Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 39, 42 och 43 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) avseende den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken,

–  med beaktande av artikel 114 i EUF-fördraget om den inre marknadens upprättande och funktion,

–  med beaktande av protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna,

–  med beaktande av artikel 168.4 b i EUF-fördraget om sådana åtgärder på veterinär- och växtskyddsområdet som direkt syftar till att skydda folkhälsan,

–  med beaktande av artikel 13 i EUF-fördraget, enligt vilket unionen och medlemsstaterna, vid utformning och genomförande av unionens politik i fråga om jordbruk, fiskeri, transport, inre marknad, forskning och teknisk utveckling samt rymden, fullt ut ska ta hänsyn till välfärd för djuren som kännande varelser, samtidigt som de ska respektera medlemsstaternas lagar och andra författningar samt sedvänjor, särskilt i fråga om religiösa riter, kulturella traditioner och regionalt arv,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”)(1),

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1/2005 av den 22 december 2004 om skydd av djur under transport och därmed sammanhängande förfaranden och om ändring av direktiven 64/432/EEG och 93/119/EG och förordning (EG) nr 1255/97(2),

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1099/2009 av den 24 september 2009 om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning(3),

–  med beaktande av rådets direktiv 98/58/EG av den 20 juli 1998 om skydd av animalieproduktionens djur(4),

–  med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/262 av den 17 februari 2015 om fastställande av bestämmelser i enlighet med rådets direktiv 90/427/EEG och 2009/156/EG vad gäller metoder för identifiering av hästdjur (förordning om pass för hästdjur)(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1012 av den 8 juni 2016 om avelstekniska och genealogiska villkor för avel, handel med och införsel till unionen av renrasiga avelsdjur, hybridavelssvin och avelsmaterial från dem och om ändring av förordning (EU) nr 652/2014, rådets direktiv 89/608/EEG och 90/425/EEG och om upphävande av vissa akter med avseende på djuravel (förordningen om djuravel),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005(6),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008(7),

–  med beaktande av EU-domstolens dom av den 23 april 2015 i mål C-424/13, Zuchtvieh-Export GmbH mot Stadt Kempten,

–  med beaktande av kommissionens meddelande Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

–  med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1337/2013 av den 13 december 2013 om regler för tillämpningen av förordning (EU) nr 1169/2011(8) vad gäller angivande av ursprungsland eller härkomstplats för kött,

–  med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Europa, världens främsta resmål – en ny politisk ram för europeisk turism (COM(2010)0352),

–  med beaktande av slutsatserna i kommissionens Educawel-undersökning(9),

–  med beaktande av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna,

–  med beaktande av Europeiska konventionen om skydd av animalieproduktionens djur,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A8-0014/2017), och av följande skäl:

A.  Värdet på EU:s hästdjurssektor uppgår till över 100 miljarder euro per år(10) och sektorn uppvisade dessutom en total omsättning på 27,3 miljarder euro inom vadslagning bara under 2013. Av detta belopp erhöll medlemsstaternas regeringar 1,1 miljarder euro(11).

B.  Ca 900 000 arbetstillfällen skapas enbart av hästsportindustrin. Fem till sju hästdjur generar ett heltidsjobb, och dessa jobb, som inte kan utlokaliseras, finns på landsbygden, där den ekonomiska situationen i dagsläget är svår.

C.  Hästdjurssektorn uppfyller kriterierna för målen i den europeiska politiken för landsbygdsutveckling, som bygger på bärkraft inom jordbruket, hållbar förvaltning av naturresurser och främjande av social integrering på landsbygden. Hästdjur används fortfarande i stor omfattning i jordbruket, och nya användningsområden tillkommer, såsom produktion av åsnemjölk, liksom nya möjligheter och fördelar för att ytterligare utveckla dessa produkter för producenter och konsumenter.

D.  Hästdjurssektorn spelar en aktiv roll för uppnåendet av målen i Europa 2020-strategin om att skapa hållbar utveckling på grundval dels av en miljövänligare ekonomi, dels av tillväxt som omfattar alla. Hästdjurssektorn är viktig, eftersom den i hög grad bidrar till den miljömässiga, ekonomiska och sociala utvecklingen i landsbygdsområden.

