Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2016/2243(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0176/2017

Ingivna texter :

A8-0176/2017

Debatter :

PV 16/05/2017 - 16
CRE 16/05/2017 - 16

Omröstningar :

PV 17/05/2017 - 10.3
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0211

Antagna texter
PDF 299kWORD 57k
Onsdagen den 17 maj 2017 - Strasbourg
Finansteknik: teknikens inverkan på finanssektorns framtid
P8_TA(2017)0211A8-0176/2017

Europaparlamentets resolution av den 17 maj 2017 om finansteknik: teknikens inverkan på finanssektorns framtid (2016/2243(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sin resolution av den 26 maj 2016 om virtuella valutor(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 september 2016 om tillgång till finansiering för små och medelstora företag och mer diversifierad finansiering till små och medelstora företag i en kapitalmarknadsunion(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 22 november 2016 om grönboken om finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag(3),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 september 2016 Kapitalmarknadsunionen – Att påskynda reformarbetet (COM(2016)0601),

–  med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 3 maj 2016 om gräsrotsfinansiering i EU:s kapitalmarknadsunion (Crowdfunding in the EU Capital Markets Union) (SWD(2016)0154),

–  med beaktande av kommissionens samrådsdokument av den 10 januari 2017 Att skapa en europeisk dataekonomi (COM(2017)0009),

–  med beaktande av de europeiska tillsynsmyndigheternas rapport om automatiserad finansrådgivning Report on automation in financial advice av den 16 december 2016,

–  med beaktande av de europeiska tillsynsmyndigheternas diskussionsunderlag Use of Big Data by Financial Institutions av den 19 december 2016 (JC 2016 86),

–  med beaktande av Europeiska bankmyndighetens yttrande av den 26 februari 2015 om lånebaserad gräsrotsfinansiering (EBA/Op/2015/03),

–  med beaktande av Europeiska bankmyndighetens diskussionsunderlag Innovative Uses of Consumer Data by Financial Institutions av den 4 maj 2016 (EBA/DP/2016/01),

–  med beaktande av Esmas yttrande Investment-based crowdfunding av den 18 december 2014 (ESMA/2014/1378),

–  med beaktande av Esmas rapport av den 7 januari 2017 om distribuerad databasteknik (The Distributed Ledger Technology Applied to Securities Markets),

–  med beaktande av rapporten från de europeiska tillsynsmyndigheternas gemensamma kommitté av den 7 september 2016 Report on Risks and Vulnerabilities in the European Union’s (EU) Financial System,

–  med beaktande av Europeiska bankmyndighetens riskindikatorer (risk dashboard) som baseras på uppgifter fram till det tredje kvartalet 2016,

–  med beaktande av Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndighetens (Eiopa) riskindikatorer (risk dashboard) från mars 2016,

–  med beaktande av Eiopas femte rapport om konsumenttrender av den 16 december 2016 (EIOPA-BoS-16-239),

–  med beaktande av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens riskindikatorer (risk dashboard) från det fjärde kvartalet 2016,

–  med beaktande av Europeiska centralbankens dokument nr 172 i serien ”Occasional papers” från april 2016 Distributed ledger technologies in securities post-trading: Revolution or evolution?

–  med beaktande av dokumentet från kommittén för clearing- och regleringssystem med G10:s centralbanker från februari 2017 Distributed ledger technology in payment, clearing and settlement: An analytical framework,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A8–0176/2017), och av följande skäl:

A.  Finansteknik bör betraktas såsom finans som möjliggörs av eller tillhandahålls via ny teknik och som påverkar hela finanssektorn och alla dess delar, från bankväsendet till försäkringsbranschen, pensionsfonder, investeringsrådgivning, betalningstjänster och marknadsinfrastrukturer.

B.  Finansiella tjänster har alltid varit beroende av teknik och har utvecklats i takt med den tekniska innovationen.

C.  Vilken aktör som helst kan bli finanstekniker, oavsett vilket slags juridisk person man är. Värdekedjan inom finansiella tjänster innehåller allt mer alternativa aktörer, såsom uppstartsföretag eller teknikjättar. Begreppet omfattar därför ett brett spektrum av företag och tjänster som skiljer sig markant från varandra och innebär olika utmaningar och därför måste regleras på olika sätt.

D.  En stor del av utvecklingen inom finansteknik förstärks av ny teknik, exempelvis distribuerade databasteknikapplikationer (DLT), innovativa betalningar, robotrådgivning (robo-advice), stordata (Big Data), användning av molntjänster, innovativa lösningar för onboarding/identifiering av kunder, plattformar för gräsrotsfinansiering (crowdfunding) och mycket mer.

E.  Investeringarna i finanstekniktillämpningar uppgår till miljardtals EUR och ökar för varje år.

F.  Tillämpningarna av teknikerna mognar i olika takt samtidigt som omfattningen och effekterna av deras utveckling fortfarande är oklar, men de har potential att verkligen stöpa om den finansiella sektorn. Vissa finanstekniktillämpningar kan en dag mycket väl bli systemviktiga.

G.  Utvecklingen av finansteknik bör bidra till utvecklingen av och konkurrenskraften hos det europeiska finansiella systemet och den europeiska ekonomin, inbegripet europeiska medborgares välfärd, samtidigt som den finansiella stabiliteten förbättras och högsta möjliga grad av konsumentskydd upprätthålls.

