Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 januari 2018 om en europeisk strategi för plast i en cirkulär ekonomi (COM(2018)0028),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 16 januari 2018 om hur användningen av oxo-nedbrytbar plast, däribland oxo-nedbrytbara plastbärkassar, påverkar miljön (COM(2018)0035),

–  med beaktande av kommissionens meddelande och arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 16 januari 2018 om genomförandet av paketet om den cirkulära ekonomin: åtgärder i gränssnittet mellan lagstiftningen om kemikalier, produkter och avfall (COM(2018)0032),

–  med beaktande av kommissionens arbetsplan för ekodesign 2016–2019 (COM(2016)0773), särskilt målet om att fastställa mer produktspecifika och övergripande krav på områden såsom hållbarhet, reparationsmöjligheter, uppgraderingsmöjligheter, design som förenklar demontering och förenklad återanvändning och återvinning,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 december 2015 Att sluta kretsloppet – en EU-handlingsplan för den cirkulära ekonomin (COM(2015)0614),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/849 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiven 2000/53/EG om uttjänta fordon, 2006/66/EG om batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer, och 2012/19/EU om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska och elektroniska produkter(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/850 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv 1999/31/EG om deponering av avfall(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/851 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv 2008/98/EG om avfall(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/852 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv 94/62/EG om förpackningar och förpackningsavfall(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/720 av den 29 april 2015 om ändring av direktiv 94/62/EG när det gäller att minska förbrukningen av tunna plastbärkassar(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energirelaterade produkter(6) (nedan kallat ekodesigndirektivet) samt de genomförandebestämmelser och frivilliga avtal som antagits enligt det direktivet,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut 1386/2013/EU av den 20 november 2013, ”Ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2020”(7),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 18 december 2017 om miljöinnovation: att möjliggöra övergången till en cirkulär ekonomi,

–  med beaktande av Särskild Eurobarometer nr 468 från oktober 2017 om européernas inställning till miljön,

–  med beaktande av Parisavtalet om klimatförändringar och den 21:a partskonferensen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (COP21),

–  med beaktande av FN-resolutionen Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling, som antogs vid FN:s toppmöte om hållbar utveckling den 25 september 2015,

–  med beaktande av sin resolution av den 9 juli 2015 om resurseffektivitet: på väg mot ett kretsloppssamhälle(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 4 juli 2017 om en längre livstid för produkter: fördelar för konsumenter och företag(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 januari 2018 om internationell världshavsförvaltning: en agenda för havens framtid i samband med målen för hållbar utveckling till 2030(10),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandet från fiskeriutskottet (A8-0262/2018), och av följande skäl:

A.  Plast är ett värdefullt material som används i stor utsträckning i alla värdekedjor och är till nytta för både vårt samhälle och vår ekonomi, om det används och hanteras på ett ansvarsfullt sätt.

B.  Dagens sätt att producera, använda och bortskaffa olika plaster får förödande skadeverkningar för miljön, klimatet och ekonomin och möjligen också negativa konsekvenser för både människors och djurs hälsa. Den främsta utmaningen är därför att producera och använda plast på ett ansvarsfullt och hållbart sätt för att minska uppkomsten av plastavfall och om möjligt minska användningen av skadliga ämnen i plast. Forskning och innovation avseende ny teknik och nya alternativ spelar i detta avseende en viktig roll.

C.  Dessa skadeverkningar skapar en utbredd oro bland allmänheten: 74 % av EU-medborgarna uttrycker sin oro över plastens hälsokonsekvenser och 87 % är oroliga över plastens miljöpåverkan.

D.  Dagens gynnsamma politiska dynamik bör användas för att vi ska få en övergång till en hållbar cirkulär ekonomi också för plastens vidkommande, där man ger högsta prioritet åt att förebygga uppkomsten av plastavfall i överensstämmelse med avfallshierarkin.

E.  Flera medlemsstater har redan infört nationella lagstiftningsåtgärder för att förbjuda mikroplast som avsiktligen tillsätts till skönhetsprodukter.

F.  Länderna i Europa har tidigare exporterat plastavfall, även till länder där otillräckliga avfallshanterings- och återvinningssystem orsakar miljöskador och risker för lokalbefolkningens hälsa, särskilt avfallshanterarnas hälsa.