E.  Europeiska unionen är hästsportsindustrins största marknad globalt(12).

F.  Uppskattningsvis 7 miljoner hästdjur inom EU utnyttjas på många olika sätt, med ett djupt rotat förhållande till människan, från tävlingsdjur och sällskapsdjur till arbetsdjur inom transport, turism, terapier för beteende, rehabilitering och pedagogiska ändamål, sport, utbildning, jord- och skogsbruk, källa till mjölk och kött samt försöksdjur, och förekommer även som vilda och halvvilda djur. Hästdjuren bidrar också till bibehållandet av den biologiska mångfalden och hållbarheten på landsbygden och kan under sin livstid användas för flera av dessa ändamål.

G.  För ett ansvarsfullt ägande och en ansvarsfull skötsel av hästdjur krävs att villkoren för djurs hälsa och välbefinnande ägnas tillräcklig uppmärksamhet, och djurens välbefinnande måste därför vara centralt i all verksamhet som involverar dem. Regelverket på EU-nivå varierar mellan medlemsstaterna, och befintlig lagstiftning genomförs på olika sätt inom EU, vilket leder till snedvriden konkurrens och ett sämre djurskydd.

H.  Hästdjur är de djur som transporteras mest i Europa i förhållande till deras antal(13), och transporttider för djur är en viktig fråga för EU:s medborgare, som begär kortare transporttider, eftersom hästdjur ibland transporteras i och från EU i fordon som är olämpliga för transport av hästdjur över långa avstånd på väg, till sjöss och med flyg innan de är framme vid sin slutliga destination.

I.  Uppgifterna om förflyttningar av hästdjur för kommersiella ändamål registreras via det integrerade veterinärdatasystemet (Traces), men dessa uppgifter offentliggörs endast en gång per år och med en eftersläpning på två år.

J.  Direkt tillgängliga uppgifter skulle kunna hjälpa de behöriga myndigheterna och andra organisationer att bättre övervaka effekter på djurens hälsa, och i detta sammanhang undersöka tecken på bristfällig biosäkerhet.

K.  Det finns inte tillräckligt med uppgifter tillgängliga för att man direkt ska kunna kvantifiera hur många arbetshästdjur som används på små och delvis självhushållande jordbruk, av vilka en stor andel är belägna i de nyare medlemsstaterna, samt inom turism.

L.  Världsorganisationen för djurhälsa (OIE) antog riktlinjer för arbetshästdjur i maj 2016(14) vad gäller respekt för djurens fem grundläggande friheter, nämligen frihet från hunger, törst och undernäring, frihet från rädsla och lidande, frihet från fysiskt och termiskt obehag och frihet från smärta samt möjlighet att uttrycka de flesta formerna av arttypiskt beteende.

M.  Hästdjuren bidrar till värdefull sysselsättning och viktiga inkomster för lokalsamhällen och landsbygdsområden inom jordbruk, hästdjursverksamhet och turism som inte kan omlokaliseras, men djurskyddet äventyras i vissa fall och turister är alltför ofta själva otillräckligt informerade för att upptäcka och åtgärda djurskyddsproblem(15).

N.  Djurskyddsmärkning som industrin själv har tagit initiativ till kan bidra till att säkerställa att verksamheterna genomförs ordentligt och att allmänheten ges nödvändig information.

O.  Obegränsad, omdömeslös och ansvarslös uppfödning av hästdjur kan leda till djur som förlorat sitt ekonomiska värde och som ofta har allvarliga problem när det gäller hälsa och välbefinnande, i synnerhet under ekonomisk lågkonjunktur. Parlamentet och rådet antog nyligen lagstiftning för harmonisering av bestämmelserna om avelstekniska och genealogiska villkor för avel av renrasiga avelsdjur, däribland hästdjur, som syftar till att stärka konkurrenskraften och organisationen inom den europeiska avelsbranschen samt förbättra kvaliteten på tillgänglig information om avel och identifiering av renrasiga avelsdjur, särskilt hästdjur.

P.  Sedan 2008 har antalet övergivna hästdjur ökat i de västra medlemsstaterna, i synnerhet när de har blivit en dyr lyx och utgör en stor ekonomisk börda snarare än en inkomstkälla. Kommissionen och medlemsstaterna har inte vidtagit adekvata och tillfredsställande åtgärder för att komma till rätta med problemet.

