Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2013/2094(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0462/2013

Ingivna texter :

A7-0462/2013

Debatter :

PV 13/01/2014 - 20
CRE 13/01/2014 - 20

Omröstningar :

PV 14/01/2014 - 5.2

Antagna texter :

P7_TA(2014)0002

Antagna texter
PDF 302kWORD 59k
Tisdagen den 14 januari 2014 - Strasbourg Slutlig utgåva
Smart specialisering: Expertnätverk för en sund sammanhållningspolitik
P7_TA(2014)0002A7-0462/2013

Europaparlamentets resolution av den 14 januari 2014 om smart specialisering: Expertnätverk för en sund sammanhållningspolitik (2013/2094(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt avdelningarna XVII, XVIII och XIX,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1260/1999(1) ,

–  med beaktande av rådets beslut 2006/702/EG av den 6 oktober 2006 om gemenskapens strategiska riktlinjer för sammanhållningen(2) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 5 juli 2011 om kommissionens femte sammanhållningsrapport och strategin för sammanhållningspolitiken efter 2013(3) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 23 juni 2011 om lägesrapport om och framtida synergier för ökad effektivitet mellan Europeiska regionala utvecklingsfonden och andra strukturfonder(4) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 7 oktober 2010 om EU:s sammanhållnings- och regionalpolitik efter 2013(5) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 20 maj 2010 om sammanhållningspolitikens bidrag till att uppnå Lissabon- och EU 2020-målen(6) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 20 maj 2010 om hur synergieffekterna av medel öronmärkta för forskning och innovation enligt förordning (EG) nr 1080/2006 avseende Europeiska regionala utvecklingsfonden och sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling har utnyttjats i städer och regioner såväl som i medlemsstaterna och i unionen(7) ,

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 6 oktober 2011 till Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden som omfattas av den gemensamma strategiska ramen, om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (COM(2011)0615),

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 6 oktober 2011 till Europaparlamentets och rådets förordning om särskilda bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden och målet Investering för tillväxt och sysselsättning samt om upphävande av förordning (EG) nr 1080/2006 (COM(2011)0614),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 oktober 2010 Flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin – Innovationsunionen (COM(2010)0546),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 9 november 2010 Slutsatserna i den femte rapporten om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning: sammanhållningspolitikens framtid (COM(2010)0642),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 oktober 2010 Hur regionalpolitiken kan bidra till smart tillväxt i Europa 2020 (COM(2010)0553),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

–  med beaktande av kommissionens riktlinjer från mars 2012 Riktlinjer för forsknings- och innovationsstrategier för smart specialisering (RIS 3) ,

–  med beaktande av OECD-dokumentet Report on innovation-driven growth in regions: the role of smart specialisation från december 2012,

–  med beaktande av den undersökning från december 2012 om förhandsvillkor i sammanhållningspolitiken som Europaparlamentets generaldirektorat för EU-intern politik lät göra,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 21 mars 2013 Tillståndet i Innovationsunionen 2012 – att påskynda förändringar (COM(2013)0149),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 september 2013 Att mäta innovationsresultat i Europa: en ny indikator (COM(2013)0624),

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling (A7-0462/2013), och av följande skäl:

A.  Just i dessa tider av ekonomisk, finansiell och social kris måste EU öka sina insatser för att fullborda innovationsunionen och för att åstadkomma hållbar ekonomisk tillväxt. De medel som står till förfogande för detta är begränsade på grund av det problematiska budgetläget i många medlemsstater och regioner och på EU-nivå, och de måste därför användas extra effektivt.

B.  Strategi för smart specialisering innebär nationella eller regionala innovationsstrategier där prioriteringar fastställs för att skapa konkurrensfördelar genom att utveckla och matcha de inneboende styrkorna inom forskning och innovation (FoU) med företagens behov att hantera nya möjligheter och marknadsutvecklingen på ett samstämt sätt, samtidigt som man undviker dubbelarbete och uppsplittring av insatser. Dessa strategier får ha formen av eller ingå i en strategisk politisk ram för nationell eller regional FoU(8) .

C.  Stöd till forskning, utveckling och innovation (FoU och innovation) är ett av de mål inom sammanhållningspolitiken som omfattas av den obligatoriska tematiska koncentrationen inom Eruf för 2014–2020.

D.  För programplaneringsperioden 2014–2020 kommer medlemsstaterna för första gången att behöva utarbeta en forsknings- och innovationsstrategi, med vars hjälp den regionala innovationspotentialen ska förstärkas och utgifterna inom området för FoU och innovation ska samordnas på ett mer effektivt sätt(9) .

