Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2013/2593(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B7-0385/2013

Ingivna texter :

B7-0385/2013

Debatter :

Omröstningar :

PV 12/09/2013 - 13.10

Antagna texter :

P7_TA(2013)0377

Antagna texter
PDF 240kWORD 31k
Torsdagen den 12 september 2013 - Strasbourg Slutlig utgåva
Digital agenda för tillväxt, rörlighet och sysselsättning
P7_TA(2013)0377B7-0385/2013

Europaparlamentets resolution av den 12 september 2013 om den digitala agendan för tillväxt, rörlighet och sysselsättning: dags att lägga in en högre växel (2013/2593(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 december 2012 Den digitala agendan för Europa – Drivkraft för den europeiska digitala tillväxten (COM(2012)0784),

–  med beaktande av frågorna till kommissionen och rådet om ”den digitala agendan för tillväxt, rörlighet och sysselsättning: dags att lägga in en högre växel” (O–000085 – B7–0219/2013 och O-000086 – B7–0220/2013),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 531/2012 av den 13 juni 2012 om roaming i allmänna mobilnät i unionen(1) ,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 243/2012/EU av 14 mars 2012 om att upprätta ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (2007–2013)(2) ,

–  med beaktande av de pågående förhandlingarna om Fonden för ett sammanlänkat Europa och framför allt av det ändrade förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om riktlinjer för transeuropeiska telekommunikationsnät och upphävande av beslut nr 1336/97/EG (COM(2013)0329),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 maj 2010 om en digital agenda för Europa: 2015.eu(3) ,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 27 september 2012 Handlingsplan för energieffektivitet: att förverkliga möjligheterna (COM(2012)0529),

–  med beaktande av förslaget av den 25 januari 2012 till Europaparlamentets och rådets förordning om skydd av enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (allmän uppgiftsskyddsförordning) (COM(2012)0011),

–  med beaktande av förslaget av den 19 oktober 2011 till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa (COM(2011)0665),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 maj 2010 En digital agenda för Europa (COM(2010)0245),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 Europa 2020 : En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

–  med beaktande av artiklarna 115.5 och 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Europeiska rådet planerar att anta slutsatser om den digitala agendan för Europa vid sitt möte den 24–25 oktober 2013.

B.  Det primära målet för den digitala strategi för Europa som antogs 2010 måste vara att minska ojämlikheten mellan medlemsstaterna, framför allt i fråga om tillgång till fast och mobil snabb och ultrasnabb bredbandsinfrastruktur.

C.  Informations- och kommunikationstekniken (IKT) står i centrum för det digitala samhället och svarar i dag för omkring 20 procent av EU:s årliga produktivitetstillväxt och 4,5 procent av dess BNP, samt skapar 25 procent av de privata investeringarna inom forskning och utveckling i EU, och kan således ge ett utomordentligt stort bidrag till tillväxt och sysselsättning.

D.  Om potentialen hos den digitala ekonomin inom EU togs till vara skulle detta få en stor multiplikatoreffekt på ekonomin och ge ökad tillväxt och flera arbetstillfällen. Att ta vara på denna potential är därför en av de viktigaste reformerna till förmån för tillväxt och konkurrenskraft för att bidra till att EU ska ta sig ur den kris som råder i dag.

E.  Fram till 2020 kommer uppskattningsvis 50 miljarder apparater att vara kopplade till internet och den globala datatrafiken förväntas femtondubblas före utgången av 2017. Denna svindlande tillväxt inom bredbandstrafiken kommer att kräva en ambitiös politik från unionens och medlemsstaternas sida för att öka kapaciteten hos både fasta och mobila nät. Detta är nödvändigt för att EU ska kunna öka sin tillväxt, konkurrenskraft och produktivitet.

F.  Utvecklingen i andra världsdelar har gått så snabbt att målen för den nuvarande digitala agendan blivit föråldrade och således inte är tillräckligt ambitiösa för att EU ska kunna vara världsledande inom telekommunikationer senast 2020.