H.  Finansteknik kan leda till betydande fördelar, exempelvis snabbare, billigare, mer skräddarsydda, mer inkluderande, motståndskraftigare och transparentare och bättre finansiella tjänster för konsumenter och företag, och kan skapa många nya affärsmöjligheter för europeiska entreprenörer. När det gäller finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag är det konsumentupplevelsen som är drivkraften för marknadsaktörerna. Framsteg och innovationer inom finanssektorn bör inte utesluta kontanter som betalningsmedel.

I.  Utvecklingen av nya finansiella tjänster och digitaliseringen av befintliga tjänster kommer att förändra marknadsdynamiken för finanstjänstsektorn, genom att införa nya former av konkurrens, innovation, partnerskap och utkontraktering av och mellan olika aktörer.

J.  Att främja sund konkurrens, som neutraliserar oförtjänta passiva inkomster (”economic rents”) där sådana finns och skapar lika spelvillkor för finansiella tjänster i EU, är en förutsättning för att man ska främja finansteknik i Europa och åstadkomma samarbete mellan alla aktörer.

K.  Ekonomisk forskning har visat att ett kostnadseffektivt finansiellt system kan leda till lägre priser för finansiella produkter och tjänster som riktas till konsumenter och mindre företag. Finansteknik kan bidra till denna prissänkning.

L.  Finanstekniklösningar kan öka tillgången till kapital, särskilt för små och medelstora företag, genom gränsöverskridande finansiella tjänster och alternativa låne- och investeringskanaler, såsom gräsrotsfinansiering och person-till-person-lån, vilket därmed skulle stärka kapitalmarknadsunionen.

M.  Finansteknikutvecklingen kan också underlätta gränsöverskridande finansiella flöden och integrationen av kapitalmarknaderna i Europa och därmed främja gränsöverskridande affärsverksamhet, vilket därmed gör det möjligt att fullborda kapitalmarknadsunionen.

N.  Finansteknikutvecklingen, särskilt när det gäller inhemska och gränsöverskridande betalningslösningar, kan också stödja den fortsatta utvecklingen av en inre marknad för varor och tjänster och underlätta uppnåendet av G20- och G8-gruppernas 5x5-mål för minskning av kostnaderna för penningförsändelser.

O.  Finansteknik kan fungera som ett effektivt verktyg för finansiell delaktighet genom att öppna upp skräddarsydda finansiella tjänster för dem som tidigare inte haft tillgång till dem och därmed göra tillväxten mer inkluderande. För att kunna lösa problemen med finansiell utbildning och digital kompetens bland europeiska medborgare är det nödvändigt att finanstekniken leder till verklig finansiell delaktighet.

P.  Lagstiftning, reglering och tillsyn måste anpassa sig till innovationen och hitta rätt balans mellan incitament till innovativt konsument- och investerarskydd och finansiell stabilitet. Finanstekniken kräver ett mer balanserat förhållningssätt mellan ”reglering av institutet” och ”reglering av verksamheten”. Det komplexa samspelet mellan finanstekniken och gällande reglering kan leda till missmatchningar så att företag och tjänsteleverantörer regleras på olika sätt även om de bedriver i grunden identisk verksamhet, och så att en del aktiviteter inte fångas upp särskilt väl av definitionen och/eller tillämpningsområdet i gällande reglering. EU:s nuvarande regelverk för konsument- och investerarskydd för finansiella tjänster behandlar inte alla finansteknikinnovationer på ett fullgott sätt.

Q.  De europeiska tillsynsmyndigheterna (ESA-myndigheterna) har börjat identifiera möjliga risker och fördelar med innovativ finansteknik. Nationella behöriga myndigheter bevakar denna tekniska utveckling och har tagit fram olika tillvägagångssätt. Hittills har utvecklingen av det finanstekniska ekosystemet i Europa bromsats av avvikande reglering mellan medlemsstaterna och av brist på samarbete mellan marknaderna. Beslutsamma EU-åtgärder för att främja ett gemensamt tillvägagångssätt för finansteknik är viktiga för utvecklingen av ett starkt finanstekniskt ekosystem i Europa.

R.  Finansteknik kan bidra till riskreducering i det finansiella systemet genom decentralisering och mindre riskkoncentration, snabbare clearing och avveckling av kontantbetalningar och värdepappershandel och bättre hantering av säkerheter och kapitaloptimering.

S.  Finanstekniken kan förväntas få störst genomslag i efterhandelsvärdekedjan som omfattar tjänster såsom clearing, avveckling, depåförvaring av tillgångar och lagstadgad rapportering där teknik såsom distribuerad databasteknik har potential att omstöpa hela sektorn. I den här värdekedjan skulle vissa mellanled, såsom förvaringsinstitut, centrala motparter och värdepapperscentraler bli överflödiga på sikt medan andra funktioner fortfarande kommer att behöva utföras av oberoende reglerade organ.

T.  Regleringsteknik (RegTech) kan leda till betydande fördelar för finansinstitut och tillsynsorgan genom att den möjliggör användning av ny teknik för att hantera reglerings- och efterlevnadskrav på ett mer transparent och effektivt sätt och i realtid.

U.  Försäkringsteknik (InsurTech) avser försäkring som möjliggörs eller tillhandahålls via ny teknik, till exempel genom automatiserad rådgivning, riskbedömning och stordata, men även genom försäkring mot sådana nya risker som cyberattacker.