E.  I detta sammanhang bör regionerna koncentrera sig på några få prioriteringar, som ska ta hänsyn till deras individuella starka och svaga sidor och som bör använda innovationen till att främja respektive förnya den regionala ekonomin på ett hållbart sätt.

F.  Regionerna ska utarbeta en sådan strategi för smart specialisering (S3) med hjälp av kritisk självanalys och i nära samarbete med det civila samhället och aktörerna, som omfattar forskningscentrum, universitet, högskolor och företag(10) .

G.  Strategin ska vara inriktad på så stora synergieffekter som möjligt mellan alla instrument och investeringar på området för FoU och innovation, men särskilt på att främja synergieffekter mellan Horisont 2020-programmet och strukturfonderna, för att överbrygga innovationsklyftan mellan regionerna.

H.  Regionerna bör även ta fram investeringsplaner för alla tillgängliga regionala, nationella och europeiska medel för forskning, utveckling och innovation och i denna även fastställa hur privata investeringar ska främjas och hur de ska användas för att förverkliga EU:s prioriteringar inom forskning, utveckling och innovation för de kommande åren.

I.  Sammanfattningar av en sådan strategi, eller åtminstone tillhörande omsättningsplaner, bör finnas med i partnerskapsavtalen och i de operativa programmen.

J.  Om inte dessa förhandsvillkor uppfylls får kommissionen hålla inne delbetalningarna från Eruf för det tematiska målet att stärka FoU och innovation.

K.  På grund av regionalpolitikens flernivåstyre bör regionerna ges möjlighet att fastställa metoderna för att uppfylla förhandsvillkoren.

L.  Regionerna bör inte bara i ökad omfattning växa samman internt, utan de måste också intensifiera sitt ömsesidiga samarbete för att öka sin konkurrenskraft i internationell jämförelse.

Allmänna kommentarer

1.  Europaparlamentet erkänner att strategin för smart specialisering är en dynamisk och långsiktig process, under vilken aktörerna hela tiden lär sig mer och som bör fortsätta även under den kommande programplaneringsperioden och utöver denna.

2.  Europaparlamentet anser att, oberoende av behovet av att uppfylla dessa förhandsvillkor, kan arbetet med att ta fram en sådan strategi ge regionerna stora fördelar på medellång och lång sikt vad gäller effektiviteten i FoU och innovation i regionen tack vare det samordnade förfarandet och den ingående undersökningen av regionernas innovationspotential.

3.  Europaparlamentet uppmanar varje region att se en sådan strategi inte enbart som en lagstadgad skyldighet utan också som en källa till möjligheter. Därför uppmanar parlamentet alla regioner och medlemsstater att, om det inte redan skett, intensivt arbeta vidare med sina strategier för smart specialisering och inte tillåta att EU-finansieringen för operativa program försenas på grund av att de saknar sådana strategier.

4.  Europaparlamentet erkänner behovet av information i regionerna, och betonar därför vikten av råd och stöd från GD Regional- och stadspolitik, GD Forskning och innovation och andra relevant generaldirektorat, samt plattformen i Sevilla(11) , och uppmanar dem att öka sin verksamhet ytterligare. Parlamentet vädjar till alla regioner att utnyttja plattformen i större omfattning. Parlamentet förespråkar att breda lokala kampanjer bör planeras för att sprida information om strategier för smart specialisering så att aktörerna och det civila samhället kan delta.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på ett effektivt sätt stödja regionerna i uppbyggandet av det planerade övervakningssystemet med tydliga indikatorer och då framför allt lämna data för EU-övergripande och internationella jämförelser.

De ”rätta” prioriteringarna

6.  Europaparlamentet framhåller att regionerna har mycket olika utvecklingsnivå och mycket olika starka och svaga sidor. Därför vädjar parlamentet till regionerna att själva välja de åtgärder som är lämpligast för att fokusera på att stärka deras regionalbaserade egenskaper, möjligheter och konkurrensfördelar, i stället för att enbart ta över framgångsrika strategier från andra regioner.

7.  Även om regionerna kan sträva efter att vara pionjärer när det gäller ny teknik kan de enligt Europaparlamentet, för att öppna nya marknader, även bygga på – och sålunda diversifiera – befintlig kunskap och kompetens och befintliga färdigheter i närbesläktad verksamhet, om kunskapsöverföringen blir störst på detta sätt (s.k. related diversity).