G.  Parlamentet och rådet väntar fortfarande på förslag från kommissionen om nätneutralitet och samhällsomfattande tjänster.

1.  Europaparlamentet betonar att den digitala agendan och slutförandet av en digital inre marknad måste stå i centrum för EU:s arbete för att skapa tillväxt och ta sig ur krisen. Parlamentet anser att det behövs politiskt ledarskap både på unionsnivå och nationell nivå för att man ska kunna åtgärda de nuvarande hindren mot den digitala inre marknaden och således skapa arbetstillfällen och tillväxt inom EU. Parlamentet erinrar om att den digitala ekonomin växer sjudubbelt mer än den övriga ekonomin och konstaterar att den kunde få en årlig tillväxtinjektion på 110 miljarder euro om den digitala inre marknaden slutfördes.

2.  Europaparlamentet påpekar att BNP-tillväxten inom EU samtidigt utsätts för tryck från flera olika håll, i en situation där den stora skuldsättningen och budgetunderskotten begränsar möjligheterna att använda allmänna medel i tillväxtstimulerande syfte och uppmanar EU:s institutioner och medlemsstaterna att sätta in alla tänkbara tillväxtstimulerande medel. Parlamentet konstaterar att IKT är en väsentlig omdanande teknik inom alla sektorer av ekonomin, och särskilt relevant inom sådana områden som hälso- och sjukvård, energi, offentliga tjänster och utbildning.

Ett Europa utan roaming 2015

3.  Europaparlamentet beklagar att telekommarknaden fortfarande är uppsplittrad på artificiellt avgränsade nationella marknader och att den inte kan anses vara en gemensam ekonomisk marknad där konkurrens uppmuntras.

4.  Europaparlamentet betonar att näringslivets analytiker angett att roaming många gånger svarar för omkring 10 procent av intäkterna för operatörer inom EU och konstaterar att de senaste undersökningarna från Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation visat att näringslivet och konsumenterna i snitt betalar det dubbla priset för roamingsamtal, jämfört med vad operatörerna får betala på grossistmarknaden.

5.  Europaparlamentet beklagar att dessa skeva vinstmarginaler i samband med roaming ökar kostnaderna för rörligheten inom EU och påpekar att detta hämmar tillväxten och välståndet, eftersom rörlighet är en av de viktigaste faktorerna för tillväxt i EU.

6.  Europaparlamentet betonar att man absolut måste få bort roamingavgifterna för att man ska kunna stimulera till innovation genom att skapa en större hemmamarknad för innovativa produkter och tjänster.

7.  Europaparlamentet anser att det i dag inte finns någon gemensam telekommarknad, bland annat på grund av de avsevärda skillnaderna mellan inhemska priser och roamingpriser. Parlamentet anser därför att strukturella åtgärder bör bidra till att skapa en verklig digital inre marknad, där det uppmuntras till konkurrens och där det inte finns några skillnader mellan nationella tariffer och roamingtariffer, så att det inrättas en europaomfattande marknad för mobila telekommunikationer.

8.  Europaparlamentet erinrar rådet och kommissionen om att den digitala agendan för Europa förutsätter att skillnaden mellan roamingtariffer och nationella tariffer bör ligga nära noll senast 2015, och att målet med förordning (EU) nr 531/2012 är att åstadkomma en inre marknad för mobila kommunikationstjänster, så att det i slutänden inte råder någon skillnad mellan nationella tariffer och roamingtariffer.

9.  Europaparlamentet anser att åtgärderna för att slutföra den digitala inre marknaden därför bör leda till att skillnaden mellan roamingtariffer och nationella tariffer kommer bort senast 2015, så att vi får ett EU utan roaming (för samtal, textmeddelanden och data).

10.  Europaparlamentet erinrar om att nya erbjudanden från telekommunikationsoperatörer bör vara användar- och insynsvänliga så att det inte skapas nya dolda hinder inom sektorn för telekommunikationer.

