Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Antagna texter
PDF 168kWORD 82k
Tisdagen den 27 september 2011 - Strasbourg Slutlig utgåva
En ny handelspolitik för Europa i samband med Europa 2020-strategin
P7_TA(2011)0412A7-0255/2011

Europaparlamentets resolution av den 27 september 2011 om en ny handelspolitik för Europa i samband med Europa 2020-strategin (2010/2152(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén ”Handel, tillväxt och världspolitik, Handelspolitiken – en hörnsten i Europa 2020-strategin” (KOM(2010)0612),

–  med beaktande av kommissionens meddelande ”Europa 2020, En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla” (KOM(2010)2020),

–  med beaktande av kommissionens meddelande ”Ett konkurrenskraftigt Europa i världen – Ett bidrag till EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi” (KOM(2006)0567),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 februari 2011 om Europa 2020(1) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 11 maj 2011 om läget i förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och Indien(2) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 11 maj 2011 om handelsförbindelserna mellan EU och Japan(3) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 8 juni 2011 om handelsförbindelserna mellan EU och Kanada(4) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 6 april 2011 om den framtida EU-politiken för internationella investeringar(5) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 17 februari 2011 om frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea(6) ,

–  med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet, Europaparlamentet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén ”Att bidra till en hållbar utveckling: rättvis handel och icke-statliga handelsrelaterade system för hållbar utveckling” av den 5 maj 2009 (KOM(2009)0215),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 november 2010 om den internationella handelspolitiken inom ramen för de krav som klimatförändringarna medför(7) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 25 november 2010 om mänskliga rättigheter samt sociala normer och miljönormer i internationella handelsavtal(8) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 25 november 2010 om företagens sociala ansvar och miljöansvar vid internationella handelsavtal(9) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 21 oktober 2010 om EU:s handelsförbindelser med Latinamerika(10) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 21 september 2010 om handelsförbindelser och ekonomiska förbindelser med Turkiet(11) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 16 juni 2010 om EU 2020(12) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 26 mars 2009 om ett frihandelsavtal mellan EU och Indien(13) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 5 februari 2009 om handel och ekonomiska förbindelser med Kina(14) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 5 februari 2009 om att förstärka de europeiska små och medelstora företagens roll i den internationella handeln(15) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 18 december 2008 om varumärkesförfalskningens inverkan på den internationella handeln(16) ,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 17 oktober 2008 ”De yttersta randområdena: en tillgång för Europa”,

–  med beaktande av sin resolution av den 4 september 2008 om handel med tjänster(17) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 20 maj 2008 om råvaruhandel(18) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 24 april 2008 om ”Mot en reformerad Världshandelsorganisation”(19) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 19 februari 2008 om EU:s strategi för att få till stånd marknadstillträde för europeiska företag(20) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 13 december 2007 om handel och ekonomiska förbindelser med Korea(21) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 22 maj 2007 om EU i världen – konkurrenskraftens externa aspekter(22) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 12 oktober 2006 om EU:s ekonomiska och kommersiella förbindelser med Mercosur i syfte att ingå ett interregionalt associeringsavtal(23) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 28 september 2006 om EU:s ekonomiska och kommersiella förbindelser med Indien(24) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 1 juni 2006 om transatlantiska förbindelser mellan EU och Förenta staterna(25) ,

–  med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte den 17−18 juni 2010,

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel och yttrandena från utskottet för utveckling, utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A7-0255/2011), och av följande skäl:

EU:s och USA:s andel av världens relativa BNP (26) minskar samtidigt som tillväxtekonomierna är på snabb frammarsch

A.  Unionen svarade år 2000 för 25 procent av världens BNP (mätt som köpkraftsparitet, PPP) när Lissabonstrategin lanserades. Man beräknar nu att den endast kommer att stå för 18 procent av världens BNP år 2020, vilket motsvarar en nedgång med 28 procent i relativ ekonomisk utveckling.

B.  De två största utvecklade ekonomierna, EU och USA, svarade år 2000 för 48 procent av världens BNP (uppmätt som PPP). Man beräknar nu att de kommer att stå för 35 procent av världens BNP 2020, vilket motsvarar en nedgång med totalt 27 procent för dessa två ekonomiers relativa ekonomiska utveckling.

C.  De två största tillväxtekonomierna, Kina och Indien, svarade år 2000 för 10 procent av världens BNP (uppmätt som PPP). Man beräknar nu att de kommer att stå för 25 procent av världens BNP 2020, vilket motsvarar en ökning med totalt 150 procent för dessa två ekonomiers relativa ekonomiska utveckling.

Denna relativa minskning av unionens BNP återspeglas i hur handeln har utvecklats (27)

D.  Unionen stod för 19 procent av världens varuexport 1999 och 17,1 procent av exporten 2009, vilket motsvarar en minskning med 10 procent i relativ export.