8.  Europaparlamentet understryker hur betydelsefullt det är för att stärka den regionala konkurrenskraften att inte enbart fokusera på enskilda områden med konkurrensfördelar utan också skapa en värdekedja som sammanlänkar alla utvecklings- och produktionsstadier, från grundforskning till tillämpad forskning, via tekniköverföring till konkreta, användbara produkter och företagsgrundanden.

9.  Europaparlamentet uppmuntrar regionerna att investera i sektors- och teknikövergripande verksamhet som kan ge tvärsnittseffekter (s.k. cross-cutting links) i hela den regionala ekonomin, så att så olika företag som möjligt kan bidra till och dra nytta av mer tillväxt och fler arbetstillfällen. Parlamentet uppmanar därför framför allt regionerna att dra nytta av och främja den potential som finns i alla typer av små och medelstora företag som per definition är mikroföretag och små och medelstora företag(12) , eftersom de är regionala innovationsmotorer och därför av grundläggande vikt för näringslivet i alla regioner.

10.  Europaparlamentet anser att regionerna, när de väljer sina prioriteringar, bör vidta åtgärder för att bemöta de strukturella och sociala utmaningarna i samhället, såsom arbetslöshet, fattigdom, energisäkerhet och demografiska förändringar, vid sidan av att stärka sina innovationssystem för att öka konkurrenskraften och skapa ett mervärde.

11.  Europaparlamentet uppmanar regionerna att inte enbart koncentrera sig på teknikinriktad innovation, utan att grunda sina strategier på ett så brett innovationsbegrepp som möjligt. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang inte bara ”high-tech-innovation”, utan även ”low-tech-” och ”non-tech-innovation”, såsom exempelvis optimering av processer och ändrade organisationsformer. Parlamentet betonar därför uttryckligen samhälls- och miljöinnovation samt understryker att målet för innovationsstrategierna bör vara att gynna praktiskt inriktad innovation.

12.  Europaparlamentet är medvetet om att upprättandet av prioriteringar är en känslig process för regionerna. Parlamentet anser därför att införandet av ett kontrollsystem skulle ge regionerna möjligheten att se över sina strategier. Parlamentet anser att det ursprungliga urvalet av tydliga och målinriktade indikatorer samt kvaliteten på de berörda aktörernas arbeten på ett avgörande sätt påverkar framgången med strategin för smart specialisering och minskar risken för fel vid upprättandet av prioriteringar.

Större delaktighet för aktörerna i regionerna

13.  Europaparlamentet anser att kvaliteten i samarbetet mellan förvaltningen och de relevanta aktörerna i regionen på ett avgörande sätt påverkar framgången för strategin RIS 3 och påtagligt minskar risken för en felaktig utveckling i fråga om prioriteringarna.

14.  I detta sammanhang understryker Europaparlamentet betydelsen av samråd med företagen, särskilt med de små och medelstora företagen, eftersom en s.k. innovationsvision kommer att bli framgångsrik endast om företagen också har motsvarande potential att genomföra den.

15.  Europaparlamentet understryker behovet av att se över och vid behov utvidga samrådsförfarandena och målgrupperna för att inte förbise framtida innovationsmotorer. Parlamentet vill i detta sammanhang även se att framtida företagare deltar.

16.  Europaparlamentet förtydligar att det för utvecklingen av en gemensam vision och med tanke på ägarskap och ökat medvetande är viktigt att lokala och regionala politiska aktörer, universitet, forsknings- och innovationscentrum och företag samt det civila samhället och sociala aktörer samarbetar så nära med varandra som möjligt.

17.  Europaparlamentet framhäver betydelsen av ett nära samarbete inom kunskapstriangeln för kunskapsöverföring, såsom sker inom till exempel ramen för det europeiska institutet för forskning och innovation eller inom regionala innovationskluster och innovationscentrum. Parlamentet understryker i detta sammanhang betydelsen av att investera i människor.

18.  Europaparlamentet uppmanar offentliga och privata aktörer att använda de olika möjligheterna till att finansiera dessa åtgärder under Eruf 2014–2020, inklusive genom att stödja inrättandet av regionala innovationsinkubatorer och genom att utveckla kontakter och synergier mellan universitet, andra forskningsinstitut och institutioner för högre utbildning, innovativa och kreativa företagare och företag och tillhandahållare av företagsstöd och investerare, till exempel när det gäller kreativa industrier och kulturindustrier.

