Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2016/2225(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0044/2017

Ingivna texter :

A8-0044/2017

Debatter :

PV 13/03/2017 - 15
CRE 13/03/2017 - 15

Omröstningar :

PV 14/03/2017 - 6.12

Antagna texter :

P8_TA(2017)0076

Antagna texter
PDF 204kWORD 55k
Tisdagen den 14 mars 2017 - Strasbourg Slutlig utgåva
Stordatas effekter på de grundläggande rättigheterna
P8_TA(2017)0076A8-0044/2017

Europaparlamentets resolution av den 14 mars 2017 om stordatas effekter på de grundläggande rättigheterna: integritet, uppgiftsskydd, icke-diskriminering, säkerhet och brottsbekämpning (2016/2225(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 16 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artiklarna 1, 7, 8, 11, 14, 21, 47 och 52 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av riktlinjerna för reglering av behandlingen av elektroniska dokument som innehåller personuppgifter i FN:s generalförsamlings resolution 45/95 av den 14 december 1990,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning)(1) , och av Europaparlamentets och rådets direktiv av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF(2) ,

–  med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén av den 6 maj 2015 En digital agenda för Europa (COM(2015)0192),

–  med beaktande av Europarådets konvention av den 28 januari 1981 om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter (ETS nr 108) och dess tilläggsprotokoll av den 8 november 2001 (ETS nr 181)(3) ,

–  med beaktande av Europarådets ministerkommittés rekommendation till medlemsstaterna CM/Rec(2010)13 av den 23 november 2010 om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter i samband med profilering(4) ,

–  med beaktande av Europeiska datatillsynsmannens yttrande 7/2015 av den 19 november 2015, Meeting the challenges of big data: A call for transparency, user control, data protection by design and accountability (5) ,

–  med beaktande av Europeiska datatillsynsmannens yttrande 8/2016 av den 23 september 2016, EDPS Opinion on coherent enforcement of fundamental rights in the age of big data (EDPS yttrande om enhetligt genomförande av de grundläggande rättigheterna i stordataåldern)(6) ,

–  med beaktande av arbetsgruppens för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (artikel 29-gruppen) uttalande av den 16 september 2014 om vilka effekter utvecklingen av stordata har på skyddet för enskilda vid behandling av deras personuppgifter i EU(7) ,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0044/2017).

A.  Med stordata avses insamling, analys och återkommande ackumulering av stora mängder data, inbegripet personuppgifter, från många olika källor, som genomgår automatisk databehandling med hjälp av datoralgoritmer och avancerad databehandlingsteknik, med såväl lagrade data som strömmade data, för att generera vissa korrelationer, trender och mönster (stordataanalyser).

B.  Vissa användningsfall avseende stordata inbegriper upplärning av artificiellt intelligenta applikationer såsom neurala nätverk och statistiska modeller i syfte att förutsäga vissa händelser och beteenden. Upplärningsdatan är ofta av tvivelaktig kvalitet och inte neutrala.

C.  De framsteg som gjorts inom kommunikationsteknik och den allmänt utbredda användningen av elektronisk utrustning, övervakningsutrustning, sociala medier, interaktion och nätverk på webben, inklusive utrustning som förmedlar information utan mänsklig inblandning, har lett till att det tagits fram massiva och ständigt växande dataset som genom avancerad databehandlingsteknik och dataanalys ger oss en helt ny insyn i mänskligt beteende, privatliv och våra samhällen.

D.  Tredjeländers och medlemsstaternas underrättelsetjänster har i allt större utsträckning förlitat sig på behandling och analys av sådana dataset som antingen inte omfattas av något regelverk eller som alldeles nyligen har varit föremål för lagstiftning vars förenlighet med unionens primär- och sekundärrätt kan ifrågasättas och ännu inte har klargjorts.

E.  På nätet har också förekomsten av mobbning, kvinnovåld och utsatta barn ökat. Kommissionen och medlemsstaterna bör vidta alla nödvändiga rättsliga åtgärder för att bekämpa dessa företeelser.

