införa bindande miniminormer på EU-nivå för de prioriterade områdena utbildning, sysselsättning, boende och hälso- och sjukvård,
  c) definiera strategins mål inom de prioriterade områdena, framför allt
   införande och skärpning av effektiv antidiskrimineringslagstiftning och åtgärder för att skydda mot diskriminering, även flerfaldig sådan, på livets alla områden, och för att garantera, skydda och främja grundläggande rättigheter, jämlikhet, icke-diskriminering och rätten till fri rörlighet, bland annat genom medvetandehöjande åtgärder riktade mot romer och icke-romer, så att diskriminerande hinder undanröjs,
   bekämpande av antiziganism, fördomar, stereotyper, rasism, främlingsfientlighet, stigmatisering och hatpropaganda mot romer, bland annat genom att se till att tillämplig lagstiftning tillämpas fullt ut och införa lämpliga påföljder för brott som begås på grundval av rastillhörighet,
   åtgärder för att se till att medierna inte sprider fördomar mot romer, att de främjar en positiv bild av mångfald och att de innehåller en större andel romer,
   förebyggande åtgärder mot kränkningar av de mänskliga rättigheterna och skydd för dem som utsätts, samt garantier för att offren får rättshjälp och effektiva rättsmedel, med särskild hänsyn till situationen för romska barn och kvinnor, som ofta utsätts för dubbel diskriminering,
   förebyggande åtgärder mot människohandel, där romer är överrepresenterade bland offren,
   utbildning i icke-diskriminering för berörda personer på alla nivåer inom förvaltning, rättsväsen och polis,
   dialog mellan lokala myndigheter, rättsliga organ, polis och romer i syfte att avskaffa diskriminering på det rättsliga området, förbättra förtroendet och bekämpa etnisk kartläggning,
   lika tillgång till god utbildning för alla,
   lika tillgång till yrkesutbildning för vuxna och tillgång till livslångt lärande,
   lika tillgång till sociala tjänster och grundläggande omsorgsmöjligheter, såsom barn- och äldreomsorg,
   upphävande av segregeringen i skolor och klassrum, bland annat genom att skapa en inkluderande skolmiljö och anställa romska skolmedlare,
   lika tillgång till lämpliga förberedelser för att göra eleverna konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden,
   lika tillgång till förskoleverksamhet,
   utbildning för flickor,
   interkulturell utbildning,
   underlättande av dialogen mellan familjer och skola, framför allt genom medlare,
   ökning av antalet romska lärare och skydd för de romska barnens språk och identitet genom utbildning på deras eget språk,
   åtgärder för att förhindra avhopp från skola och högre utbildning,
   åtgärder för att barn som hoppat av skolan ska återvända till denna, exempelvis genom program som ger dem en andra chans,
   lika tillgång till gymnasie- och högskoleutbildning av god kvalitet och till stipendieprogram,
   bekämpande av romernas överrepresentation i särskolor,
   åtgärder för att bekämpa barnfattigdom, minska antalet barn som skiljs från sina familjer och förhindra att de placeras i fosterhem och blir föremål för särskild omsorg till följd av fattigdom,
   reellt tillträde till arbetsmarknaden samt utveckling och tillhandahållande av mikrokrediter för företagande och egenföretagande,
   lika tillgång till sunt boende till överkomligt pris, samt upphävande av territoriell segregering,
   garanterad tillgång till en registrerad adress, med möjlighet till registrering via en organisation inom det civila samhället, garantier om kompletta och uppdaterade födelseregister, register över giftermål och register över avlidna för alla romska medborgare, samt bekämpande av diskriminering vid utfärdande av administrativa handlingar,
   bekämpande av hälsoskillnader genom lika tillgång till hälso- och sjukvård av god kvalitet och hälsofrämjande åtgärder, med särskilt fokus på skyddet av sårbara grupper som kvinnor, barn, äldre och funktionshindrade,
   egeninflytande för det romska civila samhället, bland annat genom kapacitetsuppbyggnad och förstärkt administrativ kapacitet på nationell, regional och lokal nivå, samt genom att uppmuntra romernas deltagande i politik och samhälle,
   åtgärder för att främja aktivt medborgarskap genom att involvera romer i alla delar av det offentliga och politiska livet och stärka deras representation i institutioner och valda organ på lokal och nationell nivå samt på EU-nivå,
   införande av en utvidgnings- och grannskapsdimension i strategin, med krav på förbättrad situation för romerna i anslutande länder och kandidatländer, liksom i möjliga kandidatländer och i de länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken; utvärdering av framstegen på detta område i de årliga framstegsrapporterna och i översynerna av EU:s grannländer,
   respekt för kultur och bevarande av kulturarv,
   integrering av ett jämställdhetsperspektiv genom att uppmärksamma de särskilda behoven hos romska kvinnor och involvera dem i utvecklingen av strategier; stopp för barnäktenskap,
   åtgärder för att förhindra att romer återsänds till länder där de kan utsättas för tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning,

5.  Europaparlamentet betonar att det är mycket viktigt att skapa komplexa program och projekt som är anpassade till de specifika behov som finns i de olika romska samhällena, och att man i detta sammanhang behöver ge romerna tillgång till individanpassade tjänster på plats.

6.  Europaparlamentet påminner om att tillräckligt inkomststöd, inkluderande arbetsmarknader och tillgång till tjänster av god kvalitet är grundläggande principer i strategin för aktiv inkludering, som lades fram i rekommendation 2008/867/EG.

