Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sin resolution av den 25 april 2007(1) om upprättandet av ett gemensamt europeiskt luftrum,

–  med beaktande av direktiv 2009/12/EG av den 11 mars 2009 om flygplatsavgifter,

–  med beaktande av sin resolution av den 7 juni 2011 om internationella luftfartsavtal enligt Lissabonfördraget(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 2 juli 2013 om EU:s yttre luftfartspolitik – att möta framtidens utmaningar(3),

–  med beaktande av sin ståndpunkt antagen vid första behandlingen den 12 mars 2014 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om genomförandet av det gemensamma europeiska luftrummet (omarbetning)(4),

–  med beaktande av sin ståndpunkt antagen vid första behandlingen den 12 mars 2014 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 216/2008 inom området flygplatser, flygledningstjänst och flygtrafiktjänster(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 29 oktober 2015 om tilldelning vid världskonferensen om radiokommunikationer, som hålls i Genève den 2–27 november 2015 (WRC-15), av det radiospektrumband som krävs för en kommande utveckling av satellitbaserad teknik till stöd för system för global flygspårning(6),

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 90, 100.2 och 218,

–  med beaktande av kommissionens kommande lagstiftningspaket om luftfart,

–  med beaktande av artikel 123.2 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Under 2012 genererade lufttransportnäringen 2,6 miljoner direkta arbetstillfällen i Europa, och den stod för mer än 2,4 procent av EU:s BNP.

B.  Antalet flygpassagerare i EU under 2014 uppgick till 849,4 miljoner, vilket innebär en ökning med 4,4 procent jämfört med 2013 och med 16,9 procent jämfört med 2009.

C.  Antalet förlorade arbetstillfällen till följd av genomförda och planerade personalnedskärningar hos de europeiska flygbolagen sedan 2012 uppgår till över 20 000.

D.  EU-flygbolag bedriver sin verksamhet i en snabbt föränderlig miljö där konkurrensen blir allt hårdare, både på inhemska och utländska marknader.

E.  Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao), EU och dess medlemsstater måste förbättra olika rättsliga och finansiella regleringar, t.ex. när det gäller utsläppshandelssystemet inom EU, utvidgade passagerarrättigheter, avgifter och nationella skatter, bullerbegränsningar på flygplatser och begränsningar av driftstiden.

F.  Luftfarten spelar en roll i klimatförändringen; den står för 13 procent av EU:s transportrelaterade koldioxidutsläpp plus andra utsläpp, t.ex. av kväveoxider.

G.  Kommissionen har för avsikt att före slutet av 2015 lägga fram ett luftfartspaket som kommer att ringa in och åtgärda utmaningarna för EU:s luftfartssektor.

Bättre konkurrenskraft för luftfarten

1.  Europaparlamentet anser att luftfartspaketet bör innebära en välbehövlig skjuts för en mer hållbar och konkurrenskraftig europeisk luftfartsbransch, stärka europeiska flygbolag, flygplatser och flygteknikindustrin samt säkerställa lika spelregler på den globala marknaden och fastställa en långsiktig strategi för Europas luftfartssektor.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta de grundläggande inslagen i parlamentets ståndpunkter antagna vid första behandlingen av det gemensamma europeiska luftrummet 2+ (SES2+) och av Europeiska byrån för luftfartssäkerhet (Easa) samt i dess resolution av den 2 juli 2013 om EU:s yttre luftfartspolitik och inbegripa dessa i sitt arbete med luftfartspaketet.

3.  Europaparlamentet betonar att flygteknikindustrin bidrar starkt till tillväxt och sysselsättning i EU, har nära samband med konkurrenskraften hos EU:s luftfartssektor (t.ex. i form av exportöverskott, renare teknik för europeiska flygplan, ibruktagande av Sesar, SES, underhållskedjan), genererar en omsättning på ungefär 100 miljarder euro om året och upprätthåller omkring 500 000 direkta arbetstillfällen. Därför efterlyser parlamentet en proaktiv politik för att stödja och utveckla flygteknikindustrin.

