Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner av den 15 januari 2009(1) om situationen på Afrikas horn och av den 18 december 1997 om situationen för de mänskliga rättigheterna i Djibouti(2),

–  med beaktande av den gemensamma förklaringen från det internationella observatörsuppdraget (bestående av Afrikanska unionen (AU), Arabförbundet, Islamiska samarbetsorganisationen (OIC) och den mellanstatliga utvecklingsmyndigheten (Igad)) i samband med parlamentsvalet den 22 februari 2013 i Republiken Djibouti, utfärdad i Djibouti den 24 februari 2013,

–  med beaktande av den Afrikanska stadgan om mänskliga rättigheter och folkens rättigheter, som Djibouti har ratificerat,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

–  med beaktande av Cotonouavtalet som undertecknades den 23 juni 2000 och reviderades den 22 juni 2010,

–  med beaktande av uttalandet av den 12 mars 2013 från talespersonen för unionens höga representant Catherine Ashton om situationen efter parlamentsvalet i Djibouti,

–  med beaktande av artiklarna 122.5 och 110.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Djibouti och dess strategiska infrastruktur (hamnar och frizoner) spelar en viktig roll för hela regionen på grund av sin belägenhet på spetsen av Afrikas horn och vid inloppet till Röda havet.

B.  Djibouti har haft en central roll i kampen mot piratverksamhet och terrorism i regionen.

C.  Djibouti har sedan landet blev självständigt 1977 och fram till 2003 haft ett enpartisystem.

D.  En allvarlig politisk kris råder i landet sedan parlamentsvalet den 22 februari 2013.

E.  Ismail Omar Guelleh, som tog makten 1999 och omvaldes till president 2005 med 100 procent av rösterna har meddelat att han inte tänker ställa upp för omval 2016. President Guelleh omvaldes i april 2011 med nästan 80 procent av rösterna i ett val som i stor utsträckning bojkottades av oppositionen efter det att Djiboutis parlament hade ändrat konstitutionen för att göra det möjligt för president Guelleh att ställa upp för omval.

F.  För första gången sedan Ismail Omar Guelleh tog makten hade oppositionspartierna, som hoppades att demokratisk pluralism skulle segra, beslutat att delta i parlamentsvalet den 22 februari 2013 till följd av det nya, delvis proportionella valsystemet som innebär att minoritetspartier kan erhålla platser i parlamentet.

G.  Valet följdes av Afrikanska unionen, Arabförbundet, Islamiska samarbetsorganisationen (OIC) och den mellanstatliga utvecklingsmyndigheten (Igad), som övervakade 154 vallokaler och 12 röstsammanräkningslokaler. Valet ansågs ha varit transparent och inga fall av fusk eller falska röstsedlar upptäcktes.

H.  Enligt det resultat som proklamerades av konstitutionsrådet fick Unionen för presidentmajoritet (UMP) 68 procent av rösterna.

I.  Oppositionen, som för första gången sedan landets självständighet erhöll platser i parlamentet, talar om massivt fusk och förklarar sig som valets segrare. Konstitutionsrådet har förkastat oppositionens överklagan mot valresultatet.

J.  Oppositionen bojkottar det valda parlamentet. Myndigheterna kritiserar i synnerhet en del av oppositionen för att ha bildat en ”Legitim nationalförsamling” (ANL) vid sidan av det nationella parlamentet efter det omstridda valet i februari 2013. ANL leds av Ismail Guedi Hared, förstanamnet på Unionen för nationell räddnings (USN) lista för huvudstaden Djibouti.

K.  Resultatet från parlamentsvalet den 22 februari 2013 har fortfarande inte offentliggjorts för de enskilda vallokalerna, trots EU:s uppmaningar, vilket ger upphov till misstankar om valfusk.

L.  Antalet registrerade väljare i valkretsen för huvudstaden Djibouti ändrades varje gång som officiella siffror offentliggjordes.