V.  Det finns ett akut behov av ökad tillgång till finansiering för företag som arbetar med finanstekniska produkter och tjänster, och för de innovativa projekt som tillhandahåller dem det material som de behöver för att leverera dessa produkter och tjänster, i syfte att stimulera den finansiella innovationen i Europa, särskilt så att nystartade företag (start-ups) ska kunna bli expanderande företag (scale-ups). I detta sammanhang är tillgången till riskkapital som källa till finansiering och förekomsten av en stark tekniksektor avgörande för att främja ett dynamiskt finanstekniskt ekosystem i Europa.

W.  Cyberattacker är ett allt större hot mot all digital infrastruktur, och därmed även mot finansiell infrastruktur. Finanssektorn utsätts för tre gånger så många attacker som någon annan sektor. Säkerhet, tillförlitlighet och kontinuitet i tjänsterna är förutsättningar för att allmänheten ska ha förtroende för sektorn. Privatpersoner och mindre företag är också i högsta grad utsatta för liknande attacker och identitetsstöld.

X.  Uppkopplade enheter är en väsentlig del av finanstekniktjänster. Sakernas internet är särskilt sårbart för cyberattacker och utgör därför en speciell utmaning inom cybersäkerheten. Ett uppkopplat system är inte säkrare än dess svagaste länk.

Y.  Nu när finanstekniken växer fram måste konsumenter och investerare kunna fortsätta att förlita sig på höga standarder i fråga om konsument- och investerarskydd, skydd av uppgifter och personlig integritet och det rättsliga ansvar som åligger leverantörer av finansiella tjänster.

Z.  För att underlätta finansteknik är det viktigt att skapa ett sammanhållet och stödjande regelverk och en konkurrenskraftig miljö som gör det möjligt för finanstekniken att utveckla och utnyttja olika innovativa verktyg för säker kryptering och identifiering och autentisering online med ett enkelt gränssnitt.

AA.  Automatisering inom den finansiella sektorn, precis som inom andra sektorer, kan rubba befintliga sysselsättningsmönster. Åtgärder för att förbättra och utöka kompetensutveckling och omskolning måste vara kärnan i en europeisk finansteknisk strategi.

AB.  Inom många områden av den digitala ekonomin leder nätverkseffekter till att marknadsstruktur med ett begränsat antal aktörer, vilket för med sig konkurrens- och kartellrättsliga utmaningar.

Fastställande av en EU-ram för finansteknik

1.  Europaparlamentet välkomnar den nya utvecklingen på finansteknikområdet och uppmanar kommissionen att utarbeta en heltäckande handlingsplan för finansteknik inom ramen för dess strategier för kapitalmarknadsunionen och den digitala inre marknaden, som allmänt kan bidra till att uppnå ett europeiskt finanssystem som är effektivt och konkurrenskraftigt, djupare och mer integrerat och stabilt och hållbart samt till att ge långsiktiga fördelar för realekonomin och tillgodose behovet av konsument- och investerarskydd och regleringsmässig säkerhet.

2.  Europaparlamentet välkomnar att det nyligen inrättats en finansteknisk expertgrupp som har i uppgift att bedöma innovationer på detta område och samtidigt utarbeta strategier för att möta potentiella utmaningar till följd av finanstekniken, liksom att kommissionen startat ett offentligt samråd om finansteknik. Kommissionen uppmanas att involvera parlamentet i den finanstekniska expertgruppens arbete. Parlamentet anser att dessa initiativ som kommissionen nyligen tagit är viktiga steg mot att utveckla en heltäckande strategi för finanstekniken och för att minska den rättsliga osäkerheten för finanstekniken.

3.  Europaparlamentet anser att finansteknik kan bidra till att göra initiativ kring kapitalmarknadsunionen framgångsrika, till exempel genom diversifiering av finansieringsalternativen i EU, och uppmanar kommissionen att utnyttja finansteknikens fördelar för driva på arbetet med kapitalmarknadsunionen.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lansera en proportionerlig och tvärsektoriell helhetsstrategi för sitt arbete med finansteknik, och att dra lärdom av vad som görs i andra jurisdiktioner och anpassa sig till mångfalden bland aktörerna och de affärsmodeller som används. Kommissionen uppmanas att vid behov agera som pionjär för att skapa ett gynnsamt klimat för europeiska finanstekniska nav och för företag som växer.

5.  Europaparlamentet betonar att lagstiftningen om finansiella tjänster på både EU-nivå och nationell nivå bör ses över när så är nödvändigt och att den bör vara tillräckligt innovationsvänlig, så att lika spelregler mellan aktörer kan uppnås och upprätthållas. Parlamentet rekommenderar i synnerhet att man i enlighet med ”innovationsprincipen” verkligen bör bedöma lagstiftningens potentiella effekter på innovationen som en del av en konsekvensbedömning, vilket bör leda till att denna utveckling till fullo ger ”betydande ekonomiska och samhälleliga fördelar”.

6.  Europaparlamentet betonar, i syfte att säkerställa lika spelregler samtidigt som tillträdet för nya marknadsaktörer underlättas och regleringsarbitrage mellan medlemsstaterna och olika rättsliga former undviks, att lagstiftning och tillsyn på finansteknikområdet bör grunda sig på följande principer:

   a) Samma tjänster och lika risk: samma regler bör gälla, oavsett vilken typ av juridisk person det är fråga om eller var den finns i unionen.
   b) Teknikneutralitet.
   c) En riskbaserad metod som ser till att lagstiftnings- och tillsynsåtgärder står i proportion till riskerna och hur väsentliga de är.