F.  Allt fler bolag, företag, organ och byråer, statliga och icke-statliga organisationer (samt generellt aktörer inom offentlig och privat sektor), politiska ledare, företrädare för civilsamhället, akademiker, forskare och medborgare i stort har dragit nytta av sådana dataset och stordataanalyser för att främja konkurrenskraft, innovation, marknadsprognoser, politiska kampanjer, riktad reklam, vetenskaplig forskning och politikutformning inom områdena transport, beskattning, finansiella tjänster, ”smarta städer”, brottsbekämpning, öppenhet och insyn, folkhälsa och katastrofinsatser och för att påverka val och politiska resultat genom till exempel riktad kommunikation.

G.  Marknaden för stordata växer som en följd av att tekniken bakom och processen för datadrivet beslutsfattande blir alltmer accepterad som lösning. Det finns ännu inte någon metod för att göra en evidensbaserad bedömning av de samlade konsekvenserna av stordata, men det finns bevis för att stordataanalyser kan få betydande konsekvenser som sträcker sig över såväl den offentliga som den privata sektorn. I kommissionens strategi för en inre digital marknad i Europa erkänns potentialen hos datadriven teknik, datadrivna tjänster och stordata som katalysatorer för ekonomisk tillväxt, innovation och digitalisering inom EU.

H.  Stordataanalyser skapar mervärde på flera sätt, och det finns många positiva exempel som skapar stora möjligheter för medborgare – till exempel när det gäller hälso- och sjukvård, bekämpning av klimatförändringar, minskad energiförbrukning, förbättrad transportsäkerhet och möjliggörande av ”smarta städer” – och därigenom förbättrar företagens optimering och effektivitet och bidrar till förbättrade arbetsvillkor och till upptäckt och bekämpning av bedrägerier. Stordata kan ge en konkurrensfördel för de europeiska företagens beslutsprocesser samtidigt som den offentliga sektorn kan gagnas av större effektivitet tack vare större insikter i den socioekonomiska utvecklingens olika nivåer.

I.  Stordata har denna potential för medborgare, akademiker, forskare och offentlig och privat sektor men innebär även betydande risker, framför allt vad gäller att värna grundläggande rättigheter, såsom rätten till integritet, dataskydd och datasäkerhet, men även rätten till yttrandefrihet och icke-diskriminering, som garanteras av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna och unionslagstiftningen. Pseudonymiserings- och krypteringsteknik kan minska riskerna i samband med stordataanalys och spelar därför en viktig roll när det gäller att skydda den registrerade personens integritet och samtidigt främja innovation och ekonomisk tillväxt. Dessa inslag ska anses ingå i den aktuella översynen av direktivet om integritet och elektronisk kommunikation.

J.  Sensorernas stora genomslagskraft, den omfattande rutinmässiga dataproduktionen och dagens databehandlingsverksamhet är inte alltid tillräckligt transparent, vilket undergräver de enskilda individernas och myndigheternas kapacitet att bedöma förfarandena för och syftet med insamlingen, sammanställningen, analysen och utnyttjandet av personuppgifter. Det tycks ha uppstått en allt otydligare skillnad mellan personuppgifter och icke-personuppgifter som en följd av utnyttjandet av stordataanalyser, som kan leda till att nya personuppgifter skapas.

K.  Stordatasektorn växer med 40 procent per år, sju gånger snabbare än it-marknaden. Den koncentration av stora dataset som framställs av ny teknik ger avgörande information för stora företag, som sätter igång exempellösa förskjutningar i maktbalansen mellan medborgare, regeringar och privata aktörer. En sådan maktkoncentration till företag skulle kunna konsolidera monopol och missbruk, och ha en skadlig inverkan på konsumenternas rättigheter och en sund marknadskonkurrens. Den enskildes intressen, samt skyddet av de grundläggande rättigheterna, bör detaljgranskas ytterligare inom ramen för sammanslagningar av stordata.

