Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2012/2234(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0137/2013

Ingivna texter :

A7-0137/2013

Debatter :

PV 20/05/2013 - 24
CRE 20/05/2013 - 23

Omröstningar :

PV 21/05/2013 - 6.14

Antagna texter :

P7_TA(2013)0204

Antagna texter
PDF 264kWORD 85k
Tisdagen den 21 maj 2013 - Strasbourg Slutlig utgåva
En agenda för tillräckliga, trygga och långsiktigt bärkraftiga pensioner
P7_TA(2013)0204A7-0137/2013

Europaparlamentets resolution av den 21 maj 2013 om en agenda för tillräckliga, trygga och långsiktigt bärkraftiga pensioner (2012/2234(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 7 juli 2010 Grönbok – med sikte på tillräckliga, långsiktigt bärkraftiga och trygga pensionssystem i EU (COM(2010)0365) och sin resolution av den 16 februari 2011(1) ,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 februari 2012 Vitbok – En agenda för tillräckliga, trygga och långsiktigt bärkraftiga pensioner (COM(2012)0055),

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om kommissionens meddelande av den 16 februari 2012 Vitbok – En agenda för tillräckliga, trygga och långsiktigt bärkraftiga pensioner (2) ,

–  med beaktande av den rapport som utarbetats gemensamt av kommissionens generaldirektorat för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter och kommittén för socialt skydd Pension Adequacy in the European Union 2010–2050 (rapport om pensionernas tillräcklighet 2012),

–  med beaktande av den rapport som utarbetats gemensamt av kommissionens generaldirektorat för ekonomi och finans och kommittén för ekonomisk politik 2012 års åldranderapport med ekonomiska och budgetmässiga beräkningar för EU:s 27 medlemsstater (2010–2060) (3) ,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 23 november 2011 om årlig tillväxtöversikt 2012 (COM(2011)0815) och sin resolution av den 15 februari 2012(4) ,

–  med beaktande av rådets beslut 2010/707/EU av den 21 oktober 2010 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik(5) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 9 oktober 2008 om främjande av social integration och bekämpning av fattigdom, inbegripet barnfattigdom, inom EU(6) ,

–  med beaktande av rådets förklaring The European Year for Active Ageing and Solidarity between Generations (2012): The Way Forward (SOC 992/SAN 322) av den 7 december 2012,

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandena från utskottet för ekonomi och valutafrågor, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A7-0137/2013), och av följande skäl:

A.  Parlamentets syn på kommissionens grönbok 2010 om tillräckliga, långsiktigt bärkraftiga och trygga pensioner presenterades i resolutionen av den 16 februari 2011.

B.  Den värsta finansiella och ekonomiska krisen på flera årtionden har utvecklats till en akut statsskuldskris och en social kris som allvarligt påverkat pensionsinkomsterna för flera miljoner EU-medborgare. Krisen har visat att europeiska ekonomier är beroende av varandra och att inget land längre kan garantera tillräckliga, trygga och långsiktigt bärkraftiga sociala trygghetssystem på egen hand.

C.  Pensionerna utgör den främsta inkomstkällan för EU:s äldre medborgare och ska garantera dem en rimlig levnadsstandard och ekonomiskt oberoende. Trots detta lever cirka 22 procent av kvinnorna över 75 år under EU:s fattigdomsgräns och riskerar därmed social utestängning. En majoritet av befolkningen över 75 år utgörs av kvinnor.

D.  Den första gruppen från den så kallade baby-boom generationen har nått pensionsåldern, vilket betyder att den demografiska utmaningen inte längre är ett framtidsscenario utan dagens realitet och att antalet personer över 60 år kommer att öka med över 2 miljoner per år.

E.  Även om man bortser från den ekonomiska krisen visar den långsiktiga demografiska utvecklingen och produktivitetsutvecklingen på ett scenario med låg ekonomisk tillväxt i de flesta av EU:s medlemsstater och en ekonomisk tillväxttakt som är betydligt lägre än under tidigare årtionden.

F.  Redan i mars 2001 godkände rådet den tredelade Stockholmsstrategin som går ut på att snabbt minska den offentliga skulden, öka sysselsättningen och produktiviteten samt reformera pensionssystemen liksom systemen för hälso- och sjukvård såväl som för långtidsvård.

G.  Den negativa inverkan som den ekonomiska och finansiella krisen i Europa har på lönerna och sysselsättningen kommer att leda till att allt fler äldre riskerar fattigdom.

H.  Den stigande arbetslösheten och den svaga avkastningen på finansmarknaderna har skadat både de pensionssystem som bygger på fördelningsprincipen och de fonderade pensionssystemen.

I.  Europeiska ekonomiska och sociala kommittén rekommenderar en höjning av de lägsta pensionsnivåerna för att tillhandahålla pensionsinkomster som ligger över fattigdomsgränsen.

J.  Pensionssystem utgör ett centralt inslag i de europeiska sociala modellerna, och systemens grundläggande och icke-förhandlingsbara mål är att garantera en rimlig levnadsstandard för de äldre. Det är fortfarande medlemsstaternas ansvar att tillhandahålla pensioner.

K.  Den långsiktiga bärkraften i pensionspolitiken handlar om mer än skattemässiga hänsyn. Den privata sparkvoten, sysselsättningsnivån och den förväntade demografiska utvecklingen spelar också en viktig roll när det gäller att slå vakt om bärkraften.

L.  I den pågående europeiska debatten betraktas pensionssystemen alltför ofta som en ren börda för de offentliga finanserna i stället för ett viktigt instrument för att bekämpa fattigdom bland äldre och möjliggöra en omfördelning över individens livstid och mellan olika grupper i samhället.

M.  Pensionärer är en stor konsumentgrupp och alla svängningar i deras konsumtionsmönster får allvarliga följder för den reala ekonomin.

