Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om situationen i Azerbajdzjan, särskilt av den 18 april 2012 med Europaparlamentets rekommendationer till rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten om förhandlingarna om associeringsavtalet mellan EU och Azerbajdzjan(1) och av den 13 juni 2013 om Azerbajdzjan: fallet Ilgar Mammadov(2),

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 15 maj 2012 från kommissionen och EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén Delivering on a new European Neighbourhood Policy (JOIN(2012)0014),

–  med beaktande av kommissionens framstegsrapport om Azerbajdzjan inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken av den 27 mars 2014 (SWD(2014)0070),

–  med beaktande av handlingsplanen EU–Azerbajdzjan inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken,

–  med beaktande av uttalandet av den 2 augusti 2014 från talesmännen för vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant och för kommissionsledamoten för utvidgningen och den europeiska grannskapspolitiken, Stefan Füle, om arresteringen av Leyla Yunus,

–  med beaktande av uttalandet av den 6 augusti 2014 från talesmannen för vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant, om arresteringen av Rasul Jafarov,

–  med beaktande av uttalandet från EU av den 14 augusti 2014 om situationen för mänskliga rättigheter och det civila samhället i Azerbajdzjan,

–  med beaktande av uttalandet från kommissionsledamoten Füle den 8 september 2014 i Baku om det civila samhällets avgörande roll inom det östliga partnerskapet och hans tillkännagivande av ett nytt EU-stödprogram till det civila samhället i Azerbajdzjan, med 3 miljoner euro avsedda att ställas till förfogande under 2014–2015,

–  med beaktande av uttalandet av den 1 augusti 2014 från Europarådets generalsekreterare Thorbjørn Jagland om arresteringen av Leyla Yunus, som är direktör för institutet för fred och demokrati i Azerbajdzjan,

–  med beaktande av Bakudeklarationen som antogs av OSSE:s parlamentariska församling vid dess årliga session mellan den 28 juni och 2 juli 2014, där det uttrycktes oro över att administrativa förfaranden och lagstiftning missbrukades för att frihetsberöva, sätta i fängelse, skrämma eller på annat sätt tysta ned människorättsförsvarare i flera av OSSE:s deltagarstater,

–  med beaktande av partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Azerbajdzjan, som trädde i kraft 1999, och de pågående förhandlingarna mellan de båda parterna om ett nytt avtal avsett att ersätta det nuvarande avtalet,

–  med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Under de senaste åren har klimatet för mänskliga rättigheter i Azerbajdzjan överlag blivit sämre och utmärkts av en massiv ökning av förtryck, påtryckningar och skrämsel som från statsmakternas sida under de närmast gångna månaderna riktats mot icke-statliga organisationer, aktivister inom det civila samhället, journalister och människorättsförsvarare.

B.  Sedan slutet av juli i år har regeringen riktat in sig på några av landets främsta människorättsförsvarare och satt dem i fängelse på uppenbart politiskt motiverade anklagelser. I det sammanhanget kan framför allt nämnas fallen med Leyla Yunus, den välkända direktören för institutet för fred och demokrati i Azerbajdzjan och hennes make, historikern Arif Yunus, samt Rasul Jafarov, som är ordförande för Azerbajdzjans klubb för de mänskliga rättigheterna.

C.  Ordföranden för Azerbajdzjans sällskap för rättsfostran, Intigam Aliyev, som är en människorättsjurist som försvarat fler än 200 fall inför Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna inom områden såsom kränkningar av yttrandefriheten, rätten till rättvis rättegång samt vallagen i Azerbajdzjan, arresterades den 8 augusti 2014 och hölls frihetsberövad i tre månader såsom anklagad för brott. Detta bekräftar den tilltagande tendensen att tysta ned och lagföra framstående människorättsförsvarare i landet.

D.  Leyla Yunus rapporteras ha blivit utsatt för våld i fängelset från sin cellkamrats sida och det berättas att ingenting gjorts vare sig för att straffa cellkamraten eller skydda Leyla Yunus. Fastän Leyla Yunus hälsa försämrats i fängelset har hon inte fått lämplig läkarvård.

