Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2013/2044(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0221/2013

Ingivna texter :

A7-0221/2013

Debatter :

PV 04/07/2013 - 9
CRE 04/07/2013 - 9

Omröstningar :

PV 04/07/2013 - 13.9

Antagna texter :

P7_TA(2013)0328

Antagna texter
PDF 265kWORD 82k
Torsdagen den 4 juli 2013 - Strasbourg Slutlig utgåva
Krisens konsekvenser för utsatta gruppers tillgång till vård
P7_TA(2013)0328A7-0221/2013

Europaparlamentets resolution av den 4 juli 2013 om krisens konsekvenser för utsatta gruppers tillgång till vård (2013/2044(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 3.3, och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 9, 151, 153 och 168,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 1, 21, 23, 24, 25, 34 och 35,

–  med beaktande av den reviderade europeiska sociala stadgan, särskilt artikel 30 (rätt till skydd mot fattigdom och social utslagning) och artikel 16 (rätt till socialt, rättsligt och ekonomiskt skydd för familjen),

–  med beaktande av Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna,

–  med beaktande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning,

–  med beaktande av FN:s konvention om barnets rättigheter,

–  med beaktande av rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung(1) ,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1081/2006 av den 5 juli 2006 om Europeiska socialfonden och om upphävande av förordning (EG) nr 1784/1999(2) ,

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 6 oktober 2011 till förordning om Europeiska socialfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1081/2006 (COM(2011)0607),

–  med beaktande av kommissionens meddelande Solidaritet i hälsa: att minska ojämlikhet i hälsa i EU (COM(2009)0567),

–  med beaktande av kommissionens meddelande Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

–  med beaktande av kommissionens meddelande EU:s handikappstrategi 2010–2020: Nya åtgärder för ett hinderfritt samhälle i EU (COM(2010)0636),

–  med beaktande av kommissionens meddelande Den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning: en europeisk ram för social och territoriell sammanhållning (COM(2010)0758),

–  med beaktande av kommissionens meddelande En EU-ram för nationella strategier för integrering av romer fram till 2020 (COM(2011)0173),

–  med beaktande av kommissionens meddelande Stöd till den strategiska genomförandeplanen inom det europeiska innovationspartnerskapet för aktivt och hälsosamt åldrande (COM(2012)0083),

–  med beaktande av kommissionens rapport Employment and Social Developments in Europe 2012 (sysselsättning och social utveckling i Europa 2012),

–  med beaktande av sin resolution av den 9 oktober 2008 om främjande av social integration och bekämpning av fattigdom, inbegripet barnfattigdom, inom EU(3) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 6 maj 2009 om aktiv inkludering av människor som är utestängda från arbetsmarknaden(4) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 19 februari 2009 om den sociala ekonomin(5) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 16 juni 2010 om EU 2020(6) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 17 juni 2010 om jämställdhetsaspekter på lågkonjunkturen och finanskrisen(7) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2010 om att främja ungdomens tillträde till arbetsmarknaden och stärka den rättsliga ställningen för praktikanter och lärlingar(8) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 20 oktober 2010 om den finansiella, ekonomiska och sociala krisen: rekommendationer om åtgärder och initiativ (halvtidsutvärdering)(9) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 7 juli 2011 om ordningen för livsmedelsutdelning till de sämst ställda i unionen(10) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 9 mars 2011 om EU-strategin för integrering av romer(11) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 8 mars 2011 om att minska ojämlikhet i hälsa i EU(12) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 14 september 2011 om en EU-strategi mot hemlöshet(13) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2011 om rörlighet och integrering av människor med funktionshinder och EU:s handikappstrategi 2010–2020(14) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 7 februari 2013 om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: sysselsättning och sociala aspekter i den årliga tillväxtöversikten 2013(15) ,

–  med beaktande av sina förklaringar av den 22 april 2008 om avskaffande av hemlöshet(16) och av den 16 december 2010 om en EU-strategi mot hemlöshet(17) ,

–  med beaktande av rapporterna från 2011 från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter: Irreguljära migranter: Tillgång till hälso- och sjukvård i tio av Europeiska unionens medlemsstater (18) och Grundläggande rättigheter för irreguljära migranter i EU ,

–  med beaktande av den tredje rapporten från kommittén för socialt skydd från mars 2012 med titeln The social impact of the economic crisis and ongoing fiscal consolidation ,

–  med beaktande av rapporten från Doctors of the World med titeln Access to health care for vulnerable groups in the European Union in 2012 ,

–  med beaktande av Eurofounds rapport Tredje europeiska undersökningen om livskvalitet – Livskvaliteten i Europa: krisens effekter (19) ,

–  med beaktande av Eurofounds rapport Skuldrådgivningstjänster för hushållen i EU (20) ,

–  med beaktande av Eurofounds rapport Romernas levnadsvillkor: undermåliga bostäder och dålig hälsa (21) ,

–  med beaktande av Eurofounds rapport Aktiv integration av unga människor med hälsoproblem eller funktionsnedsättning (22) ,

–  med beaktande av OECD:s rapport Health at a glance – Europe 2012 ,

–  med beaktande av ILO:s publikation Social security for all – Addressing inequities in access to health care for vulnerable groups in countries of Europe and Central Asia ,

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A7-0221/2013), och av följande skäl:

A.  Alla människor är födda fria med samma värde och rättigheter, och det är medlemsstaternas ansvar att främja och garantera dessa rättigheter genom sina författningar och sina offentliga hälso- och sjukvårdssystem. Bristande jämställdhet mellan kvinnor och män i fråga om tillgång till hälso- och sjukvård och i fråga om hälsoresultat förekommer i hela EU.