E.  Unionen stod för 19,5 procent av världens varuimport 1999 och 17,6 procent av importen 2009, vilket motsvarar en minskning med 10 procent i relativ import.

F.  Exporten av tjänster ökade från 26,7 procent till 30,2 procent av unionens totala export mellan 1999 och 2009(28) .

G.  50 länder (30 om EU räknas som en enhet) står för 80 procent av världens handel.

Demografiska förändringar (29) påverkar även den ekonomiska utvecklingen

H.  EU:s befolkning förväntas öka med nästan 5 procent till år 2035, följt av en stadig nedgång. Antalet personer i arbetsför ålder förväntas börja minska 2010.

Unionens ekonomi beror till stor del på deltagandet i den externa tillväxten

I.  Målen om tillväxt, välstånd, arbetstillfällen och bevarande av den europeiska sociala modellen är alla sammanlänkade och stöder varandra.

J.  Kommissionen beräknar att 90 procent av världens tillväxt år 2015 kommer att skapas utanför unionen.

K.  Öppnare marknader leder till högre produktivitet, bidrar till ökad extern konkurrenskraft och skulle omedelbart kunna bidra till över 1,5 procent av den direkta ekonomiska tillväxten och innebära stora fördelar för konsumenterna.

L.  Kommissionen beräknar att 18 procent av unionens arbetsstyrka, eller 36 miljoner arbetstillfällen, är beroende av unionens handelsresultat. Jämförelser mellan liberaliseringen av handeln och sysselsättningen under de senaste tio åren visar att en liberalisering av handeln, sysselsättning och nya jobb följs åt.

M.  Med tanke på unionens demografiska framtidsutsikter och deras negativa effekter för tillväxtpotentialen är det av största vikt att utnyttja tillväxtpotentialen i ökad produktivitet och utrikeshandel.

En framtida europeisk handelspolitisk strategi bör beakta de särdrag som kännetecknar EU:s företag och regioner samt beroendet av extern tillväxt

N.  Kommissionen föreslår i sitt meddelande ”Handel, tillväxt och världspolitik” konkreta kortsiktiga åtgärder, men tar inte upp unionens framtida roll i en förändrad värld.

O.  Kommissionen har lagt fram ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om införande av övergångsordningar för bilaterala investeringsavtal mellan medlemsstater och tredjeländer som en del av EU:s investeringspolitik.

Parlamentet förväntade sig en framtidsorienterad handelsstrategi som tar hänsyn till utvecklingen på medellång och lång sikt och inte bygger på felaktiga antaganden om fortsatt status quo inom världshandeln

1.  Europaparlamentet välkomnar de tre målen för Europa 2020, det vill säga en smart och hållbar tillväxt för alla, och kommissionens meddelande ”Handel, tillväxt och världspolitik”, och uppmanar kommissionen att presentera en framåtblickande och innovativ strategi för handel och investeringar som beaktar EU:s nya utmaningar.

2.  Europaparlamentet beklagar att många av målen i strategin ”Europa i världen” ännu inte har uppnåtts och hade väntat sig en mer kritisk analys av strategin i syfte att bättre förstå orsaken till en del av misslyckandena.

3.  Europaparlamentet insisterar på att unionen behöver en enhetlig och långsiktig handelsstrategi som tar hänsyn till de kommande utmaningarna och framför allt de stora tillväxtekonomierna. Parlamentet menar att en sådan strategi bör bygga på en noggrann analys av de nuvarande trenderna i världshandeln, unionens interna och externa utveckling och mångfalden bland de europeiska företagen, deras know-how och tekniska framsteg. Parlamentet beklagar att meddelandet inte innehåller någon djupgående prognos om hur världshandeln kan komma att se ut om 15 till 20 år i ett policyplaneringsperspektiv. Parlamentet anser att denna översyn bör fastställa kommissionens ambitioner för de bilaterala handelsförbindelserna under perioden och omfatta en klar geografisk strategi, exempelvis genom att skapa nya avtal eller mål för att avskaffa tariffära och icke-tariffära hinder gentemot de viktigaste handelspartnerna.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en sådan prognos som utgångspunkt och lägga fram en reviderad strategi på medellång och lång sikt före sommaren 2013, eftersom meddelandet om handel, tillväxt och världspolitik inte gör detta.

