Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2013/2006(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0464/2013

Ingivna texter :

A7-0464/2013

Debatter :

PV 14/01/2014 - 16
CRE 14/01/2014 - 16

Omröstningar :

PV 15/01/2014 - 10.16
CRE 15/01/2014 - 10.16

Antagna texter :

P7_TA(2014)0032

Antagna texter
PDF 405kWORD 143k
Onsdagen den 15 januari 2014 - Strasbourg Slutlig utgåva
En återindustrialisering av Europa för att främja konkurrenskraft och hållbarhet
P7_TA(2014)0032A7-0464/2013

Europaparlamentets resolution av den 15 januari 2014 om en återindustrialisering av Europa för att främja konkurrenskraft och hållbarhet (2013/2006(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 173 i avdelning XVII i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (före detta artikel 157 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen) om unionens industripolitik och särskilt om den europeiska industrins konkurrensförmåga,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 oktober 2012 En starkare europeisk industri för tillväxt och ekonomisk återhämtning – Uppdatering av meddelandet om industripolitiken (COM(2012)0582),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet(1) ,

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 29 november 2012 om Europaparlamentets och rådets beslut om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2020 Att leva gott inom planetens gränser (COM(2012)0710),

–  med beaktande av kommissionens förslag till förordning av den 30 november 2011 om inrättandet av ett program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (2014–2020) (COM(2011)0834),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 31 juli 2012 om en strategi för hållbar konkurrenskraft inom byggsektorn (COM(2012)0433),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 25 juni 2008 Tänk småskaligt först – En ”Small Business Act” för Europa (COM(2008)0394),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 4 november 2008 Råvaruinitiativet – att uppfylla våra kritiska behov av tillväxt och arbetstillfällen i Europa (COM(2008)0699),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 oktober 2010 Flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin – Innovationsunionen (COM(2010)0546),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 september 2011 Färdplan för ett resurseffektivt Europa (COM(2011)0571),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 oktober 2011 Industripolitik för stärkt konkurrenskraft (COM(2011)0642),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 december 2011 Energifärdplan för 2050 (COM(2011)0885),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 februari 2012 Innovation för hållbar tillväxt: en bioekonomi för Europa (COM(2012)0060),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 30 maj 2012 Insatser för stabilitet, tillväxt och arbetstillfällen (COM(2012)0299),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 juni 2012 En europeisk strategi för viktig möjliggörande teknik: mot tillväxt och jobb (COM(2012)0341),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 mars 2013 Grönbok om långsiktig finansiering av den europeiska ekonomin (COM(2013)0150),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 27 mars 2013 Grönbok – En ram för klimat- och energipolitiken fram till 2030 (COM(2013)0169),

–  med beaktande av det arbetsdokument som åtföljer kommissionens meddelande av den 4 november 2008 Råvaruinitiativet – att uppfylla våra kritiska behov av tillväxt och arbetstillfällen i Europa (COM(2008)0699) (SEC(2008)2741),

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 26 september 2012, Competitiveness of European high-end industries (SWD(2012)0286),

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 10 oktober 2012 som åtföljde meddelandet En starkare europeisk industri för tillväxt och ekonomisk återhämtning – Uppdatering av meddelandet om industripolitiken (SWD(2012)0297),

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 10 oktober 2012 European Competitiveness report 2012. Reaping the benefits of Globalisation (SWD(2012)0299),

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 11 april 2013 Industrial relations in Europe 2012 (SWD(2013)0126),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 juni 2013 Kommissionens uppföljning till ”TOP TEN”-samrådet med små och medelstora företag om EU:s lagstiftning (COM(2013)0446),

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 17 april 2013 Strategi för hållbar konkurrenskraft inom byggsektorn (2) ,

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 20 mars 2013 Arbetstagarnas medverkan och inflytande som viktiga faktorer för god företagsstyrning i Europa och välavvägda lösningar för att komma ut ur krisen (3) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2010 om att investera i utvecklingen av teknik med låga koldioxidutsläpp (SET-planen)(4) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 7 september 2010 om att utveckla sysselsättningspotentialen av en ny hållbar ekonomi(5) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 25 november 2010 om mänskliga rättigheter samt sociala normer och miljönormer i internationella handelsavtal(6) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 9 mars 2011 om industripolitik för en globaliserad tid(7) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 13 september 2011 om en effektiv råvarustrategi för Europa(8) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 24 maj 2012 om ett resurseffektivt Europa(9) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 14 juni 2012 om inremarknadsakten – de kommande åtgärderna för att skapa tillväxt(10) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 23 oktober 2012 om små och medelstora företag: konkurrenskraft och affärsmöjligheter(11) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 21 november 2012 om miljöpåverkan av utvinning av skiffergas och skifferolja(12) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 21 november 2012 om industriella, energimässiga och andra aspekter på skiffergas och skifferolja(13) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2013 om energifärdplanen för 2050, en framtid med energi(14) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 15 mars 2012 om en färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050(15) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 21 maj 2013 om aktuella utmaningar och möjligheter för förnybar energi på den europeiska inre marknaden för energi(16) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 21 maj 2013 om regionala strategier för industriområden i Europeiska unionen(17) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 11 juni 2013 om subventionerat boende i Europeiska unionen(18) ,