E.  Den 26 maj 2014 dömdes Anar Mammadli, som är ordförande för centrumet för valövervakning och studier av demokrati (EMDS), och Bashir Suleymanli, som är föreståndare för samma centrum, till fängelsestraff på 5 år och 6 månader respektive 3 år och 6 månader. De anklagades för en rad brott, från skatteflykt till olaglig företagarverksamhet.

F.  Jämsides med det ovan anförda kom åtta aktivister inom den icke-statliga ungdomsrörelsen NIDA att dömas för huliganism, narkotikainnehav och innehav av sprängämnen, samt för avsikt att störa den allmänna ordningen. Dessutom dömdes Omar Mammadov, Abdul Abilov och Elsever Murselli, som är aktiva i sociala medier, till fängelsestraff på mellan 5 och 5,5 år för narkotikainnehav. Ingen av dem fick själv välja advokat och alla klagade på att de behandlats illa av polisen när de varit frihetsberövade.

G.  Många andra journalister, människorättsförsvarare och aktivister står åtalade i Azerbajdzjan, bland dem Hasan Huseynli som är ledare för allmänna unionen för centrumet för förnuftig medborgarupplysning och som dömdes till sex års fängelse den 14 juli 2014, och Rauf Mirkadirov, som arbetar som undersökande journalist för den ryskspråkiga tidningen Zerkalo och som häktats för förräderi. Institutet för reportrars frihet och säkerhet är en ledande icke-statlig organisation i landet och arbetar med mediers rättigheter, under ledning av den välkände och internationellt erkände människorättsförsvararen Emin Huseynov. Den 8 augusti 2014 gjorde polisen ett tillslag mot dess byråer. En annan som arresterats på senaste tiden är den framstående oppositionsjournalisten Seymur Haziyev som anklagades för brottslig huliganism och hölls häktad i två månader.

H.  Dessa fall följer på dussintals andra fall som involverar politiska aktivister, rättsförsvarare, journalister, bloggare och aktivister i de sociala medierna, som myndigheterna under de senaste två åren satt i fängelse utgående från liknande falska anklagelser, bland annat för huliganism, narkotikainnehav, skatteflykt och rentav förräderi. Den senaste arresteringsvågen har fått vittgående efterverkningar så att ett antal välkända aktivister tvingats fly från landet eller gå under jorden.

I.  Den oberoende azerbajdzjanska tidningen Azadliq måste upphöra att komma ut till följd av påstådda ekonomiska problem, efter att dessförinnan ha råkat ut för officiella påtryckningar, av allt att döma i samband med sina reportage om korruptionen.

J.  Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna har avkunnat ett flertal domar i mål som berör brott mot de mänskliga rättigheterna i Azerbajdzjan. Så skedde senaste den 22 maj 2014 mot Ilgar Mammadov, ordföranden för medborgarrörelsen för ett republikanskt alternativ. Trots att det fastställdes att han frihetsberövats på politiska grunder vägrade myndigheterna att frige honom.

K.  Sedan 2006 har det i praktiken varit förbjudet med fredliga protestdemonstrationer i centrala Baku, och på senaste tiden infördes nya bestämmelser om dryga böter och längre perioder av administrativt frihetsberövande för dem som anordnar eller deltar i otillåtna offentliga sammankomster.

L.  Myndigheterna i Azerbajdzjan har inte beaktat utlåtandena från Europarådets europeiska kommission för demokrati genom lag (Venedigkommissionen) angående lagarna om föreningsfrihet, politiska partier och skydd mot förtal. Inte heller har de vederbörligen beaktat vad Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter kommit fram till vid sina besök i landet.

M.  I februari 2014 undertecknade president Aliyev ytterligare ändringar av lagen om icke‑statliga organisationer, så att myndigheterna numera fått ytterligare befogenheter att tillfälligt dra in eller permanent förbjuda inhemska och utländska icke-statliga organisationer i Azerbajdzjan och så att det införs nya bötesbelagda brott, där böterna nu höjts till mellan 2 500 och 3 000 AZN(omkring 2 600 – 3 100 euro) för icke-statliga organisationer och mellan 1 000 och 2 000 AZN (omkring 1 000 – 2 000 euro) för ledarna för inhemska och utländska icke-statliga organisationer.