Europaparlamentet är medvetet om att handelspolitiken inte är ett självändamål

5.  Europaparlamentet påminner alla intressenter om att det krävs en modern handelspolitik som tar hänsyn även till andra politikområden, såsom

   a) mänskliga rättigheter,
   b) jobbgarantier och jobbskapande,
   c) arbetstagares rättigheter och ILO:s grundläggande arbetsrättsliga normer,
   d) företagens sociala ansvar,
   e) jordbrukspolitiken,
   f) miljöpolitiken,
   g) klimatförändringar,
   h) kampen mot fattigdom inom och utanför EU,
   i) utvecklingspolitiken,
   j) skyddet av konsumenternas intressen och rättigheter,
   k) tryggad råvaru- och energiförsörjning,
   l) utrikespolitiken,
   m) grannskapspolitiken,
   n) industripolitiken,
   o) skyddet av äganderätten, däribland immateriella rättigheter,
   p) främjandet av de rättsstatliga principerna.

6.  Europaparlamentet betonar att de principer som uttrycks i de resolutioner av den 25 november 2010 som parlamentet antog med stor majoritet om mänskliga rättigheter samt sociala normer och miljönormer i internationella handelsavtal(30) , om företagens sociala ansvar och miljöansvar vid internationella handelsavtal(31) och om den internationella handelspolitiken inom ramen för de krav som klimatförändringarna medför(32) bör beaktas horisontellt och att införandet av sociala normer och miljönormer samt mänskliga rättigheter bör vara obligatoriskt i alla frihandelsavtal.

7.  Europaparlamentet anser att klimatmålen endast kan uppnås i samarbete med EU:s viktigaste handelspartner, som samtidigt är de som producerar mest koldioxid.

8.  Europaparlamentet betonar att även om handelspolitiken inte får överbelastas med frågor som inte direkt rör internationell handel kan den inte behandlas isolerat. Parlamentet understryker behovet av att hitta en balans mellan unionens kommersiella mål och andra aspekter av dess utrikespolitik, exempelvis miljöstrategier, humanitära mål och EU:s tidigare löften om att garantera konsekvens i utvecklingspolitiken. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge hög prioritet åt EU:s handelsintressen i förhandlingar om handelsavtal med handelspartnerna och att säkra bättre samordning inom och mellan institutionerna i förbindelse med handelsfrågor.

9.  Europaparlamentet anser bestämt att framtida multilaterala och bilaterala handelsavtal måste utgöra en del av en långsiktig europeisk industristrategi, framför allt för att säkra en hållbar förnyelse och ett stärkande av den industriella basen och de arbetsplatser den skapar i EU.

10.  Europaparlamentet framhåller att handelspolitiken är ett viktigt inslag i unionens nya industripolitik och att handeln bör bygga på rättvis global konkurrens och fullständig ömsesidighet för att upprätthålla en sund tillverkningsbas i Europa.

Parlamentet föredrar starkt en multilateral strategi inom WTO

11.  Europaparlamentet upprepar att det multilaterala handelssystemet, som WTO är ett uttryck för, är den absolut bästa ramen för att uppnå fri och rättvis handel på global nivå. Parlamentet anser emellertid att WTO-systemet bör reformeras, särskilt dess tvistlösningsorgan, så att det kan bli mer effektivt, och att EU bör lägga fram förslag för att stärka WTO och utvidga dess regleringsbefogenheter till nya områden inom handelspolitiken, bland annat genom att säkra att WTO-bestämmelserna tolkas och utvecklas på ett sådant sätt att de stöder de åtaganden som gjorts i multilaterala miljöavtal.

12.  Europaparlamentet beklagar att Doharundan efter tio år fortfarande inte har kunnat slutföras och att ett sådant nödvändigt och rationellt slutförande för närvarade förefaller vara mycket osannolikt. Parlamentet upprepar sitt starka stöd till ett framgångsrikt slutförande av Doha-utvecklingsrundan, och påpekar samtidigt att ett positivt slutförande bör avspegla förändringarna i de globala handelsmönstren och i fördelningen av världshandelns vinster sedan Doharundan inleddes. Parlamentet betonar vidare att det behövs ett balanserat avtal om marknadstillträde för icke-jordbruksprodukter för att säkra tillträde till tillväxtmarknader som Indien, Kina och Aseanländerna och samtidigt förhindra att tillväxtekonomierna utnyttjar de möjligheter som ges genom marknadstillträdet för icke-jordbruksprodukter för att skydda specifika nyckelsektorer genom att upprätthålla höga tullar.