7.  Europaparlamentet betonar att socialt stöd, anständiga bostäder och kläder, tillgängliga och högkvalitativa program för tidig utveckling och icke-segregerad, högkvalitativ utbildning i en inkluderande miljö där även föräldrar är välkomna att engagera sig är förutsättningar för att kunna skapa lika möjligheter, chans till full delaktighet i samhället och förhindrande av diskriminering i framtiden. Parlamentet betonar behovet av att bekämpa skolk och avhopp och att ge stipendier och ekonomiskt stöd. Parlamentet vidhåller att det är mycket viktigt med utbildningsmöjligheter och jobbstöd för vuxna för att underlätta för romer att få och behålla jobb, och därmed undvika att den sociala utestängningen fortplantar sig.

8.  Europaparlamentet framhåller att diskriminering måste förebyggas redan från och med den tidiga barndomen, genom att man ser till att ett barn folkbokförs direkt efter födseln så att dess nationalitet erkänns och det omfattas av alla sociala tjänster. Parlamentet anser särskilt att romska barn bör tillförsäkras förskoletjänster av hög kvalitet och att deras skolgång bör stödjas genom särskilda åtgärder.

9.  Europaparlamentet påminner om de problem som romer, särskilt kvinnor och flickor, brottas med när det gäller extrem fattigdom, diskriminering och utestängning, vilket begränsar deras tillgång till högskoleutbildning, sysselsättning och sociala tjänster. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta itu med de särskilda behoven hos romska kvinnor och flickor genom att tillämpa ett genusperspektiv i alla strategier för integrering av romer samt att ge skydd åt särskilt sårbara undergrupper.

10.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta konkreta åtgärder för att informera sina medborgare om romernas historiska och aktuella situation, med bland annat rapporterna från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter som referensmaterial.

11.  Europaparlamentet understryker att EU:s strategi för integrering av romer även bör omfatta åtgärder för att bevaka romernas situation när det gäller respekt för och främjande av grundläggande sociala rättigheter, jämlikhet, icke-diskriminering och fri rörlighet i EU.

12.  Europaparlamentet framhåller att romernas tillträde till allmän och yrkesinriktad utbildning av god kvalitet, allmänhetens delaktighet i och förståelse för romernas kultur, värderingar och kulturarv samt romernas delaktighet i föreningsliv och ökade representation är ytterst betydelsefulla delar i en helhetssyn på genomförandet av såväl nationella som europeiska strategier för romernas integrering och deltagande i samhällslivet.

13.  Europaparlamentet betonar att allmän och yrkesinriktad utbildning av god kvalitet påverkar framtiden för varje enskild individ, såväl personligt som yrkesmässigt, och det är därför angeläget att se till att villkoren för tillgång till ordentlig utbildning är lika för alla, utan någon form av åtskillnad.

14.  Europaparlamentet framhåller vikten av att strategin stöds och att dess genomförande kontrolleras på ett öppet sätt. Det främsta ansvaret bör ligga på de demokratiskt ansvariga ministrarna i rådet. Strategin bör på intet sätt söndra EU eller skapa splittring bland medlemsstaterna, utan tvärtom bidra till förstärkt integrering i gemenskapen.

15.  Europaparlamentet framhåller vikten av att de medel som tilldelas enskilda medlemsstater för användning inom strategins prioriterade områden utnyttjas korrekt.

16.  Europaparlamentet poängterar att det är nödvändigt att kontrollera och mäta i vad mån strategins mål har uppnåtts, så att man kan införa kriterier för att belöna alternativt straffa de medlemsstater som uppfyller respektive inte uppfyller målen.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att

   leda den strategiska samordningen av arbetet med att nå framsteg på de prioriterade områdena och uppfylla målen i strategin, i partnerskap med medlemsstaterna och i överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen,
   inrätta arbetsgruppen som ett permanent organ som ska svara för översyn, samordning, övervakning, rapportering, utvärdering, underlättande av genomförande, integrering och uppföljning och på så sätt tillgodose behovet av ett oberoende, sektorsövergripande organ som fungerar som en ”extern medlare” som kan bedöma och balansera de olika nationella och sektorsspecifika intressena på ett sätt som alla kan acceptera,
   regelbundet se över och uppdatera strategin efter behov och inhämta Europaparlamentets och rådets godkännande av ändringarna,
   ta hänsyn till strategins prioriterade områden och mål i alla relaterade politiska initiativ och all relaterad programplanering på EU-nivå,
   rapportera om hur genomförandet av strategin och de nationella handlingsplanerna fortskrider, med hjälp av en resultatbedömning med riktmärken och indikatorer, och hålla rådet och Europaparlamentet underrättade på årlig basis, samt beakta att politisk effektivitet och efterhandsutvärdering bör bli ett kriterium för förlängt stöd,
   samla in och sprida nödvändig statistik och se till att god praxis på lokal nivå befästs och utvidgas,
   bekräfta att nationella planer överensstämmer med EU-strategin,
   ändra regelverket för korsfinansiering, minska byråkratin, förenkla och påskynda förfarandena för att få EU-medel samt kräva att medlemsstaterna inför enkla och normativa finansieringsförfaranden och använder sig av globalt stöd,
   gradvis införa obligatoriska institutionella garantier för integrering av åtgärder mot diskriminering och segregering, med beaktande av direktiv 2000/43/EG och 2004/113/EG, samt övervaka dessa åtgärder och bekämpa stigmatisering.
   se till att berörda parter på alla plan och nivåer och romska grupper från alla nivåer involveras genom den europeiska plattformen för romer, och samarbeta med övriga institutioner, medlemsstaterna, regionala och lokala myndigheter, internationella finansinstitutioner, organ för länderövergripande programplanering, mellanstatliga organisationer, icke-statliga organisationer och mellanstatliga initiativ, samt beakta att det är nödvändigt att förbättra samordningen och samarbetet mellan berörda politiska aktörer och politiska nätverk för att undvika dubbelarbete och öka de ömsesidiga förstärkningseffekterna av politiska åtgärder på fältet och undanröja risken för politisk överlappning och politiska konflikter som kan uppstå på grund av spridningen av de olika intressenternas nätverk.

