Artikel 52 : Initiativbetänkanden

1.   Ett utskott som har för avsikt att utarbeta ett betänkande som inte avser lagstiftning eller ett betänkande enligt artikel 45 eller 46 om ett ämne som hör till utskottets ansvarsområde, utan att något hänvisningsförfarande har ägt rum, får endast göra detta med ett i förväg inhämtat medgivande från talmanskonferensen.

Talmanskonferensen ska fatta beslut om en begäran om tillstånd att utarbeta ett betänkande enligt första stycket på grundval av tillämpningsföreskrifter som talmanskonferensen själv fastställer.

2.   Om talmanskonferensen avslår en sådan begäran om tillstånd, ska den motivera detta.

Om ämnet för betänkandet omfattas av parlamentets initiativrätt enligt artikel 45, får talmanskonferensen endast avslå en sådan begäran om tillstånd om villkoren i fördragen inte är uppfyllda.

3.   I de fall som avses i artiklarna 45 och 46 ska talmanskonferensen fatta ett beslut inom två månader.

4.   Resolutionsförslag som läggs fram för parlamentet ska behandlas i enlighet med det förfarande för kortfattad redogörelse som fastställs i artikel 151. Ändringsförslag till dessa texter och begäranden om delad omröstning eller särskild omröstning ska behandlas i kammaren endast om de har lagts fram antingen av föredraganden för att beakta ny information eller av minst en tiondel av ledamöterna. Alternativa förslag till resolution får inges av de politiska grupperna i enlighet med artikel 170.3. Artikel 180 ska tillämpas på utskottets resolutionsförslag och ändringsförslag till detta. Artikel 180 ska också tillämpas på den enda omröstningen om ett alternativt förslag till resolution.

5.   Punkt 4 ska inte tillämpas när ämnet för betänkandet kan bli föremål för en prioriterad debatt i kammaren, när betänkandet utarbetas enligt den initiativrätt som avses i artiklarna 45 och 46 eller när betänkandet har godkänts som strategiskt betänkande (1).