–  med beaktande av sin resolution av den 2 juli 2013 om kooperativs bidrag till att övervinna krisen(19) ,

–  med beaktande av diskussionen i Europaparlamentet den 4 februari 2013 om kommissionens uttalande Återhämtning i den europeiska industrin med tanke på de rådande svårigheterna (2013/2538(RSP)),

–  med beaktande av slutsatserna från det 3208:e mötet med rådet (konkurrenskraft) den 10–11 december 2012 En starkare europeisk industri för tillväxt och ekonomisk återhämtning ,

–  med beaktande av rapporten EU industrial structure 2011 – Trends and Performance från 2011 som utarbetades på uppdrag av kommissionen,

–  med beaktande av rapporten från en undersökning av initiativet EU 2020 En industripolitik för en globaliserad tid som genomfördes i april 2013 på uppdrag av Regionkommittén,

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 18 juni 2013 om kommissionens meddelande En starkare europeisk industri för tillväxt och ekonomisk återhämtning (20) ,

–  med beaktande av yttrandet från Regionkommittén av den 11 april 2013 En starkare europeisk industri för tillväxt och ekonomisk återhämtning (21) ,

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från utskottet för internationell handel, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för regional utveckling och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A7-0464/2013), och av följande skäl:

A.  Europas industri går just nu igenom en kris utan motstycke och lider av flera problem som försämrar dess konkurrenskraft.

B.  De siffror som lämnats av kommissionen är ambitiösa men också villkorade eftersom de är knutna till en rad faktorer som fortfarande inte är tillräckligt väl identifierade.

C.  Den europeiska industrin spelar en avgörande roll och är en viktig del av lösningen på krisen.

D.  Europas industriella konkurrenter har i flera år utvecklat starka industriella strategier.

E.  EU behöver en strategi för att möta den ekonomiska och finansiella krisen och skapa en ny ekonomisk dynamik.

F.  Kommissionen förtjänar beröm för att ha tagit initiativ till en industripolitik genom sitt meddelande om att vända utvecklingen inom industrin.

G.  För att Europa ska ha en gemensam framtid som ett område för industriell verksamhet krävs en moderniseringsoffensiv som stärker innovationscentrum och eliminerar utvecklingsbristerna i industriellt och strukturellt svagare regioner.

H.  Den minskade tillgången på krediter begränsar investeringarna och hämmar innovationen och införandet av ny effektiv teknik. En industripolitik för Europa kräver därför ett gediget och investeringsfrämjande finansväsen.

I.  De finansiella villkoren är hårdare i Sydeuropa, vilket kräver skräddarsydda finansieringslösningar.

J.  Medlemsstaterna bör dra lärdom av de industriella omstruktureringsmetoder som lett till framgångar i Europa och övriga länder i världen.

K.  Kommissionen har påpekat att EU:s industrisektor kan återfå sin attraktionskraft tack vare en förväntad minskning av de globala löneskillnaderna.

L.  För att skapa bättre allmänna villkor för den europeiska industripolitiken krävs att den inre marknaden genomförs och att den fungerar väl inom en social marknadsekonomi.

M.  Europas främsta prioritering bör vara att trygga tillverkningsindustrin och kunnandet och samtidigt snabbt göra det möjligt för industrin att återvinna sin globala konkurrenskraft.

N.  Energikostnaderna för näringslivet och de ökande energiprisskillnaderna mellan Europa och de andra industriländerna (i synnerhet Förenta staterna) kommer att spela en allt större roll om den nuvarande trenden inte motverkas på ett lämpligt sätt.

O.  För att den ska kunna möta de globala utmaningarna och även i framtiden förbli konkurrenskraftig är det viktigt att energi- och resurseffektivitet ligger till grund för förnyelsen av Europas industri.

P.  EU behöver en industripolitik som kombinerar konkurrenskraft, hållbarhet och anständigt arbete för att möta de stora samhälleliga utmaningarna.

Q.  Det är nödvändigt att unionens energipolitik, klimatpolitik, miljöpolitik samt industri- och handelspolitik är enhetlig för att uppnå en balans mellan målen för klimatpolitiken och miljöskyddspolitiken samt för Risestrategin.

R.  Produktiviteten har utvecklats mycket snabbare för arbetet än för resurserna under de senaste årtiondena. Arbetskostnaden uppskattas stå för mindre än 20 procent av produktionskostnaderna, medan resurskostnaderna utgör 40 procent.