18.  Europaparlamentet påminner om att kommissionen har ett särskilt ansvar för att främja en EU-strategi för integrering av romer, men att denna strategi måste genomföras på lokal nivå.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utnyttja EU:s befintliga strategier och instrument för att säkra romernas socioekonomiska integrering, och att utforma och genomföra alla tillhörande strategier genom att i lämpliga fall beakta de gemensamma grundläggande principerna för integrering av romer.

20.  Europaparlamentet anser att ökat samarbete mellan romska ledare, lokala myndigheter och EU-organ är avgörande för att man ska kunna fastställa både EU:s och medlemsstaternas främsta utmaningar och lösningar när det gäller romernas socioekonomiska integrering.

21.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ge beslutsfattande organ de befogenheter som behövs för att trygga komplexa och utvecklingsinriktade EU-medel till stöd för goda lokala initiativ som uppfyller de olika lokala behov som den romska befolkningen har. Parlamentet betonar vikten av att fastställa och utbyta bästa praxis i fråga om integrering av romer och att synliggöra framgångsrika exempel. Vidare är det viktigt att utveckla institutionell kapacitet som kan ge det administrativa stöd och projektledningsstöd som behövs på lokal nivå.

22.  Europaparlamentet bedömer att det krävs gemensamma åtgärder och gemensamt ansvarstagande under hela processen av romska och icke-romska organisationer, av lokala, regionala och nationella myndigheter samt av EU-organ, och att detta bör baseras på bästa praxis, på de enorma kunskapsbaser som medlemsstaterna sammanställer och på erfarenheterna från den första perioden under årtiondet för integrering av romer. Parlamentet betonar betydelsen av att organisera informationskampanjer i synnerhet i de regioner som har stora romska befolkningar.

23.  Europaparlamentet anser att social integrering av romerna inte är möjlig utan att man utvecklar och stärker deras möjligheter till intressebevakning, bland annat i det politiska beslutsfattandet, och samhällsengagemang genom icke-statliga organisationer på nationell och europeisk nivå.

24.  Europaparlamentet råder starkt EU-organen att i högre grad involvera den nationella nivån i olika samråd och i beslutsfattandet för att uppnå en framtida strategi som kan vara till gagn för alla berörda parter. Parlamentet påminner också kommissionen och medlemsstaterna om att det är nödvändigt att utforma, utveckla, genomföra och utvärdera politiken för integrering av romer i samarbete med regionala och lokala myndigheter, romska och icke-romska befolkningsgrupper, representanter och samhällsorganisationer samt Regionkommittén och internationella organisationer, för att politiken ska kunna få ökad acceptans och effektiviseras.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samla in och sprida information om de erfarenheter som gjorts och åtgärder som vidtagits i de olika medlemsstaterna, särskilt inom utbildning och kultur.

26.  Europaparlamentet efterlyser bättre stöd för projektägare som är berättigade till EU-medel för integrering av romer. Detta kan ske genom informationsplattformar, analyser och utbyte av bästa praxis.

27.  Europaparlamentet menar att en del av lösningen ligger i ett helhjärtat engagemang från medlemsstaternas sida för att se till att projektägarna stöds på ett effektivt sätt, och att medlemsstaterna tillsammans med kommissionen har en roll att spela för att stimulera lokala myndigheter att satsa på projekt för integrering av romer.

28.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utforma sektorsövergripande strategier för fattigdomsminskning som beaktar den ofta känsliga frågan om samlevnaden mellan romer och majoritetsgruppen, som båda drabbas av brist på arbete, fattigdom och marginalisering. Parlamentet lyfter fram betydelsen av stimulansåtgärder som ger synliga fördelar och uppmuntrar fattiga människor att försöka ta sig in på arbetsmarknaden i stället för att leva på socialhjälp och eventuellt svartarbete. Parlamentet betonar dessutom att program som främjar ömsesidig förståelse och tolerans är ytterst viktiga.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta med en utvidgningsdimension i strategin genom att utveckla pilotprojekt i kandidatländer och möjliga kandidatländer som garanterar att nationella handlingsplaner utvecklas i linje med EU-strategin.

30.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utse en regeringstjänsteman eller ett administrativt organ, som ska fungera som nationell kontaktpunkt för ett insynsvänligt och effektivt genomförande av strategin, ha verkställande befogenheter och ansvara för genomförande, samordning, övervakning, integrering och efterlevnad av strategin på nationell, regional och lokal nivå genom att se till att byråkratin blir så liten som möjligt, att förvaltningen och kontrollen av medlen är effektiv och att det råder öppenhet i rapporteringen.

31.  Europaparlamentet uppmanar de nationella utbildningsministerierna och kommissionen att inrätta innovativa och flexibla bidrag för att främja talanger, och att höja anslagen för de nuvarande bidragen och programmen.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att anta de utökade och detaljerade beståndsdelarna i Laekenindikatorerna för mätning av social och territoriell utestängning och utvärdering av framsteg. Den horisontella uppdelningen av Laekenindikatorerna måste utvidgas till att omfatta även de minsta statistiska och administrativa enheterna (LAU 1 och LAU 2). Laekenindikatorerna skulle dessutom kunna ingå bland framtida indikatorer i mätningar gjorda inom ramen för sammanhållningspolitiken, särskilt beträffande den sociala dimensionen.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att komplettera indikatorerna genom ett system med mål och riktmärken för att skapa en verklig politisk vilja till framsteg. Parlamentet betonar även hur brådskande det är med framsteg i insamlingen av uppdelade uppgifter för att kunna mäta vilka framsteg som görs i riktning mot målen, riktmärkena eller indikatorerna, och att utveckla evidensbaserad politik samt öka effektiviteten och förbättra utvärderingarna.