Q.  De flesta av dessa fall kan tillskrivas privata ägare och är inte representativa för den största delen av den professionella hästsektorn i Europa.

R.  Hästdjur är sociala djur med kognitiv förmåga och starka sociala kopplingar, och de används inom många pedagogiska aktiviteter och utbildningsprogram, såväl som i terapi- och rehabiliteringsprogram, inbegripet för diagnoser inom autismspektrumet och för cerebral pares, cerebrovaskulära incidenter, inlärnings- eller språkhandikapp och inlärnings- eller språksvårigheter, rehabilitering av gärningsmän, psykoterapi, posttraumatiska stressyndrom och avvänjningsprogram.

S.  Ägare ställs inför svåra beslut när de inte längre kan ta hand om sina hästdjur på ett bra sätt, delvis till följd av höga veterinärkostnader, och i vissa medlemsstater är avlivning alltför ofta den första utvägen, och en dyr sådan, för ägare som inte längre kan betala veterinärkostnaderna och kostnaderna för att tillgodose djurets behov vad gäller hälsa och välbefinnande. I andra medlemsstater kan hästdjur avlivas endast om det finns ett tydligt och omedelbart veterinärmedicinskt behov, oberoende av det berörda djurets långsiktiga hälsa och välbefinnande.

T.  Hästar anses inte vara livsmedelsproducerande djur i många tredjeländer, och hästkött importeras rutinmässigt från dessa länder för försäljning och utsläppande på EU-marknaden. Denna situation ger upphov till frågor om hästdjurs hälsa och välbefinnande och snedvrider konkurrensen, eftersom EU för närvarande inte tillåter att kött från europeiska hästar som ursprungligen inte var avsedda för köttproduktion förs in i livsmedelskedjan, medan mer flexibilitet ges för kött som importeras från tredjeland.

1.  Europaparlamentet inser att hästdjurens ekonomiska, miljömässiga och sociala bidrag inom hela EU är avsevärt, inklusive grundläggande kulturella och pedagogiska värden som har en direkt koppling, t.ex. respekt för djur och natur.

2.  Europaparlamentet påpekar att hästdjur i allt större omfattning används i utbildnings-, sport-, terapi- och fritidsändamål inom jordbruksföretag där jordbrukarna försöker diversifiera sin verksamhet och bredda sin inkomstbas, och betonar att närvaron av hästdjur gör det lättare att uppnå ett multifunktionellt jordbruksföretag, vilket gynnar sysselsättningen i landsbygdsområden och bidrar till utvecklingen av förbindelser mellan städerna och landsbygden samt av lokal hållbarhet och sammanhållning.

3.  Europaparlamentet anser att hästdjurssektorn och dess fördelar för landsbygdsekonomin, som ger ett betydande bidrag till EU:s allmänna och strategiska mål, bör ges ett större erkännande på EU-nivå, och att den bör integreras bättre i de olika delarna av den gemensamma jordbrukspolitiken, inbegripet direktstöd inom den första pelaren och inom den andra pelaren.

4.  Europaparlamentet konstaterar att hästdjurens goda hälsa och välbefinnande främjar jordbrukens och andra företags resultat och gynnar landsbygdens ekonomi i stort, och tillgodoser samtidigt EU-medborgarnas växande krav på högre standarder för djurs hälsa och välbefinnande.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att erkänna att hästdjur i egenskap av arbetsdjur är ett viktigt verktyg i jordbruksverksamheter i Europas landsbygdsområden, särskilt i bergsområden och svårtillgängliga områden.

6.  Europaparlamentet betonar att hästdjursägare bör ha minimikunskaper om skötsel av hästdjur, och att ägarskapet är förknippat med ett personligt ansvar för standarder för hälsa och välbefinnande för de djur som man har hand om.

7.  Europaparlamentet betonar att kunskapsutbyte mellan hästdjursägare, men också mellan medlemsstater, bör vara ett viktigt verktyg för att bemöta dessa behovs, och noterar att yrkesverksamma inom hästdjurssektorn har förbättrat sina arbetsmetoder för att förbättra hälsa och välbefinnande för hästdjuren, samtidigt som vetenskapen har gått framåt, lagstiftningen har utvecklats och nya utbildningsmetoder har framkommit.