L.  Stordata har en enorm, outnyttjad potential som drivkraft för produktivitet och som ett sätt att erbjuda medborgarna bättre produkter och tjänster. Medborgares, företags och organisationers spridda användning av smarta enheter, nätverk och webbapplikationer är inte nödvändigtvis en indikation på belåtenhet med de produkter som erbjuds, utan snarare en bredare insikt om att dessa tjänster har blivit oumbärliga för att kunna leva, kommunicera och arbeta, trots en bristande förståelse för de risker de kan medföra för vårt välbefinnande, vår säkerhet och våra rättigheter.

M.  Ett åtskiljande mellan datakvantitet och datakvalitet krävs för att kunna utnyttja stordata på ett effektivt sätt (algoritmer och andra analysverktyg). Lågkvalitetsdata och/eller lågkvalitetsförfaranden bakom beslutsprocesser och analytiska verktyg skulle kunna resultera i vinklade algoritmer, skenbara korrelationer, felaktigheter, en underskattning av de rättsliga, sociala och etiska konsekvenserna, risken för att data används för diskriminering eller bedrägeri och marginalisering av människans roll i dessa processer, vilket kan utlösa bristfälliga beslutsprocesser som har skadlig inverkan på medborgarnas liv och möjligheter, särskilt på marginaliserade grupper, och kan inverka menligt på samhällen och företag.

N.  Algoritmisk ansvarsskyldighet och transparens bör innebära att det genomförs tekniska och operativa åtgärder som säkerställer transparens, icke-diskriminering av ett automatiserat beslutsfattande och beräkning av sannolikheten för ett enskilt beteende. Transparensen bör ge enskilda individer meningsfull information om den berörda logiken, innebörden och de planerade konsekvenserna. Detta bör inbegripa information om de data som används för utbildning i stordataanalyser och göra det möjligt för enskilda individer att förstå och övervaka de beslut som påverkar dem.

O.  Dataanalys och algoritmer påverkar i allt större utsträckning den information som görs tillgänglig för medborgarna. Om en sådan teknik missbrukas skulle det kunna äventyra den grundläggande rätten till information samt mediefriheten och mediepluralismen. Systemet för radio och tv i allmänhetens tjänst i medlemsstaterna är direkt relaterat till varje samhälles demokratiska, sociala och kulturella behov, samt till behovet av att bevara mediepluralismen, i enlighet med protokollet till Amsterdamfördraget om systemet för radio och tv i allmänhetens tjänst i medlemsstaterna (11997D/PRO/09).

P.  Spridningen av databehandling och dataanalyser, det stora antalet aktörer som arbetar med att samla in, bevara, behandla, lagra och dela data samt kombinationen av stora dataset som innehåller personuppgifter och andra uppgifter från många olika källor medför visserligen stora möjligheter men har sammantaget bidragit till den stora ovisshet som råder bland både medborgarna, allmänheten och den offentliga och den privata sektorn om vilka specifika krav som gäller i fråga om överensstämmelsen med EU:s aktuella dataskyddslagstiftning.

Q.  Det finns många ostrukturerade äldre system med enorma datavolymer som företag har samlat in i åratal, med otydliga system för dataförvaltning, som på ett systematiskt sätt bör bringas i överensstämmelse med reglerna.

R.  Ett tätare samarbete och en närmare samordning mellan olika regleringsmyndigheter och myndigheter som utövar tillsyn över konkurrensen, konsumentskyddet och dataskyddet på nationell nivå och EU-nivå bör uppmuntras, i syfte att säkerställa en enhetlig strategi för och förståelse av stordatas effekter på de grundläggande rättigheterna. Inrättandet och vidareutvecklingen av det digitala centrumet(8) som ett frivilligt nätverk av tillsynsorgan kan bidra till att stärka deras arbete och deras respektive tillsynsverksamhet och kan bidra till att fördjupa samverkanseffekterna och skydda enskilda individers rättigheter och intressen.