34.  Europaparlamentet efterlyser användning av bästa praxis för att snarast ta fram riktmärken, indikatorer samt oberoende mekanismer för övervakning och konsekvensanalys för att främja och bedöma programmens effektivitet och konkreta resultat snarare än att endast kontrollera att projekt som blivit tilldelade medel har uppfyllt de formella kraven. Parlamentet vill också se en effektiv övervakning av hur medlen används, så att de ekonomiska resurserna faktiskt går till att förbättra romernas boendeförhållanden, hälso- och sjukvård, utbildning och sysselsättning.

35.  Europaparlamentet anser att det strukturerade samarbetet mellan medlemsstaterna när det gäller de befintliga öppna samordningsmetoderna inom sysselsättning och social integrering är av avgörande betydelse för att den fullständiga integreringen av romer ska framskrida. Parlamentet uppmanar kommissionen att anordna utbyten av god praxis och erfarenhet mellan medlemsstater och alla som berörs av romska frågor.

36.  Europaparlamentet anser det nödvändigt att se till att medel med exakt angivna och specifika mål når de romer som är i behov av hjälp och skapar långvariga förbättringar i deras liv, och uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att göra ett åtagande för att sätta igång mer mål- och utvecklingsorienterade, komplexa, anpassningsbara och hållbara program med längre tidsperspektiv och större territoriell relevans. Programmen bör fokusera på de mest missgynnade mikroregionerna och deras geografiska, socioekonomiska och kulturella sammanhang och samtidigt bemöta fattigdomsproblematiken i förorter och på landsbygden samt problemen med segregerade romska bostadsområden. Särskild vikt bör läggas på att förbättra undermåliga bostäder (som saknar till exempel dricksvatten, värme, el och avloppssystem) samt ge fortsatt hjälp till familjer för att de ska kunna upprätthålla sin förbättrade bostadssituation. Parlamentet uppmanar även kommissionen att kontrollera resultaten av projekten efter att finansieringen har löpt ut.

37.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra romernas ekonomiska möjligheter, bland annat genom att främja mikrokreditmekanismen bland entreprenörer. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att använda erfarenheterna från framgångsrika projekt, till exempel där odeklarerade företag har gjorts om till laglig ekonomisk verksamhet med hjälp av experter.

38.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att driva en tydlig politik för att integrera romerna på arbetsmarknaden samt att undersöka och vidta åtgärder för att bekämpa de negativa effekterna av ett långvarigt beroende av välfärdssystemet.

39.  Europaparlamentet är medvetet om att de flesta romer arbetar inom den svarta sektorn, och med tanke på behovet av att säkra socialförsäkringssystemens hållbarhet uppmanar parlamentet medlemsstaterna att i samarbete med arbetsmarknadens parter effektivt bekämpa denna företeelse.

40.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att satsa på att involvera offentliga aktörer såsom små och medelstora företag och mikroföretag i genomförandet av integreringsåtgärder för romers anställbarhet.

41.  Europaparlamentet betonar den viktiga roll som små och medelstora företag och mikroföretag kan spela för integrering av romer och förespråkar belönande åtgärder för dem som bidrar till detta mål.

42.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna kan garantera bättre framtidsutsikter för romerna, i synnerhet när det gäller deras tillträde till arbetsmarknaden, genom ökade investeringar i allmän och yrkesinriktad utbildning, med särskilt fokus på ny teknik och Internet, och genom införlivande av åtgärder som stöds av det internationella vetenskapliga samfundet, stiftelser och icke-statliga organisationer som arbetar med utbildning och social integrering på lokal och regional nivå.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en europeisk kriskarta som ringar in, mäter och granskar de mikroregioner i EU där invånarna är hårdast drabbade av fattigdom, social utestängning och diskriminering på grundval av minst följande kännetecken:

   Tillgång till arbetsplatser.
   Långa avstånd till stadscentrum eller alltför stor koncentration nära stadscentrum.
   Hög arbetslöshet.
   Otillräckliga offentliga tjänster.
   Olämpliga miljövillkor.
   Brist på företag i närheten.
   Brist på ordentlig infrastruktur.
   Låga inkomster.
   Låg utbildningsnivå.
   Lågkvalificerad arbetskraft.
   Dålig eller dyr transportinfrastruktur.
   Sociala spänningar.
   Den lokala förvaltningens kapacitet att hantera fattigdom.
   Situationer där lokala eller regionala myndigheter eller tredje part utsätter den romska befolkningen för allvarliga människorättskränkningar, diskriminering, avhysningar, utvisningar eller rasism,

44.  Europaparlamentet vill att medlemsstaterna involveras i insamlingen av uppgifter om romernas socioekonomiska situation (framför allt beträffande utbildning, hälsa, bostäder och sysselsättning), och uppmanar internationella organisationer (t.ex. ILO och OECD) att vidareutveckla dessa frågor som ett led i sina allmänna undersökningar och bidra till att sätta upp specifika mål gällande exempelvis andelen romer som slutför gymnasieutbildningar och eftergymnasiala utbildningar, är anställda inom offentlig förvaltning eller företräds i olika sektorer av samhällslivet och det politiska livet. Parlamentet uppmanar också kommissionen att använda dessa uppgifter för att ta fram en tydlig och realistisk EU-strategi för integrering av romer.

45.  Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att rikta särskilt stöd, inklusive ekonomiskt, till dessa mikroregioner och att ta fram riktade pilotprojekt som inbegriper medverkan av medlare i linje med Europarådets program samt en specifik uppföljning av hur genomförandet av strategin fortlöper.

