Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(1),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(2) (nedan kallat det interinstitutionella avtalet),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(3),

—  med beaktande av rådets beslut 2014/335/EU, Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel(4),

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017(5) och de gemensamma uttalanden, bifogade till budgeten, som parlamentet, rådet och kommissionen enats om(6),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 21 februari 2017 om budgetriktlinjerna för 2018 (6522/2017),

–  med beaktande av artikel 86a i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0060/2017), och av följande skäl:

A.  2018 är det fjärde året av den fleråriga budgetramen för 2014–2020.

B.  De interna ekonomiska och sociala förhållandena samt de externa utmaningarna och den politiska osäkerheten kommer sannolikt att fortsätta sätta press på EU:s budget för 2018.

C.  Den budgetpolitiska reaktionen på omedelbara utmaningar och kriser måste gå hand i hand med hållbara svar som innebär investeringar i unionens gemensamma framtid.

En budget för hållbar tillväxt, sysselsättning och säkerhet

1.  Europaparlamentet välkomnar den viktiga roll som EU:s budget spelar för att ge konkreta svar på de utmaningar som EU står inför. Parlamentet betonar att arbetstillfällen som är anständiga, av god kvalitet och stabila, särskilt för unga, ekonomisk tillväxt och socioekonomisk konvergens, migration, säkerhet och bekämpning av populism samt klimatförändringar, är de viktigaste problemen på EU-nivå och att EU-budgeten fortfarande är en del av lösningen på dessa problem. Parlamentet betonar att solidaritet måste förbli en grundläggande princip i EU-budgeten. Parlamentet understryker att endast en stark och målinriktad EU-budget med ett genuint europeiskt mervärde kommer att vara till nytta för såväl alla medlemsstater som EU-medborgarna. Parlamentet förväntar sig att kommissionen kommer att lägga fram ett förslag till 2018 års budget som gör det möjligt för EU att fortsätta att skapa välstånd, tillväxt och arbetstillfällen och garantera medborgarnas säkerhet.

2.  Europaparlamentet anser att EU-budgeten måste förses med de verktyg som behövs för att den ska kunna hantera flera kriser på samma gång, samtidigt som budgetdisciplinen upprätthålls, vilket därmed kräver en viss grad av flexibilitet. Parlamentet anser att samtidigt som tillväxt och sysselsättning fortfarande är de viktigaste prioriteringarna i EU:s budget, måste hållbara framsteg och en hållbar utveckling på dessa områden uppnås parallellt med hanteringen av EU-medborgarnas oro över säkerhet och skydd. Parlamentet upprepar sin begäran om tematiska tyngdpunkter vid fastställandet av prioriteringarna för 2018 års EU-budget.

Forskning, infrastruktur och små och medelstora företag som grundläggande faktorer för tillväxt och fler arbetstillfällen

3.  Europaparlamentet understryker att en stärkning av EU-ekonomins konkurrenskraft, infrastruktur, en välfinansierad forskning, stöd till utveckling av anställdas färdigheter och fortsatta åtaganden från EU att främja investeringar, är nyckeln till att säkerställa ekonomisk tillväxt och nya arbetstillfällen. Parlamentet anser att skapandet av socialt och miljömässigt hållbara arbetstillfällen måste vara en av de viktigaste prioriteringarna i EU:s budget. Parlamentet hävdar att arbetstillfällen främst skapas inom den privata sektorn, och att tillräckliga budgetmedel därför måste anslås för att stödja både den privata och den offentliga sektorns investeringar, med särskilt fokus på små och medelstora företag. Parlamentet betonar följaktligen vikten av rubrik 1a, som ger ett verkligt mervärde för europeiska medborgare och företag, och anser att en lämplig finansieringsnivå måste säkerställas för denna rubrik.