Allmänna kommentarer

1.  Europaparlamentet betonar att de framtidsutsikter och möjligheter som finns i fråga om stordata kan nyttjas fullt ut av medborgare, offentliga och privata sektorer, akademiker och forskare endast om allmänhetens förtroende för denna teknik säkerställs genom kraftfullt verkställande av de grundläggande rättigheterna och efterlevnad av EU:s aktuella dataskyddslagstiftning samt rättssäkerhet för samtliga berörda aktörer. Parlamentet framhåller att behandlingen av personuppgifter kan ske endast i enlighet med någon av de rättsliga grunder som anges i artikel 6 i förordning (EU) 2016/679. Transparens och tillfredsställande information till den berörda allmänheten är avgörande för att skapa förtroende hos allmänheten och skydda individuella rättigheter.

2.  Europaparlamentet understryker att överensstämmelse med gällande dataskyddslagstiftning, tillsammans med starka vetenskapliga och etiska standarder, är avgörande för att man ska kunna skapa förtroende för stordatalösningar och betrakta dem som tillförlitliga. Parlamentet betonar även att den information som tas fram genom stordataanalyser inte ger någon opartisk överblick över något ämne och endast är så tillförlitlig som de data som ligger till grund för denna information. En prediktiv analys som baseras på stordata kan enbart ge en statistisk sannolikhet och kan därför inte alltid korrekt förutsäga enskilda beteenden. Starka vetenskapliga och etiska standarder är därför av central betydelse för att reglera insamlingen av data och bedöma resultaten av denna analys.

3.  Europaparlamentet påpekar att känslig information om personer kan utläsas av icke-känsliga uppgifter, vilket suddar ut gränsen mellan känsliga och icke-känsliga uppgifter.

4.  Europaparlamentet framhåller att de enskilda individernas bristfälliga kunskaper om och förståelse av karaktären hos stordata innebär att personuppgifter kan användas på icke avsedda sätt. Parlamentet noterar att utbildning och medvetenhet om grundläggande rättigheter är av central betydelse i EU. EU-institutionerna och medlemsstaterna uppmanas med kraft att investera i digital kunskap och upplysning för medborgarna, inklusive barn, om digitala rättigheter, integritet och dataskydd. Parlamentet understryker att en sådan utbildning bör inriktas på förståelsen av principerna för/logiken bakom hur algoritmer och automatiserade processer för beslutsfattande fungerar och hur de ska tolkas på ett meningsfullt sätt. Parlamentet framhåller dessutom behovet av att utbilda i syfte att främja en förståelse om var och hur dataströmmar samlas in (dvs. webbinsamling, kombinerande av strömmande data med data från sociala nätverk och uppkopplade enheter och aggregering av denna information i en ny dataström).

Stordata för kommersiella ändamål och inom den offentliga sektorn

Skydd av integritet och personuppgifter

5.  Europaparlamentet pekar på att unionslagstiftningen om skydd av integritet och personuppgifter, rätten till likabehandling och icke-diskriminering samt individens rätt att få information om den bakomliggande logik som används i det automatiserade beslutsfattandet och profileringen och rätten att begära rättslig prövning ska tillämpas för databehandling när behandlingen föregås av teknik för pseudonymisering eller i vart fall när användningen av icke-personuppgifter kan komma att påverka enskilda individers privatliv eller andra rättigheter och friheter och leda till stigmatisering av hela befolkningsgrupper.

6.  Europaparlamentet understryker att den digitala inre marknaden måste byggas på tillförlitliga och trovärdiga nätverk och tjänster med hög hastighet som skyddar den registrerades grundläggande rätt till skydd av personuppgifter och integritet. Samtidigt måste den digitala inre marknaden uppmuntra till innovation och stordataanalyser i syfte att skapa rätt förhållanden och lika spelregler för att främja den europeiska digitala ekonomin.

7.  Europaparlamentet betonar även möjligheten att återidentifiera individer genom att korrelera olika typer av anonymiserade data. Unionslagstiftningen för skydd av integritet och personuppgifter är tillämplig på behandling av sådana korrelerade data endast om en individ verkligen är återidentifierbar.

