Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Förenta nationernas generalförsamlings resolution 63/168 som efterlyser ett genomförande av resolution 62/149 av 18 december 2007 som utfärdades av generalförsamlingen 2007, där 106 länder röstade för ett världsomfattande moratorium mot dödsstraff och avrättningar, 34 länder lade ner sina röster och endast 46 länder röstade mot,

–  med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 65/206 av den 21 december 2010 om ett moratorium mot tillämpning av dödsstraffet,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om dödsstraffet,

–  med beaktande av sin resolution av den 27 september 2007 om ett allmänt moratorium för dödsstraff(1) ,

–  med beaktande av samarbetsavtalet från 1994 mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Indien,

–  med beaktande av den tematiska dialogen mellan EU och Indien om mänskliga rättigheter,

–  med beaktande av artikel 2 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av sin resolution av 7 oktober 2010 om världsdagen mot dödsstraffet(2),

–  med beaktande av artikel 122.5 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Fram till maj 2011 har avrättningar skett i endast nio länder, vilket är ett klart tecken på ett allt större globalt erkännande av att dödsstraffet är grymt och omänskligt till sin natur.

B.  Indien har inte tillämpat dödsstraffet sedan 2004.

C.  Tillstånd har utfärdats för avrättningen av de två fångarna.

D.  Indiens president Pratibha Patil har på inrikesministeriets rekommendation vägrat att se över de nådeansökningar som i enlighet med artikel 72 i den indiska författningen ingivits för Davinder Pal Singh Bhullar från Punjab och för Mahendra Nath Das från Assam.

E.  Mahendra Nath Das dömdes till döden 1997, anklagad för mord. Alla rättsliga utvägar är uttömda och avrättningen av honom har av Gauhati High Court i Assam (nord-östra Indien) skjutits upp till den 21 juli 2011, då den indiska regeringen försökt vinna tid för sitt svar till domstolen.

F.  Davinder Pal Singh Bhullar dömdes till döden den 29 augusti 2001 efter att ha funnits skyldig till involvering i bombattentatet 1993 mot ungdomskongressens kontor i New Delhi.

G.  Omständigheterna kring Davinder Pal Singh Bhullars återvändande till Indien från Tyskland och Mahendra Nath Das utdragna vistelse i dödscell väcker frågor.

H.  När Indien presenterade sin kandidatur för medlemskap i rådet för mänskliga rättigheter inför valet den 20 maj 2011 skedde detta med en utfästelse om att upprätthålla högsta möjliga standarder när det gäller att främja och skydda mänskliga rättigheter.

1.  Europaparlamentet hyser allvarliga farhågor om att Indiens regering kommer att återinföra dödsstraffet efter ett de facto moratorium på sju år, och därigenom gå emot den världsomspännande tendensen att avskaffa dödsstraffet.

2.  Europaparlamentet upprepar sitt starka stöd för kravet från FN:s generalförsamling om införande av ett moratorium mot avrättningar, i syfte att avskaffa dödsstraffet.

3.  Europaparlamentet vädjar enträget till Indiens regering om att avstå från avrättningen av Davinder Pal Singh Bhullar och Mahendra Nath Das samt förvandla deras domar.

4.  Europaparlamentet uppmanar de indiska myndigheterna att handlägga fallen Davinder Pal Singh Bhullar och Mahendra Nath Das på ett sätt som är särskilt transparent.

5.  Europaparlamentet uppmanar Indiens regering och parlament att anta lagstiftning genom vilken ett permanent moratorium mot avrättningar införs, med målet att avskaffa dödsstraffet inom en snar framtid.

6.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Indiens president, regering och parlament, Indiens justitieminister, Indiens inrikesminister, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, unionens höga representant för utrikes- och säkerhetspolitik, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT C 219E, 28.8.2008, s. 306. (2) Antagna texter, P7_TA(2010)0351.