G.  Plastavfall är ett globalt problem och internationellt samarbete behövs för att tackla denna utmaning. EU har förbundit sig att uppfylla FN:s mål för hållbar utveckling. Flera av dessa mål rör hållbar konsumtion och produktion av plast som begränsar plastens effekter på den marina miljön och landmiljön.

H.  Den globala årliga plastproduktionen uppgick under 2015 till 322 miljoner ton och förväntas fördubblas under de kommande 20 åren.

I.  I EU uppkommer 25,8 miljoner ton plastavfall varje år.

J.  I EU samlas endast 30 % av plastavfallet in för återvinning. Endast 6 % av plasten som släpps ut på marknaden är gjord av återvunnen plast.

K.  Andelen deponering (31 %) och förbränning (39 %) av plastavfall är fortfarande hög.

L.  Omkring 95 % av värdet av den plast som för närvarande används som förpackningsmaterial läcker ut från ekonomin, vilket leder till en årlig förlust på mellan 70 och 105 miljarder euro.

M.  EU har som mål att 55 % av plastförpackningarna ska återvinnas 2030.

N.  Plaståtervinning medför avsevärda klimatfördelar i form av minskade koldioxidutsläpp.

O.  Globalt hamnar varje år mellan 5 och 13 miljoner ton plast i världshaven, och det uppskattas att det i dag finns över 150 miljoner ton plast i oceanerna.

P.  I EU hamnar mellan 150 000 och 500 000 ton plastavfall i världshaven och andra hav varje år.

Q.  Om ingenting görs kommer det enligt studier som FN hänvisar till att finnas mer plaster än fisk i haven 2050.

R.  Plast utgör 85 % av allt skräp på stränderna och över 80 % av allt marint skräp.

S.  Praktiskt taget alla typer av plastmaterial återfinns i haven, från det stora stillahavssopområdet, som innehåller minst 79 000 ton plast som flyter omkring på ett 1,6 miljoner kvadratkilometer stort område, till jordens mest avlägsna områden som djuphavsbottnen och Arktis.

T.  Marint skräp påverkar också den ekonomiska verksamheten och mänskliga livsmedelskedjan negativt.

U.  Hela 90 % av alla sjöfåglar sväljer plastpartiklar.

V.  Man känner ännu inte exakt till vilka inverkningar plastavfall har på floran, faunan och människors hälsa. De katastrofala följderna för det marina livet har dokumenterats, och över 100 miljoner havslevande djur dör varje år på grund av plastskräpet i haven.

W.  Lösningar på frågan om plastavfall i den marina miljön kan inte uppnås lösryckta från den övergripande plaststrategin. Artikel 48 i fiskerikontrollförordningen(11), med sina åtgärder för bärgning av förlorade fiskeredskap, är ett steg i rätt riktning, men dess tillämpningsområde är alltför snävt avgränsat, i och med att medlemsstaterna får undanta det överväldigande flertalet fiskefartyg från denna skyldighet och rapporteringskraven fortfarande genomförs dåligt.

X.  I Adriatiska havet studeras, inom ramen för projekt som samfinansieras genom anslag från Europeiskt territoriellt samarbete (ETS), nya förvaltningsverktyg och god praxis för att lindra och om möjligt eliminera fenomenet med övergivna fiskeredskap, och att ge fiskeflottorna en ny roll som ”Sea Sentinels”.

Y.  Medlemsstaterna har undertecknat den internationella konventionen till förhindrande av förorening från fartyg (Marpol) och bör sträva efter att fullständigt genomföra alla dess föreskrifter.

Z.  Spökfiske inträffar när nätredskap, fiskfällor eller linor som används vid fiske och inte är biologiskt nedbrytbara går förlorade eller lämnas åt sitt öde så att levande varelser i haven fångas i dem så att de trasslar in sig, skadas, svälter och dör. Den företeelse som kallas spökfiske har sin upprinnelse i att fiskeredskap går förlorade eller lämnas åt sitt öde. Kontrollförordningen innefattar krav på obligatorisk märkning av fiskeredskap samt på att redskap som gått förlorade ska anmälas och bärgas. En del fiskare hämtar därför på eget initiativ tillbaka till hamnarna nät som gått förlorade och bärgats i havet.