8.  Europaparlamentet noterar att de flesta hästägare och personer som hanterar hästar uppför sig ansvarsfullt. Parlamentet framhåller att ett större främjande av djurens välbefinnande har störst chans att lyckas om det sker inom ramen för ekonomiskt hållbara produktionssystem.

9.  Europaparlamentet noterar att yrkesutövarna behöver fortsätta att vara ekonomiskt livskraftiga, samtidigt som de effektivt bemöter nya utmaningar såsom begränsade naturresurser, effekterna av klimatförändringarna och uppkomsten och spridningen av nya sjukdomar.

10.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att skapa en miljö där jordbruksföretagen är ekonomiskt lönsamma.

11.  Europaparlamentet understryker att de planerade referenscentrumen för djurskydd, i enlighet med vad som fastställs i OIE:s 10 principer, är mycket viktiga för att säkra en förbättrad efterlevnad och ett konsekvent genomförande av lagstiftningen, vid sidan av spridning av information om bästa praxis när det gäller djurskyddet.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beställa en Eurostat-undersökning för att analysera de ekonomiska, miljömässiga och sociala följderna av alla aspekter av hästdjurssektorn, samt att regelbundet tillhandahålla statistiska uppgifter om användning av tjänster, transport och slakt av hästdjur.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utforma europeiska riktlinjer för god praxis i hästdjurssektorn för olika användare och specialister. Dessa riktlinjer bör utarbetas i samråd med intressenter och organisationer i hästdjurssektorn, och baseras på befintliga vägledningar, genom att bland annat inriktas på artspecifikt välbefinnande och beteendemässig vård, såväl som skötsel i livets slutskede.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att EU:s riktlinjer tillämpas lika överallt och att frigöra resurser för översättning av dem.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra till och samla in utbyte av god praxis och utbildningsprogram från olika medlemsstater i fråga om djurs välbefinnande och att stödja produktion och spridning av denna information om hur man bäst kan tillgodose hästdjurens behov, oavsett deras roll, på basis av de ”fem friheterna” och så att djurets hela livscykel inbegrips.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, vid utarbetandet av sina europeiska riktlinjer för god praxis i hästdjurssektorn, beakta hästdjurens multifunktionella roll genom att inbegripa vägledning om ansvarsfull avel, djurs hälsa och välbefinnande och fördelarna med sterilisering av hästdjur, arbete inom turism, jordbruk och skogsbruk, artanpassade transporter och artanpassad slakt och skydd mot bedräglig verksamhet, t.ex. doping, och rekommenderar att sådan vägledning sprids, i samarbete med EU-erkända representativa jordbruksorganisationer, till uppfödare, hästdjursföreningar, jordbruk, stall, djurskyddshem, transportörer och slakterier, och att den görs tillgänglig i olika format och språk.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja det arbete som European Horse Network och European State Stud Association utför, eftersom de spelar en viktig roll i utvecklingen av den europeiska hästsektorn genom att fungera som en plattform för utbyte av bästa praxis och genom att bevara traditioner, kunskaper, gamla hästraser och effekten av sektorn.

18.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att utöka sina resurser för utbildning om djurskydd på gårdarna, både för specialister som är i direktkontakt med hästdjur, såsom veterinärer, djuruppfödare och hästägare, och för en bredare publik, i syfte att omfatta hälsa och välbefinnande för och avel av hästdjur, samtidigt som vikten av utbildning och information betonas, via systemet för jordbruksrådgivning.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att också använda system för kunskapsöverföring för utbyte av god praxis och företagsmodeller, att öka medvetenheten om olika frågor och att främja innovation och nya idéer. Parlamentet noterar att vissa medlemsstater redan har infört system för kunskapsöverföring i hästdjurssektorn.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förnya sitt åtagande att utarbeta en europeisk stadga för hållbar och ansvarsfull turism, som bidrar till spridning av tydlig information för att hjälpa turister och intressenter att göra goda val grundade på ett fullgott djurskydd när de beslutar huruvida de ska anlita tjänster som utförs med hästdjur. Parlamentet betonar att denna stadga bör utgå ifrån redan befintliga kvalitetsstadgor som har inrättats av erkända representativa jordbruksorganisationer, och noterar att vissa medlemsstater har strikta riktlinjer för arbetsförhållanden och arbetstid, medan det i andra medlemsstater saknas ett sådant skydd.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utfärda vägledning till medlemsstaterna om djurvänliga turismmodeller i fråga om arbetande hästdjur.