Parlamentet betraktar frihandelsavtal som viktiga instrument för marknadstillträde

13.  Europaparlamentet upprepar att alla nya frihandelsavtal som EU ingår ska vara förenliga med WTO-bestämmelserna, omfattande, ambitiösa, även i fråga om hållbar utveckling, balanserade och leda till verkligt ömsesidigt marknadstillträde och gå utöver både de befintliga multilaterala överenskommelserna och de som förväntas bli resultatet av ett framgångsrikt slutförande av Doharundan. Parlamentet välkomnar de framsteg som uppnåtts i vissa förhandlingar, men beklagar samtidigt att de flesta förhandlingar ännu inte har avslutats. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka vad som kan göras eller förändras för att de återstående förhandlingarna om frihandelsavtal ska kunna avslutas på ett bättre och snabbare sätt, dock utan att offra europeiska intressen eftersom innehållet alltid bör prioriteras framför tidsplanen. Parlamentet ber vidare kommissionen att undersöka de eventuella konsekvenserna, särskilt för sysselsättningen, för att kunna anpassa sina mandat till att ingå frihandelsavtal som på lång sikt är förmånliga för EU:s tillväxt. Parlamentet uppmanar också kommissionen att undersöka möjligheten att inkludera WTO:s tvistlösningsmekanismer i bilaterala frihandelsavtal och att begränsa de negativa effekterna av alltför många bilaterala avtal (”the spaghetti-bowl effect”), t.ex. genom att förhandla fram multilaterala ursprungsregler. Parlamentet kräver att man inför ett hållbarhetskapitel, som är kopplat till skyddsklausuler, för att täcka områden som handel, miljö, produktion och bearbetning i frihandelsavtalen.

14.  Europaparlamentet påminner kommissionen om att den, inom ramen för fastställda handelsprioriteringar i fråga om tidsplan och strategiska geografiska områden, bör genomföra en grundlig, opartisk och fördomsfri förhandsutvärdering av europeiska intressen innan den fattar beslut om framtida frihandelspartner och förhandlingsmandat. Parlamentet betonar att frihandelsavtal endast bör förhandlas fram med länder av ekonomiskt intresse och att de bör respektera viktiga principer, såsom ömsesidighet, ömsesidig tullavveckling, avskaffande av alla icke-tariffära handelshinder, förbud mot tullrestitutionssystem och enhetlig tillämpning av höga trösklar för ursprungsregler. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att ta stor hänsyn till parlamentets ståndpunkter när de fattar beslut om mandaten. Parlamentet ber kommissionen att genomföra omfattande konsekvensbedömningar, i synnerhet när det gäller konsekvenserna för olika europeiska branscher och sektorer, med hjälp av grundliga samråd med alla berörda parter innan förhandlingarna avslutas samt regelbundet under avtalens löptid. Parlamentet påpekar för kommissionen och rådet att om de vill att parlamentet ska kunna utöva sina godkännandebefogenheter på ett ansvarsfullt sätt, måste de involvera parlamentet i alla faser, från överenskommelsen om förhandlingsmandatet och genom varje förhandlingsrunda.

Parlamentet efterlyser fler och bättre resultat från dialoger på hög nivå med viktiga handelspartner som Förenta staterna, Kina, Japan och Ryssland.

15.  Europaparlamentet betonar vikten av att uppnå framsteg i handelsförbindelserna med viktiga handelspartner, såsom Förenta staterna, Kina, Japan och Ryssland, i syfte att avskaffa tariffära och icke-tariffära handelshinder, framför allt i förbindelse med tekniska normer, immateriella rättigheter, marknadstillträde, offentlig upphandling och råvaruförsörjning. Parlamentet beklagar dock att det hittills gjorts otillräckliga framsteg inom dessa områden. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att föra mer aktiva förhandlingar i syfte att uppnå framsteg i våra handelsförbindelser med dessa länder och uppmanar våra handelspartner att göra samma sak.

16.  Europaparlamentet understryker att det är viktigt att fortsätta att stärka de transatlantiska ekonomiska förbindelserna, men utan att hota EU:s politik på områden som miljönormer, kulturell mångfald, sociala rättigheter och offentliga tjänster. Parlamentet vill särskilt betona betydelsen av att nå större framsteg inom ramen för världens mest omfattande handelsförbindelse, framför allt i fråga om normer och tekniska handelshinder. Parlamentet gläder sig över insatserna till förmån för Transatlantiska ekonomiska rådet och anser att dialogen måste utökas ytterligare på alla nivåer för att bli framgångsrik och att högnivåmöten regelbundet bör hållas mellan kommissionen, Europaparlamentet och deras amerikanska motparter. Parlamentet föreslår att Europeiska unionen och Förenta staterna båda verkar för att utveckla det framväxande, övergripande transatlantiska tillväxt- och sysselsättningsinitiativet, som bör omfatta planer för att avskaffa återstående icke-tariffära handels- och investeringshinder senast 2020 (den transatlantiska marknaden), och att de vidtar åtgärder i riktning mot en nolltullsats inom vissa produktområden, i enlighet med den amerikanska handelkammarens förslag tidigare denna månad. Parlamentet fasthåller att ett sådant initiativ bör ingå i dagordningarna för kommande sammanträden i det transatlantiska ekonomiska rådet och för toppmötet mellan EU och USA.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en fullständig konsekvensbedömning av fördelarna och nackdelarna för de olika europeiska industrisektorerna och den europeiska sysselsättningssektorn för att framsteg ska kunna uppnås inom ramen för den ekonomiska och handelsmässiga dialogen på hög nivå med Kina. Parlamentet anser att EU:s handelsstrategi gentemot Kina bör bygga på beaktandet av de europeiska intressena, framför allt när det gäller immateriella rättigheter, marknadstillträde, offentlig upphandling, råvaror och respekt för ömsesidigheten. Om Kina vill undvika att handelspolitiska skyddsåtgärder vidtas bör landet respektera sina WTO-skyldigheter. Parlamentet insisterar på att unionen mer systematiskt bör tillgripa relevanta rättsliga åtgärder om Kina inte uppfyller sina åtaganden.