4.  Europaparlamentet understryker att innovation är en förutsättning för en konkurrenskraftig europeisk luftfartsindustri. Parlamentet rekommenderar därför att kommissionen ska ta hänsyn till och stödja innovationer på områdena för flygledningstjänster (automatiska flygkontrolltjänster, fri ruttläggning), fjärrstyrda luftfartygssystem, alternativa lösningar i fråga om bränsle, utformning av flygplan och motorer (ökad effektivitet, mindre buller), flygplatssäkerhet (beröringsfria lösningar, en enda säkerhetskontroll), digitalisering och multimodala lösningar (datoriserade marktjänster). Parlamentet rekommenderar vidare kommissionen att stödja globala miljölösningar, som en global marknadsbaserad åtgärd för att minska koldioxidutsläppen från den internationella luftfarten, och sammanjämka regionala system, som utsläppshandelssystemet för luftfarten, till ett världsomfattande system, och samtidigt stödja miljöanpassade flygplatser och nya affärsmodeller (som Internationella lufttransportorganisationens (Iata) ”New Distribution Capability” (NDC), egenbokning av anslutningsflyg och integrerad biljettförsäljning).

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, inom ramen för sina befogenheter, börja avskaffa betungande EU-krav och nationella bestämmelser för europeiska flygbolag, i syfte att stärka konkurrenskraften i den europeiska luftfartsbranschen.

6.  Europaparlamentet framhäver att EU:s flygbolag och flygplatser förlorar i konkurrenskraft i förhållande till subventionerade flygbolag och flygplatser i tredjeländer. Parlamentet begär i detta sammanhang en proaktiv politik för att säkerställa lika spelregler för ägandet och riktar en skarp uppmaning till medlemsstaterna att förbättra sin nationella infrastruktur så att deras flygbolag kan konkurrera på mer gynnsamma villkor.

7.  Europaparlamentet beklagar djupt att förordning (EG) nr 868/2004 om illojal prissättning vid tillhandahållandet av lufttrafiktjänster har visat sig otillräcklig och ineffektiv när det gäller tillämpningsområdet. Kommissionen uppmanas att lägga fram en analys av orsakerna till att förordningen inte genomförts senast i november 2015. Kommissionen uppmanas att se göra en översyn av förordning (EG) nr 868/2004 för att garantera rättvis konkurrens i EU:s yttre förbindelser på luftfartsområdet och stärka konkurrensställningen för EU:s luftfartsbransch, förebygga illojal konkurrens effektivare, säkerställa ömsesidighet och eliminera illojal praxis, inklusive subventioner och statsstöd som vissa tredjeländer tilldelar flygbolagen och som snedvrider marknaden. Parlamentet betonar att syftet bör vara att förbättra den politiska strategin på europeisk nivå för att denna konflikt snabbt ska lösas, huvudsakligen på grundval av att det tillämpas en transparent klausul om sund konkurrens. Parlamentet uppmanar kommissionen att också ge sig i kast med begreppet ”faktiskt kontroll” över flygbolag.

8.  Flygplatserna i Europa utsätts för ett avsevärt konkurrenstryck – både från flygbolag och från konkurrerande flygplatser. Parlamentet uppmanar därför med kraft kommissionen att beakta denna händelseutveckling vid genomförandet av direktivet om flygplatsavgifter och se till att alla intressenter och passagerare gynnas.

9.  Europaparlamentet uppmanar till intensivare arbete inom rådet med att godkänna förslaget till förordning om ankomst- och avgångstider för att flygplatserna ska bli effektivare och för att luftfarten i Europa ska fungera smidigt, i en situation där trafiken väntas öka till det dubbla fram till 2030.

10.  Europaparlamentet framhåller att unionens små och regionala flygplatser är viktiga för förbindelserna på det regionala planet. Parlamentet uppmanar kommissionen att, tillsammans med medlemsstaterna, lägga fram en långsiktig strategisk plan där EU ska gripa sig an utmaningar och möjligheter för regionala flygplatser i ett EU-sammanhang, inklusive bestämmelser för statligt stöd för transportinfrastruktur, eftersom deras roll i arbetet för att säkra sammanhållningen mellan EU:s regioner bör främjas och bli en av pelarna för EU:s strategi för tillväxt och sysselsättning.

Den internationella dimensionen

11.  Europaparlamentet betonar att förhandlingar om övergripande luftfartsavtal med EU:s huvudsakliga handelspartner bör vara ett strategiskt mål och att sådana förhandlingar bör inledas eller påskyndas. Kommissionen uppmanas att söka ett långtgående mandat från medlemsstaterna så snart som möjligt, där länderna i Gulfstaternas samarbetsråd prioriteras, för att säkerställa lika spelregler för europeiska flygbolag och flygplatser, säkerställa ömsesidighet och inkludera en effektiv klausul om sund konkurrens. Om dessa övergripande luftfartsavtal ska fungera i praktiken måste de, enligt parlamentet, innehålla en skyddsklausul med definitioner av överträdelser och rättsliga konsekvenser av överträdelser.