19.  Europaparlamentet anser att för denna process måste lämpliga strukturer och en effektiv förvaltning inrättas och att förvaltningsmyndigheter och ministerier måste skapa en kultur av ömsesidigt samarbete och för kontakter med företag och övriga aktörer. Parlamentet uppmanar de regionala och nationella beslutsfattarna och myndigheterna att modernisera sin interna arbetsgång i enlighet med behoven i den nya ”entreprenörsprocessen”, och då i synnerhet föra en mer förstärkt och mer långsiktig dialog med berörda intressenter. Parlamentet uppmanar små och medelstora företag, framför allt i regioner med en stor andel sådana företag, att samarbeta genom lämpliga plattformar för att stärka deras roll i processen för smart specialisering. Parlamentet rekommenderar att man vid behov bör använda tillgängliga resurser för kapacitetsbyggande för att ytterligare stärka förvaltningen och de olika aktörerna.

20.  Europaparlamentet anser att alla berörda myndigheter och aktörer på regional nivå bör, vid behov, erbjudas högkvalitativa utbildningar och seminarier som fokuserar på frågor som rör utformning och genomförande av smarta specialiseringsstrategier.

Att åstadkomma synergieffekter mellan stödprogrammen

21.  Europaparlamentet välkomnar de framgångsrika framsteg som kommissionen och EU-lagstiftarna gjort för att förbättra ramvillkoren för synergieffekter mellan de europeiska struktur- och investeringsfonderna (Esif) och andra EU-program, exempelvis programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme) och särskilt Horisont 2020, exempelvis genom harmoniserade enhetliga belopp eller kombinerat stöd(13) .

22.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck regionerna att till fullo använda sig av samtliga stöd-, samarbets- och investeringsmöjligheter i både föregående och efterföljande led (s.k. upstream and downstream actions)(14) för att främja synergier mellan Esif och Horisont 2020, för att överbrygga innovationsklyftan mellan regionerna.

23.  Här uppmanar Europaparlamentet de regioner som släpar efter i skapandet av forskningsinfrastruktur och forskningskapacitet att främja samarbete med spetskompetenta forskningsinrättningar för att gynna s.k. sammanförande/partnersamverkan för spetskompetens, så att de själva kan bygga upp kompetenscentrum som i framtiden kommer att gynna hela den regionala ekonomin.

24.  Europaparlamentet uppmanar regionerna att, inom ramen för strategin, ingående utreda hur man kan locka till sig investeringar inom den privata sektorn eftersom det fortfarande finns en stor outnyttjad innovationspotential inom forskning, utveckling och innovation i denna sektor.

25.  Europaparlamentet uppmanar alla regionala och nationella aktörer som har till uppgift att utarbeta och genomföra strategin RIS 3, Europeiska strategiska forumet för forskningsinfrastruktur, Esfri, de europeiska struktur- och investeringsfonderna (Esif) och Horisont 2000 att bedriva ett närmare samarbete i samband med planering och samordning och vid behov utveckla motsvarande strukturer(15) för att bygga nätverk mellan de nivåer där staten agerar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utbyta bästa praxis om dessa strukturer.

26.  Europaparlamentet uppmanar GD Regio och GD Forskning och innovation att fortsätta sina insatser att garantera att programmen är förenliga med varandra så att synergier kan uppstå. Parlamentet anser att nationella och regionala myndigheter bör ges gemensamt stöd till utformning och genomförande av deras respektive strategier. Parlamentet förväntar att GD Regio och GD Forskning och innovation ökar sitt samarbete i detta avseende, särskilt genom att utarbeta riktlinjer för de inblandade aktörerna.

27.  Europaparlamentet välkomnar alla ansträngningar att utvidga informationstjänsterna. Parlamentet anser att det vore gynnsamt om de potentiella mottagarna av medel från Horisont 2020-progammet och motsvarande rådgivningsorgan också på lämpligt sätt kunde knytas till detta utbyte.

Nära samarbete mellan regioner: den yttre dimensionen

28.  Europaparlamentet uppmanar regionerna att inte bara förbättra de interna kopplingarna mellan utbildnings- och forskningsinrättningar, företag och förvaltningen utan att även ingå allianser med andra regioner för att utvidga den egna värdekedjan.

29.  Europaparlamentet anser att det kommer att uppstå fler möjligheter om ett nära samarbete inrättas mellan partnerorganisationerna för KI-grupperna i regionerna och de myndigheter och organisationer som deltar i utformningen och genomförandet av strategier för smart specialisering (RIS 3) som beskrivs i bilaga IV i COM(2011)0615, 2011/0276(COD), C7-0335/2011, inklusive partnerskap med de regioner som står värd för befintliga och potentiella samlokaliseringscentrum, såsom regionala genomförande- och innovationsgrupper.