18.  Europaparlamentet välkomnar lösningen av de kvarstående bilaterala frågorna i samband med Rysslands anslutning till WTO och anser att en snabb anslutning till WTO är en huvudprioritering. Parlamentet välkomnar även de bilaterala förhandlingarna om ett heltäckande avtal mellan EU och Ryssland och uppmanar Ryssland att förbättra handelsvillkoren för unionens aktörer i Ryssland.

19.  Europaparlamentet påpekar att parlamentet är angeläget om att förbättra handelsförbindelserna mellan EU och Japan genom att som ett första steg avskaffa icke-tariffära hinder för handel och investeringar. Parlamentet anser att de små framsteg som gjorts på detta område under de senaste åren är otillfredsställande och uppmanar kommissionen att förelägga parlamentet en omfattande konsekvensbedömning av de möjliga fördelarna och nackdelarna med ett frihandelsavtal mellan EU och Japan innan den ingår några åtaganden.

20.  Europaparlamentet uppskattar de resultat som uppnåtts med strategin för marknadstillträde och att man lyckades förhindra protektionistiska åtgärder under finanskrisen. Parlamentet välkomnar därför strategin för marknadstillträde och det nära samarbetet mellan kommissionen, medlemsstaterna och de berörda parterna. Parlamentet uppmanar dock kommissionen och medlemsstaterna att göra mer för att främja och uppmuntra utnyttjandet av befintliga initiativ och tillgängliga verktyg, såsom databasen om marknadstillträde och exportrådgivningstjänsten, så att medborgarna och de små och medelstora företagen kan dra full nytta av EU:s handelsförbindelser.

21.  Europaparlamentet betonar att det främsta bidraget till EU:s ekonomiska framgång är de olika ekonomiska aktörernas verksamhet, däribland små och medelstora företag och multinationella företag, och uppmanar därför kommissionen att ta hänsyn till de olika ekonomiska aktörernas behov och intressen i samband med alla handelsförhandlingar och nya interna bestämmelser.

Å andra sidan behöver EU, som är en relativt öppen ekonomi, effektiva handelspolitiska skyddsåtgärder

22.  Europaparlamentet upprepar att den fortsatta avregleringen av handeln kräver att man upprätthåller kapaciteten att skydda sig mot illojala handelsmetoder. Parlamentet anser därför att handelspolitiska skyddsåtgärder är en oundviklig beståndsdel i EU:s strategi, även om de aldrig bör användas avsiktligt av protektionistiska skäl. Parlamentet välkomnar alla insatser för att effektivisera och påskynda dessa åtgärder, bland annat genom att förbättra öppenheten, förutsägbarheten och deras tillgänglighet för EU:s företag, framför allt de små och medelstora företagen (exempelvis instrumentet för klagomål angående marknadstillträde).

EU:s konkurrenskraft och ekonomiska framgång kan inte säkras utan tjänster och väl skyddade utländ ska direktinvesteringar

23.  Europaparlamentet betonar tjänsternas och varornas kraftigt ökade potential i internationell handel, men påminner om att marknadstillträdet och avskaffandet av handelshinder på WTO-nivå och i förhandlingarna om frihandelsavtalen inte har skett i takt med denna utveckling. Parlamentet är medvetet om att många handelshinder för varor och tjänster framför allt beror på nationella regler. Parlamentet upprepar att en eventuell fortsatt avreglering på detta område inte får undergräva förmågan att utveckla befintliga och framtida offentliga tjänster, som är viktiga beståndsdelar i en hållbar utveckling i alla länder.

24.  Europaparlamentet kräver att kommissionen gör sitt yttersta för att säkra att EU:s handelspartner beviljar ökat marknadstillträde för våra tjänsteleverantörer i industrialiserade länder eller viktiga tillväxtekonomier, eftersom EU:s inre marknad redan är relativt öppen för utländska tjänsteleverantörer. Parlamentet noterar dock att vissa offentliga tjänster måste undantas på grund av nationella eller regionala kulturella skillnader.