M.  Övervåldet i samband med de demonstrationer som anordnats av oppositionspartierna, som anser att parlamentsvalet inte har gått rätt till, ska ha skördat minst tio dödsoffer, ihjälskjutna av ordningsmakten.

N.  Många demonstranter från oppositionen har gripits. Frivilligorganisationerna slår larm om misstänkta dödsfall, tortyr och försvinnanden.

O.  Sedan valet den 22 februari 2013 ska mer än tusen oppositionsmedlemmar ha fängslats under mer eller mindre långa tidsperioder.

P.  Omkring 60 politiska fångar sägs i dagsläget vara fängslade. Myndigheterna trakasserar konsekvent de politiska motståndarna.

Q.  Rättsliga förfaranden har inletts mot de flesta oppositionsledarna och mot åtskilliga journalister.

R.  Journalisten Mydaneh Abdallah Okieh, som dessutom är kommunikationsansvarig för oppositionskoalitionen USN, anklagas för förtal av polisen efter att ha lagt ut bilder på Facebook av demonstranter som utsatts för våld. Den 26 juni 2013 förlängde appellationsdomstolen hans straff från 45 dagar till fem månader.

S.  I april 2013 dömdes tre ledare för oppositionskoalitionen USN till två års fängelse och fråntogs sina medborgerliga och samhälleliga rättigheter. Behandlingen av deras överklagan har skjutits upp till den 25 november 2013.

T.  USN-oppositionens talesman Daher Ahmed Farah greps den 4 mars 2013. Han dömdes för anstiftan till uppror efter det omstridda parlamentsvalet i februari 2013. Två andra personer åtalades i samma ärende. En av dem har dömts till villkorligt fängelsestraff och den andra har släppts. Den 26 juni 2013 dömde appellationsdomstolen igen Daher Ahmed Farah till två månaders fängelsestraff.

U.  Förhållandena i Djiboutis fängelser är extremt oroväckande.

V.  I 1992 års konstitution erkänns grundläggande friheter och grundläggande principer för goda styrelseformer.

W.  Enligt artikel 10 i konstitutionen ska rätten till försvar, inklusive rätten att fritt utse en advokat, garanteras genom hela det rättsliga förfarandet.

X.  Djibouti har undertecknat både den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

Y.  Kvinnorna i Djibouti utsätts för olika former av våld – däribland våldtäkter, kvinnlig könsstympning, våld i hemmet, sexuella trakasserier och tidiga äktenskap – vilket får långtgående negativa konsekvenser för kvinnornas fysiska och psykiska välbefinnande.

Z.  Djibouti ligger på 167:e plats (av 179 länder) i Reportrar utan gränsers internationella pressfrihetsindex för 2013. Det är förbjudet för utländska journalister att bege sig till Djibouti, och detta förbud gör det svårt att erhålla tillförlitlig information om situationen i landet.

AA.  I mars 2012 uppskattade FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) att 180 000 personer i Djibouti var i behov av livsmedelsbistånd.

AB.  Under de senaste 20 åren har Europeiska unionen och dess medlemsstater varit de främsta givarna av ekonomiskt stöd till Djibouti. Inkomsterna från de belopp som Förenta staterna, Japan och Frankrike har betalat för sina militärbaser säkrar en kontinuerlig tillväxt för Djibouti.

AC.  Respekten för de mänskliga rättigheterna, de demokratiska principerna och rättsstaten ligger till grund för partnerskapsavtalet mellan EU och AVS-länderna och utgör väsentliga beståndsdelar av Cotonouavtalet.

1.  Europaparlamentet är mycket oroat över situationen i Djibouti efter parlamentsvalet den 22 februari 2013 och det spända politiska läge som råder i landet. Parlamentet är särskilt oroat över uppgifterna om massgripanden av oppositionsmedlemmar, nedslag mot demonstrationer som hålls i protest mot misstänkt valfusk och angreppen på mediernas frihet.