N.  I många EU-länder är födelsetalen fortfarande låga, vilket betyder att antalet förvärvsarbetande kommer att minska i framtiden.

O.  Rörligheten mellan medlemsstaterna är enligt OECD låg och endast 3 % av EU‑medborgarna i förvärvsarbetande ålder är bosatta i en annan medlemsstat(7) .

P.  Studien Women living alone – an update (8) , som utarbetats på beställning av parlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män, visar hur några av pensionssystemen riskerar att förvärra obalansen mellan könen, särskilt för kvinnor som lever ensamma.

Q.  OECD:s arbetsdokument nr 116 om sociala frågor, sysselsättning och migration Cooking, Caring and Volunteering: Unpaid Work Around the World (9) belyser omfattningen av det obetalda arbetet, som fortfarande inte erkänns i de nationella pensionssystemen.

R.  I EU är sysselsättningsgraden bland personer i åldrarna 55–64 år inte mer än 47,4 procent och för kvinnor endast 40,2 procent. I vissa EU-länder tillsätts endast 2 procent av alla lediga tjänster med personer som är 55 år och äldre. Genom dessa låga sysselsättningssiffror skapas en pensionsklyfta mellan kvinnor och män från samma generation samt en klyfta mellan generationer som resulterar i betydande skillnader vad gäller den ekonomiska resursfördelningen mellan dessa.

S.  Pensionssystemen inom och mellan medlemsstaterna skiljer sig avsevärt åt, t.ex. vad gäller finansiering, statlig inblandning, myndighetsstruktur, typ av anspråk, kostnadseffektivitet, graden av kollektiva lösningar och solidaritet, och därför finns heller ingen tillgänglig gemensam typologi för hela unionen.

Inledning

1.  Europaparlamentet noterar att nationella budgetar befinner sig under hårt tryck och att pensionsförmånerna i många medlemsstater har minskat i och med att den finansiella och ekonomiska krisen har trappats upp. Parlamentet beklagar de stora nedskärningarna i de värst drabbade medlemsstaterna där många pensionärer tvingats in i fattigdom eller in i en situation där de riskerar fattigdom.

2.  Europaparlamentet betonar att EU och medlemsstaterna måste analysera pensionssystemens nuvarande och framtida bärkraft och tillräcklighet samt identifiera bästa praxis och fastställa politiska strategier för hur man på ett så säkert och kostnadseffektivt sätt som möjligt kan garantera pensionerna i medlemsstaterna.

3.  Europaparlamentet understryker sannolikheten av ett långsiktigt scenario med låg ekonomisk tillväxt som skulle kräva att de flesta medlemsstater konsoliderade sin budget och reformerade sin ekonomi under stränga villkor som kräver en sund förvaltning av de offentliga finanserna. Parlamentet ställer sig bakom den uppfattning som framförs i kommissionens vitbok, dvs. att man, förutom att prioritera trygga allmänna offentliga pensioner som åtminstone garanterar en rimlig levnadsstandard för alla äldre, måste bygga upp fonderade, kompletterande tjänstepensioner.

4.  Europaparlamentet betonar att de offentliga pensionssystem som omfattas av den första pelaren fortfarande är den viktigaste inkomstkällan för pensionärer. Parlamentet beklagar att kommissionen i vitboken inte på lämpligt sätt tar upp betydelsen av offentliga pensionssystem som omfattas av den första pelaren och är en säker garanti mot fattigdom. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att, i linje med målen i Europa 2020-strategin om ökad sysselsättning och minskad fattigdom, fortsätta att arbeta för flera aktiva arbetsmarknadsstrategier för alla som minskar klyftan vad gäller den ekonomiska försörjningsbördan mellan icke förvärvsarbetande personer och förvärvsarbetande personer. Parlamentet uppmanar arbetsmarknadens parter och medlemsstaterna att kombinera reformerna med ständigt förbättrade arbetsvillkor och program för livslångt lärande för att människor ska kunna ha ett längre och friskare arbetsliv fram till den lagstadgade pensionsåldern, och för att på så sätt öka antalet personer som betalar pensionspremier samt undvika ökade offentliga pensionskostnader som kan utgöra en risk för hållbara offentliga finanser. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att reformera de system som omfattas av den första pelaren på ett sådant sätt att även antalet intjänade pensionsberättigade år beaktas.

5.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra en grundlig utvärdering av behovet att reformera systemen i den första pelaren, med hänsyn till den förändrade medellivslängden – och det förändrade förhållandet mellan pensionärer, arbetslösa och ekonomiskt aktiva – för att kunna garantera en rimlig levnadsstandard och ekonomiskt oberoende för äldre, särskilt för dem i mer utsatta grupper.

6.  Europaparlamentet konstaterar att den finansiella och ekonomiska krisen och utmaningarna kopplade till den åldrande befolkningen har exponerat sårbarheten i både fonderade pensionssystem och pensionssystem som bygger på fördelningsprincipen. Parlamentet rekommenderar ett pensionssystem med flera pelare, som kombinerar

   i. en allmän pension som bygger på fördelningsprincipen med
   ii. en fonderad kompletterande tjänstepension, som följer av kollektivavtal på medlemsstats-, sektors- eller företagsnivå eller av nationell lagstiftning och som är tillgänglig för alla berörda arbetstagare.
   Parlamentet betonar att endast den första pelaren, eller den första pelaren i kombination med pensioner i andra pelaren (beroende på nationella institutionella arrangemang eller lagstiftning) borde utgöra en rimlig inkomstersättning baserad på arbetstagarens tidigare lön, som om möjligt kompletteras med
   iii. en individuell pension som omfattas av den tredje pelaren och baseras på privata besparingar med rättvisa incitament för låginkomsttagare, egenföretagare och personer med ofullständiga pensionsberättigade år när det gäller deras anställningsrelaterade pensionssystem.
   Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att överväga att behålla eller införa sådana eller liknande ekonomiskt och socialt hållbara system där de ännu inte finns. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att befintlig eller framtida lagstiftning på pensionsområdet bidrar och tar full hänsyn till en sådan strategi.