8.  Europaparlamentet betonar att de ovannämnda principerna bör fungera som ram för beslutsförfarandena för den offentliga och den privata sektorn och andra aktörer som använder data. Parlamentet betonar att det behövs en mycket större algoritmisk ansvarsskyldighet och transparens när det gäller databehandling och dataanalyser av den privata och den offentliga sektorn och andra aktörer som använder dataanalyser som ett centralt redskap för att se till att den enskilda individen är lämpligt informerad om behandlingen av sina personuppgifter.

9.  Europaparlamentet framhäver den grundläggande roll som kommissionen, Europeiska dataskyddsstyrelsen, nationella dataskyddsmyndigheter och andra oberoende tillsynsmyndigheter bör spela framöver för att generellt främja transparens, korrekta rättsförfaranden och rättssäkerhet och, mer specifikt, konkreta standarder som värnar de grundläggande rättigheter och garantier som är förbundna med den privata och den offentliga sektorns användning av databehandling och dataanalyser. Parlamentet efterlyser ett tätare samarbete mellan de parter som bestämmer spelreglerna i den digitala miljön, i syfte att stärka synergierna mellan regelverk för konsumenter och konkurrens- och dataskyddsmyndigheterna. Parlamentet efterlyser lämplig finansiering och bemanning av sådana myndigheter. Parlamentet erkänner dessutom behovet av att inrätta ett digitalt centrum.

10.  Europaparlamentet understryker att det inneboende syftet med stordata bör vara att erhålla jämförbara korrelationer med så få personuppgifter som möjligt. Parlamentet betonar i detta avseende att forskare, näringslivet och offentliga organisationer bör fokusera på forskning och innovation på området anonymisering.

11.  Europaparlamentet erkänner att tillämpningen av pseudonymisering, anonymisering eller kryptering av personuppgifter kan minska riskerna för de berörda registrerade personerna när personuppgifter används i stordatatillämpningar. Parlamentet betonar även fördelarna med pseudonymisering som föreskrivs i den allmänna dataskyddsförordningen som ett lämpligt skydd. Parlamentet påminner om att anonymisering är en oåterkallelig process genom vilken personuppgifter inte längre kan användas enbart för att identifiera eller peka ut en fysisk person. De avtalsmässiga förpliktelserna bör säkerställa att anonymiserade data inte kommer att återidentifieras med hjälp av ytterligare korrelationer genom att kombinera olika datakällor. Den privata och den offentliga sektorn och andra aktörer som är involverade i analys av stordata uppmanas att regelbundet se över sådana risker mot bakgrund av ny teknik och att dokumentera lämpligheten av de antagna åtgärderna. Kommissionen, Europeiska dataskyddsstyrelsen och andra oberoende tillsynsmyndigheter uppmanas att utarbeta riktlinjer för hur man korrekt anonymiserar data för att undvika framtida missbruk av dessa åtgärder och övervaka förfarandena.

12.  Europaparlamentet uppmanar med kraft den privata och den offentliga sektorn och andra övriga registeransvariga att använda sig av instrument som föreskrivs i den allmänna dataskyddsförordningen, såsom uppförandekoder och certifieringssystem, för att söka få större visshet om sina specifika skyldigheter enligt unionslagstiftningen och att se till att deras metoder och aktiviteter överensstämmer med EU:s tillämpliga rättsnormer och skydd.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att datadriven teknik inte begränsar eller medför diskriminering vid tillgång till en pluralistisk mediemiljö, utan snarare främjar mediefrihet och mediepluralism. Parlamentet understryker att samarbete mellan regeringar, utbildningsinstitutioner och medieorganisationer kommer att spela en central roll i att säkerställa att mediekunskap i den digitala miljön stöds, i syfte att stärka medborgarna och skydda deras rätt till information och till yttrandefrihet.

14.  Europaparlamentet anser att offentliga myndigheters offentliggörande av personuppgifter med hänsyn till ett allmänt intresse – såsom förhindrande av korruption, intressekonflikter, skatteundandragande och penningtvätt – kan tillåtas i ett demokratiskt samhälle, förutsatt att uppgifterna lämnas ut i enlighet med lagstadgade villkor, att lämpliga skydd finns och att ett sådant offentliggörande krävs för det syfte som eftersträvas och att det är proportionerligt.