N.  Den allmänna organisationen för skydd av oljearbetares rättigheter med säte i Baku har fått sitt bankkonto fryst, vilket också inträffat för dess ledare Gahramanova Mirvari Uzeyir, efter det att distriktsrätten i Nasimi i staden Baku fattat beslut om detta den 8 juli 2014.

O.  Azerbajdzjan är medlem i Europarådet och har undertecknat den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

P.  Den 14 maj 2014 övertog Azerbajdzjan ordförandeskapet för Europarådets ministerkommitté.

1.  Europaparlamentet betonar att full respekt för mänskliga rättigheter, demokratins principer, grundläggande friheter och rättsstaten står i centrum för samarbetsramen inom det östliga partnerskapet liksom för Azerbajdzjans åtaganden inom ramen för Europarådet och OSSE.

2.  Europaparlamentet fördömer på det skarpaste att Leyla Yunus, Arif Yunus, Rasul Jafarov, Intigam Aliyev och Hasan Huseyni arresterats och frihetsberövats och kräver att de omedelbart och ovillkorligen försätts på fri fot och att alla åtal mot dem läggs ned. Parlamentet kräver en omedelbar och genomgripande undersökning av angreppet på Ilqar Nasibov och yrkar på att alla ansvariga för det ska ställas inför rätta.

3.  Europaparlamentet uppmanar Azerbajdzjans myndigheter att garantera fysisk och psykisk integritet för Leyla Yunus, Arif Yunusov och alla andra människorättsförsvarare i Azerbajdzjan samt att se till att de snabbt får lämplig medicinsk vård, också i form av läkemedel och sjukhusinläggning.

4.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till Azerbajdzjans myndigheter att de ska vidta konkreta åtgärder för att skyndsamt förbättra situationen för de mänskliga rättigheterna i landet, också genom att omedelbart och ovillkorligt frige alla politiska fångar och upphöra med att arrestera personer på politiskt motiverade grunder.

5.  Europaparlamentet uppmanar Azerbajdzjans myndigheter att upphöra med trakasserier av och skrämseltaktik mot det civila samhällets organisationer, oppositionspolitiker och oberoende journalister och inte heller blanda sig i eller motverka deras värdefulla arbete för att det ska utvecklas en demokrati i Azerbajdzjan. Parlamentet uppmanar dem också att se till att alla frihetsberövade, bland dem journalister och aktivister inom politiken och det civila samhället, oinskränkt ges rätt till korrekt rättegång, framför allt att de fritt får välja advokat och kontakta sina familjer, samt omfattas av övriga normer för en rättvis rättegång.

6.  Europaparlamentet beklagar djupt de åtgärder som vidtagits av statsmakterna i Azerbajdzjan för att begränsa kontakterna mellan det civila samhället och ungdomsaktivister och intellektuella från Armenien och Azerbajdzjan, eftersom dessa kontakter är av stor vikt för att den långvariga fiendskapen mellan de två länderna ska kunna överbryggas. Parlamentet erinrar i detta hänseende om det viktiga arbete som gjorts av Leyla Yunus och hennes make Arif.

7.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Azerbajdzjans regering att inbjuda och fullständigt samarbeta med Europarådets Venedigkommission och kommissarie och med FN:s särskilda förfaranden i fråga om människorättsförsvarare, rätterna till föreningsfrihet och fredliga sammankomster samt yttrandefrihet och skydd mot godtyckligt frihetsberövande, för att ändra sin lagstiftning och anpassa sin praxis utgående från de sakkunnigas slutsatser.

8.  Europaparlamentet uppmanar Azerbajdzjans myndigheter att ofördröjligen genomföra de reformer av de mänskliga rättigheterna som borde ha gjorts för länge sedan, bland annat de många åtaganden som Azerbajdzjan ingick vid anslutningen till Europarådet och som ännu återstår att fullgöra, samt att rätta sig efter de domar mot Azerbajdzjan som avkunnats av Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna.