7.  Europaparlamentet konstaterar att bolag som erbjuder tjänstepensioner och individuella pensioner är potentiella betydelsefulla och pålitliga investerare i EU:s ekonomi på lång sikt. Parlamentet understryker att de förväntas bidra till uppnåendet av huvudmålen i Europa 2020-strategin när det gäller att åstadkomma en hållbar ekonomisk tillväxt, fler och bättre jobb samt socialt mer inkluderande samhällen. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens kommande initiativ till en grönbok om långsiktiga investeringar. Parlamentet uppmanar kommissionen att inte äventyra pensionsfondernas investeringspotential och att respektera pensionsfondernas olika särdrag och andra pensionsbolag när EU-lagstiftning införs eller ändras, särskilt i samband med översynen av direktivet om tjänstepensionsinstitut.

8.  Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka de kumulativa effekterna av lagstiftningen om finansmarknader, t.ex. förordningen om Europas marknadsinfrastrukturer (EMIR), direktivet om marknader för finansiella instrument (MiFID) och det omarbetade kapitalkravsdirektivet (CRD IV), på pensionsfonder inom den andra pelaren och deras förmåga att investera i den reala ekonomin, och att rapportera om detta i sin kommande grönbok om långsiktiga investeringar.

9.  Europaparlamentet påminner om Lissabonstrategin 2000–2010, i samband med vilken kommissionen och medlemsstaterna förde en grundlig diskussion om strukturreformer gällande makro-, och mikroekonomiska strategier samt sysselsättningsstrategier, vilket resulterade i fördragsbaserade, landspecifika rekommendationer till medlemsstaterna, av vilka många direkt eller indirekt handlade om att säkerställa tillräckliga och långsiktigt bärkraftiga pensioner. Parlamentet beklagar djupt det bristfälliga genomförandet av dessa rekommendationer, vilka i hög grad kunde ha dämpat krisens följder.

10.  Europaparlamentet välkomnar de omfattande och högkvalitativa rapporterna från 2012 om den åldrande befolkningen(10) och om pensionernas tillräcklighet(11) där den långsiktiga tillräckligheten och bärkraften i alla medlemsstaters pensionssystem undersöks. Parlamentet beklagar djupt att pensionernas tillräcklighet och långsiktiga bärkraft behandlas i separata rapporter och att dessa är mycket tekniska till sin natur. Parlamentet kräver att kommissionen och rådet offentliggör en integrerad, kortfattad och icke-teknisk sammanfattning för medborgarna, så att de kan utvärdera de utmaningar som väntar deras nationella pensionssystem sett i en EU-jämförelse.

11.  Europaparlamentet framhåller vikten av en enhetlig metod för att beräkna de offentliga finansernas långsiktiga bärkraft och den del som utgörs av pensionsrelaterade skyldigheter.

12.  Europaparlamentet anser att regeringar, arbetsgivare och fackföreningar måste komma överens om en effektiv lösning på den utmaning som pensionerna utgör med tanke på de flesta medlemsstaters behov att öka antalet pensionsberättigade år och förbättra arbetsvillkoren samt det livslånga lärandet, så att människor kan arbeta tills de åtminstone når den lagstadgade pensionsåldern och ännu längre om de så önskar.

13.  Europaparlamentet föreslår att företrädare för alla åldersgrupper, inklusive de yngre och äldre som i högre grad känner av effekten av reformer, i vederbörlig ordning bör rådfrågas om eventuella pensionsreformer för att få till stånd ett balanserat och rättvist resultat och för att behålla största möjliga samförstånd mellan generationerna.

14.  Europaparlamentet är positivt till vitbokens allmänna inriktning, som föreslår att tonvikten läggs vid balans mellan tid i arbete och tid i pension, utveckling av ett kompletterande tjänstepensionssparande och ett privat pensionssparande samt förbättringar av verktygen för EU:s övervakning av pensioner, samtidigt som betydelsen av att öka kunskapen om pensioner betonas.

Att öka sysselsättningen och balansera tiden i arbete och tiden i pension

15.  Europaparlamentet betonar att strukturreformer för att öka sysselsättningsgraden och göra det möjligt för människor att arbeta fram till den lagstadgade pensionsåldern för att på så sätt minska det ekonomiska beroendet är absolut avgörande för att generera de skatteintäkter, de sociala avgifter och de pensionspremier som behövs för att konsolidera medlemsstaternas budgetar och finansiera tillräckliga, trygga och långsiktigt bärkraftiga pensionssystem. Parlamentet understryker att reformerna måste ske på ett öppet sätt som gör att människor kan förutse eventuella effekter av dessa reformer i god tid. Parlamentet betonar risken för att arbetslöshet liksom låglönearbeten, deltidsanställningar och atypiska arbeten kan leda till minskade pensionsrätter och på så vis underblåsa fattigdom bland äldre.

16.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att anta omfattande och aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder, vidta nödvändiga åtgärder för att bekämpa svartarbete såväl som skatte- och premieflykt och garantera rättvis konkurrens, avsätta resurser för att hantera de stigande offentliga utgifterna för en åldrande befolkning samt främja god sysselsättning, bland annat genom att erbjuda omfattande rådgivning och stöd till arbetssökande och genom att framför allt ge utsatta grupper möjligheter att hitta arbete.

17.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen senast i tillväxtöversikten 2013 nämnde att pensionssystemen måste reformeras. Parlamentet noterar emellertid att prioriteringen i många medlemsstater bör vara att anpassa den faktiska pensionsåldern till den lagstadgade pensionsåldern.