AA.  Det är visserligen svårt att exakt ange hur stort vattenbrukets bidrag till det marina skräpet är, men uppskattningsvis 80 % av det marina skräpet är plast och mikroplast och mellan 20 och 40 % av det marina skräpet är delvis anknutet till mänsklig verksamhet till havs, bland annat sådan som bedrivs av handelsfartyg och kryssningsfartyg, medan resten härstammar från land. Enligt en aktuell studie från FAO(12) kommer cirka 10 % från fiskeredskap som gått förlorade och övergetts. Fiskeredskap som gått förlorade och övergetts bildar ett av inslagen i det marina plastskräpet, och uppskattningsvis 94 % av all den plast som kommer ut i haven hamnar till sist på havsbottnen, och därför måste Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) användas för att fiskare direkt ska kunna delta i systemen för ”fiske efter marint skräp”, genom att de får betalt för det, eller får andra ekonomiska eller materiella incitament.

AB.  Mellan 75 000 och 300 000 ton mikroplast släpps ut i EU:s miljö varje år, däribland mikroplast som avsiktligt har tillsatts plastprodukter, mikroplast som släpps ut under användningen av produkter samt mikroplast som bildas genom att plastprodukter bryts ner.

AC.  Mikroplast och nanopartiklar medför särskilda utmaningar inom den offentliga politiken.

AD.  Mikroplast har konstaterats i 90 % av allt buteljerat vatten.

AE.  Kommissionens begäran till Europeiska kemikaliemyndigheten om att granska den vetenskapliga grunden för att begränsa användningen av avsiktligt tillsatta mikroplaster i konsumentprodukter eller produkter för yrkesmässig användning välkomnas.

AF.  Kommissionens begäran till Europeiska kemikaliemyndigheten om att utarbeta ett förslag till en eventuell begränsning av oxo-nedbrytbar plast välkomnas.

AG.  Enligt artikel 311 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är införandet av nya egna medel föremål för ett särskilt rättsligt förfarande som kräver ett enhälligt beslut i medlemsstaterna och samråd med Europaparlamentet.

Allmänna synpunkter

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande En europeisk strategi för plast i en cirkulär ekonomi (COM(2018)0028) som ett steg framåt mot EU:s övergång från en linjär till en cirkulär ekonomi. Parlamentet inser att plast spelar en viktig roll i vår ekonomi och våra dagliga liv, men samtidigt har avsevärda nackdelar. Parlamentet anser att den främsta utmaningen därför är att hantera plast på ett hållbart sätt längsmed hela värdekedjan och därmed ändra det sätt som vi producerar och använder plast, så att värdet bibehålls i vår ekonomi utan att skada miljön, klimatet och folkhälsan.

2.  Europaparlamentet betonar att man i enlighet med avfallshierarkin bör ge högsta prioritet åt förebyggande, såsom det definieras i ramdirektivet om avfall, av plastavfall i början av produktionskedjan. Parlamentet anser dessutom att det även är mycket viktigt att avsevärt förbättra vår materialåtervinning av plast för att främja hållbar tillväxt och skydda miljön och folkhälsan. Parlamentet uppmanar alla berörda parter att betrakta Kinas nyligen införda förbud mot import av plastavfall som ett tillfälle att investera i förebyggande av plastavfall, bland annat genom att stimulera återanvändning och cirkulär produktdesign, och att investera i högklassiga anläggningar för insamling, sortering och återvinning i EU. Parlamentet anser att utbyte av bästa praxis är viktigt i detta hänseende, särskilt för små och medelstora företag.

3.  Europaparlamentet är övertygat om att plaststrategin också bör stimulera till nya, smarta, hållbara och cirkulära modeller för företagande, produktion och konsumtion utmed hela värdekedjan i överensstämmelse med FN:s tolfte mål för hållbar utveckling om hållbar konsumtion och produktion samt genom internalisering av externa kostnader. Parlamentet uppmanar kommissionen att med tanke på detta arbeta för tydliga kopplingar mellan unionens avfalls-, kemikalie- och produktpolitik, bland annat genom att utveckla giftfria materialkretslopp i enlighet med det sjunde miljöhandlingsprogrammet.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, utgående från ett kraftfullt underlag i form av forskning och innovation, fastställa en politik för den cirkulära ekonomin och bioekonomin för tiden efter 2020, och se till att de åtaganden som behövs för detta ändamål finns att tillgå i den nya fleråriga budgetramen. Parlamentet betonar i synnerhet vikten av forskning för att utveckla innovativa lösningar och förstå effekterna av makro-, mikro- och nanoplast på ekosystemen och människors hälsa.