Säkerhet

15.  Europaparlamentet erkänner mervärdet hos den tekniska utveckling som kommer att bidra till att öka säkerheten. Parlamentet erkänner att säkerhetsöverträdelser, obehörig tillgång till data och olaglig övervakning är några av de mest akuta riskerna i samband med databehandlingsverksamhet som stordatateknik (särskilt inom ramen för sakernas internet) och att dessa risker oroar enskilda individer. Parlamentet anser att det krävs ett verkligt och samordnat samarbete mellan den privata och den offentliga sektorn, de brottsbekämpande myndigheterna och de oberoende tillsynsmyndigheterna för att möta sådana hot utan att tumma på de grundläggande rättigheterna. Parlamentet betonar i detta sammanhang att särskild uppmärksamhet bör riktas mot säkerheten inom system för e-förvaltning samt mot ytterligare rättsliga åtgärder såsom ansvarsskyldighet för programvara.

16.  Europaparlamentet anser att användandet av totalsträckskryptering också bör uppmuntras och, där så krävs, ges behörighet, i enlighet med principen om inbyggt dataskydd. Parlamentet rekommenderar att en eventuell framtida lagstiftningsram för detta ändamål särskilt förbjuder krypteringsleverantörer, leverantörer av kommunikationstjänster och alla övriga organisationer (på alla nivåer i distributionskedjan) att tillåta eller underlätta för bakdörrar.

17.  Europaparlamentet betonar att ökad datagenerering och ökade dataflöden innebär ytterligare sårbarheter och nya informationssäkerhetsutmaningar. I detta sammanhang efterlyser parlamentet användning av inbyggt integritetsskydd och integritetsskydd som standard, anonymiseringsteknik där så är lämpligt, krypteringsteknik och obligatoriska bedömningar av konsekvenserna för den personliga integriteten. Parlamentet betonar att sådana åtgärder bör tillämpas av samtliga aktörer som är involverade i stordataanalys inom den privata och den offentliga sektorn och andra aktörer som hanterar känslig information, såsom jurister, journalister och personer som arbetar inom hälso- och sjukvården, i syfte att säkerställa att utvecklingen av stordata inte ökar exponeringen för informationssäkerhetsrisker.

18.  Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna i enlighet med artikel 15 i direktiv 2001/31/EG i samband med tillhandahållande av vidarebefordrings-, cachnings- och värdtjänster inte får ålägga tjänsteleverantörerna en allmän skyldighet att övervaka den information de överför eller lagrar och inte heller en allmän skyldighet att aktivt efterforska fakta eller omständigheter som kan tyda på olaglig verksamhet. Parlamentet påminner särskilt om att Europeiska unionens domstol, i mål C-360/10 och C-70/10, avvisade åtgärder för aktiv övervakning av nästan samtliga användare av de berörda tjänsterna (i det ena fallet internetleverantörer och i det andra fallet ett socialt nätverk) och angav att förelägganden som ålägger en leverantör av värdtjänster en skyldighet att övervaka samtliga uppgifter ska vara förbjudna.

Icke-diskriminering

19.  Europaparlamentet betonar att på grund av de dataset och algoritmiska system som används för att göra bedömningar och förutsägelser i de olika stadierna av databehandlingen kan stordata resultera inte bara i kränkningar av enskilda personers grundläggande rättigheter, utan också i olika behandling av och indirekt diskriminering av grupper av människor med liknande egenskaper, särskilt när det gäller rättvisa och lika möjligheter avseende tillgång till utbildning och sysselsättning vid rekryteringar och bedömningar av enskilda individer eller vid fastställandet av nya konsumentvanor för användare av sociala medier.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och dataskyddsmyndigheterna att identifiera och vidta alla möjliga åtgärder för att minimera algoritmisk diskriminering och snedvridning, samt att ta fram ett starkt och gemensamt etiskt ramverk för transparent behandling av personuppgifter och automatiserat beslutsfattande som kan fungera som vägledning för dataanvändning och det pågående upprätthållandet av unionsrätten.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och dataskyddsmyndigheterna att särskilt utvärdera behovet av inte bara algoritmisk transparens, utan även för transparens avseende möjlig snedvridning i de utbildningsdata som används för att göra slutledningar som grundas på stordata.