18.  Europaparlamentet välkomnar medlemsstaternas åtaganden om att garantera tillräckliga och långsiktigt bärkraftiga pensionssystem i de landsspecifika rekommendationer som antogs av rådet 2012 inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

19.  Europaparlamentet påminner om att mer än 17 % av Europeiska unionens invånare för närvarande är 65 år eller äldre, och att denna siffra enligt Eurostats prognoser kommer att öka till 30 % år 2060.

20.  Europaparlamentet understryker den allt större påfrestning som den demografiska utvecklingen innebär för de nationella budgeterna och pensionssystemen när den första gruppen från den så kallade baby-boom generationen nu går i pension. Parlamentet noterar att medlemsstaterna uppvisar olika resultat och ambitionsnivåer när det gäller att formulera och genomföra strukturreformer för att öka sysselsättningen, fasa ut system för förtidspensionering och utvärdera, på medlemsstatsnivå och tillsammans med arbetsmarknadens parter, behovet av att fastställa en hållbar lagstadgad och faktisk pensionsålder som är anpassad till en ökad medellivslängd. Parlamentet framhåller att de medlemsstater som inte genomför successiva reformer i dag kanske i ett senare skede inser att de måste genomföra chockartade reformer som får betydande sociala konsekvenser.

21.  Europaparlamentet upprepar sitt krav på en stark koppling mellan pensionsförmåner och antal år i arbete samt inbetalda premier (”akutariebaserad rättvisa”) för att det ska löna sig för arbetstagare att arbeta mer och längre i form av en bättre pension, med hänsyn till perioder borta från arbetsmarknaden på grund av vård av beroende närstående. Parlamentet rekommenderar att medlemsstaterna, i samråd med relevanta parter, avskaffar obligatorisk pension då den lagstadgade pensionsåldern är nådd, så att personer som kan och vill har möjlighet att fortsätta arbeta efter den lagstadgade pensionsåldern eller att successivt gå i pension, eftersom en förlängning av den period som premier betalas in och en förkortning av den period som man har tillgång till förmåner kan hjälpa arbetstagare att snabbt minska pensionsklyftorna.

22.  Europaparlamentet betonar att det antagande som gjorts vad gäller systemen för förtidspensionering, dvs. att låta äldre arbetstagare gå tidigare i pension för att ge plats åt de yngre, har visat sig vara empiriskt felaktigt eftersom de medlemsstater som uppvisar den högsta ungdomsarbetslösheten oftast också är de med de högsta arbetslöshetssiffrorna för äldre arbetstagare.

23.  Europaparlamentet uppmanar arbetsmarknadsparterna att anamma en livscykelinriktad syn på personalpolitiken och att anpassa arbetsplatser därefter. Parlamentet uppmanar arbetsgivarna att utarbeta program för ett aktivt och hälsosamt åldrande och uppmanar arbetstagare att aktivt delta i de utbildningsmöjligheter som erbjuds dem och att ”hålla sig i form” för arbetsmarknaden under hela sitt yrkesverksamma liv. Parlamentet understryker betydelsen av att förbättra integrationen av äldre arbetstagare på arbetsmarknaden och efterlyser strategier för social innovation som möjliggör ett längre arbetsliv, särskilt för de tyngsta yrkena, med hjälp av anpassade arbetsplatser, goda arbetsvillkor och en flexibel arbetsorganisation genom förändrade arbetstider och en förändring av arbetets karaktär.

24.  Europaparlamentet betonar behovet av flera förebyggande hälsoåtgärder, mer yrkesutbildning och omskolning samt bekämpning av diskriminering av yngre och äldre arbetstagare på arbetsmarknaden. Parlamentet betonar att det behövs en verkningsfull efterlevnad och tillämpning av arbetsmiljölagstiftningen i detta sammanhang. Parlamentet framhåller att mentorprogram kan vara värdefulla för att få äldre arbetstagare att stanna kvar längre i arbetslivet och för att dra nytta av deras erfarenheter och hjälpa unga människor att integreras på arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar arbetsmarknadsparterna att utforma attraktiva modeller för en flexibel övergång från arbete till pension.

25.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att agera kraftfullt för att leva upp till de ambitioner som formuleras i EU:s jämställdhetspakt (2011–2020) där tonvikten läggs vid att minska könsskillnaderna, bekämpa könssegregeringen och främja en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv för både kvinnor och män. Parlamentet betonar att dessa mål måste uppfyllas för att öka kvinnors sysselsättning och bekämpa fattigdom bland såväl arbetande som äldre kvinnor.

26.  Europaparlamentet betonar att små och medelstora företag hör till de största arbetsgivarna och står för en stor del av tillväxten i EU. Dessa företag kan bidra avsevärt till långsiktigt bärkraftiga och tillräckliga pensionssystem i medlemsstaterna.

Att utveckla ett kompletterande privat pensionssparande

27.  Europaparlamentet välkomnar kravet i vitboken på att utveckla både fonderade kompletterande tjänstepensioner som är tillgängliga för alla berörda arbetstagare och, om möjligt, privata system. Parlamentet betonar dock att kommissionen främst bör rekommendera ett kollektivt solidaritetsbaserat kompletterande tjänstepensionssparande som helst följer av kollektivavtal och inrättas på medlemsstats-, företags- eller sektorsnivå eftersom det skapar solidaritet inom och mellan generationer, vilket inte privata system gör. Parlamentet framhåller att det finns ett akut behov av att så långt det är möjligt bygga upp kompletterande tjänstepensionssystem.

28.  Europaparlamentet noterar att många medlemsstater redan har påbörjat omfattande program för pensionsreformer som ska vara både långsiktigt bärkraftiga och tillräckliga. Det är viktigt att åtgärder som föreslås på EU-nivå kompletterar och inte står i strid med nationella program för pensionsreformer. Parlamentet påminner om att pensioner även fortsättningsvis faller under medlemsstaternas behörighet och oroas över att ytterligare EU-lagstiftning på detta område kan få negativa följder för systemen i vissa medlemsstater, särskilt tjänstepensionssystemens särdrag.