4.  Europaparlamentet betonar att investeringar i forskning och innovation, inbegripet stöd till nystartade företag, är en förutsättning för att uppnå verklig konkurrenskraft i EU, och för att säkerställa en innovativ och konkurrenskraftig EU-ekonomi på global nivå. Parlamentet beklagar att som ett resultat av otillräckliga EU-medel inom forskning och innovation är andelen framgångsrika ansökningar alarmerande låg och att åtskilliga högkvalitativa projekt inom forskning och innovation inte får några EU-medel alls. Parlamentet noterar att många intresserade parter, även små och medelstora företag, avskräcks från att lämna in projektförslag inom ramen för Horisont 2020. Parlamentet anser därför att en lämplig anslagsnivå måste säkerställas för Horisont 2020, samtidigt som förenklingsarbetet fortskrider. Parlamentet understryker att en utökad budget för Horisont 2020 inte bör påverka andra forskningsprogram negativt.

5.  Europaparlamentet erkänner att små och medelstora företag fortsätter att vara ryggraden i den europeiska ekonomin och kommer att fortsätta spela en avgörande roll för att skapa arbetstillfällen och tillväxt i hela EU. Parlamentet anser också att små och medelstora företag är den främsta källan till skapandet av arbetstillfällen och att de därför behöver lämplig tillgång till finansiering. I detta avseende vill parlamentet se att Cosme-anslagen ökas, med tanke på hur framgångsrikt detta program har varit. Parlamentet betonar vikten av att stärka Cosme-programmet i den nya fleråriga budgetramen i syfte att ge små och medelstora företag mer omfattande stöd från EU. Parlamentet anser att skapandet av synergieffekter med andra finansieringsinstrument skulle leda till bättre resultat.

6.  Europaparlamentet stöder med eftertryck den fortsatta utvecklingen och förbättringen av samverkansförmågan mellan europeiska infrastrukturnät. Parlamentet anser att finansieringen av Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) är mycket viktig för att uppnå dessa mål, och uppmanar kommissionen att säkerställa en lämplig finansieringsnivå för 2018.

7.  Europaparlamentet understryker den viktiga roll och de möjligheter som Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) erbjuder när det gäller att minska det investeringsgap som fortfarande finns i Europa, och välkomnar de positiva resultat som uppnåtts hittills. Parlamentet välkomnar även kommissionens förslag om att förlänga Efsi fram till 2020, vilket bör syfta till att ytterligare förbättra Efsis funktion, bland annat när det gäller tillämpningen av additionalitetsprincipen och upprätthållandet av en geografisk balans, något som kräver ytterligare insatser. Parlamentet understryker att urvalet av projekt som finansieras genom Efsi bör grundas på kvalitet och styras av efterfrågan. Parlamentet välkomnar kommissionens avsikt att stärka rollen för Europeiska centrumet för investeringsrådgivning genom att tillhandahålla mer riktat lokalt tekniskt stöd i hela EU och även att förbättra den geografiska balansen. Parlamentet uppmanar också kommissionen att regelbundet analysera Efsis mervärde genom konsekvensbedömningar av fondens effekter.

Utbildning och sysselsättning för ungdomar – grundläggande förutsättningar för att den yngre generationen ska bli framgångsrik

8.  Europaparlamentet anser att utbildning är en grundläggande förutsättning för hållbara, välbetalda och stabila arbetstillfällen. Parlamentet understryker vikten av rörlighet som ett sätt för unga européer att dra fördel av människors olika färdigheter samtidigt som möjligheterna för utbildning, fortbildning och sysselsättning utökas. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang den roll som Erasmus + spelar för att underlätta rörligheten inom Europa för unga studenter, lärlingar och volontärer. Parlamentet anser att särskilt när nationalism och populism ökar är det viktigt att främja naturlig samverkan mellan olika europeiska nationer och kulturer för att stärka den europeiska medvetenheten och identiteten. I detta sammanhang begär parlamentet att finansieringen för Erasmus+-programmet ska öka ytterligare under 2018.