7.  Europaparlamentet förordar att de behöriga myndigheterna bör tillåta kontrollerad experimentering med ny teknik, både för nya aktörer och befintliga marknadsaktörer. Parlamentet konstaterar att en sådan kontrollerad miljö för experimenterande kan ta formen av en regleringsmässig ”sandlåda” för finanstekniska tjänster med potentiella fördelar för samhället, där ett brett spektrum av marknadsaktörer samlas. Framgångsrika exempel på detta finns redan i flera medlemsstater. Parlamentet betonar att ett proaktivt och framåtblickande engagemang från myndigheternas sida, i dialog med marknadsaktörerna och alla andra berörda parter, är nödvändig och kan hjälpa tillsynsmyndigheter och regleringsorgan att utveckla sin tekniska expertis. Parlamentet uppmanar de behöriga myndigheterna att överväga att utveckla verktyg för finansiella och/eller operativa stresstester av finanstekniska applikationer när de kan förorsaka systemrisker, såsom ett komplement till ESRB:s arbete.

8.  Europaparlamentet betonar att vissa centralbanker redan experimenterar med digitala centralbanksvalutor och annan ny teknik. Parlamentet uppmuntrar de berörda myndigheterna i Europa att bedöma effekterna av de potentiella riskerna och fördelarna med en distribuerad databasteknikbaserad version av en digital centralbanksvaluta och därmed förknippade nödvändiga krav i fråga om konsumentskydd och transparens. De uppmanas också att experimentera i syfte att hålla jämna steg med marknadsutvecklingen.

9.  Europaparlamentet understryker vikten av att lagstiftare och tillsynsorgan har tillräcklig teknisk expertis för att på lämpligt sätt granska allt mer komplicerade finanstekniktjänster. Parlamentet understryker att tack vare denna kontinuerliga kontroll kommer regleringsorganen att kunna upptäcka och förebygga olika teknikers specifika risker och att ingripa omedelbart och med en tydlig agenda när det blir nödvändigt.

10.  Europaparlamentet betonar därför vikten av en enda kontaktpunkt för tillhandahållare och användare av finansteknik bland reglerings- och tillsynsmyndigheter. Parlamentet inser behovet av att undanröja tillsynbarriärer mellan olika sektorer, och rekommenderar att finanssektorns tillsynsmyndigheter samarbetar nära med andra relevanta nationella och europeiska organ som har nödvändig teknisk expertis.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att uppmuntra och stödja flera forskningsprojekt med anknytning till finansteknik.

12.  Europaparlamentet framhåller vikten av att främja finansiell innovation i Europa. Parlamentet efterlyser enklare tillgång till finansiering för leverantörer av innovativa finansiella tjänster och innovativa företag som förser dem med det material som behövs för att tillhandahålla dessa tjänster.

13.  Europaparlamentet understryker att finansteknikbolag bidrar positivt till utvecklingen av finansförmedling men att de även ger upphov till nya risker avseende den finansiella stabiliteten. Parlamentet konstaterar att reglerings- och tillsynsmyndigheter får stora mängder information från etablerade finansinstituts balansräkningar beträffande tillämpningen av många regelverk, såsom kapitalkrav, bruttosoliditetskrav, likviditetstäckningskvot med flera medan det när det gäller lån utan inblandning av traditionella banker, t.ex. gräsrotsfinansiering och person-till-person-lån, är svårt att få tillgång till tillräcklig information om finansförmedlingsverksamheten från deras balansräkningar. Parlamentet uppmanar därför reglerings- och tillsynsmyndigheterna att överväga hur de kan få tillgång till lämplig tillsynsinformation för att upprätthålla den finansiella stabiliteten och, vid behov, införa regleringsmässiga begränsningar för deras balansräkningar för att uppnå och upprätthålla finansiell stabilitet.

14.  Europaparlamentet betonar att regleringsteknik har potential att förbättra efterlevnadsprocesser, i synnerhet kvaliteten och aktualiteten på tillsynsinformation, genom att göra dem mindre komplicerade och mer kostnadseffektiva. Parlamentet uppmanar myndigheterna att klargöra de rättsliga villkoren för hur en enhet under tillsyn får utkontraktera efterlevnadsverksamhet till tredje part och säkerställa att lämpliga tillsynsförfaranden hos tredje part är i kraft och att det rättsliga ansvaret för efterlevnaden ligger kvar hos den enhet som står under tillsyn. Parlamentet uppmanar de berörda myndigheterna, i synnerhet kommissionen inom ramen för dess arbete med europeiska efterhandelsforumet (European Post-Trade Forum) att inta en proaktiv hållning i syfte att förstå hindren för användningen av nya finanstekniska och regleringstekniska lösningar när det gäller processer före och efter handel som omfattas av direktivet om marknader för finansiella instrument (MiFID), förordningen om Europas marknadsinfrastrukturer (EMIR) och förordningen om värdepapperscentraler (CSDR), och när det inte finns några hinder, att klargöra aktörernas rätt att använda sådana lösningar i syfte att uppfylla sina skyldigheter enligt dessa rättsakter.

