Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens grönbok om mervärdesskattens framtid (KOM(2010)0695),

–  med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar (SEK(2010)1455),

–  med beaktande av ”Small Business Act för Europa” (KOM(2008)0394),

–  med beaktande av kommissionens meddelande ”En digital agenda för Europa” (KOM(2010)0245),

–  med beaktande av PWC:s genomförbarhetsstudie angående sätt att förbättra och förenkla uppbörden av mervärdesskatt med hjälp av modern teknik och/eller finansiella mellanhänder,

–  med beaktande av rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt(1),

–  med beaktande av OECD:s riktlinjer för neutral mervärdesskatt,

–  med beaktande av kommissionens publikation ”Taxation Trends in the EU” från 2010,

–  med beaktande av OECD:s publikation ”Consumption Tax Trends 2010”,

–  med beaktande av Europaparlamentets betänkande från 2008 om en samordnad strategi för att förbättra kampen mot skattebedrägeri,

–  med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 8/2007 om administrativt samarbete i fråga om mervärdesskatt samt kommissionens svar(2),

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandena från budgetkontrollutskottet, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och utskottet för transport och turism (A7-0318/2011), och av följande skäl:

A.  EU:s nuvarande mervärdesskattesystem infördes för 17 år sedan och har beskrivits som ett provisoriskt system som med tiden är tänkt att ersättas av ett nytt system. Det nya initiativet i kommissionens grönbok är bara början på en process som troligen kommer att bli lång, svår och komplex och som endast kan bli framgångsrik om medlemsstaterna visar en verklig vilja att utarbeta ett ”enklare, stabilare och mera effektivt” system som är mer transparent och som grundas på nära samarbete och utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna, med respekt för subsidiaritetsprincipen.

B.  Syftet med det gemensamma mervärdesskattesystemet är att få den inre marknaden, som är ett avgörande verktyg för att EU ska kunna bevara sin konkurrenskraft, att fungera mera effektivt.

C.  I EU utgörs 99 procent av företagen av små och medelstora företag.

D.  Syftet med småföretagsakten är att främja de små och medelstora företagens tillväxt genom att se till att de kan utnyttja den inre marknadens möjligheter och fördelar.

E.  Medlemsstaterna har olika tröskelvärden för befrielse från mervärdesskatt för små och medelstora företag och de tröskelvärdena gäller enbart på nationell nivå.

F.  OECD påpekar att det finns en global trend mot en övergång från direkt beskattning till indirekt beskattning, där mervärdesskattesystemen spelar en allt större roll. Parlamentet uppmärksammar också denna trend, men framhåller samtidigt betydelsen av direkt beskattning för skattesystemets progressivitet. OECD noterar också att det råder stora skillnader i mervärdesskatteeffektiviteten i OECD-länderna, vilket tyder på att det finns betydande möjligheter att öka mervärdesskatteeffektiviteten. Åtgärder som syftar till att öka mervärdesskatteeffektiviteten bör åtföljas av åtgärder för att bekämpa bedrägerier och ett övervägande om att avskaffa undantaget från mervärdesskatteplikt på finansiella transaktioner efter en analys av vilka följder detta skulle få, samtidigt som förslaget till rådets direktiv (2007/0267(CNS)) beaktas.

Allmänna överväganden

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens grönbok om översyn och reform av det nuvarande mervärdesskattesystemet, och instämmer i att ett omfattande mervärdesskattesystem bör minska omkostnaderna för användarna och de administrativa kostnaderna för myndigheterna och samtidigt bekämpa bedrägerier, eftersom bedrägerier är en betydande börda för de offentliga finanserna och för konsumenterna.

2.  Europaparlamentet framhåller att mervärdesskattsystemet måste göras absolut säkert med tanke på de stora förluster som medlemsstaterna har dragit på sig, som kan vara så höga som 100 miljarder euro. Framför allt bör man uppmärksamma de så kallade karusellbedrägerierna. Parlamentet upprepar att de detaljerade förslagen i sin resolution av den 2 september 2008 om en samordnad strategi för att förbättra kampen mot skattebedrägeri(3) fortfarande är aktuella och bör genomföras utan dröjsmål.

3.  Europaparlamentet konstaterar att definitioner som ”av social karaktär” eller ”principerna om sociala skäl” som används för tjänster som är undantagna skatteplikt eller omfattas av nedsatt mervärdesskattesats är mycket vaga på grund av att de fastställs av nationella domstolar enligt medlemsstaternas lagstiftning och därmed innebär en risk för en permanent snedvridning av konkurrensen.