25.  Europaparlamentet betraktar skyddet av investerare som den första prioriteringen inom ramen för den framtida europeiska investeringspolitiken, och anser att den offentliga regleringskapaciteten också måste garanteras och skyddas. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att garantera rättssäkerheten när det gäller skyddet av EU:s investerare. Parlamentet uppmanar rådet att ge kommissionen mandat till att ingå framtida investeringsavtal med beaktande av parlamentets synpunkter och ståndpunkter, i enlighet med parlamentets resolution av den 6 april 2011 om den framtida EU-politiken för internationella investeringar(33) .

26.  Europaparlamentet påminner om att EU har historiska band med Afrika, Latinamerika och Asien, och att en lämplig investeringspolitik därför bör föras på dessa kontinenter så att en hållbar utveckling kan garanteras.

27.  Europaparlamentet medger att tillfällig rörlighet för fysiska personer (leveranssätt 4) spelar en viktig roll i EU:s bilaterala förhandlingar. Parlamentet anser att det är viktigt att leveranssätt 4 inte undergräver principen om kollektiva förhandlingar och lagstiftningen om minimilöner.

Europaparlamentet efterlyser positiv ömsesidighet på internationella marknader för offentlig upphandling

28.  Europaparlamentet beklagar att den stora öppenhet som kännetecknar EU:s marknader för offentlig upphandling på alla myndighetsnivåer i många fall inte motsvaras av ett liknande tillträde för EU-leverantörer till utländska marknader. Parlamentet påpekar att vissa offentliga tjänster fortfarande måste undantas på grund av nationella eller regionala kulturella skillnader.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att arbeta för ett positivt ömsesidigt tillträde inom denna viktiga ekonomiska sektor, och påminner om att man när det gäller ömsesidigt tillträde inte bör sträva efter att stänga våra marknader utan att i stället öppna de utländska marknaderna för offentlig upphandling.

Europaparlamentet efterlyser en ambitiös insats för att begränsa regleringsmässiga hinder i och utanför Europa

30.  Europaparlamentet betonar att regleringsfrågorna har blivit allt viktigare inom den internationella handeln och efterlyser därför bättre överensstämmelse mellan EU:s regler och praxis och de regler och praxis som följs av våra viktigaste handelspartner. Parlamentet understryker att detta inte får urholka EU:s standarder, utan bör leda till att befintliga multinationella standarder accepteras i större utsträckning.

31.  Europaparlamentet betonar att harmoniseringen av internationella standarder och certifieringspraxis i förhållande till tredjeländer inte kan genomföras på bekostnad av lägre tekniska, hälsomässiga, säkerhetsrelaterade och konsumentskyddsmässiga standarder. Parlamentet uppmanar kommissionen att skydda EU:s standarder och tillämpa dem effektivt när det gäller importörer och ekonomiska aktörer som saluför sina produkter i EU.

32.  Europaparlamentet stöder förslaget i inremarknadslagen om konvergens på lagstiftningsområdet med EU:s största handelspartner, särskilt avseende konsument- och miljöskydd och djurskydds-, hälso- och arbetsmiljöstandarder. Parlamentet framhåller vikten av att anta internationella standarder på hög nivå på dessa mycket viktiga områden. Parlamentet bekräftar att standardiseringsåtgärder, ömsesidigt erkännande, licenser, tjänster och möjlighet att delta i offentlig upphandling bör stå i centrum under förhandlingarna om frihandelsavtal.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa internationell konkurrenskraft som ett kriterium i alla konsekvensbedömningar av nya lagstiftningsförslag.

34.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att särskilt uppmärksamma icke-tariffära handelshinder och regleringsmässiga hinder, som många länder, även WTO-medlemmar, tillämpar i samband med export från EU, inte minst i förbindelse med framtida handelspartnerskapsavtal. Parlamentet understryker att man i samband med förhandlingarna bör överväga interventionsinstrument som kan återupprätta ömsesidighet och balanserade villkor mellan parterna vid händelse av ensidiga åtgärder (icke-tariffära handelshinder), även om de enbart är av administrativ natur (intyg, inspektioner), som kan skapa konkurrensnackdelar för de europeiska företagen och obalans i fråga om affärsmöjligheterna. Parlamentet uppmanar EU att främja regelsamarbetet på internationell nivå för att främja likvärdiga och samstämmiga internationella standarder och på så vis begränsa antalet tvister och därmed sammanhängande kostnader för handeln.