15.  Europaparlamentet påminner om att innovativa finansiella tjänster borde vara tillgänglig i hela EU och att gränsöverskridande tillhandahållande av sådana därför inte otillbörligen bör hindras inom unionen. Parlamentet uppmanar kommissionen och ESA-myndigheterna att övervaka och undvika regleringsöverlappning, nya hinder för marknadstillträde och nationella hinder för dessa tjänster. Parlamentet uppmanar kommissionen att förebygga hinder mellan medlemsstaterna som beror på bristande överensstämmelse mellan nationella system, och att främja bästa praxis i fråga om regleringsmetoder i medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen och ESA-myndigheterna att, där så är tillämpligt, tillämpa passystem för tillhandahållare av nya finansiella tjänster som erbjuds på flera håll inom EU. Parlamentet stöder kommissionens ansträngningar för att komma till rätta med hur EU kan bidra till att förbättra valmöjligheter, transparens och konkurrens inom finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag till förmån för Europas konsumenter, och betonar att detta mål bör komplettera målet att förbättra det finansiella systemets effektivitet.

16.  Europaparlamentet välkomnar att ett antal dynamiska finansteknikgemenskaper har växt fram runtom i EU. Parlamentet uppmanar kommissionen och berörda myndigheter för ekonomisk styrning i EU att föra ett nära samarbete med finanstekniknav, stärka smart entreprenörskap inom dessa sektorsgemenskaper och i fråga om deras ansträngningar, genom att uppmuntra och finansiera innovation och ta vara på dem såsom en källa till framtida konkurrensfördelar för EU inom finanssektorn.

17.  Europaparlamentet konstaterar att nystartade företag inom finansteknik är särskilt sårbara för patentmissbrukare, dvs. enheter som köper patent i syfte att göra anspråk på dem gentemot företag som redan använder teknikrättigheterna genom hot om åtal för patentintrång. Parlamentet uppmanar kommissionen att analysera situationen och att föreslå åtgärder för att motverka patentmissbrukare inom det finanstekniska området.

18.  Europaparlamentet betonar finansteknikens potentiella roll för digitaliseringen av offentliga tjänster, vilket skulle bidra till ökad effektivitet, bland annat i fråga om skatteuppbörd och förebyggande av skattebedrägerier.

19.  Europaparlamentet betonar att inom många områden av den digitala ekonomin leder nätverkseffekter till att marknadsstrukturen begränsas till ett litet antal marknadsaktörer, vilket för med sig konkurrens- och kartellrättsliga utmaningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att särskilt granska de konkurrensrättsliga ramarnas lämplighet beträffande den digitala ekonomins utmaningar i allmänhet och finansteknikens utmaningar i synnerhet.

20.  Europaparlamentet framhåller att det finns utrymme för ytterligare förbättringar vad gäller metoder för gränsöverskridande betalningar. Parlamentet stöder utvecklingen av sådana betalningsmetoder inom Europa och beklagar den höga fragmenteringsgraden på online-bankmarknaden i EU liksom avsaknaden av ett EU-övergripande och Europaägt kredit- eller betalkortssystem. Parlamentet anser att ett sådant system är avgörande för en välfungerande kapitalmarknadsunion, och utgör en väsentlig del av den digitala inre marknaden, genom att det främjar europeisk e-handel och gränsöverskridande konkurrens för finansiella tjänster. Parlamentet uppmanar kommissionen att fastställa vilka steg som ska tas på vägen mot skapandet av en miljö som stöder framväxten av ett sådant system. Parlamentet inser att ett sådant system av konkurrensskäl måste samexistera och vid behov vara interoperabelt med andra innovativa betalningslösningar.

21.  Europaparlamentet betonar att konsumenterna utgör drivkraften för den ökande användningen av finansteknik. Parlamentet understryker att målet för alla kommande lagstiftningsändringar bör vara att stödja konsumenterna i denna omdaning.

Data

22.  Europaparlamentet påminner om att insamling och analys av uppgifter spelar en central roll för finanstekniken och betonar därför behovet av konsekvent, teknikneutral tillämpning av befintlig datalagstiftning, inbegripet den allmänna dataskyddsförordningen (GDPR), det ändrade betaltjänstdirektivet (PSD2), förordningen om elektronisk identifiering (eIDAs), det fjärde penningtvättsdirektivet (AMLD4) och direktivet om nät- och informationssäkerhet (NIS). Parlamentet betonar att ett fritt dataflöde i unionen krävs för att expandera innovativ finans i Europa. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att se till att enbart objektiva och relevanta dataelement används i samband med tillhandahållandet av finansiella tjänster. Parlamentet välkomnar kommissionens offentliga samråd av den 10 januari 2017 om en dataekonomi (COM(2017)0009) som bör tillhandahålla underlag och fastställa huruvida det finns hinder för det fria flödet av data inom hela unionen.

23.  Europaparlamentet betonar behovet av tydliga regler om äganderätt till, åtkomst till och överföring av data. Parlamentet betonar att en allt större mängd data produceras av maskiner eller processer som är baserade på framväxande teknik, såsom maskininlärning. Parlamentet betonar att den allmänna dataskyddsförordningen tillhandahåller en tydlig rättslig ram för personuppgifter, men att mer rättssäkerhet krävs för andra kategorier av uppgifter. Parlamentet anser i detta avseende att en tydlig åtskillnad bör göras mellan rådata och data som framställs genom ytterligare bearbetning.

24.  Europaparlamentet betonar att öppna banktjänster (open banking) och datadelning bidrar till att säkerställa att alla finanstekniska affärsmodeller kan växa tillsammans, till förmån för konsumenterna. Parlamentet understryker i detta sammanhang den senaste tidens framsteg med det andra betaltjänstdirektivet när det gäller initiering av betalning och tillgång till kontouppgifter.