9.  Europaparlamentet understryker att ungdomsarbetslösheten är en av de största utmaningarna på europeisk nivå som har särskilt stora sociala effekter, i synnerhet i unionens fattigaste regioner, och att den utgör en risk för en hel generation av unga européer och undergräver en långsiktig ekonomisk tillväxt. Parlamentet betonar att som del av förlikningsöverenskommelsen om EU:s budget för 2017 kommer ett anslag på 500 miljoner EUR att beviljas till sysselsättningsinitiativet för unga genom en ändringsbudget under 2017. Parlamentet anser att ungdomssysselsättningsinitiativet är ett grundläggande bidrag till unionens prioriterade mål för arbetstillfällen och tillväxt och förblir fast beslutet att säkra tillräckliga medel för att bekämpa ungdomsarbetslösheten och förlänga ungdomssysselsättningsinitiativet fram till slutet av den nuvarande fleråriga budgetramen, samtidigt som man förbättrar dess funktion och genomförande. Parlamentet betonar i detta sammanhang betydelsen av EU:s ungdomsstrategi.

10.  Europaparlamentet välkomnar förslaget att lansera ett ”Europeiskt interrailkort på 18-årsdagen”. Parlamentet understryker att projektet har potential att främja den europeiska medvetenheten och identiteten. Parlamentet betonar dock att projektet inte bör finansieras på bekostnad av andra framgångsrika EU-program, i synnerhet inom området ungdomar och kultur, och bör vara så socialt inkluderande som möjligt och innehålla bestämmelser om att inkludera invånare som bor på öarna i utkanten av Europa. Parlamentet ber kommissionen att utvärdera potentiella kostnader och finansieringskällor för detta initiativ samt lägga fram relevanta förslag.

Traditionella EU-budgetprioriteringar som investeringspolitik

11.  Europaparlamentet stöder med eftertryck regionalpolitiken som ett av de viktigaste investeringsinstrumenten i EU:s budget för att säkerställa den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen. Parlamentet understryker att denna politik skapar tillväxt och arbetstillfällen i alla medlemsstater. Parlamentet är emellertid oroat över de oacceptabla förseningarna i genomförandet av operativa program på EU-nivå inom ramen för den nuvarande fleråriga budgetramen, vilket hittills har lett till lägre investeringar som inte i tillräcklig utsträckning har bidragit till att främja tillväxt och skapandet av arbetstillfällen eller till att minska de ekonomiska, sociala och territoriella skillnaderna inom och mellan de europeiska regionerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att identifiera orsakerna till förseningarna och medlemsstaterna att samarbeta för att ta itu med dem, i synnerhet för att se till att utnämningen av förvaltningsmyndigheter, revisionsmyndigheter och attesterande myndigheter avslutas och att genomförandet påskyndas kraftigt.

12.  Europaparlamentet inser den europeiska jordbrukssektorns betydelse för en tryggad livsmedelsförsörjning och förvaltning av biologisk mångfald i EU. Parlamentet uttrycker sitt fulla stöd till de jordbrukare som drabbas av det ryska embargot, fågelinfluensan, krisen inom mejerisektorn och köttkrisen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att fortsätta att stödja jordbrukarna i hela Europa så att de klarar av oväntade fluktuationer på marknaden och kan trygga en livsmedelsförsörjning av hög kvalitet. Parlamentet kräver att småskaligt jordbruk och småskaligt fiske uppmärksammas i lämplig utsträckning.

Interna utmaningar

13.  Europaparlamentet är övertygat om att under nuvarande omständigheter har EU-budgeten visat sig vara otillräcklig för att hantera följderna av migrations- och flyktingkrisen och de humanitära utmaningarna i samband med denna kris eller utmaningarna inom säkerhetsområdet, såsom en ökande internationell terrorism. Parlamentet understryker att på grundval av detta måste en hållbar lösning hittas på detta problem, eftersom det har visat sig genom det upprepade utnyttjandet av särskilda instrument, såsom flexibilitetsmekanismen, att EU:s budget ursprungligen inte var utformad för att hantera kriser av denna omfattning. Parlamentet påpekar emellertid att en tydlig strategi måste antas för hanteringen av migrations- och flyktingkrisen, inbegripet tydliga, mätbara och begripliga mål. Parlamentet påminner dock om att behovet av att anslå kompletterande medel för att ta itu med dessa utmaningar inte bör ha företräde framför annan viktig unionspolitik, till exempel för arbetstillfällen och tillväxt.