4.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna i det nuvarande mervärdesskattesystemet befinner sig i ett fångarnas dilemma: avskaffandet av skattekontroller vid gränserna 1993 har inte ersatts av ett tillräckligt omfattande samarbete mellan medlemsstaterna. Medlemsstaterna har i och med detta förlorat en betydande möjlighet till mervärdesskatteintäkter och andra skatteintäkter på grund av att vissa laglydiga näringsidkare eventuellt väljer att avstå från att etablera sig på den inre marknaden och på grund av att bedragare utnyttjar det befintliga fragmenterade mervärdesskattesystemet.

5.  Europaparlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att fortsätta att bygga relationer som grundar sig på förtroende, öppenhet och samarbete mellan nationella skattemyndigheter och att inleda ”skattepartnerskap” med företag som obetalda indrivare av skatter åt skattemyndigheterna.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utforma en samordnad strategi för att förbättra kampen mot skattebedrägerier eftersom mervärdesskattebedrägerier påverkar unionens ekonomiska intressen.

Mervärdesskattesystemets utformning

7.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att röra sig i riktning mot ett brett baserat mervärdesskattesystem. Parlamentet betonar också att det nuvarande finansiella klimatet innebär viktiga utmaningar och att enbart en övergång från direkt till indirekt beskattning inte är tillräckligt för att garantera ekonomisk stabilitet. Parlamentet förespråkar därför att man överväger mer rättvisa, alternativa inkomstkällor.

8.  Europaparlamentet framhåller vikten av att grundligt bedöma konsekvenserna för det regionala självstyret inom medlemsstaterna när man diskuterar en övergång från direkt beskattning till indirekt beskattning.

9.  Europaparlamentet påminner om att ett av de viktigaste inslagen i mervärdesskatten är principen om neutralitet, och att företagen därför i så stor utsträckning som möjligt inte ska behöva bära kostnaderna för uppbörden av denna skatt. Parlamentet påpekar att medlemsstaterna bör säkra att i princip alla handelstransaktioner beskattas i den mån det är möjligt och att alla undantag tolkas restriktivt. Det bör samtidigt säkerställas att liknande varor och tjänster omfattas av samma mervärdesskattebehandling. Parlamentet understryker exempelvis att alla böcker, tidningar och tidskrifter oavsett format bör behandlas på exakt samma sätt, vilket innebär att nedladdade och strömmade böcker, tidningar och tidskrifter bör omfattas av samma mervärdesskattebehandling som fysiska böcker, tidningar och tidskrifter och att olika gränsöverskridande transporttjänster måste omfattas av en identisk mervärdesskattebehandling oavsett det transportslag som används. Parlamentet noterar att när undantag inte innebär något hinder för att den inre marknaden ska fungera tillfredsställande bör medlemsstaterna behålla rätten att bevilja undantag som grundar sig på snävt tolkade sociala och kulturella kriterier.

10.  Europaparlamentet begär harmoniserade standarder eller sänkta mervärdesskattesatser för alla gränsöverskridande resor inom EU, oavsett transportmedel, och harmoniserade regler för mervärdesskatteavdrag.

11.  Europaparlamentet anser att mervärdesskattesatserna för kulturprodukter bör vara desamma, oavsett försäljningsmetod (via internet eller via andra kanaler). Parlamentet anser att en sådan harmonisering skulle bidra till e-handelns utveckling och innebära samma kulturella och utbildningsmässiga fördelar för konsumenterna genom främjande av utvecklingen i den expanderande digitala sektorn.

12.  Europaparlamentet konstaterar att det finns en snedvridning av marknaden inom transportsektorn, eftersom vissa transportslag som buss och tåg omfattas av mervärdesskatt medan andra transportslag är undantagna mervärdesskatt. Eftersom alla transportslag konkurrerar om samma gränsöverskridande transporttjänster leder detta till snedvridande konkurrensvillkor.

13.  Europaparlamentet efterlyser en grön mervärdesskattestrategi som grundas på nedsatta skattesatser för energieffektiva och miljövänliga varor och tjänster för att uppväga den snedvridande konkurrens som följer av externa kostnader som inte speglas i en varas eller tjänsts pris.