S.  EU har också en enorm innovationskapacitet med sex medlemsstater bland de tio främsta på listan över de 50 mest innovativa länderna i världen.

T.  Industripolitiken är av stor social betydelse och påverkar hela samhället.

U.  En europeisk industripolitik kräver en stark arbetsstyrka, medan endast i genomsnitt 7 procent av de lågkvalificerade arbetstagarna har fått yrkesutbildning.

Strategin ”En industriell renässans för ett hållbart Europa”: principer, mål och styrelseformer

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens inriktning på industripolitik eftersom en sådan inriktning är avgörande för den ekonomiska utvecklingen och konkurrenskraften, ett tryggat långsiktigt välstånd och för en lösning på arbetslösheten, med tanke på att industrin står bakom ett av fyra arbetstillfällen, vilket sysselsätter bortåt 34 miljoner människor. Parlamentet understryker att industripolitiken måste åtgärda de relativa svagheterna i unionens ekonomi, oavsett om det gäller bristen på investeringar i FoU, utvecklingen av energipriser, administrativa bördor eller svårigheter i fråga om tillgång till finansiering. Parlamentet noterar att industrin står för 80 procent av kostnaderna för FoU och att nästan 75 procent av den europeiska exporten utgörs av industriprodukter. Parlamentet betonar att industrin står för en stor del av värdeskapandet i ekonomin, och varje arbetstillfälle i industrisektorn skapar ungefär två ytterligare arbetstillfällen i leverantörs- och servicesektorn.

2.  Europaparlamentet betonar att Europeiska unionens framtida industriella styrka och betydelse står att finna i strategin En industriell renässans för ett hållbart Europa (Rise), som främjar teknisk, företagsmässig, finansiell, miljömässig och social innovation på vägen mot en tredje industriell revolution som även omfattar en effektivitetsstrategi för återindustrialisering av Europa, stärker Europas industri som helhet och fungerar som ett svar på de ökade samhälleliga utmaningarna. Parlamentet menar att Rise kan skapa nya marknader, inte minst för nya och innovativa produkter och tjänster, affärsmodeller, kreativa entreprenörer och företag, nya arbetstillfällen och anständiga arbeten och leda till en industriell förnyelse präglad av ekonomisk dynamik, självförtroende och konkurrenskraft. Parlamentet anser att en av de viktigaste prioriteringarna är att upprätthålla starka tillverkningssektorer och kunnande, och att öppna marknader, tillgången till energi och råmaterial samt innovation, energi- och resurseffektivitet utgör hörnpelarna i en sådan konkurrensstrategi. Parlamentet påpekar att en pålitlig framtidsorienterad infrastruktur för transporter, energiproduktion och distribution samt telekommunikationer också är av stor betydelse.

3.  Europaparlamentet anser att Rise måste integreras i en ekologisk och social marknadsekonomi i enlighet med principerna för entreprenörskap, rättvis konkurrens, det långsiktiga målet om internalisering av externaliteter, sund finanspolitik och miljömedvetna ekonomiska rambestämmelser. Parlamentet påpekar att Europeiska unionens industripolitik måste ligga i linje med en vision styrd av innovation, hållbarhet och konkurrenskraft som stärker tillverkningssektorerna och kunnandet såväl som den cirkulära ekonomin. Parlamentet noterar den avgörande roll som industrin och företagen har när det gäller att främja hållbarhet, samt betydelsen av öppenhet i leveranskedjorna.

4.  Europaparlamentet framhåller att Rise behöver ett program på kort sikt för att trygga produktionsapparaten och kunnandet så att akuta utmaningar i vissa branscher kan bemötas (såsom överkapacitet inom produktionen, omstruktureringar och illojal konkurrens), samt en färdplan och en tidtabell inom ett långsiktigt ramverk som bygger på tydliga och fasta mål, vetenskapligt grundade indikatorer och en livscykel- och kretsloppsbaserad ekonomisk strategi som möjliggör och ger incitament för att styra investeringarna mot kreativitet, kunskaper, innovation, ny teknik och som främjar moderniseringen av samt hållbarheten och konkurrenskraften för Europas industriella bas genom en politik som beaktar värdekedjan, omfattar företag av alla storlekar och ägnar tillräcklig uppmärksamhet åt basindustrierna och som även gynnar möjligheterna att behålla produktionskedjan i Europa. Parlamentet anser att en sådan modernisering bör grundas på såväl befintliga nyckelindustrier som på nya industrigrenar, och att den måste inriktas på att skapa tillväxt i enlighet med principerna om hållbar utveckling.