29.  Europaparlamentet betonar de låga driftskostnaderna för (sektorsövergripande) kollektiva (helst icke-vinstdrivande) tjänstepensionssystem jämfört med system för privat pensionssparande. Parlamentet understryker vikten av låga driftskostnader, eftersom till och med små utgiftsminskningar kan bidra till betydligt högre pensioner. Parlamentet framhåller emellertid att dessa system hittills tyvärr endast finns i några få medlemsstater.

30.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och de myndigheter som ansvarar för pensionssystemen att ge medborgarna korrekt information om deras intjänade pensionsrätter, och göra dem medvetna och insatta så att de kan fatta genomtänkta beslut om sitt framtida kompletterande pensionssparande. Parlamentet uppmanar enträget medlemsstaterna att också informera medborgare i god tid om planerade ändringar i pensionssystemen så att medborgarna kan fatta välgrundade och genomtänkta beslut om sitt pensionssparande. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta och tillämpa stränga regler för offentliggörande av såväl driftskostnader som risker med och avkastning på investeringarna i de pensionsfonder som finns inom deras jurisdiktion.

31.  Europaparlamentet konstaterar att det finns stora skillnader i utformning och resultat mellan medlemsstaternas tjänstepensionssystem i fråga om tillgång, solidaritet, kostnadseffektivitet, risker och avkastning. Parlamentet välkomnar kommissionens planer på att, i nära samarbete med medlemsstaterna, arbetsmarknadsparterna, pensionssektorn och andra aktörer, ta fram en uppförandekod för god praxis för tjänstepensionssystem som ska se på sådana frågor som bättre täckning för arbetstagarna, utbetalningsskedet, riskdelning och riskbegränsning, kostnadseffektivitet och motståndskraft vid kriser i enlighet med subsidiaritetsprincipen. Parlamentet betonar den ömsesidiga fördelen med ett förbättrat utbyte av bästa praxis medlemsstaterna emellan.

32.  Europaparlamentet ställer sig bakom kommissionens avsikt att fortsätta avsätta EU-medel – framför allt via Europeiska socialfonden (ESF) – till stöd för projekt för ett aktivt och hälsosamt åldrande på arbetsplatsen, och via programmet för social förändring och social innovation (PSCI), för att ge ekonomiskt och praktiskt stöd till de medlemsstater och arbetsmarknadsparter som funderar på att gradvis införa kostnadseffektiva kompletterande pensionssystem, under Europaparlamentets kontroll.

Pensioner för mobila arbetstagare

33.  Europaparlamentet erkänner de stora skillnaderna mellan pensionssystemen i EU, men betonar ändå betydelsen av att arbetstagare kan byta arbete inom eller utanför sin medlemsstat. Parlamentet framhåller att mobila arbetstagare måste kunna tjäna in och behålla tjänstepensionsrätter. Parlamentet stöder den linje som kommissionen förordar, dvs. att garantera intjänande och bevarande av pensionsrätter och uppmanar medlemsstaterna att se till att mobila arbetstagares vilande pensionsrätter behandlas på samma sätt som aktiva försäkringstagares och pensionärers vilande pensionsrätter. Parlamentet noterar den viktiga roll som kommissionen kan spela för att avlägsna hinder för den fria rörligheten, inklusive hinder som hämmar mobiliteten. Parlamentet anser att frånsett språkbarriärer och familjehänsyn hämmas rörligheten på arbetsmarknaden av långa förvärvandetider eller omotiverade åldersgränser och uppmanar medlemsstaterna att minska dessa. Parlamentet understryker att åtgärder för att främja rörligheten måste balanseras av kostnadseffektiva kompletterande pensionssystem, och de nationella pensionssystemens särdrag måste beaktas.

34.  Europaparlamentet noterar kommissionens förslag att analysera eventuella länkar mellan förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen och ”vissa” tjänstepensionssystem. Parlamentet lyfter fram de praktiska svårigheter som uppstått i samband med tillämpningen av ovan nämnda förordning på de 27 medlemsstaternas mycket olika sociala trygghetssystem. Parlamentet pekar på skillnaderna i pensionssystemen inom EU och därför på hur svårt det är att tillämpa en samordningsstrategi eftersom det finns tiotusentals mycket olika pensionssystem i medlemsstaterna. Parlamentet undrar därför om det är praktiskt möjligt att tillämpa en sådan strategi när det gäller kompletterande tjänstepensionssystem.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att aktivt arbeta för att inrätta och behålla effektiva spårningstjänster, eventuellt webbaserade, som hjälper människor att spåra sina anställningsrelaterade och icke anställningsrelaterade pensionsrätter och på så sätt fatta genomtänkta beslut om ett kompletterande privat (tredje pelaren) pensionssparande i god tid. Parlamentet efterlyser samordning på EU-nivå för att se till att de nationella spårningstjänsterna är tillräckligt kompatibla. Parlamentet ser positivt på kommissionens pilotprojekt på området och uppmanar kommissionen att se till att pilotprojektet kompletteras med en konsekvensbedömning av de ekonomiska fördelarna med att ge EU-medborgare samlad pensionsinformation på en lätt åtkomlig plats.

36.  Europaparlamentet konstaterar att det vore önskvärt om pensionsövervakningstjänster, när de är helt utvecklade, inte bara omfattar tjänstepensioner utan även system inom den tredje pelaren och individuell information om pensionsrätter inom den första pelaren.

37.  Europaparlamentet ifrågasätter behovet av en EU-pensionsfond för forskare.

38.  Europaparlamentet anser att det faktum att människor generellt sett lever längre och hälsosammare och är mer välmående hör till det moderna samhällets största framgångar. Parlamentet efterlyser en positiv ton i debatten om åldrande, där man dels hanterar den stora men ändå överkomliga utmaning som åldrandet utgör, dels tar vara på de möjligheter som åldrandet och den s.k. silverekonomin medför. Parlamentet erkänner den mycket aktiva och värdefulla roll som äldre spelar i våra samhällen.