46.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för strategin uppmuntra medlemsstaterna, relevanta internationella och europeiska institutioner, icke-statiga organisationer, romska grupper, andra intressenter och allmänheten att alltid använda benämningarna ”romer” respektive ”romer och sinter” då de hänvisar till denna minoritet.

47.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att avsätta en öronmärkt andel av medlen för sammanhållningspolitiken i nästa fleråriga budgetram som ett uttryckligt stöd för strategin genom att skapa en resultatreserv för EU:s strategi för romerna.

48.  Europaparlamentet anser att EU-medlen utnyttjas för lite i dagsläget. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att analysera orsakerna till detta och att ta fram en effektivare strategi för att kontrollera utnyttjandet av EU-medel, i synnerhet de fonder som är särskilt avsedda för marginaliserade grupper. Parlamentet vill framför allt att man snarast börjar samla in uppgifter – dock med beaktande av dataskyddsdirektiven – om EU-medlens effektivitet, i syfte att utveckla en evidensbaserad politik.

49.  Europaparlamentet framhåller att romernas sociala utanförskap har en mycket stark territoriell dimension av fattigdom och marginalisering, som koncentreras till underutvecklade mikroregioner som lider allvarlig brist på de ekonomiska resurser som krävs för att själva bidra till de EU-fonder som de har rätt att utnyttja och som i regel saknar den administrativa kapacitet och de personalresurser som krävs för att utnyttja medlen på lämpligt sätt. Parlamentet betonar att särskilda insatser måste riktas mot dessa mikroregioner, som ofta är avlägset belägna intraregionala områden, och att byråkratin måste förenklas avsevärt så att så stora resurser som möjligt kan anslås inom ramen för sammanhållningspolitiken.

50.  Europaparlamentet bedömer att det även finns ett behov av nya bestämmelser om fördelningen av strukturfondsmedel, så att rätten till medel villkoras av i vad mån man arbetar för att avskaffa segregation och garantera romer lika tillgång till offentliga tjänster. Parlamentet anser att planer för lika möjligheter och mot segregation bör utarbetas även på lokal nivå, på grundval av mätbara indikatorer och konkreta åtgärder.

51.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram lämpliga instrument för att vägleda medlemsstaterna i arbetet med att få ESF, Eruf och EJFLU att komplettera varandra, samt uppmanar medlemsstaterna att använda andra program, såsom Progressprogrammet, kulturprogrammet (2007–2013), hälsoprogrammet (2008–2013) och programmet för livslångt lärande för att främja integreringen av romer.

52.  Europaparlamentet efterlyser en delegering av uppgifter till EU-organ som arbetar med utvecklingsstöd och som under ledning och kontroll av arbetsgruppen för romer ska

   garantera utvecklingsinriktade EU-medel till stöd för goda lokala initiativ,
   spåra och rapportera missbruk av medel innan det är för sent,
   genomföra regelbundna kontroller av att medlen använts på ett konsekvent och effektivt sätt i förhållande till förväntade resultat, även i fråga om de syften för vilka medel anslås inom ramen för strategin,
   fungera som rådgivare genom att utnyttja den omfattande kunskapen i EU avseende indikatorer, konsekvensanalyser etc.,
   ge riktat stöd till lokala initiativ, projekt och omfattande program som bäst uppfyller strategins mål och genererar effektiva lösningar på de romska befolkningsgruppernas konkreta problem.

53.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att dels tillämpa deltagande övervakning och utvärdering med medverkan av romska befolkningsgrupper och hjälpa till att utveckla de berörda parternas kapacitet, dels använda extern experthjälp för att få en realistisk och objektiv bild av om de olika åtgärderna och instrumenten i stort varit framgångsrika eller misslyckats. Kommissionen uppmanas dessutom att ge parlamentet en förteckning över projekt som finansierats av kommissionen till förmån för romerna sedan 2000, med angivande av de resultat som uppnåtts.

54.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra den övergripande prioriteringen ”marginaliserade befolkningsgrupper” inom ramen för EU:s strukturfonder och att delta i EU:s nätverk för romska frågor, som verkar för att strukturfonderna för integrering av romer ska utnyttjas ändamålsenligt. Parlamentet betonar att befintliga åtgärder och övervaknings- och utvärderingsmekanismer måste förbättras ordentligt. Dessutom betonar parlamentet att organ och organisationer som genomför projekt som samfinansierats genom strukturfonderna och är direkt inriktade på romer eller till indirekt nytta för romer måste vara ansvarsskyldiga och genomföra verksamheten på ett öppet sätt. Parlamentet önskar dessutom en fortgående kostnadsnyttoanalys av hur stor andel av medlen som avsatts för och använts till de aktuella programmen och löpande utgifterna.

55.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att utvidga räckvidden för EU:s finansiering, så att inte endast utveckling utan även tillhandahållande av offentliga tjänster av god kvalitet kan komma ifråga. Parlamentet betonar dessutom att samfinansieringen bör ses över och eventuellt differentieras så att mångfalden när det gäller åtgärder och stödmottagare återspeglas bättre. Projekt som riktas till romer skulle kunna medfinansieras i mindre utsträckning av det berörda landet och få en större del från EU.

56.  Europaparlamentet understryker att samordningen av EU:s politik inom relaterade områden måste förbättras avsevärt om de ska kunna komplettera varandra och skapa synergier. Byråkratiska bestämmelser och genomförandebestämmelser måste förenklas avsevärt och alla hinder mellan olika fonder måste undanröjas så att bästa möjliga resurstilldelning kan uppnås för samtliga instrument, bl.a. sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Europeiska integrationsfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och programmet för gemenskapsåtgärder på folkhälsoområdet.