25.  Europaparlamentet framhåller de fördelar som molntjänster kan medföra för konsumenter och leverantörer av finansiella tjänster i fråga om kostnadseffektivitet, kortare ledtider till marknaden och bättre användning av IKT-resurser. Parlamentet noterar att det inte finns några tydliga och omfattande europeiska regler eller riktlinjer för utlokalisering av data till molnet med avseende på finanssektorn. Parlamentet betonar behovet av att utarbeta sådana riktlinjer och en gemensam strategi för användningen av molnbaserade datortjänster mellan nationella behöriga myndigheter. Parlamentet betonar att sådana riktlinjer är nödvändiga för att molntekniken ska börja användas snabbare och på ett smidigare sätt. Parlamentet understryker att höga standarder när det gäller dataskydd och konsumentskydd bör utgöra en del av dessa riktlinjer. Parlamentet uppmanar kommissionen och ESA-myndigheterna att undersöka olika möjligheter i detta avseende, exempelvis förhandsgodkända avtal mellan molntjänstleverantörer och finansinstitut.

26.  Europaparlamentet noterar behovet av att göra konsumenter mer medvetna om värdet av sina personuppgifter. Parlamentet noterar att konsumenterna kan ingå kontrakt för att sprida digitalt innehåll i utbyte mot en viss summa. Parlamentet understryker att detta kan leda till ekonomiska fördelar, men att det även kan användas på ett diskriminerande sätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten till en EU-strategi för datadelning, med målet att konsumenterna ska kunna kontrollera sina uppgifter. Parlamentet anser att en tydlig konsumentcentrerad strategi kommer att öka förtroendet för molnbaserade tjänster och främja nya innovativa tjänster som erbjuds av olika aktörer inom den finansiella värdekedjan, t.ex. genom användning av gränssnitt för tillämpningsprogram (API) eller genom att underlätta direkt åtkomst till data för elektroniska betaltjänster. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka de framtida möjligheterna för system för personlig informationshantering, såsom tekniska verktyg som konsumenter kan använda för hantering av personuppgifter.

27.  Europaparlamentet erinrar, mot bakgrund av den ökade användningen av kunduppgifter eller stordata genom finansinstitut, om bestämmelserna i den allmänna dataskyddsförordningen, vilken ger den registrerade rätt att erhålla en förklaring till ett beslut som fattats genom automatiserad behandling och att överklaga beslutet(4). Parlamentet betonar behovet av att garantera att inkorrekta uppgifter kan ändras och att endast verifierbara och relevanta uppgifter används. Parlamentet uppmanar alla intressenter att intensifiera ansträngningarna för att garantera tillämpningen av dessa rättigheter. Parlamentet anser att samtycke som lämnas till användning av personuppgifter måste vara dynamiskt och att en registrerad person måste kunna ändra och anpassa sitt samtycke.

28.  Europaparlamentet konstaterar att den ökade användningen av kunduppgifter eller stordata av finansiella institut kan leda till fördelar för konsumenterna, såsom utvecklingen av mer skräddarsydda, segmenterade och billigare erbjudanden på grundval av en effektivare allokering av risker och kapital. Parlamentet noterar dessutom å andra sidan att utveckling av dynamisk prissättning och dess potential att leda till motsatsen, vilket skulle kunna inverka negativt på möjligheterna att jämföra erbjudanden och den faktiska konkurrensen samt på riskpoolning och ömsesidighet i försäkringsbranschen.

29.  Europaparlamentet erkänner den ökande kombinationen av personuppgifter och algoritmer i syfte att tillhandahålla sådana tjänster som robotrådgivning. Parlamentet understryker den effektivitetspotential som robotrådgivning har och dess positiva effekter på finansiell delaktighet. Parlamentet betonar att fel eller skevheter i algoritmerna eller i underliggande data kan orsaka systemrisk och skada konsumenterna, t.ex. genom ökad utestängning. Parlamentet uppmanar kommissionen och ESA-myndigheterna att övervaka dessa risker för att säkerställa att automatisering inom finansiell rådgivning verkligen skapar bättre, transparent, tillgänglig och kostnadseffektiv rådgivning, och att ta itu med de ökande svårigheterna att spåra ansvar för skador som orsakats av sådana risker i skadesansvarsregelverket för dataanvändning. Parlamentet betonar att samma konsumentskyddsbestämmelser bör gälla för robotrådgivning som för personlig rådgivning.

Cybersäkerhet och IKT-risker

30.  Europaparlamentet betonar behovet av obruten säkerhet genom hela värdekedjan för finansiella tjänster. Parlamentet pekar på de stora och skiftande risker på grund av cyberattacker som riktas mot våra finansmarknaders infrastruktur, sakernas internet, valutor och data. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra cybersäkerhet till högsta prioritet i handlingsplanen för finansteknik, och uppmanar ESA-myndigheterna och ECB att i sin tillsynsroll se till att cybersäkerhet blir ett centralt inslag i reglerings- och tillsynsprogrammen.

31.  Europaparlamentet uppmanar ESA-myndigheterna att i samarbete med nationella regleringsmyndigheter regelbundet se över de operativa standarderna för finansinstitutens IKT-risker. På grund av den varierande graden av skydd i medlemsstaternas strategier för cybersäkerhet efterlyser parlamentet ESA-riktlinjer för övervakning av dessa risker. Parlamentet betonar vikten av tekniskt kunnande inom ESA-myndigheterna så att de kan fullgöra sina uppgifter. Parlamentet efterlyser mer forskning på detta område.