B.  EU:s grundläggande värderingar bör respekteras även i en krissituation, och tillgång till vård och omsorg och socialt stöd bör betraktas som en grundläggande rättighet för alla i EU. I stället har flertalet medlemsstater dragit ned på vård, omsorg och sociala tjänster som ett led i sin åtstramningspolitik och därigenom urholkat den allmänna tillgången till och kvaliteten på tjänsterna.

C.  Hälso- och sjukvårdssystemen i EU står inför stora utmaningar, till exempel en ihållande statsskuldskris i euroområdet som frestar på de offentliga finanserna, en åldrande befolkning, föränderliga vårdtjänster och högre vårdutgifter. Allt detta visar att det finns ett akut reformbehov.

D.  EU har det mest välutvecklade socialskyddssystemet i världen med störst pålagor för befolkningens sociala förmåner. Det måste vara en politisk prioritering att bevara och bygga ut den europeiska sociala modellen.

E.  I Tallinnstadgan påpekade WHO att hälsa är en nyckelfaktor för ekonomisk utveckling och välstånd.

F.  Jämlikhetsklyftan växer i ett antal medlemsstater när de fattigaste och mest behövande blir ännu fattigare. År 2011 befann sig omkring 24,2 % av EU:s befolkning i riskzonen för fattigdom eller utestängning. Dessutom har den egenrapporterade hälsan bland låginkomsttagare försämrats, och det har uppstått en allt större hälsoklyfta jämfört med de 25 % som har högst inkomst.

G.  Antalet långtidsarbetslösa ökar och många medborgare ställs utan försäkringsskydd, vilket begränsar deras tillgång till hälso- och sjukvård.

H.  De mest utsatta grupperna drabbas oproportionellt hårt av den rådande krisen eftersom de lider av den dubbla effekten av inkomstbortfall och minskade vårdtjänster.

I.  ”Kroniskt fattiga”, som ofta är långtidsarbetslösa eller låginkomsttagare, ensamstående föräldrar som är arbetslösa eller bara arbetar ett fåtal timmar i veckan och äldre personer i Central- och Östeuropa räknas genomgående till de mest utsatta grupperna.

J.  De senaste undersökningarna bekräftar förekomsten av en ny grupp utsatta personer, som tidigare hade det ganska gott ställt men som nu är i trångmål på grund av personliga skulder. Denna nya grupp av tidigare inte utsatta personer kan kanske inte få ekonomin att gå ihop, utan börjar försumma sina räkningar och skuldavbetalningar eller kan inte längre betala nödvändiga vårdtjänster och är rädda att tvingas lämna sin bostad.

K.  Det är viktigt med offentliga tjänster – som är offentligt ägda och offentligt förvaltade och som präglas av demokratiskt deltagande av användarna – inom områden som behövs för befolkningens välfärd, exempelvis hälsa, utbildning, rättsväsende, vatten, bostäder, transport och barn- och äldreomsorg.

L.  Hälso- och sjukvårdens fragmentering kan leda till en situation där många patienter inte får den medicinska vård de behöver, medan andra får onödig eller till och med skadlig vård.

M.  Krisen har ökat risken för långvarig utslagning från arbetsmarknaden, framför allt för unga människor, som är de som är mest utsatta för krisens effekter på framtida delaktighet på arbetsmarknaden och framtida inkomster.

N.  Allt fler människor i EU fortsätter att arbeta efter den lagstadgade pensionsåldern, delvis på grund av ekonomiska behov, eftersom andra inkomstkällor efter pensioneringen är satta under tryck.

O.  Kostnaderna för tjänster till användarna ökar i vissa medlemsstater, vilket innebär att många människor inte längre har råd att betala för de tjänster de behöver för att tillgodose sina behov. Detta leder i sin tur till förlorad självständighet, ytterligare stress i hemmiljön eller på arbetet och eventuellt skadliga hälsoeffekter som leder till social utslagning.

P.  Hälso- och sjukvårdssystemen kan (oavsiktligt) skapa hinder för tillgång till vård eller tillhandahålla vård av olika kvalitet till personer som delar mer än en skyddad egenskap, till exempel kön, ålder eller tillhörighet till en minoritetsgrupp.