5.  Europaparlamentet framhåller att plaster finns av många slag och med olika användningsändamål och att det därför behövs ett skräddarsytt och ofta produktspecifikt tillvägagångssätt för de olika värdekedjorna, med en kombination av olika lösningar som tar hänsyn till miljöpåverkan, befintliga alternativ, situationens krav på det lokala och regionala planet samt funktionella behov.

6.  Europaparlamentet betonar att alla aktörer inom hela värdekedjan, inbegripet konsumenterna, måste arbeta tillsammans för att uppnå framgång och få till stånd ett resultat som blir till nytta för ekonomin, miljön, klimatet och hälsan.

7.  Europaparlamentet betonar att minskningen av avfallsgenereringen är ett delat ansvar och att det förblir en stor utmaning att omvandla den allmänna oron som plastavfallet inger till allmänt ansvarstagande. Parlamentet framhåller att det i detta avseende är avgörande att utveckla nya konsumtionsmönster genom att stimulera en beteendeförändring hos konsumenterna. Parlamentet efterlyser ökad medvetenhet bland konsumenterna om effekterna av föroreningar från plastavfall, vikten av förebyggande och korrekt avfallshantering samt befintliga alternativ.

Från utformning för materialåtervinning till utformning för den cirkulära ekonomin

8.  Europaparlamentet uppmanar de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna att se till att unionens hela regelverk om produkter och avfall genomförs och genomdrivs fullständigt och snabbt. Parlamentet påpekar att endast 30 % av plastavfallet i EU samlas in för återvinning, vilket leder till ett enormt resursslöseri. Parlamentet betonar att plast inte längre kommer att tas emot på deponier efter 2030 och att medlemsstaterna måste hantera sitt plastavfall i enlighet med bestämmelserna i direktiv 2008/98/EG. Parlamentet upprepar att medlemsstaterna bör använda sig av ekonomiska instrument och andra åtgärder för att ge incitament för tillämpning av avfallshierarkin. Parlamentet betonar vikten av separata anläggningar för insamling och sortering för att möjliggöra återvinning av hög kvalitet och främja användningen av högkvalitativa returråvaror.

9.  Europaparlamentet uppmanar alla branschaktörer att börja göra konkreta insatser nu för att all förpackningsplast senast 2030 ska kunna återanvändas eller materialåtervinnas på ett kostnadseffektivt sätt, att förena sin varumärkesidentitet med hållbara och cirkulära affärsmodeller och att använda sin marknadsstyrka till att främja och driva på hållbara och cirkulära konsumtionsmönster. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka och utvärdera utvecklingen, främja bästa praxis och kontrollera miljöpåståenden för att undvika grönmålning.

10.  Europaparlamentet anser att det civila samhället i vederbörlig ordning bör engageras och informeras, så att det kan ställa industrin till svars för dess åtaganden och skyldigheter.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppfylla sin skyldighet att se över och skärpa de väsentliga kraven i direktivet om förpackningar och förpackningsavfall senast i slutet av 2020, där hänsyn tas till en jämförelse av egenskaperna hos olika förpackningsmaterial utifrån livscykelanalyser, med särskild inriktning på förebyggande och utformning för den cirkulära ekonomin. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram tydliga, genomförbara och effektiva krav, inbegripet på ”återanvändbara och återvinningsbara plastförpackningar på ett kostnadseffektivt sätt” och på onödiga förpackningar.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra resurseffektivitet och den cirkulära ekonomin till övergripande principer, där hänsyn även tas till den viktiga roll som cirkulära material, produkter och system kan spela, också för förpackningar som tillverkats av annat material än plast. Parlamentet anser att detta bland annat kan uppnås genom utökat producentansvar, utveckling av produktstandarder, genomförande av livscykelanalyser, utvidgning av lagstiftningsramen om ekodesign så att den omfattar alla viktiga plastproduktgrupper, antagande av bestämmelser för miljömärkning samt införande av metoden för produkters miljöavtryck.