12.  Europaparlamentet konstaterar att luftfartssektorn inte är reglerad på världsomfattande basis eftersom den inte omfattas av WTO-regler. Parlamentet understryker hur viktigt det är med globalt överenskomna regler inom Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao) för att minska utsläppen från luftfarten och effekterna på klimatet. och värdesätter att Icao starkt förespråkar utveckling av en global marknadsbaserad mekanism.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att påskynda genomförandet av det gemensamma europeiska luftrummet genom att anta SES2+-paketet, eftersom den uppsplittring som i dag råder inom det europeiska luftrummet är en tung börda för europeiska lufttrafikföretag.

14.  Europaparlamentet förväntar sig att luftfartspaketet ska ta upp frågan om flygplatsernas fullständiga integrering i det europeiska transportnätet och leda till att integreringen förverkligas. Parlamentet erinrar om att det måste råda konsekvens mellan luftfartspaketet och nuvarande och kommande lagstiftning om passagerares rättigheter, samtidigt som rådet med kraft uppmanas att lägga fram sin ståndpunkt, eftersom både passagerarna och lufttrafikföretagen vill få klarhet om vilka regler som gäller.

Den sociala agendan inom luftfartssektorn

15.  Europaparlamentet framhåller att vissa av arbetsvillkoren inom luftfartssektorn kan påverka flygsäkerheten. Parlamentet rekommenderar att GD Transport och rörlighet och GD Sysselsättning ska samarbeta, och att luftfartspaketet ska innehålla sociala bestämmelser och ge de säkerhetsgarantier som behövs, såsom det diskuterades vid högnivåkonferensen ”A social agenda for transport”, som hölls av kommissionen den 4 juni 2015.

16.  Europaparlamentet begär att man stärker och harmoniserar säkerhetskedjan genom att locka och behålla en kvalificerad och högutbildad arbetskraft.

17.  Europaparlamentet betonar att luftfartsindustrin är en växande bransch som har lockat och bidragit med högt kvalificerad och motiverad arbetskraft. För att kunna fortsätta med denna tendens måste bestämmelser i EU:s nuvarande reglering om sysselsättning och arbetsvillkor, normer och praxis, inklusive kollektivförhandlingar, bibehållas.

18.  Europaparlamentet rekommenderar en sådan definition av begreppet ”huvudsaklig verksamhetsort”, att den operativa licensen utfärdas av en stat där luftfarten bedrivs i betydande omfattning. Likaså rekommenderar parlamentet att det vid arbetet med samordning av de sociala trygghetssystemen och arbetsrätten görs en anpassning av definitionen på ”stationeringsort”, som ingår i förordningarna (EU) nr 83/2014 och (EU) nr 465/2012. Parlamentet visar på behovet att förkorta övergångsperioden och klargöra situationen för luftfartspersonal som har flera stationeringsorter.

19.  Europaparlamentet konstaterar vilka utmaningar som genomförandet av direktivet om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag (2008/104/EG) innebär och rekommenderar att kommissionen skärskådar hur direktivet för närvarande tillämpas inom sektorn, för att på denna grundval bestämma hur utmaningarna bör hanteras.

20.  Europaparlamentet är oroat över att det blivit vanligare med socialt problematiska affärsmetoder såsom ”bekvämlighetsflagg” och utnyttjande av atypiska anställningsformer, som falskt egenföretagande, system där piloter betalar för att få flyga och arbetsavtal där antalet arbetstimmar ej avtalats, något som eventuellt kan få konsekvenser för säkerheten. Parlamentet anser att sociala normer bör upprätthållas i all luftfartsverksamhet.

Att trygga en hög nivå av säkerhet i EU:s luftrum

21.  Europaparlamentet efterlyser att Sesar-programmet ska genomföras fullt ut, vilket kräver nära samarbete mellan kommissionen, leverantörer av flygtrafiktjänster, flygbolag och flygplatser, och ett finansiellt åtagande från dessa parter. Parlamentet efterlyser därför en metod för ett övergripande system (”total system approach”) inom alla områden av luftfarten, som ska omfatta alla faser av flygningar, med början från marken, och där Easa ska få en förstärkt roll i en omgivning med det gemensamma luftrummet och Sesar, där EU genom Easa har ett system för flygsäkerhet, luftfartsskydd, miljö och prestanda. Kommissionen uppmanas att se till att man kompletterar den ursprungliga budgeten för Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE); denna påverkades av inrättandet av Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi).