14.  Europaparlamentet understryker att mervärdesskatt på varor och tjänster som används för beskattade ekonomiska verksamheter måste vara avdragsgill för att vara neutral. Parlamentet konstaterar att reglerna för avdrag av ingående mervärdesskatt i nuläget är komplexa och skapar problem för företagen på grund av frågor rörande verksamhetsinriktning (tillämpningsområde), typ av tjänst (undantag) och tjänsternas art (avdragsmöjlighet).

15.  Europaparlamentet noterar, vad beträffar gränsöverskridande EU-interna transaktioner, att det nuvarande mervärdesskattesystemet utvecklats i riktning bort från medlemsstaternas ursprungliga åtagande om att genomföra principen om beskattning i ursprungsmedlemsstaten på grund av medlemsstaternas bristande politiska vilja att samarbeta för att tillämpa denna princip.

16.  Europaparlamentet håller därför med kommissionen om att vi måste erkänna att vi befinner oss i ett dödläge och att vi i stället bör övergå till en princip om beskattning i destinationsmedlemsstaten. Parlamentet anser att ett mervärdesskattesystem som är baserat på konsumtionsorten, både vad gäller varor och tjänster, tycks vara ett lovande alternativ som bör utforskas ytterligare och som bör åtföljas av medlemsstaternas införande av ett välfungerande system med en enda kontaktpunkt. Parlamentet understryker att införandet av ett system med en enda kontaktpunkt för mervärdesskatt till den 1 januari 2015 fortsatt bör prioriteras av EU.

17.  Med tanke på den konvergerande trenden i fråga om normalskattesatserna för mervärdesskatten uppmanar Europaparlamentet medlemsstaterna att ytterligare begränsa intervallet för normalskattesatsen. Parlamentet konstaterar att medlemsstaterna måste ges rätten att fastställa sin egen mervärdesskattesats, med tanke på den betydelse som mervärdesskatten har som budgetinstrument.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att senast i slutet av december 2012 lägga fram ett förslag om förenkling av gränsöverskridande beskattning.

19.  Europaparlamentet framhåller att ideella organisationer spelar en viktig och mycket positiv roll för att främja demokratin, tillväxten och välståndet i Europa. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en mekanism som gör det möjligt för de medlemsstater som vill stärka civilsamhället att införa ett allmänt undantag från mervärdesskatteplikten för alla eller de flesta verksamheter eller transaktioner som utförs av sådana organisationer. Parlamentet understryker att åtminstone de mindre ideella organisationerna bör omfattas av en sådan mekanism.

20.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att senast i januari 2012 enas om en förteckning över de gemensamma varor och tjänster som bör vara undantagna skatteplikt eller omfattas av en nedsatt mervärdesskattesats.

21.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att föra ett nära samarbete med mervärdesskattekommittén för att komma överens om en gemensam tolkning av de juridiska termer som är relevanta i detta sammanhang. Omvänt skulle detta även innebära att alla andra varor och tjänster på EU-nivå skulle vara undantagna sådan behandling.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att senast i slutet av 2013 lägga fram en rapport till Europaparlamentet och rådet med en bindande förteckning över de gemensamma varor och tjänster som medlemsstaterna och mervärdesskattekommittén har kommit fram till ska omfattas av nedsatt mervärdesskattesats eller ett undantag från mervärdesskattedirektivet.

Minskad byråkrati

23.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra samordning och konvergens av de administrativa förfarandena genom att fokusera på utbyte av bästa praxis och genomföra de åtgärder som kommissionen föreslog 2009 för att minska den administrativa börda som följer av EU-lagstiftningen på mervärdesskatteområdet, framför allt genom att minska frekvensen för inlämning av mervärdesskattedeklarationer, förenkla den dokumentation som krävs för undantag från mervärdesskatteplikt vid export, avskaffa ”noll”-förteckningar över EU-intern försäljning, öka användningen av e-förvaltningslösningar enligt riktlinjerna i den digitala agendan för Europa – särskilt för elektronisk inlämning av mervärdesskattedeklarationer och förteckningar – samt avskaffa räntor och straffavgifter för mervärdesskatt i samband med formella fel om den enskilda juridiska personen inte orsakat förlorade mervärdesskatteintäkter för medlemsstaten i fråga, och att överväga att införa ett enda förfarande för återbetalning av mervärdesskatt, ett enda mervärdesskattenummer och ett elektroniskt lagringssystem för återbetalning av mervärdesskatt för hela EU.

24.  Europaparlamentet välkomnar studien om den inre digitala marknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra kompatibiliteten för digitala signaturer, i syfte att skapa en juridisk ram för erkännande av säkra e-certifieringssystem, och att överväga en översyn och utvidgning av direktivet om elektroniska signaturer för att minska den administrativa bördan för företagen, särskilt små och medelstora företag. Parlamentet betonar behovet av ömsesidigt erkännande av e-identifiering och e-autentisering i hela unionen.

25.  Europaparlamentet välkomnar att det nya elektroniska systemet för återbetalning av mervärdeskatt har funnits på plats i EU sedan 2010. Parlamentet uppmanar kommissionen att rapportera till parlamentet senast i juli 2012 om resultaten av samt fördelarna och nackdelarna med det nya systemet. Parlamentet betonar att de nya bestämmelserna alltid måste ses över för att man ska kunna garantera att de ger ett lämpligt skydd mot bedrägeriförsök.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom rimlig tid lägga fram ett förslag till en europeisk standardfaktura (både i pappersform och i elektronisk form) utifrån en språkligt neutral mall som skulle kunna inkludera information såsom fullständiga namn- och adressuppgifter, tidpunkt för registrering och avregistrering av ett mervärdesskattenummer samt mervärdesskatteinformation från gruppen, för att underlätta gränsöverskridande transaktioner och minska kostnaderna för företagen.

27.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att i samarbete med näringslivet kritiskt granska kommissionens handlingsplan för att se till att man når det viktigaste målet i agendan för ”bättre lagstiftning”, det vill säga att minska de administrativa kostnaderna med 25 procent till 2012. Det står klart att de åtgärder i kommissionens handlingsplan på mervärdesskatteområdet som har de största potentiella effekterna redan har antagits av rådet eller för närvarande håller på att diskuteras. De återstående åtgärderna kan minska vissa administrativa kostnader för företagen i EU, men fördelarna kanske inte blir lika stora i hela EU.

28.  Europaparlamentet framhåller vikten av att öka och stödja användningen av e-förvaltningslösningar, framför allt när det gäller elektronisk inlämning av mervärdesskattedeklarationer och förteckningar.

29.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att nå enighet på EU-nivå på kort/medellång sikt om ett högsta antal standardiserade mervärdesskatteskyldigheter som medlemsstaterna kan ålägga näringslivet. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i samarbete med näringslivet undersöka skyldigheter och administrativ praxis på mervärdesskatteområdet och identifiera de områden i det befintliga mervärdesskattesystemet som är de största irritationsmomenten för företagen, samt utbyta idéer och bästa praxis för att förenkla systemet, göra det tydligare och minska administrativa bördor och handelshinder.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att undersöka möjligheten att inrätta en EU-omfattande tröskel för befrielse från mervärdesskatt för små och medelstora företag för att minska administrativa bördor och kostnader och underlätta tillträdet till den inre marknaden.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ingående studera frågan om att ytterligare minska byråkratin på mervärdesskatteområdet för ideella organisationer. Parlamentet understryker att det måste finnas större flexibilitet i mervärdesskattesystemet för de medlemsstater som vill vidta genomgripande åtgärder, för att minska de administrativa bördorna på mervärdesskatteområdet för dessa organisationer.

Effektiv uppbörd av mervärdesskatt

32.  Europaparlamentet håller med kommissionen om att uppbörden av mervärdesskatt måste förbättras för att minska mervärdesskattegapet och möjligheterna till bedrägeri samt för att skydda seriösa näringsidkare mot mervärdesskattebedrägeri. Parlamentet understryker att bekämpningen av skattebedrägerier i EU är en prioriterad fråga och stöder ett närmare samarbete mellan medlemsstaterna, Europol, Eurojust och Olaf på detta område. Parlamentet efterlyser också ett klargörande av begrepp och definitioner såsom ”konsumtionsland” och ”etableringsland”.

33.  Europaparlamentet understryker att man måste förbättra den gränsöverskridande lagföringen i medlemsstaterna av mervärdesskattebedrägerier inom unionen och öka ansvarsskyldigheten och riskmedvetenheten på detta område.

34.  För att få till stånd effektiva gränsöverskridande utredningar av sådana bedrägerier och rättsliga förfaranden mot dessa krävs det en heltäckande och gemensam definition i EU-lagstiftningen av vad som är ett arrangemang för mervärdesskattebedrägeri eller ett karusellbedrägeri, vilket är den vanligaste formen av mervärdesskattebedrägerier, samt harmoniserade administrativa påföljder.