14.  Europaparlamentet välkomnar den roll som instrument, såsom fonden för inre säkerhet (ISF) och asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif), spelar för att hantera konsekvenserna av migrations- och flyktingkrisen och de humanitära utmaningarna i samband med denna kris, och efterlyser tillräckliga budgetanslag under de kommande åren för dessa fonder. Parlamentet upprepar betydelsen av principen om ansvarsfördelning mellan medlemsstater när det gäller finansieringen av de åtgärder som behövs för att ta hand om flyktingarna på ett tillfredsställande sätt. Parlamentet välkomnar också den roll som EU:s byråer inom området rättsliga och inrikes frågor spelar, t.ex. Europol, Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, Europeiska stödkontoret för asylfrågor, Eurojust, Europeiska byrån för grundläggande rättigheter och eu-LISA, och kräver i detta sammanhang att de förses med utökade budget- och personalresurser för att utföra sina uppdrag. Parlamentet är övertygat om att EU måste investera mer i stärkandet och förvaltningen av sina gränser, förbättra samarbetet mellan brottsbekämpande organ och nationella myndigheter, bekämpa terrorism, radikalisering och allvarlig och organiserad brottslighet genom att förbättra åtgärder och praxis för integration, säkerställa informationssystemens interoperabilitet och garantera sunda återsändandeinsatser för de som inte är berättigade till internationellt skydd, samtidigt som principen om non-refoulement respekteras till fullo.

15.  Europaparlamentet understryker att den nuvarande budgeten för fonden för inre säkerhet (ISF) (ungefär 700 miljoner EUR i åtaganden) inte är tillräcklig för att ta itu med de säkerhetsutmaningar som följer av internationell terrorism. Parlamentet efterlyser därför en förstärkning av de finansiella resurserna för att höja säkerhetsinfrastrukturen till en mer adekvat och modern nivå.

16.  Europaparlamentet påminner om den betydelse EU-byråerna spelar för att säkerställa genomförandet av prioriteringar i EU-lagstiftningen, och därigenom uppfylla EU:s politiska mål för till exempel konkurrenskraft, tillväxt, sysselsättning och för hanteringen av den nuvarande migrations- och flyktingkrisen. Parlamentet insisterar därför på att tillräckliga finansiella och mänskliga resurser tillhandahålls, både för administrativa utgifter och driftsutgifter, för att byråerna ska kunna fullgöra de uppgifter som de tilldelats och uppnå bästa möjliga resultat. Med avseende på ökningarna av personal och anslag för byråerna sedan 2014 års budget understryker parlamentet att dessa anses vara en del av ny politisk utveckling och lagstiftning som inte tas med i beräkningarna för målet om en personalnedskärning på 5 %. Parlamentet betonar därför att det i 2018 års budget inte bör planeras för några ytterligare minskningar av EU-byråernas tjänsteförteckningar utöver de 5 % som man kommit överens om för varje EU-institution eller EU-organ, inom ramen för det interinstitutionella avtalet från december 2013 om samarbete i budgetfrågor.

17.  Europaparlamentet stöder med eftertryck initiativ på området för försvarsrelaterad forskning som syftar till att främja ett bättre samarbete mellan medlemsstaterna och att uppnå synergieffekter inom försvarsområdet. Parlamentet betonar dock att denna verksamhet bör förses med nya resurser eftersom det är ett nytt politiskt initiativ med en väsentlig inverkan på EU:s budget. Parlamentet vill också att man undersöker alla möjligheter att finansiera ett försvarsforskningsprogram med en särskild budget inom ramen för nästa fleråriga budgetram. Parlamentet påminner om att samtidigt som bestämmelserna i fördragen måste iakttas är ett förstärkt samarbete på försvarsområdet ett nödvändigt alternativ för att möta de säkerhetsutmaningar som EU står inför, och som uppkommer genom en långvarig instabilitet i unionens grannskap och osäkerhet beträffande de åtaganden som vissa av EU:s partner har gjort i förhållande till Natos mål. Vidare understryker parlamentet behovet av att förbättra konkurrenskraften och innovation inom den europeiska försvarsindustrin, vilket kan bidra till att stimulera tillväxten och skapa arbetstillfällen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa tillräckliga budgetanslag för att hantera externa utmaningar på ett mer kongruent sätt. Parlamentet noterar inrättandet av en europeisk försvarsfond med en forskningsdel och en kapacitetsdel.