22.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att införa frivilliga arbetsriktlinjer, inklusive daglig arbetstid och viloperioder för att skydda arbetshästdjur från överansträngning och ekonomiskt utnyttjande.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra uppgifter från Traces betydligt snabbare än vad som för närvarande är fallet.

24.  Europaparlamentet betonar att befintlig EU-lagstiftning om skydd av djur under transport och därmed sammanhängande förfaranden är avsedd att förebygga skador och lidande hos djuren, och att säkerställa att djuren transporteras under lämpliga förhållanden och tidsperioder, och är oroat över de allvarliga problemen med myndigheternas verkställande av EU-lagstiftningen om djurs välbefinnande vid transporter i många medlemsstater.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att garantera en korrekt tillämpning och ett effektivt och enhetligt genomförande av befintlig EU-lagstiftning om djurtransporter och rättsligt bindande rapportering i alla medlemsstater.

26.  Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som exporterar hästdjur att finna lösningar för att främja slakt inom sina egna territorier i syfte att, när detta är möjligt, undvika transport av levande hästar, och uppmanar kommissionen att inrätta en mekanism för effektiv kontroll av efterlevnaden av lagar och andra författningar i såväl den framtida som den gällande rättsliga ramen.

27.  Parlamentet begär att kommissionen ska föreslå en lägre maximal längd för alla transporter av hästar som förs till slakt, på basis av resultaten från Europeiska livsmedelsbyråns undersökningar och av riktlinjerna för transport av hästdjur, utarbetade av yrkesverksamma inom sektorn, med beaktande av hästdjursindustrins särdrag i olika länder.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta riktlinjer, underlätta och utöka vetenskaplig forskning och genomföra befintlig forskning om hästdjurs välbefinnande i samband med slakt i syfte att utarbeta humana metoder för slakt som är mer anpassade till hästdjur, samt att sprida dessa vägledningsdokument till behöriga myndigheter i medlemsstaterna.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att till fullo och på ett korrekt sätt förbinda sig att på sina territorier inspektera och genomföra regelbundna granskningar av slakterier som har tillstånd att ta emot hästdjur, för att säkerställa att de har möjlighet att tillgodose hästdjurens särskilda behov vad gäller hälsa och välbefinnande, särskilt i fråga om anläggningar och kompetent personal.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att åta sig att ta fram erkända djurskyddsindikatorer, som bör användas för att bedöma hästdjurens hälsa och välbefinnande, identifiera befintliga problem och bidra till att åstadkomma förbättringar, samt säkerställa det praktiska genomförandet och fördelarna för sektorn, och anser att det är viktigt att inkludera intressenter som har genomfört liknande verktyg i hela EU, samt att föra ett nära samarbete med företrädare för sådana yrkesorganisationer inom hästdjurssektorn som håller på att ta fram djurskyddsindikatorer.

31.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att uppmuntra hästägare att bilda föreningar.

32.  Europaparlamentet betonar vikten av att hästdjur behandlas humant och mår bra, och principen att grym och kränkande behandling från ägare, tränare, skötare och andra personer inte kan tolereras någonstans under några omständigheter.

33.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillämpa striktare lagstiftning för vanvård och övergivande av djur, inklusive extra åtgärder för att förhindra att hästdjur överges, och att fullständigt och noggrant undersöka rapporter om inhumana metoder och djurskyddsbrott mot hästdjur.

34.  Europaparlamentet noterar att det finns skillnader mellan hästdjursarter, och att sådana skillnader innebär olika behov i fråga om hälsa och välbefinnande, inklusive behoven vid livets slutskede och i samband med slakt.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utföra en studie och dokumentera dessa skillnader, och att utfärda artspecifika riktlinjer för att säkerställa att standarderna för djurens hälsa och välbefinnande upprätthålls.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja forskning om och utveckling av artanpassade uppfödningssystem i hästdjurssektorn där hänsyn tas till hästdjurens naturliga beteende som flockdjur med en benägenhet att fly.