30.  Europaparlamentet anser att det är av avgörande betydelse att de regionala specialiseringsstrategierna bidrar till att skapa nya europeiska kompetensnätverk inom en rad branscher, och därmed bidrar till att främja EU:s konkurrenskraft och internationella profil.

31.  Europaparlamentet anser att ett samarbete mellan olika regioner kan ge enorma fördelar för såväl regionerna när det gäller deras ekonomiska potential på plats som för EU som helhet, genom att kunskaper och teknik överförs. Parlamentet hänvisar i detta sammanhang till det mycket framgångsrika samarbetet exempelvis inom ramen för initiativet med de s.k. kunskapsregionerna.

32.  Europaparlamentet påpekar att många regioner fortfarande tvekar inför den stora analys- och samordningsbördan. Parlamentet uppmanar därför regionerna att utnyttja den av lagstiftarna införda möjligheten att investera upp till 15 % av stödet utanför programområdet(16) .

33.  Europaparlamentet understryker att gränsområden ofta står inför liknande utmaningar på båda sidor om gränsen på grund av deras gemensamma territoriella särdrag. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och de lokala och regionala myndigheterna att med hjälp av medel från det europeiska territoriella samarbetet utveckla strategier för smart specialisering över gränserna och gränsöverskridande kluster.

34.  Europaparlamentet välkomnar valmöjligheterna i den gemensamma strategiska ramen på området för det territoriella samarbetet(17) . Parlamentet välkomnar också alla övriga slags internationalisering i liten skala som bedrivs av regionerna och deras aktörer.

o
o   o

35.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaterna.

(1) EUT L 210, 31.7.2006, s. 25.
(2) EUT L 291, 21.10.2006, s. 11.
(3) EUT C 33 E, 5.2.2013, s. 21.
(4) EUT C 390 E, 18.12.2012, s. 27.
(5) EUT C 371 E, 20.12.2011, s. 39.
(6) EUT C 161 E, 31.5.2011, s. 120.
(7) EUT C 161 E, 31.5.2011, s. 104.
(8) Artikel 2 i lagstiftningsförfarande 2011/0276(COD), som grundar sig på förslaget till förordning i dokumentet COM(2011)0615, antagna texter, P7_TA(2013)0482.
(9) Bilaga V, bild 1, förhandsvillkor i lagstiftningsförfarande 2011/0276(COD), som grundar sig på förslaget till förordning i dokumentet COM(2011)0615, antagna texter, P7_TA(2013)0482.
(10) Se definitionen av strategin för smart specialisering, artikel 2.2 andra stycket b (nytt). Lagstiftningsförfarande 2011/0276(COD), som grundar sig på förslaget till förordning i dokumentet COM(2011)0615, antagna texter, P7_TA(2013)0482.
(11) http://s3platform.jrc.ec.europa.eu/home
(12) Kommissionens rekommendation av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (2003/361/EC).
(13) Artiklarna 55.8 och 57, lagstiftningsförfarande 2011/0276(COD), som grundar sig på förslaget till förordning i dokumentet COM(2011)0615, antagna texter, P7_TA(2013)0482; artikel 17a, lagstiftningsförfarande 2011/0401(COD), som grundar sig på förslaget till förordning i dokumentet COM(2011)0809, antagna texter, P7_TA(2013)0499; artikel 31, lagstiftningsförfarande 2011/0399(COD), som grundar sig på förslaget till förordning i dokumentet COM(2011)0810, antagna texter, P7_TA(2013)0500.
(14) Bilaga I, punkt 4.3.2 i lagstiftningsförfarande 2011/0276(COD), som grundar sig på förslaget till förordning i dokumentet COM(2011)0615, antagna texter, P7_TA(2013)0482.
(15) Bilaga I, punkt 4.1.2 b i lagstiftningsförfarande 2011/0276(COD), som grundar sig på förslaget till förordning i dokumentet COM(2011)0615, antagna texter, P7_TA(2013)0482.
(16) Artikel 60.2 i lagstiftningsförfarande 2011/0276(COD), som grundar sig på förslaget till förordning i dokumentet COM(2011)0615, antagna texter, P7_TA(2013)0482.
(17) Bilaga I, punkt 7.2 i lagstiftningsförfarande 2011/0276(COD), som grundar sig på förslaget till förordning i dokumentet COM(2011)0615, antagna texter, P7_TA(2013)0482.

Senaste uppdatering: 25 januari 2018Rättsligt meddelande