Q.  Vissa sociala trygghetssystem ändras för att avskaffa eller begränsa tillgången till vård för vissa grupper och till ersättning för vissa behandlingar och läkemedel(23) , vilket medför ökade risker för den personliga hälsan och folkhälsan samt för hållbarheten på sikt för dessa system.

R.  I nuläget tillhandahålls enligt uppskattningar den största delen av all vård i EU av informella, obetalda vårdare. Denna enorma resurs hotas av olika demografiska förändringar och den ökande omsorgsbördan.

S.  Rätten till olika former av samhällsservice både i hemmet och inom särskilt boende och till annan service, bland annat personligt stöd, fastställs i artiklarna 19 och 26 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

T.  Orsakerna till att barn placeras i alternativ vård och omsorg är komplicerade och mångfasetterade, men har ofta ett direkt eller indirekt samband med fattigdom och social utestängning.

U.  Bristen på korrekt och tillgänglig information kan bidra till att utsatta grupper inte får tillgång till sådan vård som de behöver och har rätt till.

V.  Rapporter visar att det blir allt svårare för vissa EU-medborgare och andra personer som har laglig rätt till vård att få tillgång till denna i gränsöverskridande situationer.

W.  De medicinska demografiska problemen (begränsat vårdutbud i vissa geografiska områden) i flera medlemsstater gör det svårare för utsatta grupper att få tillgång till vård.

X.  Det rapporteras allt oftare om tilltagande social segregering och aggressioner som leder till verbala och fysiska angrepp på minoriteter och utsatta människor. Sådana händelser bör rapporteras i detalj.

Y.  I vissa medlemsstater leder tillbakagången i politiken för personer med funktionsnedsättning, inlärningssvårigheter eller psykiatriska sjukdomar till att man går över från en inkluderande rättighetsbaserad ansats som syftar till fullständig integrering i samhället till den tidigare mer institutionella och segregerande ansatsen.

Z.  Det finns en stor sysselsättningspotential i vård- och omsorgssektorn i hela EU.

AA.  Många arbetstillfällen i vård- och omsorgssektorn i vissa medlemsstater är fortfarande dåligt betalda, ofta utan formella anställningsavtal och andra grundläggande rättigheter för arbetstagarna, och är inte attraktiva på grund av hög risk för fysisk och emotionell stress, risk för utbrändhet och brist på karriärmöjligheter. Sektorn erbjuder få utbildningsmöjligheter, och arbetskraften består främst av äldre, kvinnor och migrerande arbetstagare. I EU tillhandahålls ofta vård av informella, obetalda vårdare, som själva kan betraktas som en utsatt grupp på grund av ökad press att tillhandahålla en mer sofistikerad och tekniskt krävande vård. I många medlemsstater finns det inte vård av hög kvalitet för alla oavsett inkomst.

AB.  Övergången från institutionaliserad till samhällsbaserad vård kräver ökat bostadsrelaterat stöd för utsatta personer, så att de kan leva ett självständigt liv.

AC.  Ungdomar som lämnar vårdmiljön för ett självständigt liv är särskilt exponerade för risken för fattigdom och social utslagning.

AD.  Ett ökande antal äldre måste klassificeras som utsatta personer.

AE.  Fattiga EU-medborgare från andra medlemsstater och tredjelandsmedborgare som omfattas av ett socialförsäkringsskydd i en annan medlemsstat kan också ha stora problem att få tillgång till vård.

AF.  Alla människor har rätt till en levnadsstandard som gör att de och deras familjer kan åtnjuta hälsa och välbefinnande.

AG.  Det är viktigt att understryka betydelsen av det civila samhället och dess organisationer, som spelar en mycket viktig roll för att nå ut till marginaliserade grupper.

AH.  Hälsoskydd har en viktig inverkan på livskvaliteten, livslängden och människors värdighet.

AI.  Omkring 10 % av alla födslar i EU under ett och samma år är prematura (gestationsålder under 37 veckor). Mödrar till för tidigt födda barn saknar ofta tillgång till hälso- och sjukvård av tillräcklig standard, vilket försvårar situationen när man ser till balansen mellan yrkes- och familjeliv.

AJ.  Fattigdom, otillräcklig utbildning och en lägre nivå av social integration leder till dåliga hälsoresultat. De främsta hindren för hälso- och sjukvård bland utsatta grupper är bristande kunskaper om och förståelse av vårdsystemet, administrativa problem, bristande kunskaper om sjukdomsprevention samt brist på fysisk tillgång till tjänster.

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anmoda medlemsstaterna att tillhandahålla information om de åtstramningsåtgärder som genomförs samt att utföra sociala konsekvensanalyser av åtstramningsåtgärderna och inbegripa rekommendationer om hantering av åtgärdernas sociala och ekonomiska inverkan på medellång och lång sikt i de landsspecifika rekommendationerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet utarbeta och delge parlamentet sammanfattande rapporter om dessa analyser. Parlamentet begär att den europeiska planeringsterminen inte bara ska fokusera på de sociala trygghetssystemens ekonomiska hållbarhet utan även ska beakta eventuella konsekvenser för vårdtjänsternas tillgänglighet och kvalitet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att uppmuntra och främja sociala investeringar i sociala tjänster, såsom vård- och omsorgssektorn och den sociala sektorn, som är av väsentlig betydelse med tanke på de demografiska förändringarna och krisens sociala konsekvenser och som har stor potential att skapa nya arbetstillfällen.