57.  Europaparlamentet understryker att strukturfonderna måste utnyttjas på ett sätt som flätar samman nationella och lokalt förankrade målsättningar genom program som i samma stund som de främjar en nationell strategi erbjuder lokala lösningar på specifika behov. Vidare understryker parlamentet behovet av att skapa synergier mellan genomförandet av strukturfonderna och tillämpningen av myndighetsstrategier för romer, liksom mellan förvaltningsmyndigheterna för Europeiska socialfonden och de specialiserade enheterna för romer eller de samordningsorgan som inrättats för att hantera frågor som rör romer.

58.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att förbättra tillgången till EU-medel, för såväl lokala myndigheter som icke-statliga organisationer som arbetar för romers integrering, genom att förenkla förfarandens och reglerna för ansökningar.

59.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa en mekanism i strategin för att främja anställningen av romsk personal inom den offentliga förvaltningen på såväl EU-nivå som nationell nivå. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att anställa romsk personal inom den offentliga förvaltningen, särskilt i institutioner som deltar i programplanering och genomförande av EU-finansierade och nationellt finansierade program för integrering av romer.

60.  Europaparlamentet understryker vikten av att medlemsstaterna undertecknar och ratificerar Europeiska konventionen om nationalitet, vari det tydligt anges att ingen diskriminering får förekomma i en stats interna nationalitetslagstiftning på grund av kön, religion och nationellt eller etniskt ursprung.

61.  Europaparlamentet understryker i detta sammanhang att EU-program som Progress (för att bekämpa diskriminering) och Jasmine (för att investera i kapacitetsuppbyggande) måste fortsätta, och kräver att programmen vidareutvecklas efter 2013.

62.  Europaparlamentet ser positivt på att det enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 437/2010 av den 19 maj 2010 är möjligt att avsätta upp till 3 procent av Eruf-anslagen till specifika program eller 2 procent av den totala tilldelade budgeten till restaurering av bostäder till förmån för marginaliserade befolkningsgrupper. Parlamentet beklagar att inga operativa planer hittills har ändrats för att prioritera tilldelning av bostäder till romer. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att skyndsamt och fullt ut utnyttja detta nya tillfälle inom ramen för strukturfonderna för att öka möjligheterna till en effektiv social integrering. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en särskild plan för tillämpningen av denna förordning, i syfte att påskynda användningen av medlen, och rekommenderar kommissionen att utarbeta en rapport om användningen av medlen. Parlamentet uppmanar vidare medlemsstaterna att effektivt utnyttja möjligheten till samverkan mellan Eruf, ESF och EJFLU i utformningen av utvecklingsprogram för integreringen av romer.

63.  Europaparlamentet inser att romerna utgörs av ytterst heterogena grupper, vilket innebär att det inte är möjligt att tillämpa en gemensam strategi. Parlamentet rekommenderar därför de lokala och regionala myndigheterna i medlemsstaterna att föreslå en effektiv integrationspolitik som bör se olika ut beroende på gruppernas specifika bakgrund (geografisk, ekonomisk, social och kulturell). Parlamentet rekommenderar även att kommissionen drar nytta av erfarenheterna hos de myndigheter som aktivt har bidragit till integreringen av romer, och att den främjar användning av bästa praxis och framgångsrecept för romernas sociala integrering.

64.  Europaparlamentet påminner om att den viktigaste förutsättningen för en framgångsrik integrering är gemensamma insatser från både samhället i stort och romerna. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att hjälpa till att förbättra romernas bostads- och arbetssituation och rekommenderar medlemsstaterna och lokala och regionala myndigheter att i enlighet med Erufs bestämmelser sätta in tilldelningen av nya bostäder till marginaliserade befolkningsgrupper i en bredare och mer komplex politisk ram för ömsesidigt och socialt engagemang från båda hållen, såsom gemenskapsbyggande, vilket inbegriper deltagande från romernas sida i byggandet av de nya bostäderna och gemensamma ansträngningar för att främja barnens skolgång och avsevärt minska arbetslösheten. På detta sätt kan medlemsstaterna väsentligt bidra till en konkret lösning på bostadsbehoven för marginaliserade befolkningsgrupper som bor i undermåliga bostäder. Parlamentet uppmanar också medlemsstaterna att utnyttja EU:s nätverk för romska frågor för att främja utbyte av bästa praxis.

65.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att maximalt utnyttja programmen inom målet för europeiskt territoriellt samarbete, till exempel program för gränsöverskridande samarbete samt länderövergripande och regionövergripande samarbetsprogram, och att utnyttja de möjligheter som den europeiska grupperingen för territoriellt samarbete erbjuder.

66.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att analysera och undanröja hindren för romska kvinnors (åter)inträde på arbetsmarknaden och egenföretagande, och att i tillräckligt hög grad uppmärksamma kvinnornas roll för att ge marginaliserade romer ekonomisk egenmakt och starta affärsverksamhet. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen och medlemsstaterna att se till att romska kvinnor medverkar i utarbetandet, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av EU:s strategi för integrering av romer.

67.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta med kapacitetsuppbyggnad och egenmakt för romska kvinnor som ett övergripande mål i samtliga prioriterade områden inom EU:s strategi för integrering av romer.

68.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att låta främjandet av jämställdhet liksom bekämpandet av flerfaldig och intersektionell diskriminering ingå bland strategins målsättningar.

69.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samla in, analysera och offentliggöra tillförlitliga, könsuppdelade statistiska uppgifter för att med utgångspunkt i dessa kunna utvärdera och uppdatera strategin på ett lämpligt sätt samt ta mått på hur de projekt och insatser som ingår i strategin inverkar på romska kvinnor.