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att prioritera ett pilotprojekt för att undersöka utnyttjandet av nya och befintliga finansieringsprogram för att belöna goda resultat på djurskyddsområdet för arbetshästdjur, inklusive på små och delvis självhushållande jordbruk.

38.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/262 (förordning om pass för hästdjur) genomförs på ett fullständigt och korrekt sätt.

39.  Europaparlamentet konstaterar att priset på veterinärmedicinska läkemedel, kostnaden för destruktion av slaktdjurskroppar och kostnaden för avlivning, när sådant tillåts, i sig kan utgöra ett hinder för att avsluta ett djurs liv, vilket orsakar ett förlängt lidande.

40.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att undersöka rapporter om inhumana metoder vid avlivning och djurskyddsbrott såsom olämplig användning av läkemedel, och att rapportera brott till kommissionen.

41.  Europaparlamentet känner till ökningen i åsne- och hästmjölkproduktion, och uppmanar kommissionen att utfärda riktlinjer för produktion av häst- och åsnemjölk.

42.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i samarbete med yrkesmässiga, representativa och erkända jordbruksorganisationer åta sig att öka antalet inspektioner på anläggningar som producerar åsne- och hästmjölk.

43.  Europaparlamentet uttrycker oro över importen och användningen av veterinärmedicinska produkter som innehåller ”Pregnant Mare Serum Gonadotropin” (PMSG).

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionens direktorat för hälsa och livsmedel: revision och analys att genom revisioner kontrollera att de företag som är certifierade för produktion av PMSG-hormonet efterlever gällande djurskyddsbestämmelser vid produktionen och att utreda och utarbeta en rapport om välbefinnandet och behandlingen av ston som används för insamling av hormoner för användning i läkemedelsindustrin.

45.  Europaparlamentet understryker att det ännu inte finns något rättvist skattesystem som är anpassat till medlemsstaternas olika behov, och som gör det möjligt för professionella hästuppfödare att generera den inkomst som krävs för att hålla igång den ekonomiska verksamheten på de europeiska hästgårdarna.

46.  Europaparlamentet konstaterar att ett rättvisare skattesystem för hästdjurssektorn skulle ge sektorn samma villkor för alla, öka insynen i hästdjursrelaterad verksamhet och därigenom bekämpa bedrägerier och ta itu med problem med grå ekonomi och göra det möjligt för yrkesmässiga hästuppfödare att genera den inkomst som behövs för att hålla igång en ekonomisk verksamhet.

47.  Europaparlamentet anser att man måste reda ut de rättsliga bestämmelserna om vilken moms som ska tillämpas inom hästdjurssektorn i samband med nästa översyn av momsdirektivet för att främja en utveckling av hästsektorn som gynnar tillväxten och sysselsättningen.

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att agera för att erbjuda medlemsstaterna större flexibilitet vad gäller införande av lägre momssatser för all verksamhet i sektorn, och anser att ett sådant klargörande bör resultera i inrättandet av en enhetlig, säker och anpassad ram för lägre momssatser som ger medlemsstaterna tillräckligt handlingsutrymme att införa sin egen skattepolitik.

49.  Europaparlamentet understryker att de sanitära kraven på hästkött är olika för kött som produceras i Europa och kött som importeras från tredjeländer.

50.  Europaparlamentet påminner om att man bör se till att hästkött kan spåras, och betonar att det är önskvärt att ha likvärdiga hälso- och livsmedelssäkerhetskrav och överensstämmelse av importer för de europeiska konsumenterna oavsett hästköttets ursprung.

51.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att återupprätta jämvikten mellan nivån på de krav som ställs inom EU och nivån för kontroller vid gränserna, och samtidigt värna konsumenters hälsa.

52.  Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att göra angivande av ursprungsland för alla beredda hästköttsprodukter obligatoriskt.

53.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka antalet granskningar av slakterier utanför EU som är godkända för export av hästkött till EU, och att villkorligt stoppa importen av hästkött från tredjeländer som inte uppfyller EU:s spårbarhets- och livsmedelssäkerhetskrav.

54.  Europaparlamentet betonar att man måste bryta det tabu som omgärdar frågan om livets slutskede för hästdjur. Parlamentet anser inte att förbättrade villkor i livets slutskede för hästar utesluter dem ur livsmedelskedjan.