18.  Europaparlamentet understryker att EU-budgeten måste stödja uppnåendet av målen i Parisavtalet och EU:s egna långsiktiga klimatmål genom att uppnå klimatutgiftsmålet på 20 % i den fleråriga budgetramen för 2014–2020. Parlamentet noterar med oro att EU:s mål för biologisk mångfald till 2020 inte kommer att uppnås om inte väsentliga ytterligare åtgärder vidtas. Parlamentet betonar därför vikten av integrering av skydd av biologisk mångfald i hela EU-budgeten, med en särskild tonvikt på Life-programmet och Natura 2000.

Externa utmaningar

19.  Europaparlamentet betonar att EU:s budget också är ett instrument för extern solidaritet, eftersom den ger akut bistånd vid humanitära och civila kriser genom att erbjuda stöd till behövande länder. Parlamentet påminner om att utmaningarna i samband med fattigdomsutrotning och hållbar utveckling har bekräftats som en central prioritering för EU och dess medlemsstater. Parlamentet påminner i detta sammanhang om EU:s åtaganden om att bidra till förverkligandet av målen för hållbar utveckling och att även uppnå målet att det offentliga utvecklingsbiståndet ska utgöra 0,7 % av BNI inom tidsramen för utvecklingsagendan efter 2015. Parlamentet framhåller att på lång sikt ger utvecklingsbistånd en avkastning på investeringar i form av ökad handel och BNP-tillväxt i Europa.

20.  Europaparlamentet upprepar sin övertygelse att för att åtgärda de bakomliggande orsakerna till den nuvarande migrations- och flyktingkrisen och de humanitära utmaningarna i samband med denna kris måste EU intensifiera sin roll genom investeringar i de länder där migrationsflödena har sitt ursprung. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att utforma en färdplan för att ta itu med migrationskrisen på ett effektivt sätt. Parlamentet betonar att en mer strategisk anpassning av alla utvecklingspolitikens instrument krävs för att säkerställa en stabil ekonomisk och social utveckling som inte undergräver den befintliga externa politiken. Parlamentet noterar att investeringar i infrastruktur, bostäder, utbildning, hälso- och sjukvård och stöd till små och medelstora företag, med särskilt fokus på skapandet av arbetstillfällen, socialt skydd och inkludering är en del av lösningen för att hantera de bakomliggande orsakerna till migration. Parlamentet välkomnar därför, som en del av lösningen på dessa utmaningar, den externa investeringsplanen som en enhetlig och samordnad ram för att främja investeringar i Afrika och grannskapsländerna, med beaktande av att den fullt ut måste anpassas till och bidra till uppnåendet av målen för hållbar utveckling. Parlamentet förväntar sig att den externa investeringsplanen kommer att främja hållbar utveckling utan att äventyra de mänskliga rättigheterna, begränsningen av klimatförändringarna eller god förvaltning, och att en öppen förvaltning av Europeiska fonden för hållbar utveckling och dess projekt kommer att säkerställas.

21.  Europaparlamentet noterar att kommissionens nuvarande tendens att tillgripa kompletterande mekanismer utanför budgeten, såsom faciliteten för flyktingar i Turkiet, förvaltningsfonder och andra liknande instrument, inte alltid har visat sig vara framgångsrik. Parlamentet är bekymrat över att inrättandet av finansieringsinstrument utanför EU-budgeten undergräver den transparenta förvaltningen av budgeten och begränsar parlamentets rätt att utöva effektiv kontroll av utgifterna. Parlamentet vidhåller därför sin tidigare ståndpunkt att tillfälliga externa finansieringsinstrument som uppkommit under de senaste åren måste införlivas i EU:s budget, och att parlamentet ska ha full kontroll över genomförandet av dessa instrument. Parlamentet betonar dock att dessa instrument inte bör finansieras på bekostnad av andra befintliga externa instrument. Parlamentet noterar skillnaden mellan medlemsstaternas löften och deras faktiska bidrag till dessa fonder och uppmanar med eftertryck medlemsstaterna att hålla sina löften om att matcha EU:s bidrag.