3.  Europaparlamentet är övertygat om att de nödvändiga reformerna bör ta tag i hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet, förbättra tillgången till rätt vård i rätt tid och rätt miljö, hålla människor friska och garantera att vanliga, onödiga komplikationer av sjukdomar förebyggs i största möjliga mån.

4.  Europaparlamentet erinrar om att medlemsstaterna har enats om att anta en strategi som går från ”kurativa” åtgärder som hanterar symtomen på utanförskap och ohälsa mot ”preventiva” åtgärder ”för att öka livskvaliteten och minska den börda som kroniska sjukdomar, sårbarhet och funktionshinder innebär”(24) . Parlamentet framhåller i detta sammanhang de långsiktiga kostnaderna för underlåtenhet att vidta åtgärder.

5.  Europaparlamentet anser att det är dålig ekonomi att lämna utsatta personer utan tillgång till vård- och omsorgstjänster, eftersom det kan få en långsiktig negativ inverkan på både vårdkostnaderna, den personliga hälsan och folkhälsan.

6.  Europaparlamentet anser att många av de kortsiktiga kostnadsminskningsåtgärder som för närvarande vidtas – till exempel krav på förskottsbetalning för att få tillgång till vård, högre gräns för egna utgifter och uteslutning av utsatta grupper, från tillgång till vård – inte har bedömts till fullo utifrån sina vidare sociala och ekonomiska konsekvenser eller potentiellt diskriminerande effekter och långsiktiga följder, såsom folkhälsorisker och eventuella konsekvenser för medellivslängden. Parlamentet understryker att sådana åtgärder får oproportionerligt negativa följder för utsatta grupper.

7.  Europaparlamentet anser det beklagligt att den sociala stämpel som följer av vissa medicinska tillstånd avskräcker personer från att söka nödvändig vård, vilket också kan leda till att exempelvis smittsamma sjukdomar förblir obehandlade, med den folkhälsorisk som detta medför.

8.  Europaparlamentet beklagar de oproportionerliga följder som länders rutiner för gripande och rapporteringsskyldigheter kopplade till tillämpningen av invandringslagstiftningen får för papperslösa flyktingars möjlighet att få medicinsk vård(25) .

9.  Europaparlamentet inser att det finns ett nära samband mellan olika former av utsatthet, erfarenheter av institutionaliserad vård, bristande tillgång till samhällsbaserad vård av hög kvalitet och därav följande hemlöshet. Parlamentet påminner om att vård- och omsorgstjänster kan vara viktiga för att förebygga och hantera fattigdom och social utslagning, även extrema former som hemlöshet. Parlamentet betonar att grupper som är utsatta på flera sätt, till exempel romer, personer utan giltigt uppehållstillstånd och hemlösa personer, alla löper extra hög risk att utestängas från riskförebyggande kampanjer, undersökning och behandling.

10.  Europaparlamentet pekar på de långsiktiga negativa effekterna av nedskärningar i förebyggande vårdinsatser i kristider. Parlamentet anser att förebyggande åtgärder, om de måste minskas, åtminstone bör återföras till hittillsvarande nivå, för att bevara kontinuiteten och inte förstöra infrastrukturen. Parlamentet framhåller att den ekonomiska och sociala krisen och den så kallade åtstramningspolitik som ålagts vissa medlemsstater inte får leda till minskade investeringar i den nationella hälso- och sjukvården utan att dessa tjänster, på grund av sin betydelse och nödvändighet, tvärtom bör stärkas ytterligare för att tillgodose människors behov, främst bland de mest utsatta grupperna.

11.  Europaparlamentet anser att åtstramningsåtgärder under inga omständigheter får beröva medborgarna deras tillgång till grundläggande sociala tjänster och hälso- och sjukvård eller till innovativa, högkvalitativa sociala tjänster och inte får vända positiva politiska utvecklingstendenser.

12.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja rekrytering inom sociala omsorgstjänster och anstränga sig för att göra sektorn mer attraktiv som ett möjligt yrkesval för unga.

13.  Europaparlamentet betonar att allt fler EU-medborgare som bor i ett annat EU-land än sitt hemland saknar sjukförsäkring, till exempel på grund av arbetslöshet eller för att uppehållstillståndet har gått ut. Parlamentet understryker att EU-medborgare som omfattas av en sjukförsäkring i ett annat EU land ofta har svårt att få vård, eftersom de måste betala i förväg.

14.  Europaparlamentet är bekymrat över att personer med funktionsnedsättning i hela EU drabbas oproportionellt hårt av nedskärningarna i de offentliga utgifterna, och att de till följd av detta förlorar stödtjänster som hjälper dem att leva ett självständigt liv i samhället.

15.  Europaparlamentet anser att detta leder till att allt fler personer fastnar i institutionaliserad vård under längre perioder och till att personer med funktionsnedsättning blir än mer socialt marginaliserade i EU, vilket står i direkt strid med EU:s åtaganden enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och EU:s handikappstrategi 2010–2020.

16.  Europaparlamentet betonar att vård för personer med funktionsnedsättning bör ges på ett lättillgängligt sätt inte bara vad gäller infrastruktur utan även i fråga om kommunikation, som är särskilt viktig när det gäller personer med mentala funktionsnedsättningar (inlärningssvårigheter). Parlamentet framhåller behovet av att uppmuntra utbildning av vårdare och allmänläkare i att ge vård på ett lättillgängligt sätt.

17.  Europaparlamentet anser att alla nedskärningar i vård- och stödtjänster för unga eller andra utsatta grupper riskerar att undergräva befintliga EU-åtgärder för aktiv integrering. Parlamentet betonar att hög ungdomsarbetslöshet innebär ytterligare belastning för alla typer av sociala tjänster och att riktade åtgärder skulle kunna förbättra situationen.

18.  Europaparlamentet påpekar att den till följd av krisen stigande arbetslösheten och långtidsarbetslösheten har lett till att många medborgare – långtidsarbetslösa och deras anhöriga – inte har tillgång till offentlig hälso- och sjukvård, social trygghet och medicinsk behandling. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna, i synnerhet de med högst arbetslöshet, att snabbt och effektivt ta itu med denna viktiga fråga genom att vidta nödvändiga åtgärder.

19.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens rekommendation Bryta det sociala arvet – investera i barnens framtid av den 20 februari 2013. Parlamentet inser att det är både viktigt och kostnadseffektivt att investera i barn i unga år så att de kan utveckla hela sin potential. Parlamentet inser att investeringar i sociala tjänster av hög kvalitet är nödvändiga för att utveckla lämpliga och effektiva tjänster för skydd av barn och för att ta fram omfattande förebyggande strategier. Parlamentet påminner om vikten av ett livslångt perspektiv och av hälsofrämjande, prevention och tidiga diagnoser. Parlamentet betonar att den senaste mässlingsepidemin har visat hur viktiga kostnadsfria vaccinationer för barn är för folkhälsan.

20.  Europaparlamentet framhäver det sociala och ekonomiska bidraget från vårdande anhöriga och frivilliga (informell vård) och det allt större ansvar som läggs på dem i och med att de tjänster som tillhandahålls blir antingen färre eller dyrare. Parlamentet anser att åtstramningsåtgärder inte får leda till att informella vårdare blir än mer överbelastade. Parlamentet understryker vikten av att erkänna vårdarnas kompetens och garantera en god arbetskvalitet. Parlamentet kräver också att vårdande anhöriga ska få hjälp och stöd att förena vård och yrkesliv och anser att vårdtid måste kunna tillgodoräknas i pensionen. Parlamentet betonar att de flesta vårdtjänster inom EU utförs informellt, dvs. av anhöriga och frivilliga. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter att värdera och ersätta dessa insatser högre.

21.  Europaparlamentet konstaterar att allt fler kvinnor förvärvsarbetar (även om de tjänar 18 % mindre än män) och att kvinnor samtidigt relativt ofta har vård- och omsorgsansvar (78 % av alla vårdare är kvinnor), vilket innebär en prövning för målet om en tillfredsställande balans mellan yrkes- och familjelivet. Parlamentet anser att det i allmänhet är viktigt med flexibla arbetsvillkor för att människor ska kunna kombinera arbete med vård- och omsorgsansvar. Parlamentet oroas över den negativa inverkan som minskat eller dyrare serviceutbud har på sysselsättningstalen för kvinnor, balansen mellan yrkes- och familjelivet, jämställdheten och det hälsosamma åldrandet.

22.  Europaparlamentet påminner om att vårdsektorn av EU har utsetts till ett område med potentiell sysselsättningstillväxt och att parlamentet fastställt ett behov av högre löner och bättre utbildning för att vårdyrkena ska bli attraktiva och för att kvaliteten på tjänsterna ska förbättras. Parlamentet påpekar att det råder arbetskraftsbrist inom delar av vård- och omsorgssektorn, och uppmanar medlemsstaterna att öka intresset för vårdutbildningar bland ungdomar och att främja utbildningsåtgärder som kan hjälpa vårdgivare och tjänsteleverantörer att bättre förstå vårdtagarnas behov.

23.  Europaparlamentet understryker den allt större betydelsen av en rörlig tjänstesektor för att tillhandahålla tjänster till människor (i såväl tätort som glesbygd).

24.  Europaparlamentet understryker hur värdefulla frivilliginsatser är i vården av äldre hjälp- och vårdbehövande människor, även i händelse av isolerade ensamstående personer.

25.  Europaparlamentet uppskattar att det europeiska innovationspartnerskapet för aktivt och hälsosamt åldrande valts ut för att hantera utmaningarna med en allt äldre befolkning. Däri ingår målet att förlänga EU-medborgarnas friska levnadstid med två år till 2020. Europa bör dessutom få nytta på tre olika sätt av följande åtgärder:

   i) Förbättring av de äldres hälsa och livskvalitet.
   ii) Hållbarare och effektivare försörjningssystem.
   iii) Möjligheter till tillväxt och marknadstillträde för företag.

26.  Europaparlamentet värdesätter det arbete som utförs av organisationer i tredje sektorn och frivilligorganisationer, men anser inte att detta ska vara ett substitut för statens ansvar att tillhandahålla effektiva och pålitliga tjänster av hög kvalitet som är tillgängliga för alla som en offentlig nyttighet, med finansiellt stöd från offentliga resurser.

27.  Europaparlamentet hänvisar till den ”europeiska kvalitetsramen för långtidsvård”, som innehåller principer och riktlinjer för äldre hjälp- och vårdbehövande människors värdighet och välbefinnande och som offentliggjordes inom ramen för kommissionens projekt WeDO(26) .

28.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka hälsokompetensen och informera utsatta grupper som ofta har svårt att få den hjälp de behöver om vilket utbud som finns. Lika viktigt är att få med vårdtagare och vårdgivare i de beslutsprocesser som rör dem.

Rekommendationer

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram jämförbara och aktuella uppgifter i form av en grundläggande analys av tillgången till vård.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i samarbete med alla relevanta intressenter övervaka och i de nationella reformplanerna ange vilka nationella politiska åtgärder som är oförenliga med fattigdomsminskningsmålet för 2020. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att särskilt inrikta sig på de mest utsatta grupperna, avlägsna hindren för tillgång, förbättra och förstärka utnyttjandet och de förebyggande åtgärderna på ett tidigt stadium för att återgå till ett rättighetsbaserat synsätt och förhindra långsiktiga skador och kostnader till följd av underlåtenhet att vidta åtgärder.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, arbetsmarknadens parter och medlemsstaterna att ta fasta på resultaten av en analys om styrkor och svagheter med Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna 2012.

32.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att samarbeta för att försöka genomföra ett maximalt antal program ägnade att förbättra hälsan hos de mest utsatta grupperna, framför allt barn och ungdomar, med avseende på rörligheten, vilken erkänns som en grundläggande rättighet i EU.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka den konflikt som kan uppstå mellan rätten till social trygghet enligt förordning (EG) nr 883/2004(27) och tillämpningen av direktiv 2004/38/EG(28) , och att rekommendera eventuella ändringar som kan krävas för att minska luckor i täckningen.

34.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen och medlemsstaterna att fastställa prioriteringar, undanröja klyftorna mellan män och kvinnor och garantera kvinnor ordentlig tillgång till hälso- och sjukvård och familjeplanering, samt att fästa särskild uppmärksamhet vid andra utsatta och missgynnade grupper i behov av socialt hälsoskydd.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att skyddsklausuler för vård och sociala tjänster och för sociala trygghetssystem ingår i avtal med länder som tar emot ekonomiskt bistånd. Parlamentet uppmanar också kommissionen och medlemsstaterna att utveckla användningen av ny teknik som telemedicin för att underlätta tillgången till vård.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja lika tillgång till förskoleverksamhet och att anslå tillräckligt finansiellt stöd till denna service.

37.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att tillhandahålla samhällsbaserade tjänster för barn med funktionsnedsättning.

38.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att identifiera och undanröja hinder och barriärer för funktionshindrade personers tillgång till allmänna kommunikationsmedel, tjänster och information.

39.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fastställa prioriteringar för att täppa till luckor och skapa ordentlig tillgång till vårdtjänster i samband med socialt hälsoskydd för utsatta grupper, däribland fattiga kvinnor, invandrare och romer, genom att garantera tillgång till vård av god kvalitet till ett överkomligt pris, en effektiv och ändamålsenlig organisation och tillräcklig finansiering i alla geografiska områden.

40.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att anta strategier som främjar hälsa och förebyggande av sjukdomar genom att garantera de mest missgynnade grupperna gratis, allmän hälso- och sjukvård av hög kvalitet, med särskild uppmärksamhet på att garantera primärvård, förebyggande hälso- och sjukvård samt tillgång till diagnoser, behandling och rehabilitering. Parlamentet vill att nödvändiga medel anslås för att bekämpa de främsta folkhälsoproblemen för kvinnor och garantera rätten till sexuell och reproduktiv hälsa, hälso- och sjukvård för kvinnor som har utsatts för våld samt spädbarnsvård.

41.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i samarbete med kommissionen grundligare utreda sambandet mellan psykisk och fysisk hälsa å ena sidan och arbetslöshet och anställningsotrygghet å andra sidan – företeelser som har ökat i och med krisen – för att se till att det finns lämpliga planer för hur skadliga effekter av sådan art ska förebyggas och bekämpas.

42.  Europaparlamentet rekommenderar starkt att medlemsstaterna förbättrar sina tjänster inom den förebyggande hälso- och sjukvården och primärvården genom att fokusera på att förbättra kvinnors hälsa och tillgång till vård, särskilt kvinnor som bor i avlägsna områden långt från urbana centrum, och satsa på åtgärder för de mest missgynnade grupperna – barn och ungdomar, äldre, personer med funktionsnedsättning, arbetslösa och hemlösa – för att garantera rätten till regelbundna hälsoundersökningar för alla.

43.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen och medlemsstaterna att behandla mödravård och neonatalvård, särskilt i samband med prematura födslar, som en folkhälsoprioritering och att införliva den i de europeiska och nationella folkhälsostrategierna.

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anordna nödvändiga utbildnings- och fortbildningskurser för all personal som arbetar med vård före graviditet, mödravård och neonatalvård, med syftet att förebygga för tidiga födslar och minska antalet fall av kroniska sjukdomar som drabbar för tidigt födda.

45.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att garantera kvinnor lämpligt stöd under och efter graviditet och amning, genom att erbjuda gratis omvårdnads-/rådgivningstjänster vid behov och lämplig kost, särskilt till dem som ligger i farozonen för fattigdom och social utestängning på grund av den rådande ekonomiska krisen.

46.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att utveckla lämpliga strukturer för att kunna erbjuda socialmedicinska mottagningar och på så vis bättre ta hänsyn till de sämst ställdas levnadsförhållanden.

47.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillhandahålla lättillgänglig och tydlig information om invandrares rättigheter på alla relevanta språk, inklusive romani.

48.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att vidta åtgärder mot hatbrott och främja antidiskrimineringspolitik, om så är nödvändigt genom att stärka sina nationella antidiskrimineringsmyndigheter och främja utbildning inom myndigheterna.

49.   Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att tillämpa artikel 19 i EUF-fördraget och anta direktivet om genomförande av principen om likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning(29) , för att förbjuda diskriminering på grund av religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning och för att införliva principen om likabehandling inom socialt skydd, inklusive social trygghet och hälso- och sjukvård, utbildning och tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster som är kommersiellt tillgängliga för allmänheten, inklusive bostäder.

50.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra konsekvensbedömningar för att se till att åtgärder som kan påverka de mest utsatta överensstämmer med principerna i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna och med direktiv 2000/43/EG om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung(30) .

51.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att förebygga hemlöshet, tillhandahålla nödvändig vård för hemlösa och att inte kriminalisera hemlöshet i sin nationella lagstiftning.

52.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen och medlemsstaterna att se till att alla åtgärds- eller finansieringsprogram till stöd för social innovation och/eller vårdrelaterade tjänster inriktas på de tjänster som bäst tillgodoser sociala behov och förbättrar människors livskvalitet, och att programmen utformas i nära samarbete och samråd med de organisationer som försvarar och företräder utsatta grupper.

53.  Europaparlamentet hänvisar till sitt initiativ för socialt företagande och framhåller betydelsen av den sociala ekonomin, som med sociala företag effektivt kan stärka den snabbt växande vård- och omsorgssektorn.

54.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen och rådet att samarbeta med parlamentet för att öka finansieringen av program som vänder sig till utsatta grupper. Parlamentet uppmanar även kommissionen att vidta alla åtgärder som står till dess förfogande för att säkerställa fullt utnyttjande och maximala utbetalningar av medlen i Europeiska socialfonden (ESF), fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt och andra relevanta instrument som tillgodoser behoven hos personer som är utsatta eller riskerar utanförskap, samt att stödja medlemsstaternas arbete med att uppfylla Europa 2020-strategins fattigdomsmål och främja innovation och kvalitet i vård- och omsorgssektorerna. Parlamentet framhåller betydelsen av relaterade finansieringsinstrument, såsom EU:s program för social förändring och social innovation och Europeiska fonden för socialt företagande.

55.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta ett antal objektiva och subjektiva indikatorer för att mäta och regelbundet offentliggöra materiella och immateriella beståndsdelar i välbefinnande, däribland sociala indikatorer, i syfte att komplettera EU:s och medlemsstaternas BNP- och arbetslöshetsindikatorer och på så vis mäta samhällsutvecklingen och inte bara den ekonomiska utvecklingen.

56.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att uttryckligen erkänna den ovärderliga insats som görs av informella vårdare. Parlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att införa och behålla riktade stödåtgärder för vårdare och för frivilligsektorn, i syfte att tillhandahålla mer individuella och kostnadseffektiva insatser av hög kvalitet, till exempel åtgärder som möjliggör balans mellan yrkes- och familjeliv, underlätta bättre samarbete och samordning mellan informella och formella vårdare och säkra en lämplig socialförsäkringspolitik och utbildning för vårdare. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta en enhetlig ram för alla typer av ledighet för vård av anhörig. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå ett direktiv om ledighet för vård av anhörig, som överensstämmer med subsidiaritetsprincipen i enlighet med fördragen.

57.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillhandahålla korrekt och lättbegriplig information, på relevanta språk och i relevanta format, om rätten till vård och att göra informationen allmänt tillgänglig.

58.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter att ta fram tydliga definitioner för yrkesprofiler inom vården som gör det möjligt att exakt avgränsa rättigheter och skyldigheter.

59.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att integrera alla potentiella aktörer på lokal, regional och nationell nivå, inklusive arbetsmarknadens parter, i initiativ som rör prevention, hälsa och sociala tjänster.

60.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja de utbildningsprogram som krävs inom vård- och omsorgssektorerna och att erbjuda stipendier till personer som går relevant utbildning.

61.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att driva en kampanj i syfte att rekrytera unga människor och förbättra allmänhetens syn på vårdsektorn som arbetsgivare.

62.  Europaparlamentet kräver att rättigheterna för arbetstagare inom vårdsektorn ska respekteras, däribland rätten till en skälig inkomst och skäliga villkor och rätten att ansluta sig till och bilda fackföreningar med kollektiv förhandlingsrätt.

63.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att stödja nationella, regionala och lokala myndigheter i arbetet med att inrätta hållbara finansieringsprogram för vårdtjänster och utforma utbildnings- och omskolningsprogram för arbetskraften, med hjälp av medel från Europeiska socialfonden.

64.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen arbetsmarknadens parter att utarbeta en formell social dialog om vårdsektorn.

o
o   o

65.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar.

(1) EGT L 180, 19.7.2000, s. 22.
(2) EUT L 210, 31.7.2006, s. 12.
(3) EUT C 9 E, 15.1.2010, s. 11.
(4) EUT C 212 E, 5.8.2010, s. 23.
(5) EUT C 76 E, 25.3.2013, s. 16.
(6) EUT C 236 E, 12.8.2011, s. 57.
(7) EUT C 236 E, 12.8.2011, s. 79.
(8) EUT C 351 E, 2.12.2011, s. 29.
(9) EUT C 70 E, 8.3.2012, s. 19.
(10) EUT C 33 E, 5.2.2013, s. 188.
(11) EUT C 199 E, 7.7.2012, s.112.
(12) EUT C 199 E, 7.7.2012, s. 25.
(13) EUT C 51 E, 22.2.2013, s.101.
(14) EUT C 131 E, 8.5.2013, s. 9.
(15) Antagna texter, P7_TA (2013)0053.
(16) EUT C 259 E, 29.10.2009, s. 19.
(17) EUT C 169 E, 15.6.2012, s. 139.
(18) Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter: Irreguljära migranter: Tillgång till hälso- och sjukvård i tio av Europeiska unionens medlemsstater , oktober 2011, http://fra.europa.eu/en/publication/2012/migrants-irregular-situation-access-healthcare-10-european-union-member-states.
(19) Eurofound (2012), Tredje europeiska undersökningen om livskvalitet – Livskvaliteten i Europa: krisens effekter , Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, http://www.eurofound.europa.eu/publications/htmlfiles/ef1264.htm.
(20)Eurofound (2012): Skuldrådgivningstjänster för hushållen i EU , Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, http://www.eurofound.europa.eu/publications/htmlfiles/ef1189.htm.
(21) Eurofound (2012): Romernas levnadsvillkor: undermåliga bostäder och dålig hälsa , Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, http://www.eurofound.europa.eu/pubdocs/2012/02/en/1/EF1202EN.pdf.
(22) Eurofound (2012): Aktiv integration av unga människor med hälsoproblem eller funktionsnedsättning , Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, http://www.eurofound.europa.eu/areas/socialcohesion/illnessdisabilityyoung.htm.
(23) Se exempelvis artikel 5 i Spaniens kungliga dekret nr 16/2012 av den 20 april 2012, som trädde i kraft den 28 december 2012. Finns på http://noticias.juridicas.com/base_datos/Admin/rdl16-2012.html#a5.
(24) Rådets slutsatser om hälsosamt och värdigt åldrande, 2980:e sammanträdet i rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor), november 2009.
(25) Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter föreslår i sina riktlinjer Gripande av migranter som invandrat olovligen – grundläggande rättigheter ett antal nyckelprinciper för medlemsstaterna i fråga om rutiner för upptäckt och rapportering inom och i närheten av sjukvårdsinrättningar: http://fra.europa.eu/sites/default/files/document-on-apprehensions_1.pdf
(26) WeDO är ett av Europeiska kommissionen understött projekt (2010–2012). Det leddes av en styrgrupp bestående av 18 partnerorganisationer i tolv av EU:s medlemsstater. Det gemensamma intresset för alla partnerorganisationerna var och är att förbättra livskvaliteten för äldre hjälp- och vårdbehövande människor.
(27) EUT L 166, 30.4.2004, s. 1.
(28) EUT L 158, 30.4.2004, s. 77.
(29) COM(2008)0426.
(30) EGT 180, 19.7.2000, s.22.

Senaste uppdatering: 4 januari 2016Rättsligt meddelande