22.  Europaparlamentet rekommenderar att företag genomför regelbundna bedömningar av hur representativa dataseten är, överväger huruvida dataseten är snedvridna och utvecklar strategier för att övervinna dessa snedvridningar. Parlamentet betonar behovet av att granska hur precisa och meningsfulla förutsägelser som baseras på dataanalyser är, och att i det sammanhanget ta hänsyn till rimlighet och etiska betänkligheter.

Stordata för vetenskapliga ändamål

23.  Europaparlamentet betonar att stordataanalyser kan gynna vetenskaplig utveckling och forskning. Parlamentet anser att utveckling och användande av stordataanalyser för vetenskapliga ändamål bör ske med vederbörlig hänsyn till de grundläggande värden som är inskrivna i stadgan om de grundläggande rättigheterna och efterleva EU:s gällande dataskyddslagstiftning.

24.  Europaparlamentet påminner om att enligt den allmänna dataskyddsförordningen skulle ytterligare behandling av personuppgifter för statistiska ändamål kunna resultera enbart i aggregerade data som inte kan återtillämpas på individer.

Stordata för brottsbekämpande ändamål

Skydd av integritet och personuppgifter

25.  Europaparlamentet påminner alla brottsbekämpande aktörer som använder databehandling och dataanalyser om att direktiv (EU) 2016/680 reglerar medlemsstaternas behandling av personuppgifter för brottsbekämpande ändamål; föreskriver att insamling och behandling av personuppgifter för brottsbekämpande ändamål alltid måste vara adekvat, relevant och inte för omfattande i förhållande till de syften för vilka uppgifterna behandlas; anger att syftet med och behovet av insamlingen av dessa uppgifter tydligt måste styrkas; föreskriver att beslut som grundas enbart på automatiserad behandling, inbegripet profilering, som har negativa rättsliga följder för den registrerade eller i betydande grad påverkar honom eller henne, ska förbjudas såvida de inte är tillåtna enligt unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt som den personuppgiftsansvarige lyder under och som föreskriver lämpliga skyddsåtgärder för den registrerades rättigheter och friheter, åtminstone rätten till mänskligt ingripande från de personuppgiftsansvarigas sida; uppmanar kommissionen, Europeiska dataskyddsstyrelsen och andra oberoende tillsynsmyndigheter att utfärda riktlinjer, rekommendationer och bästa praxis för att närmare ange kriterierna och villkoren för beslut baserade på profilering och användning av stordata för brottsbekämpande ändamål.

26.  Europaparlamentet betonar vikten av efterlevnad av direktiv (EU) 2016/680 när det gäller att utföra inledande konsekvensbedömningar och granskningar i vilka hänsyn tas till etiska betänkligheter, i syfte att bedöma inkluderingen i, korrektheten med och kvaliteten på uppgifterna, och att se till att de enskilda personer som berörs av de beslut och/eller de deltagande aktörerna i beslutsprocesserna har möjlighet att förstå och bestrida insamlingen eller analysen, mönstren och korrelationerna samt att förhindra eventuella skadliga följder som de kan få för vissa grupper av individer.

27.  Europaparlamentet påpekar att medborgarnas förtroende för digitala tjänster allvarligt kan undergrävas på grund av regeringars massövervakningsverksamhet och brottsbekämpande myndigheters otillbörliga tillgång till kommersiella uppgifter och andra personuppgifter.

28.  Europaparlamentet påminner om att lagstiftning som tillåter offentliga myndigheter att ha generell tillgång till innehållet i elektronisk kommunikation måste anses riskera själva kärnan i den grundläggande rätten till respekt för privatlivet som garanteras genom artikel 7 i stadgan.