22.  Europaparlamentet understryker att ett av villkoren för att bevara stabiliteten och välståndet i EU är att EU har ett stabilt grannskap. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att se till att investeringar i EU:s grannskap prioriteras i syfte att stödja insatser för att ta itu med de främsta problemen som detta område står inför, nämligen migrations- och flyktingkrisen och de humanitära utmaningarna i samband med denna kris i det södra grannskapet, och Rysslands aggression i det östra grannskapet. Parlamentet upprepar att stöd till länder som håller på att genomföra associeringsavtal med EU är väsentligt för att underlätta politiska och ekonomiska reformer, men betonar att sådant stöd endast bör ges så länge dessa länder uppfyller behörighetskriterierna, särskilt när det gäller rättsstatsprincipen och upprätthållandet av demokratiska institutioner.

Tillräckliga betalningsbemyndiganden leder till ökad trovärdighet för EU

23.  Europaparlamentet upprepar sin tidigare uppmaning om att förse EU:s budget med en lämplig nivå av betalningsbemyndiganden, så att den kan fullgöra sina huvudsakliga syften som en investeringsbudget. Parlamentet är övertygat om att denna roll inte kan uppnås om EU misslyckas med att infria sina åtaganden, och därmed äventyrar sin trovärdighet.

24.  Parlamentet betonar att förseningarna i genomförandet av programmen för 2014–2020 som förvaltas genom delad förvaltning lett till en minskning av betalningskraven för 2016 och 2017. Parlamentet är särskilt oroligt för att en eftersläpning av obetalda räkningar eventuellt åter ska uppstå i slutet av den nuvarande fleråriga budgetramen, och påminner om den aldrig tidigare skådade nivån på beloppet i slutet av 2014, dvs. 24,7 miljarder EUR. Parlamentet välkomnar det faktum att kommissionen i samband med halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen för första gången tillhandahöll en betalningsprognos fram till 2020, men betonar att denna måste uppdateras varje år för att göra det möjligt för budgetmyndigheten att vidta nödvändiga åtgärder i tid.

25.  Europaparlamentet understryker att trots att en slutlig överenskommelse om halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen ännu inte har uppnåtts, kan flera positiva inslag i den revidering som förhandlingar för närvarande pågår om – särskilt i form av ökad flexibilitet – visa sig vara avgörande när det gäller att förebygga och hantera en framtida betalningskris. Parlamentet anser att om genomförandet av sammanhållningspolitiken skulle påskyndas såsom förväntat kan den ökade flexibiliteten komma att behövas redan nästa år för att säkerställa en tillräckligt hög nivå på betalningsbemyndigandena i EU:s budget som ett svar på detta, och för att undvika en ansamling av obetalda räkningar inom ramen för sammanhållningspolitiken i slutet av året.

26.  Europaparlamentet noterar och beklagar att företagens skattebedrägerier och skatteflykt har orsakat enorma förluster i skatteinkomster för medlemsstaterna, vilket i sin tur minskar deras bidrag till EU:s budget. Parlamentet anser dessutom att sådan orättvis skattekonkurrens i vissa fall leder till en BNP-överföring från en medlemsstat till en annan, och en BNI-överföring till skatteparadis utanför EU, vilket sålunda minskar medlemsstaternas samlade bidrag till EU:s budget.