9.  Europaparlamentet uppmanar Azerbajdzjans myndigheter att upphäva förbudet mot offentliga sammankomster i centrala Baku och sluta upp med att bötfälla fredliga demonstranter eller utsätta dem för administrativt frihetsberövande.

10.  Europaparlamentet bekräftar på nytt sin ståndpunkt om att EU:s stöd till och samarbete med Republiken Azerbajdzjan, bland annat de pågående förhandlingarna om ett partnerskap för strategisk modernisering, måste ha som villkor att de mänskliga rättigheterna skyddas och främjas samt innehålla klausuler om detta, framför allt i fråga om mediefriheten, inklusive garantier för ett fritt internet och för ocensurerad tillgång till information och kommunikation, yttrandefriheten, föreningsfriheten och mötesfriheten.

11.  Europaparlamentet betonar att det kommer att vara ett villkor för att parlamentet ska godkänna undertecknandet av ett partnerskapsavtal med Azerbajdzjan att landet i tillfredsställande grad överväger de ovannämnda kraven, friger människorättsförsvarare, upphäver den lagstiftning som begränsar det oberoende civila samhällets verksamhet och upphör med förtrycket av och skrämseltaktiken mot oberoende medier, oppositionens krafter, människorättsförsvarare, aktivister som arbetar för minoriteters rättigheter samt ungdomsaktivister och aktivister inom de sociala medierna.

12.  Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att strikt tillämpa principen om ”mer för mer” och då framför allt inrikta sig på situationen för människorättsförsvarare (såsom det förutsätts i EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare) samt på godtyckliga och politiskt motiverade frihetsberövanden, rättsväsendets oberoende, demokratiska reformer och grundläggande rättigheter och friheter. Parlamentet vill framför allt ha en översyn av programplaneringen inom den europeiska grannskapspolitiken så det blir slut på allt bistånd som inte strikt inriktar sig på mänskliga rättigheter och det civila samhället.

13.  Europaparlamentet beklagar att det inom dialogen om de mänskliga rättigheterna mellan EU och Azerbajdzjan inte gjorts några framsteg med situationen för de mänskliga rättigheterna i landet. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten att intensifiera denna dialog för att den ska bli effektiv och resultatinriktad och regelbundet rapportera till parlamentet.

14.  Europaparlamentet uppmanar Azerbajdzjans regering att förenkla dagens alltför invecklade och långdragna förfarande för registrering av icke-statliga organisationer, att radikalt ändra lagstiftningen för att upphäva de nuvarande åtgärderna som begränsar icke-statliga organisationers frihet att ta emot donationer utan officiell registrering och att rätta sig efter Europarådets rekommendation CM/Rec(2007)14 från ministerkommittén till medlemsstaterna om icke-statliga organisationers rättsliga ställning i Europa.

15.  Europaparlamentet uppmanar rådet och medlemsstaterna att yrka på att Internationella olympiska kommittén ska uppmana Azerbajdzjans myndigheter att sluta med sina tillslag och göra det klart för dem att kommittén förväntar sig att de, såsom värdar för de europeiska olympiska spelen som ska hållas nästa år, ska respektera den olympiska stadgans krav om pressfrihet.

16.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten att fullständigt tillämpa EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare och att hos EU:s delegation i Baku anordna regelbundna sammankomster med oberoende människorättsorganisationer, också genom att samordna dessa sammankomster med EU:s medlemsstaters representationer och använda dem för att uttrycka offentligt stöd till människorättsförsvararnas arbete. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten att noggrant övervaka alla rättegångar och rättsliga förfaranden mot människorättsförsvarare och rapportera om dem till Europaparlamentet.

17.  Europaparlamentet erinrar om sin ståndpunkt av den 24 maj 2012(3), och uppmanar rådet att överväga om riktade sanktioner skulle kunna vidtas mot dem som är ansvariga för brott mot de mänskliga rättigheterna, ifall dessa kränkningar skulle fortgå.

18.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Republiken Azerbajdzjans president, regering och parlament, Europeiska utrikestjänsten, rådet, kommissionen och Europarådet.

(1) EUT C 258 E, 7.9.2013, s. 36. (2) Antagna texter, P7_TA(2013)0285. (3) EUT C 264 E, 13.9.2013, s. 91.