Att skapa en verkligt integrerad inre marknad för materialåtervunnen plast

13.  Europaparlamentet noterar att det finns flera skäl för den låga användningen av materialåtervunnen plast i EU, bland annat de låga priserna på fossila bränslen som delvis beror på subventioner, brist på förtroende och ett otillräckligt högkvalitativt utbud. Parlamentet understryker att det behövs en stabil inre marknad för returråvaror för att garantera övergången till en cirkulär ekonomi. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta itu med de hinder som möter denna marknad, så att lika villkor gäller.

Kvalitetsstandarder och verifiering

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snabbt ta fram kvalitetsstandarder, i förtroendeskapande syfte och som stimulans till marknaden för sekundär plast. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att vid utvecklingen av dessa kvalitetsstandarder beakta olika grader av materialåtervinning som är förenliga med olika produkters funktion, och samtidigt slå vakt om folkhälsa, livsmedelssäkerhet och miljön. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa säker användning av återvunna material avsedda att komma i kontakt med livsmedel och uppmuntra till innovation.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till bästa praxis i fråga om certifiering utförd av oberoende tredje parter och uppmuntra certifieringen av återvunna material, eftersom det är nödvändigt med verifiering för att stärka både industrins och konsumenternas förtroende för återvunna material.

Innehåll av återvunnet material

16.  Europaparlamentet uppmanar näringslivets alla aktörer att omsätta sina offentliga åtaganden om ökad användning av materialåtervunnen plast i form av formella utfästelser och vidta konkreta åtgärder.

17.  Europaparlamentet anser att det kan behövas obligatoriska regler för hur mycket återvunnet material som ska ingå i produkterna, för att man ska få fart på användningen av returråvaror i den mån marknaderna för återvunna material fortfarande inte fungerar. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att införa krav på hur mycket återvunnet material som minst ska ingå i specifika plastprodukter som släpps ut på EU:s marknad och samtidigt respektera livsmedelssäkerhetskraven.

18.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att överväga införande av en lägre mervärdesskatt (moms) för produkter där det ingår återvunnet material.

Kretsloppsbaserad offentlig upphandling

19.  Europaparlamentet betonar att upphandling är ett mycket viktigt instrument för övergången till en cirkulär ekonomi, eftersom den kan driva på ett nytänk i fråga om företagsmodeller och främja resurseffektiva produkter och tjänster. Parlamentet framhåller de lokala och regionala myndigheternas roll i detta avseende. Parlamentet uppmanar kommissionen att inrätta ett EU-nätverk för lärande om kretsloppsbaserad offentlig upphandling där man kan ta till vara lärdomarna från pilotprojekt. Parlamentet anser att dessa frivilliga åtgärder utifrån en tydlig konsekvensbedömning bör bereda väg för bindande EU-bestämmelser och kriterier för kretsloppsbaserad offentlig upphandling.

20.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta bort alla incitament som motverkar uppnåendet av största möjliga materialåtervinning av plast.

Gränssnittet mellan kemikalier och avfall

21.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaternas behöriga myndigheter att optimera kontrollerna av importerade material och produkter för att säkerställa och genomdriva att EU:s kemikalie- och produktlagstiftning efterlevs.

22.  Europaparlamentet hänvisar till sin resolution om genomförandet av paketet om cirkulär ekonomi: åtgärder i gränssnittet mellan lagstiftningen om kemikalier, produkter och avfall.

Att förebygga uppkomsten av plastavfall

Plaster för engångsbruk

23.  Europaparlamentet noterar att det inte finns någon patentlösning på frågan om vad man ska göra åt skadeverkningarna på miljön av plaster för engångsbruk, och menar att man därför måste sammanföra frivilliga åtgärder med lagstiftning, samt förändra konsumenternas medvetenhet, beteende och deltagande, för att lösa detta komplexa problem.

24.  Europaparlamentet noterar vad som redan gjorts i vissa medlemsstater och välkomnar därför kommissionens förslag om en särskild lagstiftningsram för att minska miljöpåverkan från vissa plastprodukter, särskilt plast för engångsbruk. Parlamentet anser att detta förslag bör bidra till en avsevärd minskning av marint skräp, som utgörs av över 80 % plast, och därmed bidra till det mål inom Agenda 2030 för hållbar utveckling som består i att förebygga och avsevärt minska alla slags havsföroreningar.