27.  Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt sedan länge att betalningarna för de särskilda instrumenten (flexibilitetsmekanismen, Europeiska unionens solidaritetsfond, Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter och reserven för katastrofbistånd) måste räknas utanför och över betalningstaket för den fleråriga budgetramen, vilket görs för åtaganden. Inom ramen för den pågående halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen understryker parlamentet de möjliga framsteg som gjorts i och med revideringen av beslutet om marginalen för oförutsedda utgifter från 2014 när det gäller frågan om budgeteringen av betalningarna för de särskilda instrumenten inom den fleråriga budgetramen, även om denna fråga inte fick en entydig lösning.

Framtidsperspektiv

28.  Europaparlamentet betonar att enligt förordningen om den fleråriga budgetramen ska kommissionen senast i slutet av 2017 lägga fram sina förslag till den fleråriga budgetramen efter 2020, som bör ta hänsyn till Förenade kungarikets beslut om att lämna EU, vilket kommer påverka den fleråriga budgetramen efter 2020. Parlamentet betonar att detta beslut gör det omöjligt att fortskrida med verksamheten som vanligt. Parlamentet fäster största vikt vid den process som leder fram till inrättandet av den nya budgetramen och en reformerad och effektivare EU-budget, och förväntar sig att denna kommer att stå i proportion till de utmaningar som unionen står inför och till de åtaganden som den redan har gjort. Parlamentet efterlyser ett snabbt och positivt slutförande av den pågående halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen, som kan säkerställa både de nödvändiga anpassningarna av den nuvarande budgetramen och den grad av ytterligare flexibilitet för EU-budgeten som är oundgänglig för att uppnå unionens mål.

29.  Europaparlamentet understryker att förutsägbarheten och den långsiktiga hållbarheten när det gäller EU:s budget är en förutsättning för en stark och stabil Europeisk union. Parlamentet betonar behovet av att anpassa löptiden för den fleråriga budgetramen till både parlamentets och kommissionens politiska cykler. Parlamentet uppmärksammar det faktum att Förenade kungarikets utträde ur EU kommer att ge tillfälle att ta itu med de långvariga frågor som har hindrat EU-budgeten från att nå sin fulla potential, särskilt när det gäller inkomstsidan i budgeten, med avseende på att fasa ut alla rabatter och korrigeringsmekanismer. Parlamentet bekräftar sin ståndpunkt att man ställer sig positivt till en djupgående reform av EU:s egna medel, och välkomnar i detta avseende att högnivågruppen om egna medel har lagt fram sin slutrapport. Parlamentet uppmanar samtliga berörda parter att dra lämpliga slutsatser av denna rapport och analysera möjligheten att genomföra de rekommendationer från högnivågruppen som skulle kunna bidra till att EU:s budget blir mer stabil, enkel, självständig, rättvis och förutsägbar. Parlamentet förväntar sig att alla nya resurser bör leda till en minskning av medlemsstaternas BNI-bidrag. Parlamentet välkomnar högnivågruppens slutsatser när det gäller att EU:s budget behöver inriktas på områden som ger det högsta europeiska mervärdet och när det gäller metoden för ”rättvist återflöde”, vilken bör upphöra, eftersom alla medlemsstater gynnas av EU:s budget, oberoende av sitt ”nettoflöde”, något som framgår av rapporten.

30.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att fortsätta att utarbeta och genomföra en resultatinriktad EU-budget. I detta avseende understryker parlamentet vikten av att förenkla regler, integrera övervakningsprocessen och ta fram relevanta resultatindikatorer.

31.  Parlamentet betonar att jämställdhetsprincipen i möjligaste mån bör integreras som ett övergripande politiskt mål i alla avdelningar i EU:s budget.

32.  Europaparlamentet betonar vikten av att parlamentet involveras fullt ut i alla budgetrelaterade frågor eftersom parlamentet är den enda institutionen som är demokratiskt vald av EU-medborgarna.

33.  Europaparlamentet uppmanar rådet att leva upp till sina politiska uttalanden och att samarbeta för att se till att EU har en tillräcklig budget.

o
o   o

34.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och revisionsrätten.

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884. (2) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1. (3) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1. (4) EUT L 168, 7.6.2014, s. 105. (5) EUT L 51, 28.2.2017. (6) Antagna texter från sammanträdet den 1 december 2016, P8_TA(2016)0475.