70.  Europaparlamentet anser att strategin bör omfatta en mekanism för samarbete, informationsutbyte och övervakning – inte bara på EU-nivå utan även på nationell nivå – med Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, Europarådet, andra relevanta internationella och europeiska institutioner, icke-statliga organisationer, romska grupper och andra intressenter, i syfte att uppmärksamma problem och finna lösningar och se till att de som ansvarar för strategin genomför den i sin helhet och på ett korrekt sätt, på såväl EU-nivå som nationell nivå, och därmed ser till att den är framgångsrik.

71.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att erbjuda det tekniska stöd som behövs för att förbättra den administrativa kapaciteten i organ som är delaktiga i förvaltningen av strukturfonderna. Vidare uppmanar parlamentet medlemsstaterna att erbjuda det administrativa stöd – genom till exempel utbildningar eller information och hjälp med bidragsansökningar – som behövs för att förenkla romers tillgång till information om europeiska och nationella finansieringsprogram som ska stärka företagsamheten och sysselsättningen, och för att de ska kunna lämna in de relevanta ansökningshandlingarna.

72.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ställa upp konkreta, specifika, detaljerade och mätbara mål för social integrering av romerna i samband med att man överför Europa 2020-målen om fattigdom och social integration till nationella program. Parlamentet efterlyser också snarast åtgärder för att se till att målen uppnås.

73.  Europaparlamentet anser att en bättre framtid för romerna kan garanteras genom utbildning och att det därför är synnerligen viktigt att investera i romska barns och ungdomars utbildning. Dessutom framhåller parlamentet att skolgången är både en rättighet och en skyldighet, och uttrycker sitt stöd för åtgärder som ska öka de romska elevernas närvaro i skolorna, bland annat genom att göra deras familjer aktivt delaktiga.

74.  Europaparlamentet anser att man genom att främja kunskaper om romsk kultur i Europa underlättar den ömsesidiga förståelsen mellan romer och icke-romer i Europa, samtidigt som den europeiska interkulturella dialogen främjas.

75.  Europaparlamentet anser att den framtida strategin för den romska minoriteten bör fokusera på utbildning, det viktigaste instrumentet för social integrering.

76.  Europaparlamentet anser att stödmekanismer, såsom stipendier och handledning, bör inrättas för romska ungdomar för att uppmuntra dem att inte bara erhålla utbildningsbevis utan även delta i högre utbildning och förbättra sina kvalifikationer.

77.  Europaparlamentet anser att en ny typ av stipendieprogram bör tas fram för att garantera romska studenter högsta utbildningskvalitet och utbilda en ny generation romska ledare.

78.  Europaparlamentet anser att läroanstalter vars underprivilegierade elever kommer in på institut på högre nivåer eller som har ett högre genomsnitt av elever som tar slutexamen bör belönas, och uppmanar kommissionen att utveckla projekt i detta syfte.

79.  Europaparlamentet framhåller att det är synnerligen viktigt att medlemsstaterna främjar integreringen av romer i samhället och kulturlivet på de orter och i de länder där de bor och garanterar deras långsiktiga deltagande och representation där, bl.a. genom åtgärder som syftar till att främja yrkesutbildning och program för livslångt lärande till förmån för den romska befolkningen, samtidigt som man beaktar de olika romska folkgruppernas kulturarv och livsstil i Europa. Parlamentet påpekar att man exempelvis bör sträva efter att erbjuda särskild utbildning för skolpersonal, främja anställning av romska lärare, främja ett nära samarbete med romska familjer och sammanslutningar, erbjuda stöd efter skoldagens slut samt tillhandahålla stipendier. Parlamentet konstaterar att medlemsstaternas lokala myndigheter aktivt bör delta i denna process och ge den ideella sektorn en signal om att dess verksamhet bör omfatta program för romernas integrering i samhället.

80.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bekämpa alla former av social och utbildningsmässig utestängning av romer, och att uppmuntra all verksamhet som bidrar till romernas utbildning.

81.  Europaparlamentet anser att de lokala myndigheterna måste ta på sig ansvaret att återintegrera de elever som hoppar av skolan innan de uppnått den ålder vid vilken skolgången inte längre är obligatorisk. Parlamentet konstaterar att läroanstalterna därför måste informera de lokala myndigheterna om elever som lämnar skolan.

82.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja ytterligare initiativ som syftar till att ge romska barn och ungdomar möjlighet till förskoleundervisning och omsorg redan från en tidig ålder.

83.  Europaparlamentet anser att förskolor och/eller alternativa former av förskoleverksamhet bör inrättas i samhällen där detta inte redan finns, och byggas ut där det saknas platser.

84.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja de initiativ som har visat sig vara verkningsfulla för förebyggandet av alla typer av segregering och att prioritera integrerande projekt inriktade på utbildningsresultat samt involvera de romska familjerna.

85.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över den utbredda analfabetismen bland romerna, och anser det vara synnerligen viktigt att man utformar och utvecklar program vars mål är att garantera romska flickor och kvinnor en utbildning av god kvalitet på grundskole-, gymnasie- och högskolenivå, inbegripet strategier för att underlätta deras övergång från grundskola till gymnasieskola, och samtidigt under hela processen främja en större förståelse för romskt kulturarv, romsk historia och romska värderingar både bland romer och icke-romer.