25.  Europaparlamentet menar att denna ram måste förse medlemsstaternas behöriga myndigheter med en ambitiös uppsättning åtgärder som är förenlig med den inre marknadens integritet, som blir till konkret nytta för miljön och samhällsekonomin, och som är så funktionell som konsumenterna behöver.

26.  Europaparlamentet erkänner att en minskning och begränsning av plastprodukter för engångsbruk kan skapa möjligheter för hållbara affärsmodeller.

27.  Europaparlamentet hänvisar till det pågående arbetet inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet om detta förslag.

28.  Europaparlamentet betonar att det finns olika sätt att uppnå en hög grad av separat insamling och materialåtervinning och minska nedskräpningen, bland annat system för utökat producentansvar med anpassade avgifter, pantsystem och ökad medvetenhet bland medborgarna. Parlamentet erkänner fördelarna med de system som redan finns i olika medlemsstater och potentialen för utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna. Parlamentet understryker att valet av system kvarstår som en fråga för medlemsstaternas behöriga myndighet.

29.  Europaparlamentet välkomnar att direktiv 94/62/EG föreskriver att medlemsstaterna ska upprätta obligatoriska system för utökat producentansvar för alla förpackningar före utgången av 2024 och uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att utsträcka denna skyldighet även till andra plastprodukter i enlighet med artiklarna 8 och 8a i direktiv 2008/98/EG.

30.  Europaparlamentet noterar kommissionens förslag om systemet för Europeiska unionens egna medel (COM(2018)0325) avseende ett bidrag baserat på icke-återvunnet avfall från plastförpackningar. Parlamentet betonar att styreffekten av ett eventuellt bidrag måste vara förenlig med avfallshierarkin. Parlamentet understryker därför att förebyggande av avfallsgenerering bör prioriteras.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ansluta sig till och stödja den internationella koalitionen för att minska föroreningar som orsakas av plastkassar som bildades vid COP 22 i Marrakech i november 2016.

32.  Europaparlamentet anser att stormarknader har en avgörande roll när det gäller att minska plast för engångsbruk i EU. Parlamentet välkomnar initiativ såsom plastfria gångar på stormarknader, vilka gör det möjligt för stormarknader att testa komposterbara biomaterial som alternativ till plastförpackningar.

33.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag till direktiv om mottagningsanordningar i hamn (COM(2018)0033), som syftar till att avsevärt minska bördan och kostnaderna för fiskare som tar med sig fiskeredskap och plastavfall tillbaka till hamnen. Parlamentet understryker den viktiga roll som fiskare kan spela, i synnerhet genom att samla in plastavfall från havet under sin fiskeverksamhet, och ta med sig det tillbaka till hamnen för en korrekt avfallshantering. Parlamentet understryker att kommissionen och medlemsstaterna bör tillhandahålla incitament för denna verksamhet, så att fiskare inte behöver betala någon avgift för behandlingen.

34.  Europaparlamentet beklagar att genomförandet av artikel 48.3 i fiskerikontrollförordningen om bärgnings- och rapporteringsskyldigheter med avseende på fiskeredskap som gått förlorade inte ingick i kommissionens utvärderings- och genomföranderapport för 2017. Parlamentet betonar att det behövs en ingående bedömning av hur fiskerikontrollförordningens krav i fråga om fiskeredskap har genomförts.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och regionerna att stödja planer för insamling av skräp till havs, där fiskefartyg i mån av möjlighet medverkar, och att i hamnarna ta i bruk anläggningar för mottagning och bortskaffande av marint skräp, och införa ett system för materialåtervinning av uttjänta nät. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att använda rekommendationerna i FAO:s frivilliga riktlinjer om märkning av fiskeredskap, samt att stå i nära kontakt med fiskesektorn för att motverka spökfiske.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och regionerna att förbättra insamlingen av uppgifter om marint skräp genom att inrätta och genomföra ett digitalt rapporteringssystem som ska vara obligatoriskt för hela EU och där enskilda fiskefartyg kan rapportera om redskap som de förlorat, till stöd för bärgningsinsatser, varvid data från regionala databaser kan användas för informationsdelning på en europeisk databas som förvaltas av fiskerikontrollbyrån, eller genom att utveckla SafeSeaNet till ett användarvänligt, EU-omfattande system där fiskare kan avisera om förlorade redskap.