Översyn av direktivet om tjänstepensionsinstitut

39.  Europaparlamentet understryker att målet för översynen av direktivet om tjänstepensionsinstitut bör vara att se till att tjänstepensionerna i EU fortsätter att vara tillräckliga, långsiktigt bärkraftiga och trygga genom att skapa en miljö som stimulerar till ytterligare nationella och internationella framsteg på marknaden inom detta område, öka skyddet för nuvarande och framtida pensionärer och på ett flexibelt sätt anpassa sig till de många olika gränsöverskridande och sektorsövergripande system som finns.

40.  Europaparlamentet menar att det är viktigt att EU-system inom den andra pelaren uppfyller stränga tillsynskrav för att nå en hög skyddsnivå för medlemmar och förmånstagare och för att respektera G20-mandatet, enligt vilket alla finansinstitut ska omfattas av lämplig lagstiftning och tillsyn.

41.  Europaparlamentet kräver att de val som medlemsstaterna gjort avseende bolag som tillhandahåller pensioner inom den andra pelaren respekteras i EU:s lagstiftningsinitiativ.

42.  Europaparlamentet understryker att ytterligare EU-lagstiftning om säkerhetsåtgärder måste bygga på en solid konsekvensbedömning, som bör innehålla en bestämmelse om att liknande produkter ska omfattas av samma stränga tillsynskrav och garantera tillräckliga avsättningar och rörlighet för arbetstagarna inom unionen, och som bör ha som övergripande mål att trygga arbetstagarnas intjänade pensionsförmåner. Ytterligare EU-lagstiftning om säkerhetsåtgärder måste också bygga på en aktiv dialog med arbetsmarknadens parter och andra berörda parter samt på en genuin förståelse och respekt för nationella särdrag. Parlamentet betonar att pensionssystemen är djupt rotade i medlemsstaternas kulturella, sociala, politiska och ekonomiska miljö. Alla bolag som tillhandahåller pensioner inom den andra pelaren, oavsett rättslig form, bör täckas av proportionerlig och kraftfull lagstiftning som tar hänsyn till särdragen i deras verksamhet, särskilt i ett långsiktigt perspektiv.

43.  Europaparlamentet hävdar att pensioner inom den andra pelaren, oavsett pensionsbolag, inte bör äventyras av EU-lagstiftning som inte tar hänsyn till deras långsiktiga perspektiv.

44.  Europaparlamentet anser att kommissionens förslag om säkerhetsåtgärder inte bara måste identifiera och ta hänsyn till skillnaderna mellan de nationella systemen, utan även måste tillämpa principen om ”samma risker, samma regler” inom varje nationellt system och respektive pelare. Parlamentet understryker att åtgärderna strikt måste iaktta proportionalitetsprincipen genom att väga mål och fördelar mot finansiella, administrativa och tekniska bördor och beakta den rätta balansen mellan kostnader och fördelar.

45.  Europaparlamentet anser, i fråga om kvalitativa säkerhetsåtgärder, att förslag om förstärkt bolagsstyrning och riskhantering – åtföljda av förslag om mer öppenhet och ökade krav på redovisning av information, liksom redovisning av kostnader och insyn i investeringsstrategier – är ändamålsenliga och bör läggas fram inom ramen för en eventuell översyn, med hänsyn till subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen. Med tanke på de betydande skillnaderna mellan medlemsstaterna konstaterar parlamentet att konvergens av kvalitativa säkerhetsåtgärder på EU-nivå är mer genomförbar på kort sikt än konvergens av kvantitativa säkerhetsåtgärder.

46.  Europaparlamentet är inte övertygat om att EU-omfattande krav på eget kapital eller balansräkningsvärderingar vore lämpligt med tanke på den information som nu finns tillgänglig. Parlamentet avvisar därför en översyn av direktivet om tjänstepensionsinstitut i detta syfte. Parlamentet anser däremot att den kvantitativa konsekvensstudie som för närvarande genomförs av Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) samt eventuella uppföljningsanalyser till denna studie fullt ut måste beaktas på detta politikområde. Parlamentet betonar att om sådana krav skulle införas senare, skulle en direkt tillämpning av Solvens II-krav på direktivet om tjänstepensionsinstitut inte vara rätt instrument.

47.  Europaparlamentet påpekar att direktivet om tjänstepensionsinstitut endast omfattar frivilliga pensionssystem och inte instrument som ingår i det obligatoriska offentliga pensionssystemet.

48.  Europaparlamentet betonar att det finns avgörande skillnader mellan försäkringsprodukter och tjänstepensionsinstitut. Parlamentet understryker att en direkt tillämpning av kvantitativa krav enligt Solvens II på tjänstepensionsinstitut vore olämplig och skulle kunna skada både arbetstagarnas och arbetsgivarnas intressen. Parlamentet motsätter sig därför att Solvens II-kraven kopieras och tillämpas på tjänstepensionsinstitut, men är fortsatt öppet för en strategi som eftersträvar säkerhet och långsiktig bärkraft.

49.  Europaparlamentet betonar att arbetsmarknadens parter (dvs. arbetstagare och arbetsgivare) har ett gemensamt ansvar för innehållet i tjänstepensionssystemen. Avtal mellan arbetsmarknadernas parter måste alltid erkännas, särskilt med hänsyn till den balans mellan risker och fördelar som ett tjänstepensionssystem strävar efter att uppnå.

50.  Europaparlamentet anser att en vidareutveckling på EU-nivå av solvensmodeller, exempelvis Holistic Balance Sheet (HBS), är meningsfull endast om deras tillämpning bygger på en tillförlitlig konsekvensanalys och visar sig vara realistisk i praktiken samt effektiv gällande kostnader och förmåner, särskilt med tanke på mångfalden av tjänstepensionsinstitut i medlemsstaterna. Parlamentet betonar att en vidareutveckling av varianter av Solvens II eller HBS inte får ha till syfte att införa bestämmelser som liknar dem i Solvens II.

51.  Europaparlamentet noterar en stor mångfald i utformningen av pensionsplaner som varierar mellan förmånsbestämda system och avgiftsbestämda system eller blandsystem. Parlamentet noterar även att man i vissa medlemsstater har gått över från förmånsbestämda system till avgiftsbestämda system eller har infört obligatoriskt finansierade pelare. Detta ökar behovet av större öppenhet och bättre information till medborgarna om utlovade förmåner, kostnadsnivåer och investeringsstrategier.

52.  Europaparlamentet påpekar att tanken med att inrätta lika konkurrensvillkor för livförsäkringar och tjänstepensionsinstitut inom den andra pelaren endast i viss utsträckning är relevant, med tanke på de stora skillnaderna mellan olika försäkringsprodukter och tjänstepensionsinstitut och beroende på riskprofilen, nivån av integrering på finansmarknaden och huruvida pensionsbolaget är vinstdrivande eller icke‑vinstdrivande. Parlamentet konstaterar att det med tanke på konkurrensen mellan livförsäkringar och tjänstepensionsinstitut inom den andra pelaren är viktigt att produkter med samma risker omfattas av samma regler för att undvika att förmånstagare vilseleds och för att de ska få samma välbetänkta skyddsnivå.

Skydd av arbetstagarnas tjänstepensioner vid insolvens

53.  Europaparlamentet anser att pensionsrätter i en insolvenssituation alltid måste säkerställas i medlemsstaterna, i enlighet med artikel 8 i direktiv 2008/94/EG.

54.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en omfattande översyn av nationella garantisystem och säkerhetsåtgärder och, om stora brister upptäcks under denna utvärdering, lägga fram förslag om stärkt EU-lagstiftning för att se till att fullständigt beprövade mekanismer för enkla, kostnadseffektiva och proportionerliga skyddsåtgärder för tjänstepensionsrätter införs i hela EU.

55.  Parlamentet noterar att arbetsgivare i vissa medlemsstater redan stöttar sina pensionssystem med skyddssystem, åtskillnad av tillgångar och oberoende systemkontroll, och ger pensionssystemen status som prioriterad borgenär framför andelsägare vid företagsinsolvens.

56.  Europaparlamentet understryker att frågor om pensionsskydd vid insolvens har nära koppling till centrala aspekter i översynen av direktivet om tjänstepensionsinstitut. Kommissionen bör vid utvecklingen av dessa båda direktiv se till att de överensstämmer och är fullt kompatibla.

Kompletterande privat pensionssparande inom tredje pelaren

57.  Europaparlamentet menar att innebörden, tillämpningsområdet och sammansättningen av den tredje pelaren skiljer sig åt mellan medlemsstaterna.

58.  Europaparlamentet beklagar att system inom den tredje pelaren ofta är mer kostnadsintensiva, riskfyllda och slutna än system inom den första pelaren. Parlamentet efterlyser stabilitet, pålitlighet och långsiktig bärkraft för den tredje pelaren.

59.  Europaparlamentet anser att privat pensionssparande i vissa fall kan vara nödvändigt för att bygga upp en tillräcklig pension. Kommissionen uppmanas att samarbeta med medlemsstaterna enligt principen om bästa praxis och att bedöma samt optimera incitament till privat pensionssparande, särskilt för enskilda personer som annars inte skulle bygga upp en tillräcklig pension.

60.  Europaparlamentet anser att det vore värt att göra en bedömning av beprövade förfaranden och förslag för att optimera incitament.

61.  Europaparlamentet betonar att den offentliga politikens främsta prioritering inte bör vara att subventionera system inom den tredje pelaren, utan att se till att alla personer har tillräckligt skydd inom en välfungerande och långsiktigt bärkraftig första pelare.

62.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utreda hur känsliga de kapitalbaserade systemen inom den tredje pelaren är i samband med kriser, och att lägga fram förslag för att minska riskerna.

63.  Europaparlamentet rekommenderar att rättsliga kostnadsbegränsningar ska ses över på nationell nivå vid slutförande och hantering av avtal och vid byte av pensionsbolag eller typ av avtal, och att förslag ska läggas fram i dessa frågor.

64.  Europaparlamentet anser att uppförandekoder med avseende på kvalitet, konsumentinformation och konsumentskydd inom den tredje pelaren skulle kunna göra pensionsplaner inom den tredje pelaren mer attraktiva. Parlamentet uppmanar kommissionen att underlätta utbyte av rådande bästa praxis mellan medlemsstaterna.

65.  Europaparlamentet stöder utarbetandet och införandet av frivilliga uppförandekoder – och eventuellt även certifieringssystem för produkter – på EU-nivå, med avseende på kvalitet, konsumentupplysning och konsumentskydd inom den tredje pelaren. Parlamentet rekommenderar kommissionen att vidta lagstiftningsåtgärder på detta område, om de frivilliga uppförandekoderna inte skulle fungera.

66.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka hur den EU-lagstiftning som avser finanssektorn kan utnyttjas bättre för att garantera att konsumenter får lämplig och opartisk finansiell rådgivning om pensioner och pensionsrelaterade produkter.

Att undanröja skatte- och avtalsrelaterade gränsöverskridande hinder för pensionsinvesteringar

67.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och berörda medlemsstater att nå en överenskommelse när det gäller gränsöverskridande pensioner, särskilt om hur dubbel beskattning och utebliven dubbel icke-beskattning kan undvikas.

68.  Europaparlamentet anser att diskriminerande skatter är ett stort hinder för den gränsöverskridande rörligheten och önskar att de snarast ska avvecklas, men konstaterar samtidigt att EU:s befogenheter gällande medlemsstaternas skattepolitik är begränsade.

69.  Europaparlamentet anser att de avtalsrättsliga hindren bör utredas.

70.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på lämpligt sätt göra arbetsmarknadens parter delaktiga via befintliga strukturer.

Jämställdhet

71.  Europaparlamentet påminner om jämställdhetsutmaningen i samband med pensionerna. Parlamentet anser det mycket oroväckande att allt fler äldre, framför allt kvinnor, lever under fattigdomsgränsen. Parlamentet betonar att offentliga pensionssystem åtminstone bör garantera en rimlig levnadsstandard för alla. Parlamentet betonar att jämställdhet på arbetsmarknaden är avgörande för pensionssystemens långsiktiga bärkraft, eftersom en högre sysselsättning leder till ökad ekonomisk tillväxt och till att flera pensionspremier betalas in. Parlamentet anser att likställandet av pensionsåldern för män och kvinnor måste åtföljas av effektiva strategier för lika lön för lika arbete och möjligheter att förena arbete och vård av beroende närstående. Parlamentet framhåller behovet av att införa omsorgsrelaterade pensionsrätter som ett erkännande av den vård av beroende närstående som vanligtvis är obetald.

72.  Europaparlamentet välkomnar vitbokens krav till medlemsstaterna att överväga ”omsorgspoäng” för att se till att perioder av vård av beroende närstående beaktas vid beräkningen av kvinnors och mäns enskilda pensionsrätter. Parlamentet pekar på den ojämna fördelningen av familjeansvar mellan kvinnor och män – vilket ofta innebär att kvinnor har otryggare arbeten med lägre lön, ibland till och med svartarbete som många gånger har negativa konsekvenser för pensionsrätterna – och bristen på lättillgängliga tjänster och omsorg till rimligt pris samt på de senaste nedskärningarna inom området som har direkta följder för kvinnors möjligheter att arbeta och bygga upp pensioner. Kommissionen uppmanas därför att utreda frågan.

73.  Europaparlamentet upprepar att medlemsstaterna måste åtgärda löne- och inkomstklyftorna mellan de kvinnor och män som utför samma arbete, könsskillnaderna i fråga om möjligheter att nå chefsbefattningar samt den bristande jämställdheten på arbetsmarknaden, som även påverkar pensionerna och leder till avsevärda skillnader mellan kvinnornas pensioner och männens betydligt högre pensioner. Kommissionen uppmanas enträget att lägga fram ett förslag om översyn av den befintliga lagstiftningen. Parlamentet konstaterar att löneklyftan mellan könen fortfarande är stor, trots de senaste årens otaliga kampanjer, mål och åtgärder.

74.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa en konsekvent tillämpning av principen om likabehandling av kvinnor och män.

75.  Europaparlamentet framhåller att löneklyftan mellan könen inom den privata sektorn omgående måste åtgärdas eftersom situationen i de flesta medlemsstater är mycket oroväckande.

76.  Europaparlamentet understryker behovet av att minska löneklyftan mellan kvinnor och män med samma kompetens och samma arbete, eftersom den gör att kvinnorna halkar efter ännu mer lönemässigt och att ett stort antal pensionerade kvinnor och änkor lever i fattigdom.

77.  Europaparlamentet betonar att kvinnornas högre medellivslängd inte får vara en diskriminerande faktor vid pensionsberäkningen.

78.  Europaparlamentet uppmanar enträget medlemsstaterna att följa och verkställa lagstiftningen om kvinnors rättigheter i samband med barns födsel, så att kvinnorna inte drabbas negativt i form av en lägre pension för att de blivit mammor under sitt yrkesverksamma liv.

79.  Europaparlamentet anser att individualiseringen av pensionsrätter är nödvändig ur ett jämställdhetsperspektiv, och att den trygghet som många äldre kvinnor för närvarande får genom änkepensioner och andra härledda rättigheter måste säkerställas.

80.  Europaparlamentet påpekar att medlemsstaterna bör stödja forskning om hur olika pensionsindex påverkar risken för fattigdom på äldre dagar, med beaktande av könsaspekten. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att särskilt ta hänsyn till människors förändrade behov i samband med åldrandet, exempelvis av långtidsvård, för att äldre personer och främst kvinnor, ska få en tillräcklig pension och kunna leva ett värdigt liv.

o
o   o

81.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT C 188 E, 28.6.2012, s. 9.
(2) EUT C 299, 4.10.2012, s. 115.
(3) ISBN 978-92-79-22850-6.
(4) Antagna texter, P7_TA(2012)0047.
(5) EUT L 308, 24.11.2010, s. 46.
(6)EUT C 9 E, 15.1.2010, s. 11.
(7) OECD (2012), ”Mobility and migration in Europe”, s. 63. Från: OECD Economic Surveys: European Union 2012, OECD Publishing.
(8). http://www.europarl.europa.eu/delegations/en/studiesdownload.html?languageDocument =EN&file=60091 (sammanfattning på svenska: http://www.europarl.europa.eu/delegations/sv/studiesdownload.html?languageDocument=SV&file=66411)
(9) Miranda, V., Cooking, Caring and Volunteering: Unpaid Work Around the World , OECD Social, Employment and Migration Working Papers, No. 116, OECD Publishing (2011).
(10) Kommissionens åldranderapport 2012: Ekonomiska och budgetmässiga beräkningar för EU:s 27 medlemsländer (2010–2060), Bryssel, maj 2011. http://ec.europa.eu/economy_finance/publications/european_economy/2012/pdf/ee-2012-2_en.pdf
(11) ”Pension Adequacy in the European Union 2010–2050” (rapport om pensionernas tillräcklighet 2012), rapport som utarbetats gemensamt av kommissionens generaldirektorat för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter och kommittén för socialt skydd, 23 maj 2012, http://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=738&langId=sv&pubId=7105&type=2&furtherPubs=yes

Senaste uppdatering: 10 november 2015Rättsligt meddelande