11.  Europaparlamentet erinrar om att kommissionen ska se över hur förordning (EU) nr 531/2012 fungerar och utvärdera konkurrensen på marknaden för roaming samt i vilken utsträckning konsumenterna kunnat dra nytta av några verkliga prissänkningar på roamingtjänster, liksom också skillnaden mellan roamingtariffer och nationella tariffer och förekomsten av erbjudanden med en enda tariff för nationella tjänster och roamingtariffer.

12.  Europaparlamentet konstaterar att det inte går att få till stånd en verklig digital inre marknad bara genom att avskaffa roamingavgifterna och framhåller att detta måste ses som en del av en heltäckande europeisk digital strategi, med inriktning framför allt på infrastrukturutveckling och tillgänglighet, för att arbetstillfällen ska kunna finnas kvar och nyskapas inom denna sektor.

13.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens tillkännagivande om ett lagstiftningspaket för åtgärdande av de återstående hindren mot en fungerande digital inre marknad inom EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma hur tillväxtpotentialen för telekomsektorn skulle påverkas av att det skapades en digital inre marknad inom EU.

Infrastruktur och rörlighet

14.  Europaparlamentet framhåller att bredbandsspridning och bredbandstillgänglighet, e–handel, e-integration, gränsöverskridande offentliga tjänster och de forsknings- och innovationsmål som fastställs i den digitala agendan för Europa måste förbli en övergripande prioritering för att EU ska kunna dra full nytta av det digitala samhället.

15.  Europaparlamentet erinrar om att EU, vid sidan om att undanröja hindren för EU:s digitala inre marknad, ovillkorligen måste prioritera investeringar i en optimal och mycket snabb bredbandsinfrastruktur, för att kunna ta till vara alla de möjligheter som den digitala ekonomin erbjuder.

16.  Europaparlamentet betonar att vi måste ha ambitiösa och framtidsinriktade mål för 2020 om EU ska bli den digitala revolutionens hemvist och återvinna sin ställning som världsledande. Parlamentet anser att det bör vara ett mål för en reviderad framtidsinriktad digital agenda för 2020 att alla hushåll i EU ska ha bredbandsuppkoppling med 100 megabits/sekund och 50 procent av hushållen ska ha abonnemang med 1 gigabit/sekund eller mer. Parlamentet konstaterar att utskottet för industrifrågor, forskning och energi redan aviserat sitt stöd för dessa ambitiösa mål i sitt betänkande om riktlinjer för transeuropeiska telekommunikationsnät och om upphävande av beslut nr 1336/97/EG.

17.  Europaparlamentet beklagar djupt att många medlemsstater inte har tilldelat frekvenser ur det digitala utdelningsspektrumet inom 800 MHz-bandet till mobila bredbandstjänster inom den utsatta tidsfristen, det vill säga före den 1 januari 2013, i enlighet med programmet för radiospektrumpolitik. Parlamentet betonar att detta dröjsmål hämmat ibruktagandet av 4G-nät i EU och uppmanar därför medlemsstaterna att vidta de åtgärder som krävs för att 800 MHz-bandet ska bli tillgängligt för mobila bredbandstjänster, och uppmanar kommissionen att använda sina befogenheter till fullo för att säkerställa ett snabbt genomförande.

18.  Europaparlamentet konstaterar att tillhandahållandet av bredband långtifrån väntas uppnå de mål som fastställs i den digitala agendan. Parlamentet är därför övertygat om att EU kommer att få ännu sämre global konkurrenskraft om det inte investeras mera i framtidens nät och anser att kommissionen inom ramen för inremarknadsakten också bör lägga fram en brett upplagd översyn av den rättsliga ramen för telekommarknaden, för att sporra till investeringar i fasta och mobila nät.

19.  Europaparlamentet anser att konkurrensens roll att sporra till investeringar i ny digital infrastruktur för att främja ekonomisk tillväxt inte bör undergrävas. Parlamentet anser att kommissionen ovillkorligen måste garantera ett regelverk som låter alla marknadsaktörer investera i innovativ digital infrastruktur. Parlamentet anser därför att nya bestämmelser för fastställandet av ändamålsenliga priser för tillgång till nästa generations accessnät (NGA-nät) bör återspegla den bakomliggande konkurrensutsatta processen i varje medlemsstat genom att respektera de nationella tillsynsmyndigheternas företrädesrättigheter. Parlamentet anser att de nationella tillsynsmyndigheterna bör arbeta för gemensamma mål, exempelvis målen i den digitala agendan, och därvid dra nytta av sin bättre kunskap och sin särskilda sakkännedom om de respektive nationella marknaderna.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag om en genomgripande översyn av regelverket för elektroniska kommunikationer.

21.  Europaparlamentet framhåller vikten av att slutföra de nyckelåtgärder som tillkännagetts i den digitala agendan för Europa, med tyngdpunkten särskilt förlagd till motståndskraftiga, pålitliga infrastrukturer och tjänster samt till systemet för dataskydd.

22.  Europaparlamentet påminner kommissionen om att den ska utvärdera och se över direktivet om informationssamhället (2001/29/EG(4) ) för att säkerställa förutsebarhet och flexibilitet på EU:s digitala marknad, såsom parlamentet uppmanade kommissionen i sin resolution av den 11 december 2012 om en strategi för digital frihet i EU:s utrikespolitik(5) .

IKT för ungdomssysselsättning

23.  Europaparlamentet betonar att en samordnad insats för att alla medborgare, oavsett var de är bosatta, ska ha tillgång till internet och nödvändiga färdigheter för att kunna använda det, är en förutsättning för att man ska få till stånd en fullt funktionsduglig digital inre marknad.

24.  Europaparlamentet välkomnar att man i mars 2013 lanserat den breda koalitionen för digitala arbetstillfällen, som står öppen för alla berörda parter. Parlamentet uppmanar kommissionen att skyndsamt få denna breda koalition att fungera, att upprepa detta initiativ på medlemsstatsnivå och att med förtur ge deltagarna tillgång till unionsmedel för att stödja deras verksamhet.

25.  Europaparlamentet betonar att arbetslösheten, också ungdoms- och långtidsarbetslösheten, blivit oacceptabelt stor i EU och sannolikt kommer att förbli det också i en nära framtid och att det behövs beslutsamma brådskande åtgärder på alla politiska nivåer.

26.  Europaparlamentet konstaterar att det för närvarande finns över 4 miljoner som arbetar med IKT i Europa och att siffran ökar med 3 procent varje år, samt att det, enligt kommissionen, senast 2015 kommer att finnas mellan 700 000 och 1 000 000 lediga platser inom IKT som inte kan tillsättas, trots krisen. Parlamentet betonar att digital kompetens och digital utbildning således kan bli oerhört viktiga medel i kampen mot den stigande arbetslösheten, framför allt bland ungdomar.

27.  Europaparlamentet välkomnar att man på unionsnivå antagit systemen för ”ungdomsgaranti” för att säkerställa att alla unga européer får ett jobberbjudande av god kvalitet, fortsatt utbildning eller en lärlings- eller praktikplats inom fyra månader efter avslutad utbildning eller från det att de blivit arbetslösa. Parlamentet konstaterar dock att de 6 miljarder euro som avsatts för ungdomssysselsättningsinitiativet inom nästa fleråriga budgetplan inte på långt när räcker till för att åtgärda problemet i all dess omfattning. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra denna åtgärd så effektiv som möjligt genom att prioritera tillägnandet av digital kompetens. Parlamentet betonar att digital kompetens bör utgöra en ofrånkomlig del av yrkesutbildningen, så att både de nya generationerna och de som i dag är ute i arbetslivet kan förvärva de färdigheter de behöver.

IKT för små och medelstora företag

28.  Europaparlamentet erinrar om att det är en grundläggande princip för den digitala inre marknaden att internet inte bara fungerar som en plattform för social kommunikation, utan också låter varje medborgare lansera en tjänst eller en innovativ produkt riktad till alla övriga medborgare, och på det sättet skapar arbetstillfällen och små och medelstora företag.

29.  Europaparlamentet betonar att de små och medelstora företagen står i centrum för EU:s ekonomi och att man måste göra mer för att förbättra EU:s små och medelstora företags konkurrenskraft på världsmarknaden och skapa bästa möjliga förutsättningar för att lovande ny teknisk utveckling med stark inverkan på EU:s konkurrenskraft ska vinna insteg, såsom molnbaserade datortjänster.

30.  Europaparlamentet konstaterar att många européer, särskilt ungdomar, ser företagsgrundande som ett alternativ till att vara anställda och väljer att bli egenföretagare, varvid deras drivkrafter utgörs av de exempellösa möjligheter som skapas av internet, molnbaserade datortjänster, mobila plattformar, sociala nät och de enorma dataflödena. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att få till stånd en företagsvänligare miljö, med lättare tillgång till kapital (”det är tillåtet att misslyckas”), marknader, nätverk och kompetenser, något som kräver uppmuntran i form av system för riskdelning, riskkapital, gynnsam beskattning och evenemang i nätverk.

Digitaliseringen av den offentliga sektorn

31.  Europaparlamentet betonar att digitaliseringen av den offentliga sektorn bör stå i förgrunden för de följande åtgärderna inom den digitala agendan, eftersom den inte bara kan medföra mindre kostnader för de offentliga förvaltningarna och effektivare tjänster för medborgarna, utan också på grund av att den digitala hävstångseffekten inom alla sektorer av ekonomin skulle bli till ytterst stor nytta.

32.  Europaparlamentet anser det beklagligt att man arbetar med nationella strategier för molnbaserade datortjänster på bekostnad av en ambitiös och effektiv europeisk strategi. Parlamentet uppmanar kommissionen att förstärka sina förslag och kartlägga vilka resurser som kommer att bli tillräckligt effektiva för att ge EU en ledande ställning i fråga om standardisering.

33.  Europaparlamentet framhåller att en modern offentlig förvaltning ger ett väsentligt stöd till utformningen och genomförandet av sysselsättnings-, tillväxt- och konkurrensfrämjande politik. Parlamentet betonar att möjligheterna med IKT bör undersökas för att den offentliga sektorn ska fungera bättre och effektivare och den administrativa bördan samtidigt minska. Parlamentet konstaterar att IKT kan sporra till reform av systemen för skatteuppbörd och för hälso- och sjukvård, göra så leverantörer snabbare får sina betalningar och få rättsväsendet att fungera bättre. Parlamentet anser framför allt att hälso- och sjukvården är i behov av en revolution, så att patienter och vårdyrkesfolk får mera kostnadseffektiva och individanpassade tjänster.

34.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att påskynda arbetet med Europeiska partnerskapet för molntjänster.

Att finansiera IKT: den fleråriga budgetplanen

35.  Europaparlamentet beklagar att det belopp på 9,2 miljarder euro som kommissionen föreslagit för investeringar i IKT via Fonden för ett sammanlänkat Europa under perioden 2014–2020 kommer att drastiskt nedskäras. Parlamentet påpekar att det under de nya finansiella omständigheterna blivit viktigare än någonsin med investeringar i bredbandsnät via strukturfonderna och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och att investeringarna bör ökas för programplaneringsperioden 2007–2013.

36.  Europaparlamentet betonar att det behövs en ökad målinriktning av EU:s medel för investeringar i IKT och att anslagen till IKT i nästa fleråriga budgetplan bör motsvara denna sektors tyngd och inverkan på ekonomin. Parlamentet vill att andelen utgifter för IKT ska prioriteras högre i den övergripande fleråriga budgetplanen, jämfört med vad som var fallet under perioden 2007–2013.

o
o   o

37.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 172, 30.6.2012, s. 10.
(2) EUT L 81, 21.3.2012, s. 7.
(3) EUT C 81 E, 15.3.2011, s. 45.
(4) EGT L 167, 22.6.2001, s. 10.
(5) Antagna texter, P7_TA(2012)0470.

Senaste uppdatering: 26 januari 2016Rättsligt meddelande