37.  Europaparlamentet understryker att medlemsstaterna måste bemöda sig om att utarbeta strategier och planer för att minska dumpningen av fiskeredskap i havet, även med hjälp av understöden från EHFF, och dessutom med stöd från strukturfonderna och ETS och med erforderligt engagemang från regionerna.

Biobaserad plast, biologisk nedbrytbarhet och komposterbarhet

38.  Europaparlamentet stöder starkt kommissionens arbete med att ta fram tydliga ytterligare standarder, harmoniserade bestämmelser och definitioner av både biobaserat innehåll, biologisk nedbrytbarhet (en av råvaran oberoende egenskap) och komposterbarhet för att bemöta rådande missuppfattningar och missförstånd samt ge konsumenter tydlig information.

39.  Europaparlamentet framhåller att främjandet av en hållbar bioekonomi kan bidra till att minska Europas beroende av importerade råvaror. Parlamentet framhåller den potentiella roll som bioplaster och biologiskt nedbrytbara plaster skulle kunna spela, där detta visat sig vara gynnsamt ur ett livscykelperspektiv. Parlamentet anser att biologisk nedbrytbarhet måste bedömas under relevanta verkliga förhållanden.

40.  Europaparlamentet framhåller att biologiskt nedbrytbara och komposterbara plaster kan bidra med stöd till övergången till en cirkulär ekonomi, men att de inte kan betraktas som någon lösning på frågan om marint skräp och inte heller bör rättfärdiga onödig användning av plast för engångsbruk. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att ta fram tydliga kriterier för nyttiga produkter och tillämpningar där det ingår biologiskt nedbrytbar plast, däribland förpackningar och tillämpningar inom jordbruket. Parlamentet efterlyser ytterligare forskning och utveckling om denna fråga. Parlamentet betonar att biologiskt nedbrytbar plast och biologiskt icke-nedbrytbar plast måste behandlas olika när det gäller korrekt avfallshantering.

41.  Europaparlamentet framhåller att biobaserade plaster erbjuder möjlighet till att delvis diversifiera råvarukällorna, och efterlyser ytterligare forskning och utveckling inom detta område. Parlamentet erkänner att det redan finns innovativa biobaserade material på marknaden. Parlamentet betonar att olika ersättningsmaterial måste behandlas opartiskt och lika.

42.  Europaparlamentet yrkar på ett totalförbud inom EU senast 2020 mot plaster som kan nedbrytas genom oxidation, eftersom denna typ av plast inte ordentligt bryts ner biologiskt, inte är komposterbar, inverkar negativt på återvinningen av konventionell plast och inte är till någon påvisbar fördel för miljön.

Mikroplaster

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att senast 2020 införa ett förbud mot mikroplast i skönhetsprodukter, kroppsvårdsprodukter, rengöringsmedel och tvätt- och diskmedel. Parlamentet uppmanar vidare Europeiska kemikaliemyndigheten att bedöma och vid behov utarbeta ett förbud mot mikroplast som avsiktligen tillsätts till andra produkter, med hänsyn till om det finns fungerande alternativ att tillgå.

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i produktlagstiftningen fastställa minimikrav för att avsevärt minska källutsläppen av mikroplast, framför allt från textilier, fordonsdäck, målarfärg och cigarettfimpar.

45.  Europaparlamentet noterar den goda praxis som förvärvats i samband med Operation Clean Sweep, liksom olika initiativ om nollförluster av pellets. Parlamentet menar att dessa initiativ tål att upprepas på EU-nivå och global nivå.

46.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, när reningen av avloppsvatten och hanteringen av dagvatten tas upp vid den pågående kontrollen av ändamålsenligheten i ramdirektivet för vatten och i översvämningsdirektivet, undersöka källorna till och fördelningen av både makro- och mikroplast, samt vad det blir av dessa plaster och vilka effekter detta för med sig. Parlamentet uppmanar vidare medlemsstaternas behöriga myndigheter och kommissionen att säkerställa ett fullständigt genomförande och genomdrivande av direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse samt ramdirektivet om en marin strategi. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att stödja forskning om teknik för rening av avloppsslam och vattenreningsteknik.