2.  Europaparlamentet uppmanar myndigheterna i Djibouti att sätta stopp för förtrycket av politiska motståndare och att släppa alla som gripits av politiska skäl.

3.  Europaparlamentet uppmanar myndigheterna i Djibouti att garantera respekt för de mänskliga rättigheter som erkänns i de nationella eller internationella överenskommelser som Djibouti har undertecknat, och att skydda medborgerliga och politiska rättigheter och friheter, bl.a. rätten att fredligt demonstrera och tryckfriheten.

4.  Europaparlamentet fördömer med kraft det sexuella våldet mot kvinnor, och betonar att Djiboutis regering bär ansvaret för att sätta stopp för straffriheten genom att lagföra dem som gjort sig skyldiga till sexuellt våld mot kvinnor.

5.  Europaparlamentet begär att rätten till försvar ska respekteras, särskilt anklagade personers rätt att bistås av en advokat som de själva väljer under hela rättegångsförfarandet mot dem. Parlamentet uppmanar myndigheterna att låta anhöriga till häktade personer ge dem materiell hjälp, särskilt mediciner.

6.  Europaparlamentet uppmanar Djiboutis regering att med hjälp av de institutioner som godkände valresultatet, särskilt Afrikanska unionen, inleda en politisk dialog med oppositionen, i enlighet med de uttalanden som landets statsöverhuvud gjorde den 27 juni 2013 i samband med firandet av Djiboutis självständighetsdag. Parlamentet uppmanar EU att stödja regionala organisationers arbete och att bidra till ansträngningarna för att nå en politisk lösning på den pågående krisen.

7.  Europaparlamentet förespråkar att det omedelbart ska inledas rättsliga utredningar för att kasta ljus över polisens och arméns agerande under demonstrationerna och straffa de personer som kränkt de mänskliga rättigheterna.

8.  Europaparlamentet välkomnar att valet den 22 februari 2013 gick fredligt till, vilket betonas av flera representanter för det internationella samfundet, bl.a. vice ordföranden för kommissionen/den höga representanten och cheferna för de fyra valövervakningsuppdrag som sändes till Djibouti. Parlamentet välkomnar den vilja att engagera sig för sitt lands framtid som visats av Djiboutis folk och av samtliga politiska partier genom deras deltagande i valet.

9.  Europaparlamentet gläder sig åt att valet den 22 februari 2013 var det första valet i vilket oppositionspartier, bl.a. Unionen för nationell räddning (USN), deltog sedan Djibouti 1977 blev ett självständigt land.

10.  Europaparlamentet upprepar EU:s uppmaning att resultaten från alla vallokaler som användes vid valet den 22 februari 2013 ska offentliggöras.

11.  Europaparlamentet uppmanar de politiska krafterna i Djibouti att respektera rättsstatsprincipen, inbegripet rätten att fredligt demonstrera, och att inte ta till våld och förtryckande åtgärder.

12.  Europaparlamentet är berett att noggrant övervaka situationen i Djibouti och att föreslå restriktiva åtgärder om det uppdagas brott mot bestämmelserna i Cotonouavtalet från 2000, särskilt artiklarna 8 och 9 i avtalet. Parlamentet uppmanar kommissionen att också noggrant följa situationen.

13.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Europeiska utrikestjänsten, kommissionen och deras partner att samarbeta med djibuotierna för långsiktiga politiska reformer, något som särskilt borde underlättas av de starka band som redan finns med tanke på att Djibouti har varit en viktig partner i kampen mot terrorismen i regionen och dessutom upplåter flera militärbaser.

14.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Djiboutis regering, Afrikanska unionens institutioner, den mellanstatliga utvecklingsmyndigheten, Arabförbundet, Islamiska samarbetsorganisationen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt medordförandena för den gemensamma parlamentariska församlingen AVS-EU.

(1) EUT C 46 E, 24.2.2010, s. 102. (2) EUT C 14, 19.1.1998, s. 207.