Parlamentet deltar i kampen mot fattigdom i och utanför EU

35.  Europaparlamentet erinrar om att parlamentet arbetar för fri och rättvis handel. Inte bara medlemsstaterna utan även EU som helhet har ett socialt ansvar, och både EU:s Sammanhållningsfond och fonden för justering av globaliseringseffekter måste användas och vidareutvecklas i folkets intresse och i syfte att stödja det fortsatta skapandet av konkurrenskraftiga arbetstillfällen i EU.

36.  Europaparlamentet erinrar om att mikroföretag och små och medelstora företag utgör 99 procent av alla företag i EU och har stor potential att skapa nya arbetstillfällen och innovation. Parlamentet anser därför att den interna och externa politiken bättre bör ta upp dessa företags särskilda behov för att främja deras konkurrenskraft. Särskild vikt bör läggas vid att förbättra EU:s Sammanhållningsfond när det gäller tillgänglighet och öppenhet för att förbättra de små och medelstora företagens konkurrenskraft.

37.  Europaparlamentet påpekar att parlamentet när det gäller den externa politiken stöder kommissionens mål att bland annat främja hållbar utveckling, fri och rättvis handel, internationella arbetsnormer och anständiga arbetsvillkor, till exempel genom att förhandla fram avtal om ekonomiskt partnerskap som förenar EU:s och AVS-ländernas intressen. Parlamentet påpekar att handelspolitiken måste främja utveckling, möjliggöra ett bättre regionalt samarbete, stärka investeringarna och förbättra det ekonomiska styret, och påminner alla berörda parter om att andra regioner i världen har visat hur handeln kan bidra till välfärd. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en integrerad strategi för handels-, utrikes-, utvecklings-, social-, jordbruks- och miljöpolitiken. Parlamentet upprepar sin tidigare uppmaning till kommissionen om att säkerställa en samordnad politik till stöd för rättvis handel.

38.  Europaparlamentet erinrar om att EU inom ramen för den nya handelsstrategin har ett särskilt intresse av att stödja en lokal utveckling i de yttersta randområdena på grund av deras biologiska mångfald och geografiska läge som ger EU tillgång till havet, tropiska skogar och ett test- och rymdforskningsområde.

39.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samband med avtal om ekonomiskt partnerskap beakta parlamentets tidigare resolutioner om behovet av att visa flexibilitet i förhandlingarna med våra partner och fullgöra åtagandena om särskild och differentierad behandling för utvecklingsländerna.

40.  Europaparlamentet påpekar att parlamentet tänker anta ett framtida allmänt preferenssystem (GSP) som i högre grad fokuserar på hur de länder som har störst behov och som uppfyller våra handelskrav kan gagnas av det allmänna preferenssystemet.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att vidta handelsmässiga nödåtgärder till förmån för länder som har drabbats av naturkatastrofer och konflikter, så att de kan återuppbygga sina ekonomier. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att lägga fram konkreta exempel på åtgärder som kan vara till hjälp på kort sikt i en nödsituation samt åtgärder som kan påverka utvecklingen på medellång och lång sikt, innan den begär parlamentets godkännande av sådana åtgärder.

42.  Europaparlamentet betonar att utrikeshandelspolitiken ska skydda EU:s förmåga att bevara en stark jordbrukssektor som kan garantera livsmedelstryggheten och livsmedelssuveräniteten för 500 miljoner konsumenter i EU.

Europaparlamentet kräver en hållbar och icke snedvriden råvaruförsörjning

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedriva en konsekvent, hållbar, övergripande och tvärpolitisk strategi angående råvaror för att förhindra och undanröja illojala handelsmetoder såsom exportbegränsningar, exportavgifter och så kallade dubbla prisangivelser på multilateral och bilateral nivå. Parlamentet medger samtidigt att exportbegränsningar under vissa omständigheter kan anses vara viktiga för att stödja utvecklingsmål, miljöskydd och ett hållbart utnyttjande av naturresurser i fattiga utvecklingsländer, såsom de minst utvecklade länderna och små östater under utveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen att diversifiera sina leverantörer av råvaror och ingå bilaterala avtal på detta område. Parlamentet anser att denna politik ska ta hänsyn till EU:s utvecklingspolitik och utvecklingsmålen i de ekonomiska partnerskapsavtalen.

44.  Europaparlamentet betonar vikten av att involvera civilsamhället i frihandelsavtalen. Parlamentet stöder det initiativ som kommissionen har tagit i förbindelse med frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea i syfte att inrätta en lokal rådgivande grupp som ska säkra bidrag från civilsamhället. Parlamentet ber kommissionen att vidareutveckla detta initiativ i framtida frihandelsavtal.

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hålla fast vid avskaffandet av exportbegränsningar, exportavgifter och så kallade dubbla prisangivelser i alla framtida bilaterala handelsavtal. Parlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för WTO inleda förhandlingar om tydliga multilaterala regler.