32.  Europaparlamentet betonar behovet av utbyte av information och bästa praxis mellan tillsynsmyndigheter, regleringsorgan och regeringar på respektive nivå, mellan forskare och marknadsaktörer och mellan marknadsaktörerna själva. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna, marknadsaktörerna och Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet (Enisa) att utforska potentialen för transparens och informationsutbyte som verktyg mot cyberattacker. Parlamentet föreslår att de potentiella fördelarna med en gemensam kontaktpunkt för marknadsaktörer bör utforskas, och att en mer samordnad strategi inom ramen för utredningar av cyberbrottslighet på området för finansiella tjänster bör övervägas, med tanke på deras allt mer gränsöverskridande karaktär.

33.  Europaparlamentet understryker att reglering av tillhandahållande av infrastruktur för finansiella tjänster måste inbegripa lämpliga incitamentsstrukturer för att leverantörer ska göra de investeringar som krävs i cybersäkerhet.

34.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa ett snabbt införlivande av it-säkerhetsdirektivet. Parlamentet välkomnar det nya offentlig-privata partnerskap på cybersäkerhetsområdet som kommissionen nyligen sjösatte i samarbete med industrin. Kommissionen uppmanas att ta fram en uppsättning nya och konkreta initiativ för att stärka finansteknikföretagens motståndskraft mot cyberattacker inom denna sektor, särskilt för små och medelstora företag och nystartade företag.

35.  Europaparlamentet konstaterar att allmänhetens förtroende för tekniken i fråga är av avgörande betydelse för den framtida tillväxten av finansteknik, och framhäver behovet av bättre utbildning och medvetenhet om de positiva effekterna av finansteknik på den dagliga verksamheten, men även när det gäller nät- och informationssäkerhetsrisker för medborgare och företag, särskilt små och medelstora företag.

36.  Europaparlamentet välkomnar fortsatta standardiseringsinsatser, vilka gör den uppkopplade utrustningen säkrare. Parlamentet understryker dock att säkerheten måste garanteras i större utsträckning än en miniminivå av standardisering, i synnerhet eftersom enhetliga standardiserade säkerhetsåtgärder ökar risken för betydande säkerhetsöverträdelser på grund av möjliga dominoeffekter. Parlamentet uppmuntrar eftertryckligen företag att ta fram heterogena egna åtgärder för att säkra sina anordningar och verksamheter.

Blockkedjor

37.  Europaparlamentet understryker att det finns potential för blockkedjetillämpningar för penning- och värdepappersöverföringar, samt för att underlätta ”smarta kontrakt”, som öppnar ett brett spektrum av möjligheter för båda parter i finansiella kontrakt, i synnerhet arrangemang handelsfinansiering och utlåning till företag, som kan förenkla de komplexa kommersiella och finansiella avtalsförbindelserna mellan företag (B2B) och mellan företag och konsumenter (B2C). Parlamentet betonar att blockkedjeplattformar även lämpar sig för en förenkling av komplexa B2B- och B2C-transaktioner.

38.  Europaparlamentet påminner om fördelarna och riskerna med oauktoriserade blockkedjetillämpningar. Kommissionen uppmanas att anordna en årlig konferens om detta med ett brett spektrum av intressenter. Parlamentet uttrycker oro över den ökande användningen av oauktoriserade blockkedjeapplikationer för brottslig verksamhet, skatteundandragande, skatteflykt och penningtvätt. Kommissionen uppmanas att noga övervaka dessa frågor, inklusive rollen för så kallade mixer/tumblers i denna process, och att ta upp frågorna kring dem i en rapport.

Interoperabilitet

39.  Europaparlamentet erkänner vikten av API:er, som ett komplement till andra verktyg som kan användas av konsumenter, för att ge nya aktörer tillgång till finansiell infrastruktur. Parlamentet rekommenderar skapandet av en uppsättning standardiserade API:er som säljare kan använda, till exempel av öppna banktjänster, parallellt med möjligheten för sådana säljare att utforma sin egen programvara.

40.  Europaparlamentet anser att interoperabilitet för finanstekniska tjänster, både inom Europa och genom samarbete med tredjelandsjurisdiktioner och med andra ekonomiska sektorer, är en nödvändig förutsättning för den framtida utvecklingen av den europeiska finanstekniksektorn och ett fullständigt förverkligande av de möjligheter som detta kan generera. Parlamentet uppmanar till standardisering av dataformat när så är möjligt, vilket är fallet i det andra betaltjänstdirektivet, för att underlätta detta.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samordna medlemsstaternas och marknadsaktörernas arbete för att säkerställa interoperabilitet bland de olika nationella systemen för e-identifiering. Parlamentet betonar att användandet av dessa system bör vara öppet för den privata sektorn. Parlamentet anser att system för identifiering på distans som inte anges i eIDA-förordningen också bör godtas, så länge de har en säkerhetsnivå som motsvarar den väsentliga tillitsnivån i eIDA-förordningen, och således både är säkra och interoperabla.

42.  Europaparlamentet betonar betydelsen av interoperabilitet mellan traditionella och nya betalningslösningar för att förverkliga en integrerad och innovativ europeisk marknad för betalningar.