Forskning och innovation

47.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens tillkännagivande om ytterligare investeringar på 100 miljoner euro som ett led i programmet Horisont 2020, såsom drivkraft för investeringar i lösningar inriktade på resurseffektivitet och den cirkulära ekonomin, till exempel alternativ för förebyggande och design, diversifiering av råvaror och innovativ återvinningsteknik såsom molekylär och kemisk materialåtervinning samt förbättring av mekanisk materialåtervinning. Parlamentet framhåller nystartade företags innovativa potential beträffande detta. Parlamentet stöder initiativet om att fastställa en strategisk forsknings- och innovationsagenda för cirkularitet i fråga om material, med särskild fokus på plast och material som innehåller plast utöver förpackningen, som blir vägledande för framtida beslut inom Horisont Europa. Parlamentet noterar att lämplig finansiering kommer att behövas för att hjälpa till att stimulera privata investeringar. Parlamentet betonar att offentlig-privata partnerskap kan bidra till att påskynda övergången till en cirkulär ekonomi.

48.  Europaparlamentet betonar den stora potentialen med att koppla samman den digitala agendan och den cirkulära ekonomin. Parlamentet understryker behovet av att göra någonting åt lagstiftningshindren mot innovation, och uppmanar kommissionen att undersöka möjliga innovationsöverenskommelser på EU-nivå i linje med uppnåendet av målen i plaststrategin och den bredare agendan för en cirkulär ekonomi.

49.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och regionerna att stödja användningen av innovativa fiskeredskap genom att uppmuntra fiskare att byta ut gamla nätredskap och utrusta befintliga nätredskap med spårningstaggar och sensorer som är kopplade till appar för smarta telefoner, samt med chips för radiofrekvensidentifiering, och att ha spårningsutrustning ombord på fartygen, så skepparna lättare kan spåra sina nät och, vid behov, få dem tillbaka. Parlamentet inser vilken roll tekniken kan spela för att inte plastavfall ska komma ut i havet.

50.  Europaparlamentet yrkar på att uppdraget ”Mission Plastic Free Ocean” ska ingå i Horisont Europa för att minska mängden plast som kommer in i den marina miljön och samla in plast som finns i havet. Parlamentet upprepar sina uppmaningar om att bekämpa marint skräp (bland annat genom förebyggande åtgärder och genom att öka de maritima färdigheterna och medvetenheten om miljöproblem på grund av plastföroreningar och andra typer av marint skräp samt ordna städkampanjer, t.ex. skräpfiske och strandstädning), i enlighet med det gemensamma meddelandet av den 10 november 2016 från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om internationell världshavsförvaltning: en agenda för havens framtid (JOIN(2016)0049). Parlamentet efterlyser en politisk dialog i EU om marint skräp mellan beslutsfattare, berörda parter och experter.

Globala åtgärder

51.  Europaparlamentet uppmanar EU att gå i ledningen för arbetet med att ta fram ett globalt protokoll om plast och att säkerställa att de olika åtaganden som ingåtts både på EU-nivå och på global nivå kan spåras på ett enhetligt sätt som medger insyn. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att visa aktivt ledarskap i den arbetsgrupp som inrättades av FN:s miljöförsamling i december 2017 för att arbeta med internationella åtgärder mot plastavfall och mikroplast i haven. Parlamentet understryker att frågorna om plastföroreningar och avfallshanteringskapacitet bör ingå i EU:s utrikespolitiska ram, med tanke på att en stor del av plastavfallet i haven kommer från länder i Asien och Afrika.

52.  Europaparlamentet uppmanar alla EU-institutioner att tillsammans med EU:s miljölednings- och miljörevisionsordning inrikta sig på förebyggande, se över sina interna upphandlingsregler och rutiner för hantering av plastavfall och avsevärt minska uppkomsten av plastavfall, särskilt genom att ersätta, minska och begränsa plaster för engångsbruk.

o
o   o

53.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 150, 14.6.2018, s. 93. (2) EUT L 150, 14.6.2018, s. 100. (3) EUT L 150, 14.6.2018, s. 109. (4) EUT L 150, 14.6.2018, s. 141. (5) EUT L 115, 6.5.2015, s. 11. (6) EUT L 285, 31.10.2009, s. 10. (7) EUT L 354, 28.12.2013, s. 171. (8) EUT C 265, 11.8.2017, s. 65. (9) Antagna texter, P8_TA(2017)0287. (10) Antagna texter, P8_TA(2018)0004. (11) EUT L 343, 22.12.2009, s. 1. (12) Abandoned, lost or otherwise discarded fishing gear.