46.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inte bara klaga över vissa handelspartners oacceptabla beteende, utan att också att reagera på ett kraftfullt och lämpligt sätt. Parlamentet påminner kommissionen om att det utöver handelspolitiken finns andra politikområden, såsom jordbruk, miljö, utveckling, forskning och utrikes frågor, som bör stödja en gemensam råvaruförsörjningsstrategi. Parlamentet understryker att det är nödvändigt att stödja och utveckla forskning, särskilt i fråga om biovegetabilisk kemi och återvinning av kemiska ämnen, för att minska EU:s beroende av länder som levererar råvaror och sällsynta jordarter.

Det krävs ett bättre tullsamarbete i och utanför EU

47.  Europaparlamentet stöder kommissionens initiativ för att förstärka det internationella tullsamarbetet inom Världstullorganisationen och på bilateral nivå i syfte att göra tullförfarandena mer effektiva, minska affärsmännens omkostnader och på ett bättre sätt hantera utmaningarna när det gäller säkerhet, skydd och immateriella rättigheter.

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att allvarligt överväga förslaget att inrätta en gemensam europeisk tullmyndighet som ska säkra en mer effektiv tillämpning av tullbestämmelser och tullförfaranden inom EU:s tullområde.

Europaparlamentet efterlyser ett korrekt skydd av immateriella rättigheter som även tar hänsyn till de fattigaste människornas intressen

49.  Europaparlamentet betonar att förfalskningar leder till förlust av arbetstillfällen och undergräver innovation, och att ett korrekt skydd och en effektiv tillämpning av immateriella rättigheter är en förutsättning för en global ekonomi. Parlamentet anser att ett korrekt skydd av immateriella rättigheter, särskilt varumärken och geografiska beteckningar, hos våra viktigaste handelspartner är ett nödvändigt krav för att man ska kunna upprätthålla och stärka EU:s konkurrenskraft. Parlamentet välkomnar kommissionens engagemang för att genomföra befintliga åtaganden.

50.  Europaparlamentet erinrar kommissionen om att EU:s politik på området för immateriella rättigheter gentemot de minst utvecklade länderna och de fattiga utvecklingsländerna samt de viktigaste producenterna av generiska läkemedel, särskilt Indien och Brasilien, inte bör vara strängare än Tripsavtalets krav och till fullo respektera Dohadeklarationen från 2001 om Tripsavtalet och folkhälsa, framför allt när det gäller generiska läkemedel och folkhälsa.

o
o   o

51.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

(1) Antagna texter, P7_TA(2011)0068.
(2) Antagna texter, P7_TA(2011)0224.
(3) Antagna texter, P7_TA(2011)0225.
(4) Antagna texter, P7_TA(2011)0257.
(5) Antagna texter, P7_TA(2011)0141.
(6) Antagna texter, P7_TA(2011)0063.
(7) Antagna texter, P7_TA(2010)0445.
(8) Antagna texter, P7_TA(2010)0434.
(9) Antagna texter, P7_TA(2010)0446.
(10) Antagna texter, P7_TA(2010)0387.
(11) Antagna texter, P7_TA(2010)0324.
(12) EUT C 236 E, 12.8.2011, s. 57.
(13) EUT C 117 E, 6.5.2010, s. 166.
(14) EUT C 67 E, 18.3.2010, s. 132.
(15) EUT C 67 E, 18.3.2010, s. 101.
(16) EUT C 45 E, 23.2.2010, s. 47.
(17) EUT C 295 E, 4.12.2009, s 67.
(18) EUT C 279 E, 19.11.2009, s. 5.
(19) EUT C 259 E, 29.10.2009, s. 77.
(20) EUT C 184 E, 6.8.2009, s. 16.
(21) EUT C 323 E, 18.12.2008, s. 520.
(22) EUT C 102 E, 24.4.2008, s. 128.
(23) EUT C 308 E, 16.12.2006, s. 182.
(24) EUT C 306 E, 15.12.2006, s. 400.
(25) EUT C 298 E, 8.12.2006, s. 235.
(26) ”Convergence, Catch Up and Overtaking”, PwC, 2010.
(27) Uppgifter från Eurostat.
(28) Eurostat, FN:s databas UN Servicetrade.
(29) Europeiska kommissionen, 2009 års åldranderapport; Eurostat/Unece arbetsgrupp 2010.
(30) Antagna texter P7_TA(2010)0434.
(31) Antagna texter P7_TA(2010)0446.
(32) Antagna texter P7_TA(2010)0445.
(33) Antagna texter, P7_TA(2011)0141.

Senaste uppdatering: 7 januari 2013Rättsligt meddelande