22.  Europaparlamentet välkomnar avsikten att utöka Easas ansvarsområde och förväntar sig därför att grundförordningen (EG) nr 216/2008 i sin ändrade lydelse ska leda till att det inrättas ett övergripande system för säkerhetsledning och till att Easa får ta hand om de säkerhetsaspekter som är förknippade med EU:s luftfartsskyddsåtgärder och med kommersiell rymdfart och fjärrstyrda flygplan. Parlamentet begär att kommissionen ska låta Easa få bli den gemensamma luftfartsmyndigheten i Europa, såsom det förutsätts i och med att Easa i lagstiftningen kommer att få ett så vittförgrenat ansvarsområde.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att upprätthålla en kraftfull närvaro på alla de åtta platser som tillfaller EU inom Icao-rådet och så snart som möjligt stärka Easas roll på det internationella planet och se till att Easa får officiellt erkännande inom Icao. Detta behövs för att EU ska kunna tala samstämmigt och unionsmedborgarna således få en högre nivå av säkerhet över hela världen, samtidigt som det slås vakt om den europeiska luftfartsbranschens konkurrenskraft och export.

24.  Europarlamentet uppmanar kommissionen att avlägsna regelspärrarna mot lufttrafikövervakning via satellit, i syfte att öppna vägen för livräddande tjänster för EU-medborgare, och uppmanar Internationella teleunionen att genomföra den spektrumallokering som behövs, eftersom Icao har fastställt att automatisk positionsövervakning – sändning (ADS-B) via satellit är den enda tekniska lösning som kan bistå vid flygspårning, också för flygledningstjänsternas behov, utanför de mest tätbefolkade områdena, där andra typer av markbunden övervakningsteknik i samband med flygledningstjänster har sina begränsningar. Parlamentet betonar att när teknik för automatisk positionsövervakning – sändning (ADS-B) införs är det viktigt att beakta behoven hos samtliga användare av luftrummet och att säkerställa driftskompatibilitet mellan alternativa tekniker för att det inte ska brytas mot bestämmelserna om flygsäkerhet och luftfartsskydd. Parlamentet konstaterar att detta skulle kunna hjälpa stater, leverantörer av flygtrafiktjänster och flygbolag i Europa och övriga delar av världen att öka effektiviteten i och kapaciteten för flygledningstjänsterna, och således minska utsläppen från luftfarten och markant öka flygsäkerheten, samtidigt som det europeiska luftrummet får ytterligare ett övervakningssystem som kan komplettera det befintliga.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att förbättra de medicinska bedömningarna av piloterna samt säkerhetsrutinerna och förfarandena för att öppna och stänga dörrarna till cockpit, till följd av riskanalysen i rapporten från Easas arbetsgrupp.

26.  Europaparlamentet anser att det behövs ett riskbaserat synsätt för luftfartsskydd för befordran av passagerare och frakt, i stället för det nuvarande sättet att vidta åtgärder som en reaktion på redan inträffade händelser, tillsammans med ett rättvist och väl avvägt förhållningssätt till den känsliga frågan om luftfartsskydd som dels tillgodoser medlemsstaternas behov och motsvarar deras förväntningar, dels begränsar passagerarnas missnöje med flygplatserna. Man måste stärka det system som inrättats av kommittén för luftfartsskydd (Aviation Security Service, AVSEC) och den rådgivande gruppen för luftfartssäkerhet för intressenter (Stakeholder Advisory Group on Aviation Security, SAGAS). Kommissionen uppmanas därför med eftertryck att, mot bakgrund av goda erfarenheter från andra delar av världen, göra en genomförbarhetsundersökning om tillämpning av ett system för förhandskontroll och global inresa (”Global Entry”) i Europa.

27.  Europaparlamentet uppmanar budgetmyndigheten att, mot bakgrund av de nya ansvarsskyldigheterna som Easa fått, låta Easas budget stå kvar på en konkurrenskraftig nivå, så att det ska finnas flexibla och effektiva redskap för att tillverkare och flygbolag från EU ska kunna konkurrera ute i världen, och konstaterar att branschen bidrar med 70 procent av Easas budget.

28.  Europaparlamentet påpekar att ett antal lagstiftningsärenden angående luftfarten är blockerade i rådet, och kommissionen uppmanas därför att försöka lösa denna situation.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta itu med de ovannämnda frågorna i sitt lagstiftningspaket om luftfart, som ska läggas fram i slutet av 2015.

o
o   o

30.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT C 74 E, 20.3.2008, s. 658. (2) EUT C 380 E, 11.12.2012, s. 5 (3) Antagna texter, P7_TA(2013)0290. (4) Antagna texter, P7_TA(2014)0220. (5) Antagna texter, P7_TA(2014)0221. (6) Antagna texter, P8_TA(2015)0392.