55.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ägna särskild uppmärksamhet åt skötseln av hästdjur i livets slutskede, inklusive fastställandet av gränsvärden för högsta tillåtna restvärden av vanligen använda veterinärmedicinska läkemedel, såsom Fenylbutazon, för att säkerställa säkerhet i livsmedelskedjan.

56.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja ett återinförande i livsmedelskedjan genom ett system med karenstider som är baserat på vetenskaplig forskning och som gör det möjligt att återinföra ett djur i livsmedelskedjan efter det att den sista dosen läkemedel har getts, samtidigt som man skyddar konsumenternas hälsa.

57.  Europaparlamentet konstaterar att hästdjur som inte är avsedda att slaktas för livsmedelsproduktion (hästdjur registrerade som ”ej för livsmedelsproduktion”) i vissa medlemsstater inte omfattas av krav på registrering av läkemedelsintag, och man kan föreställa sig att dessa djur kommer in i slaktkedjan på olaglig väg, vilket innebär allvarliga risker för folkhälsan. Kommissionen uppmanas därför att täppa till denna lucka i regelverket.

58.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med federationen för europeiska sammanslutningar av hästdjursveterinärer (FEEVA) överväga en harmonisering av tillgång till behandling och läkemedel i hela EU.

59.  Europaparlamentet anser att en sådan harmonisering skulle bidra till att man kan undvika snedvridning av konkurrensen, underlätta mer omfattande behandling av hästdjurssjukdomar och mer effektivt lindra djurens lidande.

60.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra utbyte av bästa praxis för att möjliggöra rimlig användning av läkemedel för hästdjur.

61.  Europaparlamentet noterar att även om terapi och veterinärmedicinska läkemedel ibland är nödvändiga och lämpliga så behövs större insatser för att ta itu med de låga investeringsnivåerna och bristen på tillgängliga läkemedel, inklusive vacciner, för behandling av hästdjur.

62.  Europaparlamentet påminner dessutom om behovet av ökad forskning och innovation vad gäller läkemedelsanvändning för hästdjur, eftersom det råder allvarlig brist på läkemedel anpassade för hästdjurs ämnesomsättning.

63.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att finansiera ytterligare forskning om vilka eventuella effekter olika läkemedel har på hästdjur.

64.  Europaparlamentet noterar att några av de hästdjursraser som avlas i medlemsstaterna är lokala raser som är en del av vissa befolkningsgruppers livsstil och kultur, och att vissa medlemsstater i sina landsbygdsutvecklingsprogram har inkluderat åtgärder för att skydda och ytterligare sprida dessa raser.

65.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att engagera sig för program för ekonomiskt stöd för bevarande och skydd av inhemska raser i EU som lever vilt eller som riskerar att utrotas.

66.  Europaparlamentet är medvetet om det stora ekologiska värde och naturvärde som bestånd av vilda hästdjur har, i och med att de bidrar till renhållning och gödsling av de områden som de lever i, samt det turistrelaterade värdet av bestånd av vilda hästar, och efterlyser mer forskning om de problem som dessa bestånd har.

67.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 84, 31.3.2016, s. 1. (2) EUT L 3, 5.1.2005, s. 1. (3) EUT L 303, 18.11.2009, s. 1. (4) EGT L 221, 8.8.1998, s. 23. (5) EUT L 59, 3.3.2015, s. 1. (6) EUT L 347, 20.12.2013, s. 487. (7) EUT L 347, 20.12.2013, s. 549. (8) EUT L 335, 14.12.2013, s. 19 (9) Se http://ec.europa.eu/food/animals/docs/aw_eu-strategy_study_edu-info-activ.pdf. (10) Fédération Equestre Internationale (FEI), FAQs on High Health, High Performance Horse (HHP), koncept som antogs vid OIE:s plenarmöte i maj 2014. (11) Årsrapport från International Federation of Horseracing Authorities. (12) FEI:s databas, senast konsulterad 22.9.2014. (13) Databasen Traces 2012. (14) World Organisation for Animal Health – Terrestrial Animal Health Code (2016), kapitel 7.12. (15) Santorini Donkey and Mule Taxis – en oberoende djurskyddsrapport för Donkey Sanctuary, 2013.