29.  Europaparlamentet understryker behovet av att riktlinjer och system införlivas i offentliga upphandlingar för modeller och verktyg för databehandling och brottsbekämpningsprogram som grundas på stordata, med syftet att säkerställa att den bakomliggande koden är kontrollerbar och kontrolleras av den brottsbekämpande myndigheten innan det slutliga köpet görs och kan kontrolleras avseende lämplighet, korrekthet och säkerhet, med hänsyn till att transparens samt ansvarsskyldighet begränsas genom proprietär programvara. Parlamentet påpekar att vissa modeller för prognostiserat polisarbete är mer integritetsvänliga än andra, t.ex. där probabilistiska förutsägelser görs om platser eller händelser, och inte om enskilda personer.

Säkerhet

30.  Europaparlamentet understryker att det är absolut nödvändigt att skydda databaser för brottsbekämpning från säkerhetsöverträdelser och obehörig tillgång, eftersom detta är något som oroar enskilda individer. Parlamentet anser därför att man för att kunna ta itu med sådana risker måste skapa ett samordnat och effektivt samarbete mellan brottsbekämpande myndigheter, den privata sektorn, regeringar och oberoende tillsynsmyndigheter för uppgiftsskydd. Parlamentet insisterar på behovet av att säkerställa lämplig säkerhet för personuppgifter i enlighet med förordning (EU) 2016/679 och direktiv (EU) 2016/680, samt att minimera sårbarheter genom säkrade och decentraliserade databasarkitekturer.

Icke-diskriminering

31.  Med tanke på att de beslut och åtgärder som fattas av brottsbekämpande myndigheter kan innebära intrång i medborgarnas liv och rättigheter – även genom databehandling och dataanalyser – anser Europaparlamentet att det krävs största möjliga försiktighet för att undvika olaglig diskriminering och att vissa individer eller grupper av personer drabbas som definieras genom hänvisning till ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller tro, politisk eller annan åskådning, förmögenhet, börd, funktionsnedsättning, ålder, kön, könsuttryck, könsidentitet, sexuell läggning, uppehållsstatus, hälsotillstånd eller tillhörighet till en nationell minoritet, som ofta är föremål för etnisk profilering eller mer kraftfull brottsbekämpning, samt enskilda individer som råkar definieras av olika egenskaper. Parlamentet efterlyser ordentlig utbildning för uppgiftsinsamlarna i fronten och de som använder de ”underrättelser” som utvunnits ur dataanalysen.

32.  Europaparlamentet uppmanar de brottsbekämpande myndigheter i medlemsstaterna som använder sig av dataanalyser att upprätthålla högsta möjliga etikstandarder när de analyserar data och att säkerställa mänsklig medverkan och ansvarsskyldighet i beslutsfattandets olika faser – inte bara för att bedöma uppgifternas representativitet, korrekthet och kvalitet, utan även för att bedöma lämpligheten i varje beslut mot bakgrund av denna information.

o
o   o

33.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 119, 4.5.2016, s. 1.
(2) EUT L 119, 4.5.2016, s. 89.
(3) http://www.coe.int/en/web/conventions/full-list/-/conventions/treaty/108
(4) https://search.coe.int/cm/Pages/result_details.aspx?ObjectID=09000016805cdd00
(5) https://secure.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/ Documents/Consultation/Opinions/2015/15-11-19_Big_Data_EN.pdf
(6) https://secure.edps.europa.eu/EDPSWEB/webdav/site/mySite/shared/Documents/ Consultation/Opinions/2016/16-09-23_BigData_opinion_EN.pdf
(7) http://ec.europa.eu/justice/data-protection/article-29/documentation/opinion-recommendation/files/2014/wp221_en.pdf
(8) Europeiska datatillsynsmannens yttrande 8/2016 av den 23 september 2016, s. 15.

Senaste uppdatering: 5 december 2017Rättsligt meddelande