86.  Europaparlamentet betonar att lågt skoldeltagande, hög skolfrånvaro och dåliga skolresultat kan vara tecken på att elever och föräldrar inte är medvetna om betydelsen av utbildning. Andra faktorer som påverkar skolgången negativt är bristfälliga resurser, hälsoproblem, avsaknad av utbildning av god kvalitet på platsen, avsaknad av tillgängliga transporter till skolan, dåliga bostäder och kläder som omöjliggör skolgång, en stämning som inte främjar integrering i skolan samt segregerade skolor som inte förbereder eleverna tillräckligt för att de ska vara konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden. Parlamentet betonar därför vikten av dels åtgärder som syftar till att främja romska elevers skolgång, dels en pågående och regelbunden dialog om utbildning med elevernas familjer, den romska folkgruppen och alla berörda aktörer.

87.  Europaparlamentet framhåller den mycket viktiga funktion som idrott på såväl gräsrots- som elitnivå kan ha när det gäller att garantera den romska befolkningens integrering.

88.  Europaparlamentet stöder fortbildningsprogram för lärare som syftar till att förbättra lärarnas förmåga att samarbeta med barn och ungdomar med romsk bakgrund liksom med deras föräldrar och med romska medlare, särskilt i grundskolor, som ett sätt att främja de romska barnens regelbundna närvaro i skolan.

89.  Europaparlamentet föreslår att olika metoder för integrering i utbildningen ska anpassas både till barn från romska familjer som vill bli bofasta på en plats – exempelvis genom att övervaka barnens regelbundna närvaro i skolan – och till barn från familjer som vill fortsätta sitt nomadliv – exempelvis genom åtgärder som underlättar skolgång i romska läger.

90.  Europaparlamentet framhåller att program för rörlighet, livslångt lärande, yrkesutbildning och fortbildning har stor betydelse för att garantera integreringen av romska ungdomar och vuxna och öka deras möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden.

91.  Europaparlamentet anser att arbetspraktiksystemet måste byggas ut för att i stor skala möjliggöra tillägnande av nödvändiga färdigheter och kunskaper.

92.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att harmonisera utbudet av utbildning med efterfrågan på arbetsmarknaden, och vill därför att det utarbetas medelfristiga nationella och regionala prognoser för den förväntade efterfrågan på arbetskraft.

93.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att för de program och projekt som genomförs i medlemsstaterna utveckla och tillämpa gemensamma övervakningssystem som involverar EU-institutionerna, medlemsstaterna och de romska folkgruppernas ledare.

94.  Europaparlamentet anser att den romska kulturen är en integrerad del av Europas kulturella mosaik och betonar att det är synnerligen viktigt att öka européernas medvetenhet om romernas ursprung, traditioner och språk samt om modern romsk kultur för att bättre förstå romerna och deras sätt att leva. Parlamentet stöder fullt ut främjandet och bevarandet av romernas kreativa verksamheter som en nödvändig del av den interkulturella dialogen.

95.  Europaparlamentet anser att romerna bör försöka lära känna människornas sedvänjor och kultur där de bor, i syfte att underlätta den egna integreringen i samhället.

96.  Europaparlamentet anser att frivilligverksamhet och idrott där både romer och icke-romer deltar är betydelsefullt för att åstadkomma en bättre samhällsintegrering.

97.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att sprida bästa praxis, positiva modeller och erfarenheter från genomförda program och från romers egna initiativ för att förbättra uppfattningen om och bilden av romer i icke-romska folkgrupper samt för att främja ett aktivt deltagande och kreativt samarbete mellan de romska folkgrupperna och program på EU-nivå, medlemsstatsnivå och lokal nivå.

98.  Europaparlamentet vill att man på samtliga förvaltningsnivåer på ett bättre sätt identifierar och använder de EU-medel som redan avsatts för sysselsättning och utbildning för romer och för främjande av deras kultur.

99.  Europaparlamentet rekommenderar att framtida EU-politik för den romska minoriteten grundas på ett differentierat tillvägagångssätt, utifrån de olika medlemsstaternas och folkgruppernas särskilda egenskaper.

100.  Europaparlamentet framhåller vikten av striktare kontroller av hur EU-stödet för romernas integrering används.

101.  Europaparlamentet anser att det vore värdefullt med ett utbyte av erfarenheter och bästa praxis mellan de medlemsstater som har uppnått goda resultat i fråga om romernas integrering och de medlemsstater som fortfarande har problem på detta område.

102.  Europaparlamentet konstaterar att omfattande pappersarbete kan utgöra ett hinder för projektägarna, och anser att arbetet med att förenkla ansökningsförfarandena för bidrag måste intensifieras. Parlamentet påpekar att EU-finansieringen är underutnyttjad på detta område.

103.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen samt medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT C 45 E, 23.2.2006, s. 129.
(2) EUT C 298 E, 8.12.2006, s. 283.
(3) EUT C 282 E, 6.11.2008, s. 428.
(4) EUT C 68 E, 21.3.2009, s. 31.
(5) EUT C 294 E, 3.12.2009, s. 54.
(6) EUT C 87 E, 1.4.2010, s. 60.
(7) EUT C 4 E, 7.1.2011, s. 7.
(8) Antagna texter, P7_TA(2010)0312.
(9) EGT L 281, 23.11.1995, s. 31.
(10) EGT L 180, 19.7.2000, s. 22.
(11) EGT L 303, 2.12.2000, s. 16.
(12) EUT L 158, 30.4.2004, s.77.
(13) EUT L 328, 6.12.2008, s. 55.
(14) EUT L 132, 29.5.2010, s. 1.
(15) IP/10/1097.
(16) MEMO/10/701, 21.12.2010.
(17) ”Report on Racism and Xenophobia in the Member States of the EU in 2009”; ”European Union Minorities and Discrimination Survey, Data in Focus Report: The Roma in 2009”; ”The Situation of Roma EU Citizens Moving to and Settling in Other EU Member States”; ”Housing Conditions of Roma and Travellers in the European Union: Comparative Report”.
(18) CM(2010)133.
(19) MEMO/10/502.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy