Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2012/2137(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0434/2012

Ingivna texter :

A7-0434/2012

Debatter :

PV 13/03/2013 - 20

Omröstningar :

PV 14/03/2013 - 8.10

Antagna texter :

P7_TA(2013)0097

Antagna texter
PDF 174kWORD 43k
Torsdagen den 14 mars 2013 - Strasbourg Slutlig utgåva
Förbindelserna mellan EU och Kina
P7_TA(2013)0097A7-0434/2012

Europaparlamentets resolution av den 14 mars 2013 om förbindelserna mellan EU och Kina (2012/2137(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av etableringen av diplomatiska förbindelser mellan EU och Kina i maj 1975,

–  med beaktande av den huvudsakliga rättsliga ramen för förbindelser med Kina, nämligen avtalet om handelssamarbete och ekonomiskt samarbete mellan EU och Kina(1) , vilket undertecknades i maj 1985 och omfattar ekonomiska förbindelser och handelsförbindelser samt samarbetsprogrammet mellan EU och Kina,

–  med beaktande av förhandlingarna om ett nytt partnerskaps- och samarbetsavtal som har pågått sedan 2007,

–  med beaktande av det strategiska partnerskapet mellan EU och Kina, som inleddes 2003,

–  med beaktande av den strukturerade politiska dialogen mellan EU och Kina, vilken formellt upprättades 1994, och av den strategiska högnivådialogen om strategiska och utrikespolitiska frågor, vilken upprättades 2010,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 24 oktober 2006 till rådet och Europaparlamentet med titeln ”Närmare partner med ökat ansvar – En rapport om handel och investeringar mellan EU och Kina” (COM(2006)0631),

–  med beaktande av kommissionens policydokument ”Ett alltmer utvecklat partnerskap – gemensamma intressen och utmaningar i förbindelserna mellan EU och Kina”, (COM(2003)0533), vilket godkändes av Europeiska rådet den 13 oktober 2003,

–  med beaktande av rådets politiska riktlinjer avseende Ostasien,

–  med beaktande av rådets (allmänna frågor och yttre förbindelser) slutsatser av den 11–12 december 2006 om det strategiska partnerskapet mellan EU och Kina,

–  med beaktande av kommissionens strategidokument för Kina för perioden 2007–2013, det fleråriga vägledande programmet för 2011–2013 och 2010 års halvtidsöversyn av strategidokumentet samt översynen av det fleråriga vägledande programmet för 2011–2013,

–  med beaktande av Kinas första strategidokument om EU någonsin, vilket offentliggjordes den 13 oktober 2003,

–  med beaktande av dialogen mellan EU och Kina om mänskliga rättigheter, vilken inleddes 1995, och av de senaste två omgångar som hållits inom ramen för dialogen, den trettionde omgången i Peking den 16 juni 2011 och den trettioförsta omgången i Bryssel den 29 maj 2012,

–  med beaktande av de närmare 60 sektoriella dialoger som pågår mellan Kina och unionen angående bland annat miljö, regionalpolitik, sysselsättning och sociala frågor samt det civila samhället,

–  med beaktande av inrättandet i februari 2012 av EU:s och Kinas högnivådialog människor emellan, vilken kommer att omfatta alla gemensamma initiativ mellan EU och Kina på detta område,

–  med beaktande av avtalet om vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan EU och Kina som undertecknades i december 1998, trädde i kraft 2000(2) och förnyades 2004 och 2009, partnerskapsavtalet om vetenskapligt och tekniskt samarbete som undertecknades den 20 maj 2009, samt det gemensamma uttalandet om energisamarbete mellan EU och Kina av den 8 december 2010,

–  med beaktande av avtalet med Kina om samarbete inom EU:s satellitnavigeringsprogram Galileo, vilket undertecknades den 30 oktober 2003,

–  med beaktande av det femtonde toppmötet mellan EU och Kina som ägde rum i Bryssel den 20 september 2012 och av det gemensamma pressmeddelande som släpptes vid avslutningen av toppmötet,

–  med beaktande av partnerskapet mellan EU och Kina om klimatförändringar och den gemensamma förklaringen om klimatförändringar från det åttonde toppmötet mellan EU och Kina i september 2005,

–  med beaktande av EU:s och Kinas gemensamma förklaring om energitrygghet som utfärdades i Bryssel den 3 maj 2012 och av det femte mötet i energidialogen mellan EU och Kina i november 2011,

–  med beaktande av rundabordssamtalen mellan Kina och EU,

–  med beaktande av den artonde nationella kongressen i Kinas kommunistiska parti, vilken hölls den 8–14 november 2012 och av de förändringar inom ledningen för politbyråns ständiga kommitté som fastställdes på kongressen,

–  med beaktande av sitt senaste interparlamentariska möte med Kina, vilket ägde rum i Bryssel den 11 och 12 juli 2012,

–  med beaktande av sina nyligen antagna resolutioner om Kina, särskilt resolutionen av den 23 maj 2012 med titeln ”EU och Kina: obalanserad handel?(3) , av den 2 februari 2012 om EU:s utrikespolitik gentemot Briks-länderna och andra framväxande stormakter: mål och strategier(4) och resolutionen av den 12 september 2012 om rådets årliga rapport till Europaparlamentet om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp)(5) ,

–  med beaktande av sina resolutioner av den 7 september 2006 om förbindelserna mellan EU och Kina(6) och av den 5 februari 2009 om handel och ekonomiska förbindelser med Kina(7) ,

–  med beaktande av sina människorättsresolutioner av den 21 januari 2010 om kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Kina, särskilt i fallet Liu Xiaobo(8) , av den 10 mars 2011 om situationen och kulturarvet i Kashgar (Xinjiangs uiguriska autonoma region i Kina)(9) , av den 7 april 2011 om fallet med Ai Weiwei(10) , av den 5 juli 2012 om skandalen med tvångsaborter i Kina(11) , av den 26 november 2009 om Kina: minoriteters rättigheter och tillämpningen av dödsstraff(12) och av den 16 december 2010 om årsrapporten för 2009 om de mänskliga rättigheterna i världen och Europeiska unionens politik på området(13) ,

–  med beaktande av EU:s vapenembargo som infördes efter kraftåtgärderna på Himmelska fridens torg i juni 1989 och som parlamentet stödde i sin resolution av den 2 februari 2006 om de viktigaste aspekterna och de grundläggande vägvalen när det gäller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken(14) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 7 juli 2005 om förbindelserna mellan EU, Kina och Taiwan samt säkerheten i Fjärran Östern(15) ,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Tibet och människorättssituationen i Kina, särskilt resolutionerna av den 25 november 2010 om Tibet: planer på att göra kinesiska till det huvudsakliga undervisningsspråket(16) , av den 27 oktober 2011 om Tibet, särskilt fallen av självbränningar bland nunnor och munkar(17) och av den 14 juni 2012 om Tibet: situationen avseende de mänskliga rättigheterna(18) ,

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A7-0434/2012), och av följande skäl:

A.  Det strategiska partnerskapet mellan EU och Kina är mycket viktigt för förbindelserna mellan EU och Kina, och dessa förbindelser har mycket stor betydelse för att man ska kunna finna lösningar på globala problem såsom global och regional säkerhet, den ekonomiska krisen, global finansiell reglering och marknadsreglering, energitrygghet, icke-spridning av massförstörelsevapen och kärnvapen, klimatförändringar, den ekonomiska och sociala utvecklingen av en marknadsekonomi, främjande av demokrati och mänskliga rättigheter och bekämpning av organiserad brottslighet, terrorism och piratverksamhet, och för att man ska kunna skapa en ram för diskussioner om bilaterala spörsmål mellan EU och Kina

B.  Ett strategiskt partnerskap förutsätter ett starkt åtagande för ömsesidigt ansvar och ett stort förtroende och måste bygga på universella värden.

C.  Förbindelserna mellan EU och Kina har utvecklats avsevärt sedan samarbetsavtalet mellan EU och Kina undertecknades 1985. Kommissionen antog sin politiska huvudstrategi om Kina 2006 och inom denna ram inledde den i januari 2007 förhandlingar om ett omfattande partnerskaps- och samarbetsavtal i syfte att ytterligare förbättra förbindelserna mellan EU och Kina, särskilt på handels- och investeringsområdet.

D.  Kina genomgår en socioekonomisk övergång från en modell med omfattande statlig kontroll över ekonomin till en modell som bygger på större ekonomiska friheter, vilket i sin tur har gjort det möjligt för en stor andel av den kinesiska befolkningen att höja sin levnadsstandard.

E.  Det har emellertid inte gjorts liknande framsteg när det gäller de politiska friheterna.

F.  De mänskliga rättigheterna kompletterar varandra och är universella, oförytterliga, odelbara och avhängiga av varandra. Kina visar att landet uppmärksammar ekonomiska och sociala rättigheter (t.ex. mat, kläder, ekonomisk utveckling), och EU har en vidare syn på mänskliga rättigheter som i synnerhet innefattar och lägger tonvikten vid medborgerliga och politiska rättigheter (t.ex. yttrandefrihet, religionsfrihet och föreningsfrihet).

G.  Kinesiska medborgarrättsaktivister har rapporterat om hur de frihetsberövats i polishäkte i flera månader utan vare sig häktningsorder eller åtal och utan att de haft kontakt med sina familjer eller tillgång till rättshjälp.

H.  Redan 2007 instruerade president Hu Jintao domstolsväsendet på högsta nivå att domare ska vägledas av tre ”överhögheter”: partiet, folket och lagen, i nämnd ordning. Det kinesiska justitiedepartementet påbjöd i mars 2012 att alla advokater skulle svära en trohetsed till Kinas kommunistparti (KKP) för att få eller förnya sin auktorisation.

I.  I mitten av juni 2012 underblåstes debatten om att avskaffa den officiella ettbarnspolitiken av den chockerande nyheten om en extremt grym tvångsabort av Feng Jianmeis ofödda dotter i sjunde graviditetsmånaden.

J.  Trots att den kinesiska regeringen gjort framsteg med att främja vissa ekonomiska och sociala rättigheter förtrycks ständigt yttrande-, förenings-, mötes- och pressfriheten liksom rätten att ansluta sig till en fackförening. Människorättsorganisationer fortsätter att rapportera om allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna från de kinesiska myndigheternas sida, däribland domarna mot framstående dissidenter såsom fängslade Nobelpristagaren Liu Xiaobo, de utvidgade restriktionerna av medie- och internetfriheten, den skärpta övervakningen och trakasserierna av advokater, människorättsförsvarare och icke-statliga organisationer, utökningen av kontrollen och förtrycket av uigurer, tibetaner och deras friheter, det ökade antalet tvångsförsvinnanden och godtyckliga häktningar, bland annat vid hemliga, rättsstridiga anstalter som går under beteckningen ”svarta fängelser”. Förtrycket av tibetanernas grundläggande friheter har utlöst ett oroande antal självbränningar under senare år.

K.  Som stat har Kina anslutit sig till den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (MP-konventionen) och är permanent medlem av FN:s säkerhetsråd. En sådan ställning ger Kina särskilda skyldigheter att följa sina internationella rättsliga förpliktelser enligt MP-konventionen och FN-stadgan.

L.  Hu Jia, som tilldelades Sacharovpriset 2008, sitter fortfarande i husarrest under sträng bevakning och med begränsade kommunikationsmöjligheter.

M.  Den kinesiska staten erkänner endast fem religioner: buddhism, daoism, islam och kristendom (både katolicism och protestantism). Alla dessa religioner har centraliserade styrelser med huvudsäte i Peking som är bemannade av tjänstemän som är lojala mot KKP. KKP utnämner de högsta religiösa ledarna och har sedan 1999 förbjudit ej godkända religiösa grupper som Falun Gong i syfte att få dem att upphöra. Enligt människorättsorganisationer har detta förbud inneburit utomrättsliga tvångsåtgärder såsom godtyckliga fängslanden, tvångsarbete och fysisk tortyr som ibland lett till döden.

N.  Det autonoma området Tibet, andra tibetanska autonoma områden och den uiguriska autonoma regionen Xinjiang har blivit allt viktigare territorier när det gäller Kinas strategiska, regionala, militära och ekonomiska överväganden och den kinesiska regeringen betraktar dem därför som centrala för Kinas ”territoriella integritet”. Sedan 2009 har minst 90 tibetaner tänt eld på sig själva i tibetanbefolkade områden i Folkrepubliken Kina, däribland det autonoma området Tibet och de tibetanska autonoma områdena i provinserna Gansu, Sichuan och Qinghai.

O.  Trots att den kinesiska ekonomins öppnande har inneburit stora fördelar, såsom bättre tillträde till arbetsmarknaden och lägre arbetslöshet i landsbygdsområden, har inte alla delar av den kinesiska befolkningen vunnit lika mycket på Kinas ekonomiska tillväxt, och inom landet har det uppstått stora skillnader mellan stad och landsbygd.

P.  Bristande jämlikhet mellan stads- och landsbygdsbefolkningen i fråga om inkomster, sysselsättningsmöjligheter, social välfärd, hälso- och sjukvård och utbildning utgör en stor sammanhållningpolitisk utmaning för Kina.

Q.  Samarbetet mellan EU och Kina inom vetenskap och teknik är en fråga av gemensamt intresse. Internetanvändningen har spridits i Kina, och det finns nu fler än 500 miljoner användare, vilket skapar en allmän opinion på nätet. Landets internetmiljö är dock fortfarande mycket restriktiv.

R.  EU är det största turistmålet i världen och fram till 2020 väntas 100 miljoner kineser resa utomlands. Därför finns det anledning att stödja de initiativ som syftar till att locka dessa nya turistströmmar.

S.  Kina är det land som släpper ut mest koldioxid i världen, och utsläppsnivåerna ökar fortfarande snabbt. Kinas koldioxidutsläpp per invånare uppgick till 6,8 ton under 2010 och väntas 2017 överstiga USA:s utsläpp per invånare.

T.  Kina ökar sina ansträngningar när det gäller marknadsbaserade system för handel med utsläppsrätter. Kina genomför nu sju pilotprojekt på området i syfte att införa ett nationellt system för handel med utsläppsrätter 2015.

U.  Under det tjugoförsta århundradet ser vi Kinas återkomst på den globala arenan som en ekonomisk makt och handelsmakt på grund av landets snabbt växande ekonomiska makt och dolda militära upprustning.

V.  EU håller fast vid sin politik för ett enat Kina när det gäller förbindelserna mellan Folkrepubliken Kina och Taiwan.

W.  Folkrepubliken Kinas positiva roll i Sydostasien när det gäller ekonomisk regionalisering och dynamik överskuggas i allt högre grad av territoriella tvister i Sydkinesiska havet med Vietnam, Malaysia, Indonesien, Brunei, Filippinerna och Taiwan, och i Östkinesiska havet med Japan och Taiwan. Alla dessa områden är rika på fisk och har även stora olje- och gastillgångar.

X.  Kina upprätthåller nära förbindelser med Nordkorea, som i stort sett är ekonomiskt beroende av Kina. Inflödet av kinesiska pengar och turister är i nuläget avgörande för att regimen i Pyongyang ska kunna överleva.

Y Kina samarbetar med Ryssland, fyra centralasiatiska länder (Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan och Uzbekistan) samt fyra observatörsländer (Indien, Iran, Mongoliet och Pakistan) i Shanghai Cooperation Organisation (SCO). Kinesiska investeringar i Centralasien kommer under nästa årtionde att öka från 20 miljarder US-dollar till 100 miljarder US-dollar, vilket aviserades vid SCO-toppmötet i Peking den 6 juni 2012.

Z.  De allt djupare förbindelserna mellan Kinas och USA:s regeringar och de starka finansiella och ekonomiska banden mellan de båda länderna utgör ett av världens viktigaste bilaterala förhållanden. EU är Kinas främsta handelspartner.

AA.  Ingenstans i världen är Kinas explosiva tillväxt mer synlig än i Afrika och Latinamerika. Detta framgår inte minst av den imponerande tillväxten av Kinas ömsesidiga handelsvolym i Afrika, vilken steg från 80 procent mellan 2009 och 2011 till 166,3 miljarder US-dollar enligt statistik som släppts av det kinesiska handelsdepartementet. Kinas utländska direktinvesteringar i Afrika steg med 58,9 procent 2011 till 1,7 miljarder US-dollar. De kinesiska intressena i Afrika framgår av stora utvecklingsprojekt såsom järnvägar, vägar och sociala välfärdsprojekt.

Strategiskt partnerskap och samarbete mellan EU och Kina

1.  Europaparlamentet stöder det offentliga åtagande som EU och Kina gjorde i sin strategiska högnivådialog den 9–10 juli 2012 i Peking för att med sitt strategiska partnerskap, som bygger på gemensamma intressen och ömsesidig förståelse, föregå med gott exempel på internationellt samarbete under det tjugoförsta århundradet. Parlamentet stöder och uppmuntrar nästan 60 sektoriella dialoger mellan EU och Kina i övertygelsen om att ett stärkt och högt utvecklat partnerskap kommer att vara till ömsesidig nytta för både EU och Kina. Parlamentet vill dock stärka dessa dialoger på människorätts-, miljö-, säkerhets- och energiområdet och särskilt i fråga om kampen mot varumärkesförfalskningar med hänsyn till dess konsekvenser för folkhälsan och den allmänna säkerheten. Parlamentet uppmuntrar försöken att aktivt eftersträva samverkanseffekter mellan Kinas tolfte femårsplan och Europa 2020-strategin, med siktet inställt på att fördjupa det pragmatiska samarbetet på olika områden. Parlamentet anser dessutom att det strategiska partnerskapet måste definieras bättre, och begär att de ökade handelsförbindelserna med Kina ska gå hand i hand med konkreta framsteg i den politiska dialogen om mänskliga rättigheter och rättsstaten.

2.  Europaparlamentet förväntar sig att medlemsstaterna kommer att ge Europeiska utrikestjänsten, särskilt dess delegation i Peking, ett tydligt mandat att stärka det strategiska partnerskapet mellan EU och Kina genom att tala med en röst till den kinesiska regeringen. Parlamentet förväntar sig också att medlemsstaterna avstår från att ta bilaterala utrikespolitiska initiativ som kan äventyra utrikestjänstens insatser. Parlamentet begär att EU gentemot Kina tillämpar en långsiktig strategi som säkrar den operativa samordningen både mellan EU-institutionerna och mellan EU och dess medlemsstater. Parlamentet förväntar sig att de kinesiska myndigheterna på alla politiska nivåer stärker det strategiska partnerskapet mellan EU och Kina genom att tillämpa ömsesidiga och internationella överenskommelser och regler på ett konsekvent och öppet sätt.

3.  Europaparlamentet välkomnar överenskommelserna vid det femtonde toppmötet mellan EU och Kina, vilket hölls i Bryssel den 20 september 2012. Dessa överenskommelser bör snarast träda i kraft och genomföras, vilket skulle stärka förbindelserna mellan unionen och Kina.

4.  Europaparlamentet välkomnar också de åtaganden som gjordes vid det femtonde toppmötet mellan EU och Kina, särskilt när det gäller förhandlingarna om ett avtal om investeringar och inledandet av en regelbunden dialog om försvars- och säkerhetsfrågor.

5.  Europaparlamentet anser att förbindelserna mellan EU och Kina, såväl inom ekonomi och handel som inom kulturella och sociala områden, skulle kunna vara en av de viktigaste faktorerna för utveckling och förbättring av båda samhällena, och ser därför detta samarbete som avgörande för båda sidornas intressen.

6.  Europaparlamentet välkomnar starten av och den framgångsrika första omgången av EU:s och Kinas högnivådialog människor emellan. Det har gjorts tillfredsställande framsteg och uppnåtts positiva resultat under året för interkulturell dialog mellan EU och Kina. Parlamentet noterar överenskommelsen vid det femtonde toppmötet mellan EU och Kina om en rad uppföljningsinsatser inom olika områden som rör utbildning, kultur, flerspråkighet och ungdomsfrågor.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet och de berörda kinesiska myndigheterna att i samarbete med parlamentet underlätta turistströmmarna från Kina till EU genom att harmonisera och påskynda förfarandena för utfärdandet av viseringar till kinesiska medborgare, särskilt för affärsturism och konferenser.

8.  Europaparlamentet välkomnar att båda sidor vid det femtonde toppmötet mellan EU och Kina efterlyste en bred dialog på lämplig nivå mellan EU och Kina om rörlighet och migration, och att båda åtog sig att fortsätta undersöka möjligheterna att underlätta utbyten för kinesiska medborgare och EU-medborgare, bland annat ömsesidiga viseringsundantag för innehavare av diplomatpass.

9.  Europaparlamentet understryker att Kina inte bara är världens näst största ekonomi och det största exportlandet i den globala ekonomin, utan även en allt viktigare politisk makt.

Situationen i landet

10.  Europaparlamentet betonar att Kina under senare årtionden har gjort viktiga sociala framsteg. Aldrig tidigare har ett så enormt land på så kort tid förbättrat sina medborgares livskvalitet på ett sådant sätt. Kinas ekonomiska tillväxt har lyft mer än en halv miljard människor ur fattigdom sedan 1990.

11.  Europaparlamentet noterar den tolfte femårsplanen (2011–2015) som antogs av den nationella folkkongressen i mars 2012 och som har till syfte att ta itu med de negativa sidoeffekterna av en enastående period av fortsatt hög ekonomisk tillväxt, såsom akuta miljöhot, regionala obalanser, stigande inkomstklyftor och fortsatta kollektiva protester mot sociala, ekonomiska och rättsliga missförhållanden.

12.  Europaparlamentet noterar att det är viktigt att urskilja gemensamma nämnare mellan Europa 2020-strategin och Kinas tolfte femårsplan.

13.  Europaparlamentet välkomnar Kinas framgångsrika ekonomiska politik, men delar oberoende kinesiska forskares och observatörers kritik att upprätthållandet av denna trend allvarligt hotas av korruptionsskandaler, bristande öppenhet och en ”röd aristokrati” av nära familjemedlemmar till tidigare och nuvarande partiledare som har enorma förmögenheter på grund av sina politiska och ekonomiska förbindelser, en allvarlig situation som nyligen avslöjades genom Bo Xilai-affären.

14.  Europaparlamentet ser fram emot att de upprepade kraven på demokratisering och politiska reformer snabbt genomförs inom KKP av den nya partiledningen. Endast effektiva politiska reformer för inkluderande, demokratiska och ansvariga institutioner som speglar Kinas etniska, religiösa, politiska och sociala mångfald kommer att bana väg för att bygga upp hållbar tillväxt och stabilitet och bromsa de delvis oberoende, egenmäktiga provinsiella, distriktsanknutna och lokala partibossar som allvarligt skadar Kinas nationella lednings rykte både i och utanför landet genom sitt maktmissbruk, särskilt med tanke på den mycket kostsamma endemiska korruptionen. Dessa fall bör hanteras genom införande av mekanismer som gör att beslutsfattare kan ställas till svars, vilket ordförande Hu Jintao erkände under KKP:s artonde kongress i november 2012.

15.  Europaparlamentet delar och stöder kinesiska advokaters kraftfulla avvisande av förslaget om en obligatorisk trohetsed till KKP då det är ett angrepp på rättssystemet och ett uppenbart åsidosättande av internationella rättsliga normer. Varje advokat borde svära trohet mot konstitutionen, inte mot ett politiskt parti eller en organisation.

16.  Europaparlamentet understryker att familjeplaneringstjänstemän gång på gång tvingar kvinnor till omänskliga ingrepp som tvångsabort eller sterilisering trots att tvångsaborter är strikt olagliga i Kina. Parlamentet fördömer ”avgiften för socialt underhåll”, ett ofta orimligt bötesbelopp som föräldrar måste betala i händelse av extra födslar, vilket var fallet i tragedin med Feng Jianmei. Enligt officiell statistik för 2011 kom 8 400 klagomål från offer mot fel som begåtts av familjeplaneringsmyndigheterna. Parlamentet stöder helhjärtat de kinesiska röster som kräver ett slut på ettbarnspolitiken, som är full av många kryphål, särskilt mot bakgrund av befolkningsutvecklingen i Kina. Parlamentet betonar samtidigt de allvarliga negativa sociala och psykologiska konsekvenserna av denna politik, till exempel sociala skillnader, försämrad jämställdhet, den utbredda negativa synen på flickfödslar och den växande obalansen mellan små pojkar och flickor – vilket skapar ”små kejsare” – bryter mot den traditionella familjestrukturen och dessutom minskar antalet ungdomar som träder in på arbetsmarknaden. De kinesiska ledarna uppmanas att högprioritera en lösning på detta problem.

17.  Europaparlamentet beaktar allvarligt de starka protesterna från de anställda på fabriken Foxconn och kräver att arbetstagarnas rättigheter ska respekteras. Parlamentet stöder försöken att uppnå anständiga löner och arbetsförhållanden.

18.  Europaparlamentet välkomnar Kinas försök att etablera ett landsomfattande system för handel med utsläppsrätter senast 2015, vilket i framtiden skulle kunna integreras med andra system för handel med koldioxidutsläpp, framför allt EU:s utsläppshandelssystem. Parlamentet noterar emellertid att Kina ännu inte har en fullt fungerande, mogen marknadsekonomi, vilket är en självklar förutsättning för en välfungerande utsläppshandel.

19.  Europaparlamentet uppmanar enträget den kinesiska regeringen att utöka mätningarna av förorenande ämnen och utsläpp för att få bukt med bristen på tillförlitliga data om koldioxidutsläpp, införa en bättre rättslig infrastruktur och utöka kapacitetsuppbyggnaden på administrativ nivå. Parlamentet välkomnar i det avseendet EU:s och Kinas finansieringsöverenskommelse från den 20 september 2012, vilken främjar miljön, övergången till en koldioxidsnål ekonomi och minskningen av växthusgasutsläppen i Kina.

20.  Europaparlamentet noterar att Hongkongs högste politiske ledare beslutade att inte tvinga fram genomförandet av en kontroversiell ”nationell utbildningsplan” efter massdemonstrationer och utbredd opposition. Parlamentet uppmanar myndigheterna i Peking att fullt ut respektera principen om ”ett land – två system” i enlighet med det avtal som undertecknades innan den tidigare brittiska kolonin överlämnades till Folkrepubliken Kina. Parlamentet välkomnar det höga valdeltagandet i det senaste valet till det lagstiftande rådet och förväntar sig att allmän rösträtt snarast införs för valet av samtliga ledamöter av denna församling.

Mänskliga rättigheter och demokrati

21.  Europaparlamentet beundrar och stöder det mod och den aktivism som visas av de kinesiska medborgare som agerar på ett socialt ansvarsfullt sätt för att skydda och försvara universellt erkända sociala och mänskliga rättigheter, och för att utmana och ta itu med välkända sociala faror och/eller brottsliga gärningar, till exempel korruption, missbruk av tjänsteställning, miljöskador, aids-smitta, matförgiftning, byggfusk i samband med skolbyggnader samt olaglig expropriation av mark och egendomar som ofta genomförs av lokala partimyndigheter. Parlamentet riktar kritik mot alla de officiella repressalierna gentemot dessa kinesiska medborgare och uppmanar enträget den kinesiska ledningen att uppmuntra civilt ansvarstagande när det gäller att respektera sociala mänskliga rättigheter och att rehabilitera officiellt förföljda och straffade försvarare av dessa rättigheter. Parlamentet påminner den kinesiska ledningen om att fullt ut respektera nationell och internationell människorättslagstiftning.

22.  Europaparlamentet ställer sig helt och hållet bakom de kinesiska advokater och jurister som påtalat att de förödmjukande häktningarna av misstänkta under mer än 15 dagar strider mot den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (MP-konventionen), som Kina undertecknade i oktober 1998. Det är oroväckande att den kinesiska regeringen inte vill ratificera MP-konventionen, vilket man fortfarande inte gjort. Parlamentet beklagar djupt att den nya straffprocessrätten från 2013 tillåter polis och statliga säkerhetsmyndigheter att hålla en misstänkt häktad så länge som 14 månader utan bistånd av en advokat. Parlamentet stöder fullt ut de kinesiska jurister som kritiserat att polisen inte bara kan välja att sätta misstänkta i husarrest utan även att hålla dem häktade enligt reglerna om ”häktning på ett bestämt ställe”. Parlamentet stöder alla initiativ från kinesiska jurister som syftar till att reformera Folkrepubliken Kinas straffprocessrätt i grunden.

23.  Europaparlamentet uppmanar Kina att uppfylla sociala miniminormer och understryker hur viktigt det är att följa och snabbt införa Internationella arbetsorganisationens samtliga bestämmelser, inklusive rätten att fritt bilda oberoende fackföreningar. Parlamentet välkomnar genomförandet av lagen om anställningsavtal och anser att den rättsliga ramen bör kompletteras med en lag om kollektivavtal. Parlamentet uppmanar enträget såväl kinesiska myndigheter som europeiska investerare och företag verksamma i Kina att iaktta internationella arbetsnormer och garantera anständiga löner och arbetsvillkor och respekt för de mänskliga rättigheterna i Kina. EU bör inte ge tillträde till marknaden för varor som producerats genom barnarbete vid anläggningar där det sker allvarliga brott mot internationella arbetsnormer och mänskliga rättigheter, såsom fångläger.

24.  Europaparlamentet anser att obalanserna i handeln mellan EU och Kina speglar deras olika sociala, ekonomiska och demokratiska modeller. Parlamentet anser att den begränsade eller obefintliga respekten för vissa rättigheter i Kina är en bidragande faktor. Parlamentet betonar vikten av att utforma en strategi för dialog med Kina, som bör börja med arbetsmarknadsfrågor.

25.  Europaparlamentet fruktar att antalet fångar som avrättas enligt Kinas lagstiftning om dödsstraff, liksom den rutinmässiga karaktären på rättegångar och efterföljande avrättningar, strider mot andan i den mänskliga rättigheten till en fri och rättvis rättegång. De kinesiska myndigheternas snabba hantering gör nämligen att ogiltiga rättegångar och andra fel kan bli förbisedda och därmed att oskyldiga människor riskerar att avrättas. Det är ett allvarligt misstag att tillämpa dödsstraff inom ett otydligt rättssystem där det saknas full insyn och där fångars rättigheter ännu inte är fullt utvecklade. De kinesiska myndigheterna uppmanas att ompröva sin linje när det gäller dödsstraff.

26.  Europaparlamentet betonar att det strategiska partnerskapet mellan EU och Kina omfattar ömsesidig mediefrihet, vilket innebär pressfrihet för kinesiska medier i EU och även pressfrihet för europeiska medier i Kina. Parlamentet förväntar sig att alla EU-institutioner starkt förespråkar denna grundläggande människorättsprincip i sina kontakter med sina respektive kinesiska partner.

27.  Europaparlamentet beklagar djupt de kinesiska myndigheternas kontroll och censur av internet och konstaterar med oro att den kinesiska regeringen skärper sin övervakning av internet genom en ny lag som förbjuder människor att röja statshemligheter, skada nationalkänslan, äventyra landets etniska enhet eller uppmana till ”olagliga protester” eller ”massmöten”. Därför finns det inte längre någon riktig gräns för censuren eller förföljelsen. Parlamentet är bekymrat över att det saknas garantier i den nya lagen, vilket gör att den kan utnyttjas på ett otillbörligt sätt. Parlamentet betonar att begreppen ”olagliga protester” och ”massmöten” endast bör användas om det finns en faktiskt fungerande lag om fredliga och lagliga protester. Den kinesiska regeringen uppmanas att tillåta en mångfald av åsikter på internet, i medierna och rent allmänt i den offentliga sfären. Parlamentet påminner om att rätten till yttrandefrihet på internet nyligen erkänts av FN:s råd för mänskliga rättigheter.

28.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över ikraftträdandet av de nya bestämmelserna om kontroll av internet, vilka gör det lagligt att stänga bloggar och föreskriver stränga påföljder för bloggare och journalister och för de advokater som försvarar dem.

29.  Europaparlamentet betonar att i ett land med fler än 500 miljoner internetanvändare är digitala friheter det enda alternativet om cyberrymden ska kunna blomstra och utvecklas. De kinesiska myndigheterna uppmanas att både säkra och skydda den enorma cybersfär som utvecklats i deras land och att inrikta sina insatser på förbättringar i stället för på censur och kontroll.

30.  Europaparlamentet noterar den kinesiska regeringens betydande insatser för att utveckla Tibet och Xinjiang ekonomiskt och den påverkan dessa insatser haft på nomadfolk och traditionella försörjningsmöjligheter. Parlamentet uppmanar enträget den kinesiska regeringen att agera på ett politiskt ansvarsfullt sätt genom att involvera de tibetanska och uiguriska folken i styresfrågor på ett meningsfullt sätt, bland annat i fråga om resursförvaltning och prioriteringar för ekonomisk utveckling, samt respektera i stället för att försvaga kulturella element som språk och religion. Parlamentet hävdar med bestämdhet att den kinesiska regeringen varken kommer att uppnå bestående stabilitet i Tibet eller Xinjiang eller harmoni bland de kinesiska, tibetanska och uiguriska folken med hjälp av tvångsassimilering, kulturförstöring eller repressiva polis- och säkerhetsmetoder, utan enbart genom att på ett seriöst sätt ta itu med alla inhemska klagomål för att skapa ett verkligt gemensamt ansvar för välbefinnandet i de båda autonoma provinserna. Parlamentet uppmanar enträget den kinesiska regeringen att häva stoppet för oberoende observatörer i regionerna.

31.  Europaparlamentet betonar att en religiös väckelse håller på att ske i Kina trots en hård förtryckande politik, vilket framgår av att otaliga gudstjänstlokaler åter öppnats och rekonstruerats. Parlamentet uppmanar enträget de kinesiska myndigheterna att dra tillbaka politik och åtgärder som inskränker någon medborgares grundläggande rätt till religions- och trosfrihet.

32.  Europaparlamentet uppmanar de kinesiska myndigheterna att ge de protestantiska huskyrkorna och de underjordiska katolska kyrkorna, liksom kyrkor tillhörande andra religioner, officiellt erkännande. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att den internationella människorättslagstiftningen erkänner religions- och trosfrihet oavsett om man är medlem i något samfund eller inte, vilket innebär att medlemskap inte bör vara ett obligatoriskt villkor för att man ska kunna utöva sin religion. Parlamentet fördömer kraftigt alla försök från myndigheterna att beröva dessa icke-registrerade kyrkor deras grundläggande rätt till religionsfrihet genom att införa kravet på att verksamheten ska drivas under ledning av regeringskontrollerade styrelser och konfiskera deras egendomar, och till och med använda frihetsberövanden för att tysta dem. Detta inkräktar på deras religiösa autonomi och inskränker allvarligt deras verksamhet.

33.  Europaparlamentet delar kinesiska juristers uppfattning att de grundläggande bristerna i Kinas religionslag står att finna i författningen, eftersom principen om ”religionsfrihet” enligt första och andra klausulerna i artikel 36 står i konflikt med den princip om ”religionsbegränsningar” som anges i klausulerna 3 och 4 utan att det tydligt framgår vilket som har företräde. Parlamentet ansluter sig till kravet från kinesiska jurister att religionsfriheten bör upprättas som princip med företräde i författningen.

34.  Europaparlamentet erkänner insatserna för kontroll och försiktig tillämpning av dödsstraffet i Kina, men är oroat över att den kinesiska regeringen fortfarande står fast vid sin politik att inte offentliggöra några siffror över hur många fångar som avrättas varje år, genom att klassificera information om dödsstraffet som statshemligheter. Vidare uppmanas de kinesiska myndigheterna enträget att upphöra med den politiserade användningen av dödsstraffet och se till att landets rättsliga system innefattar rättssäkerhetsgarantier till skydd för dem som dömts till döden, inklusive rätten till en rättvis rättegång i enlighet med internationella normer.

35.  Europaparlamentet anser att det är beklagligt att det inom människorättsdialogen mellan EU och Kina fortfarande inte har gjorts några betydande framsteg och att man inte nått några konkreta och synliga resultat. Parlamentet påminner om att EU:s utrikesministrar i juni 2012 lovade, efter det att EU:s nya strategi för mänskliga rättigheter antagits, att EU nu med kraft skulle ”ta upp frågor om mänskliga rättigheter i alla lämpliga former inom den bilaterala dialogen, även på högsta nivå”. Parlamentet uppmanar EU:s nyutnämnda särskilda representant för mänskliga rättigheter, Europeiska utrikestjänsten, rådet och kommissionen att trappa upp sina insatser för att gjuta nytt liv i denna process och göra dialogen effektivare och mer resultatorienterad, bland annat genom att ordna förberedande möten med såväl internationella som lokala organisationer i det civila samhället och icke-statliga organisationer i närvaro av myndigheter från båda sidor. En sådan dialog bör ingå i alla kontakter med tjänstemän från strategiska partnerländer såsom Kina. Parlamentet betonar vikten av att grundligt ta itu med alla problem som rör de mänskliga rättigheterna och rättsstaten i Kina och EU. Vid toppmöten och människorättssamtal mellan EU och Kina bör dagordningen innehålla ett antal väldefinierade diskussionsfrågor och konkreta riktmärken. Parlamentet uppmanar enträget unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Catherine Ashton, att uttrycka sin oro över människorättsbrotten i Kina och att offentligt ta upp konkreta fall och frågor som diskuterats vid alla möten med kinesiska tjänstemän. Parlamentet uppmuntrar tjänstemän från EU:s medlemsstater att följa samma linje på ett konsekvent och samordnat sätt. EU-företag med verksamhet i Kina bör rätta sig efter FN:s vägledande principer om företagande och mänskliga rättigheter. EU och medlemsstaterna uppmanas enträget att noggrant kontrollera att detta görs.

Förbindelserna över Taiwansundet

36.  Europaparlamentet bekräftar EU:s politik för ett enat Kina och välkomnar de ökade kontakterna mellan Folkrepubliken Kina och Taiwan. Parlamentet betonar att förbindelserna över Taiwansundet har förbättrats, även om de fortfarande allvarligt undermineras av de kinesiska missiler som riktas mot Taiwan och av Kinas internationella isolering av Taiwan. Parlamentet stöder Taiwans meningsfulla deltagande i internationella organisationer, vilket framgår av rådets förklaring 9486/09 av den 8 maj 2009.

37.  Europaparlamentet är nöjt över att miljontals kinesiska medborgare har visat stort intresse för president- och parlamentsvalen i Taiwan den 14 januari 2012, som för första gången kan följas direkt på internet.

38.  Europaparlamentet välkomnar de starka och blomstrande förbindelserna över Taiwansundet, samt det faktum att Taiwan på nytt har öppnats för kinesiska turister och kulturellt samarbete. Internationaliseringen av handeln och investeringarna är den bästa garanten för Taiwans stabilitet. Därför uppmanas Taiwans regering enträget att se till att dess investeringar i Folkrepubliken Kina åtföljs av investeringar på annat håll.

Den externa situationen

39.  Europaparlamentet uppmanar enträget Folkrepubliken Kina att använda sin globala position på ett mer ansvarsfullt sätt, särskilt i FN:s säkerhetsråd, där landet har permanent medlemskap och vetorätt. Parlamentet betonar i detta sammanhang att Kina bör överge sitt veto mot en resolution från FN:s säkerhetsråd som tillåter en intervention i Syrien med syftet att stoppa inbördeskriget och ge det syriska folket möjligheten att ta sitt lands framtid i egna händer, i en demokratisk och fri process. Parlamentet betonar att Kina även bör agera på ett ansvarsfullt sätt som står i proportion till landets plats i världen i G20 när det gäller frågor om hanteringen av finanskrisen genom att ställa sig bakom Världshandelsorganisationens regler och genom att följa alla internationella konventioner och fördrag som landet har undertecknat.

40.  Europaparlamentet uppmanar enträget Folkrepubliken Kina att entydigt åta sig att följa FN:s stadga och internationell rätt i samband med att landet eftersträvar sina mål utomlands.

41.  Europaparlamentet uppskattar att Kina är det land som bidrar med flest fredsbevarande trupper bland de permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd, framför allt med sin flotta som nu genomgår en snabb modernisering. I detta sammanhang välkomnar parlamentet det ökade samarbetet med EU i kampen mot piratverksamhet i Adenviken. Parlamentet uppmanar Kina att i sin egenskap av ständig medlem av FN:s säkerhetsråd samarbeta på ett ansvarsfullt sätt med världssamfundet i viktiga globala säkerhetsfrågor, såsom situationen i Syrien och Iran.

42.  Europaparlamentet erkänner Kinas ansvar för att både ombesörja säkerhet för sina medborgare och åta sig rollen att främja fred och stabilitet i världen, och välkomnar landets ökade deltagande i FN. Parlamentet begär emellertid att Kina visar större öppenhet och bedriver ett närmare samarbete med EU och FN i dessa frågor. Parlamentet ser också gärna att landet undviker isolering i utvecklingen av sin utrikespolitik.

43.  Europaparlamentet uppmanar Kina att se över sin politik för ”icke-inblandning i andra länders interna angelägenheter” om det sker allvarliga brott mot internationell humanitär rätt.

44.  Europaparlamentet välkomnar den dialog mellan EU och Kina som inleddes i juli 2012 om försvars- och säkerhetspolitiken. Parlamentet föreslår att denna dialog utsträcks till hela Asien och Stillahavsområdet.

45.  Europaparlamentet ber Kina att skingra växande internationell oro över dess icke-transparenta militärbudget.

46.  Europaparlamentet understryker den globala betydelsen av Sydkinesiska havet, genom vilket en tredjedel av världens handel passerar. Parlamentet är bekymrat över de ökande spänningarna och vädjar därför eftertryckligen till alla berörda parter att avstå från ensidiga politiska och militära åtgärder, tona ned sina uttalanden och lösa sina motstridiga territoriella anspråk i Sydkinesiska havet genom internationell skiljedom i enlighet med internationell rätt, särskilt FN:s havsrättskonvention, för att trygga den regionala stabiliteten.

47.  Europaparlamentet är mycket oroat över de ökande spänningarna mellan Kina och Japan. Parlamentet vädjar till Kina och Japan att motarbeta sina ömsesidiga fiendebilder och beklagar att 40-årsdagen för ländernas diplomatiska förbindelser inte utnyttjades till konstruktiva förhandlingar.

48.  Europaparlamentet uppmanar, mot bakgrund av Europeiska unionens betydande intresse av säkerhet och stabilitet i Östasien, alla berörda parter (Kina, Japan och Taiwan) att visa återhållsamhet och vidta åtgärder för att lugna situationen på de omstridda öarna. Parlamentet uppmanar enträget alla berörda parter att lösa tvister på fredlig väg, i en anda av samarbete och med respekt för internationell rätt, särskilt FN:s havsrättskonvention, och att komma överens om nedtrappningsåtgärder vid oförutsedda incidenter.

49.  Europaparlamentet noterar Taiwans initiativ att nå samförstånd om en uppförandekod för Östkinesiska havet och inrättandet av en mekanism som gör det möjligt för alla sidor att samarbeta när det gäller den gemensamma utvinningen av regionens naturresurser, inklusive kapaciteten för elproduktion från förnybara källor.

50.  Europaparlamentet konstaterar att Kina har en avgörande roll i samarbetet mellan de båda parterna på den koreanska halvön och uppmanar Folkrepubliken Kina att mer aktivt eftersträva ett närmare samarbete mellan nord och syd.

51.  Europaparlamentet konstaterar, och tycker det är beklagligt, att den diktatoriska och förtryckande nordkoreanska regimens överlevnad i hög grad är beroende av Kina. Parlamentet välkomnar Kinas ansvarsfulla beteende att rösta för det starka fördömandet från FN:s säkerhetsråd den 15 april 2012 av Nordkoreas misslyckade raketuppskjutning, som många uppfattar som ett försök att testa en missil. Parlamentet ser fram emot att Kina fortsätter att ta ansvar för stabiliteten på Koreahalvön och att sexpartssamtalen om det nordkoreanska kärnvapenhotet snabbt återupptas. Framför allt ser parlamentet också fram emot en kraftig förbättring av de dagliga levnadsvillkoren för nordkoreanska medborgare genom kinesiska incitament.

52.  Europaparlamentet noterar att Kina har fått en viktigare roll i den centralasiatiska regionen genom projekt inom handel, ekonomi och energi. Parlamentet anser att Kina kan spela en framträdande roll för utvecklingen av länderna i Centralasien och uppmanar Folkrepubliken Kina att främja bättre förbindelser mellan staterna där som ett avgörande steg på väg mot regionalt samarbete. Parlamentet uppmärksammar att Kinas huvudmål inom Shanghai Cooperation Organisation är att nå fred och stabilitet i Centralasien genom att kollektivt bekämpa de ”tre onda tingen”: extremism, separatism och terrorism. Parlamentet noterar att Kina har ett stort strategiskt och ekonomiskt intresse i regionen, med tanke på utvinningen av dess stora olje- och gasreserver och att Centralasien och Kinas kustlinje kopplas samman med järnvägar och motorleder.

53.  Europaparlamentet välkomnar de band som utvecklas mellan Kina och Afghanistan mot bakgrund av de samtal som för första gången i historien förts på högsta ledarskapsnivå. Parlamentet anser att Kina kan spela en central roll för stabiliseringen av Afghanistan genom att inta rollen som mjuk makt och manar till utveckling av ett nära samarbete mellan EU och Kina i denna fråga.

54.  Europaparlamentet konstaterar att den nya amerikanska strategin att förnya intresset för Asien uppfattas av den kinesiska ledningen som ett försök från USA:s sida att hålla tillbaka Kinas snabba ekonomiska och politiska väg uppåt. Parlamentet uppmuntrar Kina och USA att undvika spänningar och en kapprustning i Stillahavsområdet och uppmanar enträget Kina att säkerställa den fria rörligheten på haven.

55.  Europaparlamentet bedömer att det inflytande som Kinas ökande investeringar i utvecklingsländerna har på ekonomi, samhälle och miljö bör beaktas mycket allvarligt.

56.  Europaparlamentet konstaterar att den ökande kinesiska närvaron i Afrika har bidragit till ekonomisk utveckling med särskilt fokus på infrastrukturprojekt. Parlamentet uppskattar den kinesiska ledningens erkännande av den allvarliga kritik mot Kinas obalanserade och råvaruinriktade Afrikapolitik som riktades under forumet för kinesisk-afrikanskt samarbete (FOCAC) den 20 juli 2012 i Peking. Detta erkännande framgår av ledningens aktuella öppna stöd för en diversifiering av sin verksamhet på den afrikanska kontinenten. Parlamentet välkomnar det löfte som presidenten och partiledaren Hu Jintao gav vid detta forum för kinesiskt-afrikanskt samarbete om att ge ett rekordbistånd på 20 miljarder US-dollar till afrikanska länder under de kommande tre åren för att utveckla deras infrastruktur, jordbruk, tillverkningsindustri samt små och medelstora företag. Parlamentet välkomnar Kinas uttryckliga stöd för utvinningsindustrins initiativ för ökad öppenhet (EITI) och uppmuntrar de kinesiska myndigheterna att följa den globala trenden för ökad öppenhet och utöka sina konkreta åtaganden på det området. Parlamentet uppmanar EU att fortsätta övervaka de politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenserna av Kinas växande investeringar i Afrika.

57.  Europaparlamentet är oroat över att den ökande kinesiska närvaron i Afrika har lett till allvarliga sociala spänningar, men välkomnar att kinesiska företag har uttryckt sin vilja att lägga större vikt vid företagens sociala ansvar i sin afrikanska verksamhet. Parlamentet uppmanar enträget de kinesiska myndigheterna att förankra sin Afrikapolitik i principerna och respekten för mänskliga rättigheter, främjandet av hållbar utveckling och mänsklig säkerhet.

58.  Europaparlamentet konstaterar att Kina alltmer ökar sin närvaro i utvinningen av naturresurser i Latinamerika, och att exporten av naturresurser till Kina har ökat med mer än 50 procent.

59.  Europaparlamentet uppmanar Kina, som står för de största globala koldioxidutsläppen, att spela en mer proaktiv och konstruktiv roll när det gäller att främja samarbetet inom världssamfundet för att tackla klimatförändringarna. Parlamentet välkomnar den vitbok som de kinesiska myndigheterna lade fram i november 2011 om den antagna politiken och de vidtagna åtgärderna för att bekämpa klimatförändringarna, och begär att denna vitbok genomförs skyndsamt.

60.  Europaparlamentet konstaterar att kontakter mellan människor kan ha avgörande betydelse när det gäller att skapa en bättre ömsesidig förståelse mellan Kina och EU och mellan Kina och några av landets övriga partner, såsom USA. Parlamentet välkomnar i det avseendet de program som är avsedda att underlätta rörligheten mellan Kina och EU.

61.  Europaparlamentet uppmanar enträget Kina att ge högsta prioritet åt att förbättra rättssäkerheten för utländska företag genom att upprätthålla principerna om jämlikhet och ömsesidighet och om företagens sociala ansvar.

o
o   o

62.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, Europeiska utrikestjänsten, kommissionen, medlemsstaternas och anslutnings- och kandidatländernas regeringar och parlament, Folkrepubliken Kinas regering, den nationella kinesiska folkkongressen, Taiwans regering och Taiwans lagstiftande församling Yuan.

(1) EGT L 250, 19.9.1985, s. 2.
(2) EGT L 6, 11.1.2000, s. 40.
(3) Antagna texter, P7_TA(2012)0218.
(4) Antagna texter, P7_TA(2012)0017.
(5) Antagna texter, P7_TA(2012)0334.
(6) EUT C 305 E, 14.12.2006, s. 219.
(7) EUT C 67 E, 18.3.2010, s. 132.
(8) EUT C 305 E, 11.11.2010, s. 9.
(9) EUT C 199 E, 7.7.2012, s. 185.
(10) EUT C 296 E, 2.10.2012, s. 137.
(11) Antagna texter, P7_TA(2012)0301.
(12) EUT C 285 E, 21.10.2010, s. 80.
(13) EUT C 169 E, 15.6.2012, s. 81.
(14) EUT C 288 E, 25.11.2006, s. 59.
(15) EUT C 157 E, 6.7.2006, s. 471.
(16) EUT C 99 E, 3.4.2012, s. 118.
(17) Antagna texter, P7_TA(2011)0474.
(18) Antagna texter, P7_TA(2012)0257.

Senaste uppdatering: 10 december 2014Rättsligt meddelande