35.  Det finns inga tillförlitliga beräkningar tillgängliga av karusellbedrägeriernas omfattning. Europaparlamentet anser att ett verktyg för exakt värdering av mervärdesskattebedrägerier måste utarbetas, vilket även skulle möjliggöra relevanta jämförelser inom detta område mellan EU:s medlemsstater.

36.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är med intensivare och snabbare samarbete mellan medlemsstaterna, bättre övervakning av informationsutbytet och direktare kontakter mellan lokala skattekontor med hjälp av en gemensam informationsportal på nätet, så att medlemsstaterna kan ge varandra effektivt stöd. Samarbetet mellan medlemsstaternas rättsliga myndigheter, Eurojust, Europol och Olaf måste förbättras.

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en förenkling och konsolidering av unionens bedrägeribekämpningslagstiftning och att inom ramen för denna process ta itu med svagheterna i samarbetet mellan kommissionen och medlemsstaterna.

38.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att den nyligen (november 2010) inrättade mekanismen Eurofisc fungerar som ett praktiskt mervärde för medlemsstaternas gränsöverskridande utredningar av mervärdesskattebedrägerier, och att regelbundet rapportera till parlamentet om hur den fungerar samt offentliggöra dessa rapporter.

39.  Europaparlamentet betonar att möjligheterna att begå mervärdesskattebedrägerier kan minska betydligt genom den ökade användningen av ny teknik och innovativa lösningar. Parlamentet uppmanar enträget kommissionen att förstärka systemet för utbyte av information om mervärdesskatt (VIES) genom att förkorta tidsspannet för insamling och registrering av uppgifter, och genom att ge utökad direkt tillgång till uppgifter.

40.  Europaparlamentet anser emellertid att diskussionen om olika uppbördsmetoder är av sekundär betydelse i förhållande till behovet av att råda bot på svagheterna och strukturproblemen i de befintliga bestämmelserna och förfarandena, och att den främsta prioriteringen i detta läge bör vara att ta itu med den bristande harmoniseringen och behovet att standardisera förfaranden och minska språkliga hinder, samtidigt som systemet görs mindre sårbart för bedrägeri.

41.  Europaparlamentet påpekar att det behövs ett tydligt tolkningsorgan på EU-nivå där medlemsstaterna kan få bindande svar i fråga om gemensamma skattemetoder och en likvärdig tillämpning av mervärdesskattebestämmelserna.

42.  Europaparlamentet påminner om att internationella aktörer ofta är väl rustade för att klara problem som uppstår vid affärsverksamhet på global nivå men att skattemyndigheterna ofta inte besitter samma sakkunskap. Parlamentet framhåller därför att samarbetet måste utformas på ett sätt som gör det lättare att skilja mellan ärliga näringsidkare och bedragare och att systemet måste göras mer lättbegripligt för båda sidor.

43.  Europaparlamentet anser att modellen med begränsade datalager (med en standardiserad revisionsfil(4)) tillsammans med modellen med certifiering av den beskattningsbara personen är de mest lovande modellerna för uppbörd av mervärdesskatt av de modeller som kommissionen för närvarande studerar, eftersom de redan genomförts med framgång i vissa medlemsstater och har visat sig förbättra uppbörden av mervärdesskatt.

Rättsliga förfaranden

44.  Europaparlamentet anser att näringslivet behöver tydliga mervärdesskattebestämmelser som ökar rättssäkerheten och sannolikheten för en enhetlig tolkning i medlemsstaterna. Parlamentet anser dessutom att nuvarande rådsdirektiv innehåller oklara bestämmelser som ökar risken för flera olika tolkningar och menar att detta leder till ett komplicerat system som hindrar gränsöverskridande aktiviteter och ökar den administrativa bördan. Parlamentet anser att mervärdesskattebestämmelserna inte bör undergräva EU:s politik på andra områden, såsom hållbarhet.

45.  Europaparlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att öka harmoniseringsnivån genom att

46.  Europaparlamentet anser att företagen behöver klara och entydiga mervärdesskattebestämmelser på EU-nivå för att stödja gränsöverskridande verksamheter och minimera den administrativa bördan och därmed företagens kostnader. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att öka kvaliteten och tydligheten genom att

o
o   o

47.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas parlament.

(1) EUT L 347, 11.12.2006, s.1. (2) EUT C 20, 25.1.2008, s. 1. (3) EUT C 295 E, 4.12.2009, s. 13. (4) I enlighet med vad som fastställs/rekommenderas i OECD:s riktlinjer. (5) I enlighet med kommissionens förslag i KOM(1997)0325 av den 25 juni 1997.