43.  Europaparlamentet uppmanar de europeiska tillsynsmyndigheterna att fastställa i vilka fall riktad eller riskbaserad autentisering kan vara ett alternativ till stark autentisering. Kommissionen uppmanas vidare att undersöka huruvida starka autentiseringsprocesser även kan genomföras av andra enheter än banker.

44.  Europaparlamentet uppmanar ESA-myndigheterna att i samarbete med nationella regleringsmyndigheter utveckla teknikneutrala standarder och licenser för tekniker för kundkännedom och tekniker för identifiering på distans, exempelvis baserade på biometriska kriterier, som respekterar användarnas personliga integritet.

Finansiell stabilitet och konsument- och investerarskydd

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid utarbetandet av sin handlingsplan för finansteknik fästa särskild uppmärksamhet vid behoven hos kunder och investerare som är privatpersoner och mindre företag och de risker som de kan utsättas för i takt med att finansteknik expanderar allt mer till tjänster som riktas till icke-professionella kunder, till exempel gräsrotsfinansiering och person-till-person-lån. Parlamentet betonar att samma standarder för konsumentskydd tillämpas på finanstekniktjänster som på andra finansiella tjänster, oavsett vilken distributionskanal eller den plats där kunden befinner sig.

46.  Europaparlamentet uppmanar ESA-myndigheterna att accelerera sitt pågående arbete med att bevaka den tekniska utvecklingen och analysera dess fördelar och potentiella risker, särskilt vad gäller konsument- och investerarskydd och finansiell delaktighet.

47.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka i vilken utsträckning finansteknik kan bidra till att erbjuda konsumenterna finansiell rådgivning av bättre kvalitet och huruvida EU:s splittrade regelverk som behandlar rådgivning är tillräckligt för att tillgodose detta.

48.  Europaparlamentet anser att det fortfarande råder betydande rättslig osäkerhet kring försäkringsteknik, och betonar att detta måste tas itu med för att säkerställa säkerhet, personlig integritet, sund konkurrens och finansiell stabilitet. Parlamentet understryker att större rättslig säkerhet kommer att bidra till att säkerställa att konsumenter hos bristfälligt reglerade försäkringsteknikföretag inte drabbas av förluster eller vilseledande försäljning, och kommer att hjälpa både företag och konsumenter att använda försäkringstekniklösningar på ett bättre sätt.

49.  Europaparlamentet betonar behovet av att säkerställa att den finansiella stabiliteten stärks parallellt med utvecklingen av finanstekniklösningar. Parlamentet uppmanar till en undersökning av teknik som har öppen källkod och är kollegialt granskad som ett sätt att uppnå detta mål. Parlamentet uppmanar ESA-myndigheterna att samarbeta med aktörer i den privata sektorn vid utarbetande och utvärdering av innovativ teknik som har potential att säkra den finansiella stabiliteten och stärka konsumentskyddet, till exempel genom att minska skevheter i algoritmer eller genom att öka konsumenternas medvetenhet om cyberhot.

50.  Europaparlamentet noterar att mångfald och konkurrens bland marknadsaktörer är kritiska faktorer som bidrar till finansiell stabilitet. Parlamentet uppmanar regleringsinstanserna och tillsynsorganen att övervaka digitaliseringens inverkan på konkurrenssituationen i alla relevanta segment inom finanssektorn och att ta fram och utnyttja verktyg för att förhindra eller råda bot på konkurrensbegränsande beteende och snedvridningar av konkurrensen.

Finansiell utbildning och IT-färdigheter

51.  Europaparlamentet understryker att både finansiella och digitala färdigheter är avgörande faktorer för effektiv användning av och lägre risker inom den nya finansteknikmiljön.

52.  Europaparlamentet betonar att en ordentlig finansiell utbildning av konsumenter och investerare som är privatpersoner eller mindre företag är nödvändig för att finansteknik ska bli ett verkligt verktyg för finansiell delaktighet och så att dessa konsumenter och investerare, som utsätts allt mer direkt för individanpassade finansiella investeringsprodukter och tjänster som är omedelbart tillgängliga, kan fatta sunda finansiella beslut självständigt utifrån dessa erbjudanden och förstå alla risker till följd av användningen av dessa innovativa tekniker. Kommissionen och ESA-myndigheterna uppmanas att öka sitt stöd för initiativ för att förbättra finansutbildningen. Parlamentet betonar att yrkesutbildning och information om konsument- och investerarrättigheter bör vara lätt tillgänglig.

53.  Europaparlamentet erinrar om kommissionens prognos att Europa år 2020 kan stå inför en brist på upp till 825 000 personer med IKT-kompetens. Parlamentet anser att fler systemvetare behövs och uppmuntrar medlemsstaterna att förbereda sig för förändringar på arbetsmarknaden som kan ske mycket snabbare än vi förväntar oss i dag.

54.  Europaparlamentet betonar behovet av mer digitala utbildningsmöjligheter och färdigheter inom finanssektorn, inom tillsynsorgan och inom samhället som helhet, inbegripet yrkesutbildning. Parlamentet uppmanar kommissionen att presentera bästa praxis inom ramen för koalitionen för digital kompetens och digitala arbetstillfällen.

o
o   o

55.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) Antagna texter, P8_TA(2016)0228.
(2) Antagna texter, P8_TA(2016)0358.
(3) Antagna texter, P8_TA(2016)0434.
(4) Se skäl 71 i den allmänna dataskyddsförordningen.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy