Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2013/2674(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B7-0436/2013

Ingivna texter :

B7-0436/2013

Debatter :

PV 08/10/2013 - 16
CRE 08/10/2013 - 16

Omröstningar :

PV 09/10/2013 - 6.10

Antagna texter :

P7_TA(2013)0411

Antagna texter
PDF 224kWORD 61k
Onsdagen den 9 oktober 2013 - Strasbourg Slutlig utgåva
Förhandlingar mellan EU och Kina om ett bilateralt investeringsavtal
P7_TA(2013)0411B7-0436/2013

Europaparlamentets resolution av den 9 oktober 2013 om förhandlingarna mellan EU och Kina om ett bilateralt investeringsavtal (2013/2674(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 2, 3, 6 och 21 i fördraget om Europeiska unionen,

–  med beaktande av artiklarna 153, 191, 207 och 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artiklarna 12, 21, 28, 29, 31 och 32 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av EU:s strategiska ram och handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati av den 25 juni 2012,

–  med beaktande av protokollet av den 23 november 2001 om Folkrepubliken Kinas anslutning till Världshandelsorganisationen,

–  med beaktande av sin resolution av den 23 maj 2012 Förbindelserna mellan EU och Kina, Handel i obalans? (1) och rapporten från generaldirektoratet för EU-extern politik från juli 2011 om handel och ekonomiska förbindelser med Kina,

–  med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2013 om förbindelserna mellan EU och Kina(2) ,

–  med beaktande av de allmänt godtagna principerna och metoderna (Generally Accepted Principles and Practices, GAPP), de så kallade Santiagoprinciperna, som antogs i oktober 2008 av Internationella valutafondens arbetsgrupp för statsägda investeringsfonder,

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet från det trettonde toppmötet mellan EU och Kina som hölls i Bryssel den 20 september 2012,

–  med beaktande av kommissionens meddelande Handel, tillväxt och världspolitik Handelspolitiken – en hörnsten i Europa 2020-strategin (COM(2010)0612) och sin resolution av den 27 september 2011 om en ny handelspolitik för Europa i samband med Europa 2020-strategin(3) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 13 december 2011 om hinder för handel och investeringar(4) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 6 april 2011 om den framtida EU-politiken för internationella investeringar(5) ,

–  med beaktande av sina resolutioner av den 25 november 2010 om företagens sociala ansvar och miljöansvar vid internationella handelsavtal(6) , om mänskliga rättigheter samt sociala normer och miljönormer i internationella handelsavtal(7) och om internationell handelspolitik inom ramen för de krav som klimatförändringen medför(8) ,

–  med beaktande av kommissionens meddelande EU – Kina: Närmare partner med ökat ansvar (COM(2006)0631) och den åtföljande rapporten En rapport om handel och investeringar mellan EU och Kina – Konkurrens och partnerskap (COM(2006)0632),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 februari 2009 om att förstärka de europeiska små och medelstora företagens roll i den internationella handeln(9) ,

–  med beaktande av sitt senaste beslut om att införa krav för utvinnings- och avverkningsindustrin på att informera om sina betalningar till offentliga myndigheter(10) ,

–  med beaktande av EU:s och Kinas gemensamma beslut, som fattades vid det 14:e toppmötet mellan EU och Kina i februari 2012 i Peking, om inledande av förhandlingar om ett bilateralt investeringsavtal,

–  med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Handeln mellan EU och Kina har ökat snabbt och konstant under de senaste 30 åren och uppgick till totalt 433,8 miljarder euro 2012. Obalansen i den bilaterala handeln har varit till Kinas fördel sedan 1997. Den negativa handelsbalansen uppgick till 146 miljarder euro 2012 jämfört med 49 miljarder euro 2000.

B.  EU:s utlandsinvesteringar i Kina uppgick 2011 till 102 miljarder euro, och Kinas utlandsinvesteringar i EU uppgick samma år till 15 miljarder euro. Kinas utlandsinvesteringar i EU uppgick till endast 3,5 miljarder euro under 2006.

C.  Genom Lissabonfördraget blev utländska direktinvesteringar en exklusiv behörighet för unionen.

D.  26 EU-medlemsstater har gällande enskilda bilaterala investeringsavtal med Kina. EU har ännu inte utvecklat någon hållbar och långsiktig industripolitik som skulle gynna dess offensiva och defensiva intressen inom ramen för EU:s nya politik för utlandsinvesteringar.

E.  Även om arbetskraftskostnaderna har ökat med 10 procent per år de senaste åren, är Kina fortfarande bland de tre bästa marknaderna i världen från investeringssynpunkt.

F.  Utvecklingsmålen i Kinas tolfte femårsplan respektive Europa 2020-strategin innehåller många gemensamma intressen och utmaningar. Långtgående integration och tekniskt utbyte mellan EU:s och Kinas ekonomier skulle kunna ge synergieffekter och ömsesidiga fördelar.

G.  Privat- och statsägda företag bör åtnjuta lika konkurrensvillkor.

H.  Detta investeringsavtal är det första som förhandlas av EU på grundval av dess övergripande behörighet efter Lissabonfördragets ikraftträdande. Förhandlingarna om detta investeringsavtal, däribland marknadstillträde, kan potentiellt generera stort intresse samt en möjlig oro bland allmänheten och bör därför genomföras med så stor öppenhet som möjligt för att möjliggöra den nödvändiga parlamentariska kontrollen, som är ett av förhandsvillkoren för att uppnå det nödvändiga godkännandet från Europaparlamentet sida av resultatet från förhandlingarna.

I.  Investerare måste följa både värdlandets lagar och bestämmelserna i alla avtal mellan EU och Kina så fort de trätt i kraft, för att kunna få bästa möjliga skydd för sina investeringar.

J.  Kinas bristfälliga eller uteblivna genomförande av vissa grundläggande sociala och arbetsrelaterade rättigheter samt miljönormer, som dock har erkänts internationellt, är några av orsakerna till den nuvarande obalansen i handelsflödena mellan EU och Kina, vilken skulle kunna förvärras ännu mer genom fördjupade investeringsförbindelser om inga framsteg görs när det gäller dessa rättigheters och normers genomförande. Investeringsavtalet får därför inte ytterligare försämra de sociala och miljörelaterade normerna i Kina. Tvärtom bör det vara ett förhandsvillkor att avtalet ska leda till en förbättring av dem, vilket skulle medföra handels- och investeringsförbindelser som är av en mer balanserad karaktär och som gynnar båda parter.

K.  Ett investeringsavtal bör även inkludera investerarnas åtaganden, även när det gäller respekt för fackföreningar och andra rättigheter för arbetstagare, öppenhet och miljöskydd, i enlighet med de båda parternas lagstiftning. Vidare bör investeringsavtalet ingås i överensstämmelse med Världshandelsorganisationens (WTO) bestämmelser och andra relevanta internationella avtal och viktiga konventioner som parterna undertecknat och ratificerat. Investeringsavtal bör inte omfatta investeringar inom särskilt inrättade zoner där arbetstagares rättigheter, arbetsrättsliga normer och andra lagstadgade krav kan kringgås.

L.  Exportvaror till EU som tillverkas i tvångsarbetsläger, till exempel inom systemet för omskolning genom arbete, allmänt känt som Laogai, bör inte gynnas av investeringar som gjorts inom ramen för detta bilaterala investeringsavtal.

M.  Kommissionen och rådet har åtagit sig att se till att EU:s investeringspolitik beaktar principerna och målen för unionens yttre åtgärder, inklusive mänskliga rättigheter, och har förbundit sig att leverera från och med 2013.

N.  Eftersom ett investeringsavtal med Kina väsentligen skulle förbättra de ekonomiska förbindelserna mellan EU och Kina, bör det även leda till en förbättrad politisk dialog mellan dem, särskilt i frågor som rör mänskliga rättigheter – inom ramen för en effektiv och resultatinriktad människorättsdialog – och rättsstatsprincipen, så att de politiska och ekonomiska förbindelserna går hand i hand med varandra, i enlighet med andan i det strategiska partnerskapet.

O.  Investerare och investeringar bör genom sin förvaltningspolitik och sina förvaltningsrutiner sträva efter att uppnå utvecklingsmålen i värdstaterna och på de lokala nivåer där investeringen görs.

1.  Europaparlamentet ser positivt på att de ekonomiska förbindelserna mellan EU och Kina stärks. Parlamentet uppmanar EU och Kina att utveckla välbalanserade förbindelser utifrån partnerskap, en regelbunden dialog på hög nivå och ömsesidiga fördelar, i stället för att ägna sig åt konfrontativ konkurrens.

2.  Europaparlamentet påpekar att Kina, eftersom landet gick med i WTO 2001, bör lägga en större tonvikt vid att liberalisera sin handel och öppna upp sin marknad för att säkerställa lika villkor, och öka takten i fråga om undanröjandet av de artificiella hinder som företag möter när de kommer in på den kinesiska marknaden.

3.  Europaparlamentet noterar att europeiska företag klagar över att det finns ett stort antal tariffära och icke-tariffära handelshinder på den kinesiska marknaden, såsom vissa former av diskriminering mot utländska aktörer samt en komplex tariffstruktur och komplexa tekniska handelshinder.

4.  Europaparlamentet välkomnar införandet av marknadstillträde i förhandlingsmandatet. Parlamentet anser att Kinas försäkringar om att förhandlingarna ska inbegripa marknadstillträde bör vara ett förhandsvillkor för att förhandlingarna ska inledas.

5.  Europaparlamentet betonar att både utländska direktinvesteringar och portföljinvesteringar måste tas med i förhandlingsprocessen.

6.  Europaparlamentet noterar att kinesiska företag generellt betraktar unionen som en stabil investeringsmiljö men beklagar vad de ser som EU:s återstående exportsubventioner till europeiska jordbruksprodukter och förekomsten av vissa handelshinder till EU‑marknaden, såsom tekniska hinder mot handel och hinder som upprättats för att blockera investeringar från tredjeländer i vissa medlemsstater, och noterar att de efterlyser undanröjandet av återstående omotiverade hinder och underlättandet av investeringar i medlemsstaterna. Parlamentet påminner dock om att Kina nyligen inrättade en säkerhetsmekanism för att kontrollera utländska investeringar och att det kan finnas legitima skäl till att använda sådana mekanismer i både Kina och EU. Parlamentet påpekar att EU och Kina kan ha legitima säkerhetsskäl som helt eller delvis motiverar att vissa sektorer undantas från utländska investeringar tillfälligt eller långsiktigt.

7.  Europaparlamentet påpekar att den huvudsakliga företagsform som utländska företag för närvarande får upprätta i Kina är samriskföretag, som ofta förknippas med överföring av strategisk teknik som gynnar utvecklingen av Kinas konkurrenskraft och är till nackdel för den europeiska industrin. Parlamentet är övertygat om att det är avgörande och skulle vara gynnsamt för båda parter att Kina visar ytterligare öppenhet för andra rättsliga föreskrifter som tillåter utländska investerare att etablera sig, i kombination med tillbörligt skydd för immateriella rättigheter, industriell äganderätt, varumärkesskydd och skydd för geografiska beteckningar för produkter, samt främjar en större grad av integration av de europeiska och kinesiska ekonomierna på grundval av ett mer strategiskt tillvägagångssätt för ekonomiskt samarbete som bland annat är inriktat på miljövänlig teknik och innovation.

8.  Europaparlamentet är övertygat om att bättre skydd för immateriella rättigheter och ett effektivt genomförande av bestämmelser på detta område i Kina väsentligen skulle främja EU:s och andra utländska investerares mål att investera, utbyta nya tekniska kapaciteter och uppdatera befintlig teknik i landet, särskilt när det gäller miljövänlig teknik.

9.  Europaparlamentet välkomnar de kinesiska myndigheternas arbete för att öka respekten för immateriella rättigheter sedan Kina anslöt sig till WTO. Parlamentet beklagar dock fortfarande det otillräckliga skyddet för dessa i Kina och bristen på specifika åtgärder som ställs till de europeiska företagens förfogande, särskilt de små och medelstora företagen, för att effektivt bekämpa intrång i immateriella rättigheter.

10.  Europaparlamentet är oroat över otillförlitligheten i det kinesiska rättssystemet, som inte lyckas garantera att avtalsförpliktelserna följs, samt bristen på öppenhet och enhetlighet vid tillämpningen av det regelsystem som styr investeringarna.

11.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att förhandla fram ett ambitiöst och välbalanserat investeringsavtal mellan EU och Kina, i vilket man eftersträvar en bättre miljö för EU-investerare i Kina och tvärtom, bland annat förbättrat tillträde till marknaden, i syfte att öka nivån på de ömsesidiga kapitalflödena och garantera öppenhet i fråga om styrningen av de företag, både statsägda och privata, som investerar i partnerekonomin. Parlamentet rekommenderar att riktlinjerna för företagsstyrning från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) används som referensdokument. Parlamentet insisterar även på att man måste bli bättre på att se till att lagstiftningen efterlevs för att säkerställa rättvis konkurrens mellan offentliga och privata aktörer, minska korruptionen och öka rättssäkerheten samt förutsägbarheten i det kinesiska företagsklimatet.

12.  Europaparlamentet betonar vikten av att genom detta avtal fastställa förhandsvillkoren för lojal konkurrens mellan EU och Kina. Parlamentet rekommenderar i detta syfte att kommissionen förhandlar om hårda och bindande bestämmelser om insyn och rättvis konkurrens så att lika villkor även gäller för statsägda företag och investeringsförfaranden för nationella placeringsfonder.

13.  Europaparlamentet kräver att det avtal som förhandlas fram ska handla om såväl marknadstillträde som skydd för investerare.

14.  Europaparlamentet betonar att det inte får finnas något i ett investeringsavtal som minskar parternas politiska utrymme och deras förmåga att lagstifta för att uppnå legitima politiska ändamål, samtidigt som man måste undvika att motverka de fördelar som parternas åtaganden ger. Parlamentet betonar att prioriteringen även i fortsättningen måste vara att garantera rättsstatsprincipen för alla europeiska och kinesiska investerare och medborgare.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa fullständig insyn i nationella placeringsfonder.

16.  Europaparlamentet konstaterar att man bör fastställa en tydlig tidsplan för förhandlingarna och överväga rimliga och meningsfulla övergångsperioder.

17.  Europaparlamentet anser att investeringsavtalet med Kina bör grundas på bästa praxis som bygger på medlemsstaternas erfarenhet, bidrar till större samstämdhet och omfattar följande normer:

   Icke-diskriminering (nationell behandling och behandling som mest gynnad nation för investerare och investeringar under liknande förutsättningar).
   Förbud mot godtycklighet i beslutsfattandet.
   Förbud mot rättsvägran och brott mot grundläggande principer om korrekt rättsförfarande.
   Skyldighet att inte vägra prövning i straffrättsliga, civilrättsliga eller förvaltningsmässiga mål i enlighet med principen om korrekt rättsförfarande, som ingår i alla ledande rättssystem i världen.
   Förbud mot kränkande behandling av investerare, inklusive genom tvång, påtryckningar och trakasserier.
   Skydd mot direkt och indirekt expropriation och möjlighet till rimlig kompensation för alla skador som har orsakats till följd av en expropriation.
   Respekt för legalitetsprincipen i händelse av nationalisering.

18.  Europaparlamentet upprepar att kvalitet alltid måste gå före skyndsamhet för att förhandlingarna ska kunna slutföras på ett framgångsrikt sätt.

19.  Europaparlamentet konstaterar att investeringsskyddsavtalet bör innehålla tydliga definitioner av den investering och den investerare som ska skyddas och att rent spekulativa investeringsformer inte får skyddas.

20.  Europaparlamentet begär att avtalet ska vara förenligt med de multilaterala skyldigheterna i det allmänna tjänstehandelsavtalet (Gats) för att kraven i avtalet om ekonomisk integrering ska kunna uppfyllas.

21.  Europaparlamentet ser positivt på att den förväntade förbättringen av rättssäkerheten kommer att hjälpa små och medelstora företag att investera i utlandet, och betonar att de små och medelstora företagen måste få komma till tals under förhandlingarna – bland annat genom att EU:s nya centrum för små och medelstora företag i Kina, IPR SME Helpdesk (EU:s hjälpcentral som ger små och medelstora företag råd om immateriella rättigheter) och EU:s handelskammare i Kina involveras – så att det avtal som ska ingås främjar internationalisering av de små och medelstora företag som vill få tillträde till den andra partens marknad.

22.  Europaparlamentet understryker att ett förhandsvillkor för att avtalet ska ingås bör vara ett starkt åtagande från parterna om en hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling för alla i samband med investeringar, för att skapa mer balanserade handels- och investeringsförbindelser mellan EU och Kina, som inte bara baseras på de låga arbetskraftskostnaderna och bristfälliga miljönormerna i Kina.

23.  Europaparlamentet understryker att de investeringsavtal som EU ingår inte får strida mot de grundläggande värderingar som EU vill främja genom sin yttre politik och att de inte får äventyra möjligheten att genomföra offentliga insatser, i synnerhet när man strävar efter att uppnå allmänpolitiska mål såsom sociala och miljömässiga kriterier samt på områdena mänskliga rättigheter, kampen mot förfalskningar, säkerhet, arbetstagar- och konsumenträttigheter, folkhälsa, industripolitik och kulturell mångfald. Parlamentet kräver att specifika och bindande klausuler om detta införs i avtalet.

24.  Europaparlamentet begär att skydd av offentliga tjänster ska förbli en grundläggande princip inom ramen för detta avtal, i likhet med andra handelsåtaganden som unionen har gjort.

25.  Europaparlamentet betonar att den framtida utvecklingen av investeringsavtalet mellan EU och Kina måste baseras på ömsesidigt förtroende och full överensstämmelse med WTO:s bestämmelser. Parlamentet beklagar den kraftiga offentliga subventioneringen av vissa sektorer med tillväxtpotential, inklusive solpanelssektorn, och uppmanar kommissionen att fullständigt åtgärda de skadliga effekterna av dumpning och subventionering av detta slag för att påskynda förhandlingarna.

26.  När det gäller tillträdet till marknaden rekommenderar Europaparlamentet att båda sidor inför lämpliga infasningsperioder och övergångsåtgärder för vissa branscher för att underlätta en fullständig eller delvis liberalisering inom dessa. Parlamentet inser även att åtaganden inom vissa branscher kanske inte kan göras av båda sidor. Parlamentet kräver i detta sammanhang att kulturella och audiovisuella tjänster utesluts ur förhandlingarna om marknadstillträde, i linje med relevanta bestämmelser i EU:s fördrag. Parlamentet betonar behovet av att ta itu med interventionistisk industripolitik, otillräckligt skydd för immateriella rättigheter, oklarheter beträffande bestämmelsers innehåll och tillämpning samt andra icke-tariffära och tekniska handelshinder.

27.  Europaparlamentet anser, eftersom tillträdet till den kinesiska marknaden försvåras av de statsägda företagens ställning, att avtalet, för att det ska vara balanserat, måste ses som ett gyllene tillfälle för att fastställa lika konkurrensvillkor mellan stats- och privatägda företag.

28.  Europaparlamentet understryker att EU:s möjligheter att undanta vissa strategiska sektorer från kinesiska investerare måste säkerställas i avtalet.

29.  Europaparlamentet betonar att avtalet bör göra det möjligt för parterna, och i EU:s fall de enskilda medlemsstater, att utforma och bedriva en politik som ska främja och skydda den kulturella mångfalden.

30.  Europaparlamentet understryker att avtalet måste främja investeringar som är hållbara och är till för alla samt respekterar miljön, särskilt inom utvinningsindustrin, och som uppmuntrar arbetsförhållanden av god kvalitet i de företag som investeringarna är riktade till.

31.  Europaparlamentet efterlyser en klausul om att investerare ska förse en potentiell part från värdstaten med all information om investeringen som den kan behöva för att fatta beslut eller enbart föra statistik. Denna part ska skydda all konfidentiell affärsinformation som skulle kunna äventyra investerarens eller investeringens konkurrensställning.

32.  Europaparlamentet betonar att det framtida avtalet måste innehålla bestämmelser om insyn och styrning av statsägda företag och nationella placeringsfonder. Bestämmelserna ska baseras på Santiagoprinciperna, som har antagits under ledning av IMF och fastställer principer för de nationella placeringsfondernas styrning och institutionella struktur samt insynen i investeringsstrategin för dessa.

33.  Europaparlamentet upprepar sin begäran om en effektiv klausul om företagens sociala ansvar, i linje med FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter, och bekräftar att investerare bör tillämpa ILO:s trepartsuttalande om multinationella företag och socialpolitik samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag, liksom specifika eller sektoriella internationella standarder för ansvarsfull praxis om sådana finns. Parlamentet efterlyser sociala och miljörelaterade klausuler, som en del av ett komplett kapitel om hållbarhet som omfattas av en tvistlösningsmekanism. Parlamentet uppmanar båda parter att genomföra en hållbar investeringsstrategi för alla som inbegriper en klausul om socialt ansvar med konkreta riktlinjer för investerare och en effektiv bedömningsmetod för offentliga myndigheter som övervakar de efterföljande investeringarnas sociala och miljömässiga effekter.

34.  Europaparlamentet betonar att avtalet måste tvinga kinesiska investerare i EU att följa de sociala standarderna och bestämmelserna om social dialog.

35.  Europaparlamentet understryker att det bilaterala investeringsavtalet mellan EU och Kina måste ge resultat i fråga om såväl hållbar tillväxt som jobbskapande samt främja synergier och positiva spridningseffekter med andra regionala handels- och investeringsavtal som EU och Kina har ingått.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att komplettera sin konsekvensbedömning genom att även bedöma vilka effekter investeringsavtalet mellan EU och Kina skulle ha på mänskliga rättigheter, såsom den har åtagit sig att göra enligt den strategiska ramen och handlingsplanen för mänskliga rättigheter och demokrati.

37.  Europaparlamentet anser att avtalet måste innehålla en bestämmelse som fastslår att alla investerare måste följa lagstiftningen i värdlandet fullt ut på lokal, regional, nationell och i tillämpliga fall överstatlig nivå, och att investerare som inte respekterar rättsstatsprincipen ska bli föremål för civilrättsliga förfaranden i den relevanta jurisdiktionen för alla slags rättsstridiga handlingar eller beslut i samband med investeringen, särskilt om sådana handlingar eller beslut leder till betydande skador på miljön, personskador eller dödsfall.

38.  Europaparlamentet insisterar på att avtalet bör innehålla en klausul som förhindrar en urvattning av social lagstiftning och miljölagstiftning för att locka investeringar och som garanterar att ingen av parterna underlåter att på ett effektivt sätt se till att relevant lagstiftning efterlevs genom att kontinuerligt eller återkommande handla eller försumma att handla på ett visst sätt. Syftet med detta är att främja etablering, förvärv, utvidgning eller kvarhållande av en investering på sitt territorium.

39.  Europaparlamentet vidhåller att det bilaterala investeringsavtalet mellan EU och Kina måste vara förenligt med EU:s regelverk, inklusive gällande social- och miljölagstiftning, och att ingen av parterna får underlåta att på ett effektivt sätt se till att lagstiftningen på dessa områden efterlevs. Alla bestämmelser i avtalet ska således uppmuntra till laglig etablering, förvärv, utvidgning eller kvarhållande av en investering på de båda parternas respektive territorium samt främja bästa företagspraxis och fair play företagen emellan.

40.  Europaparlamentet understryker att avtalet måste kräva att utländska investerare uppfyller EU:s krav på dataskydd.

41.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro när det gäller graden av handlingsfrihet för internationella skiljemän att göra en bred tolkning av klausuler om investerarskydd, vilket har lett till att legitim offentlig reglering har uteslutits. Parlamentet begär att de skiljemän som parterna utser i tvistemål ska vara opartiska och oberoende och att den avkunnade skiljedomen följer en uppförandekod som baseras antingen på bestämmelserna från FN:s kommission för internationell handelsrätt (Uncitral), bestämmelserna från Internationella centrumet för biläggande av investeringstvister (ICSID) eller på andra internationella konventioner och normer som parterna erkänner och accepterar.

42.  Europaparlamentet anser att avtalet som en huvudprioritering bör inbegripa effektiva mekanismer för tvistlösning mellan stater samt mellan investerare och stater för att å ena sidan förhindra att överdrivna krav leder till omotiverade beslut, och å andra sidan se till att alla investerare har tillgång till rättvis prövning, och att alla skiljedomar därefter verkställs utan dröjsmål.

43.  Europaparlamentet anser att överenskommelsen bör innehålla mellanstatliga tvistlösningsförfaranden och mekanismer för tvistlösning mellan investerare och stat, inom ramen för en lämplig rättslig ram, och som omfattas av hårda insynskrav.

44.  Europaparlamentet uppmanar EU och Kina att gemensamt införa en mekanism för tidig varning för att de själva proaktivt ska kunna lösa eventuella handels- eller investeringstvister i ett så tidigt skede som möjligt med hjälp av alla lämpliga åtgärder, inklusive ”mjuk makt” och handelsdiplomati.

45.  Europaparlamentet anser även att avtalet bör inbegripa bestämmelser om tvistlösning utanför domstol för att främja en snabb, billig och vänskaplig tvistlösning mellan parterna, som själva får välja om de vill använda sig av den eller inte.

46.  Europaparlamentet föreslår att exakta definitioner av mjuka tvistlösningsmekanismer, såsom medling, ska göras i avtalet i fråga om exempelvis varaktighet, kostnad och genomförande av de lösningar som parterna godkänt.

47.  Europaparlamentet anser att investeringsavtalet mellan EU och Kina när det har ingåtts och ratificerats fullt ut ska ersätta alla bilaterala investeringsavtal mellan enskilda EU‑medlemsstater och Kina i linje med unionslagstiftningen.

48.  Europaparlamentet rekommenderar att förhandlingarna ska inledas endast om Folkrepubliken Kinas statsråd först har gett sitt formella godkännande till att marknadstillträde tas med i investeringsavtalet.

49.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT C 264 E, 13.9.2013, s. 33.
(2) Antagna texter, P7_TA(2013)0097.
(3) EUT C 56 E, 26.2.2013, s. 87.
(4) EUT C 168 E, 14.6.2013, s. 1.
(5) EUT C 296 E, 2.10.2012, s. 34.
(6) EUT C 99 E, 3.4.2012, s. 101.
(7) EUT C 99 E, 3.4.2012, s. 31.
(8) EUT C 99 E, 3.4.2012, s. 94.
(9) EUT C 67 E, 18.3.2010, s. 101.
(10) Antagna texter, 12.6.2013, P7_TA(2013)0261 och 0262.

Senaste uppdatering: 25 februari 2016Rättsligt meddelande