5.  Europaparlamentet betonar att industripolitiken omfattar alla politikområden som påverkar industrin. Parlamentet inser att industripolitiken måste ta itu med de stora samhälleliga och miljömässiga utmaningar som anges i Europa 2020-strategin och målen för den, däribland framtidens energi-, resurs-, sysselsättnings-, industri- och klimatmål, och integreras effektivt i den europeiska planeringsterminen och de nationella reformprogrammen för att fastställa de nödvändiga förutsättningarna för investeringar och skapa bra arbetstillfällen, särskilt för ungdomar. Parlamentet begär att kommissionen förbättrar sin kommunikation om vad den gör för att gynna industripolitiken så att investerarnas, arbetstagarnas och medborgarnas tilltro till EU:s insatser kan återvinnas.

6.  Europaparlamentet konstaterar att den europeiska industrins andel av Europas samlade bruttonationalprodukt (BNP) på 15 år har minskat från 20 till 15 procent.

7.  Europaparlamentet anser att Risestrategin måste sträva efter ambitiösa och realistiska industriella mål. Parlamentet konstaterar att det överordnade 20-procentsmålet skulle kräva att det skapas minst 400 000 nya industrijobb per år. Parlamentet stöder starkt 20‑procentsmålet och föreslår att det ska betraktas som ett strävansmål i linje med EU:s 20/20/20-mål.

8.  Europaparlamentet anser att dessa mål bör återspegla de nya näringslivsförutsättningarna, t.ex. integrering av tillverkning och tjänster (”manu‑services”) såväl som en övergång till databaserad ekonomi och mervärdesproduktion. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att utvärdera och motivera sitt arbete med målen och omvärdera klassificeringen av industribranscherna.

9.  Europaparlamentet understryker att industrisektorernas verksamhet gör det möjligt att ta sig igenom kriser, inte minst genom att de ger upphov till en tjänsteekonomi kring produktionsverksamheten.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att respektera sitt åtagande att ta fram indikatorer som gör det möjligt att övervaka och utvärdera återindustrialiseringen. Parlamentet understryker att dessa indikatorer inte bara bör vara kvantitativa utan också kvalitativa för att säkerställa att återindustrialiseringen är hållbar samt förenlig med skyddet av miljön.

11.  Europaparlamentet förväntar sig att om Rise genomförs på ett lämpligt sätt skulle det kunna leda till att industrin återhämtas och till att tillverkning återförs till EU, om man ägnar uppmärksamhet åt styrning av försörjningskedjan och även beaktar enskilda regionala och lokala tillverkningskulturer, samtidigt som viktiga framväxande branscher för en hållbar ekonomi och ett hållbart samhälle främjas.

12.  Europaparlamentet understryker att Risestrategin kan bli framgångsrik endast om den stöds av adekvata, tydliga och förutsägbara makroekonomiska ramar, så att oförenliga politiska strategier undviks, och av de budgetresurser som krävs för att utnyttja offentliga och privata investeringar och främja Europas globala konkurrenskraft. Parlamentet beklagar att unionens aktuella makroekonomiska politik inte medger den tillgång till kapital för investering och innovation som är oumbärlig, i synnerhet för små och medelstora företag, och därmed strider mot en industripolitik. Parlamentet kräver i det sammanhanget en europeisk strategi för smart och hållbar tillväxt för alla, och beklagar rådets nedskärningar av rubrik 1A i den fleråriga budgetramen, särskilt med avseende på Horisont 2020, programmet för konkurrenskraft och små och medelstora företag och Fonden för ett sammanlänkat Europa. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka de programmens ekonomiska styrka rejält.

13.  Europaparlamentet understryker att skapandet av egna medel i EU:s budget skulle kunna inverka positivt på återindustrialiseringen av Europa.

14.  Europaparlamentet betonar att unionens industripolitik måste definieras entydigt eftersom praxis och tendenser i dagsläget skiljer sig kraftigt åt mellan olika områden av industripolitiken i unionen och i medlemsstaterna.

15.  Europaparlamentet gläds åt bredden i kommissionens industripolitiska strategi och betonar vikten av en både konsekvent och samordnad helhetssyn inom sådana områden (t.ex. konkurrens, handel, energi, miljö, innovation, strukturfonder, den inre marknaden etc.) där man inom all annan politik beaktar målen för Rise. Parlamentet hänvisar i detta sammanhang till Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) som bevisar att framgångsrika integrerade och innovativa åtgärder inom industripolitiken är möjliga och att de skapar tillväxt, säkrar sysselsättning och främjar integration och samarbete mellan arbetsmarknadens parter. Parlamentet anser att Rise bör följa en horisontell snarare än en vertikal industripolitisk modell. Parlamentet anser, med vederbörlig uppmärksamhet inriktad på basindustrierna, att sektorspecifika åtgärder bör stödja värdekedjor och verksamhetskluster med hög tillväxtpotential samt knytas till sektoriell specialisering, vilket främjar strategier som omfattar avancerad teknik och stort mervärde samt innovation, kompetens, entreprenörskap, sysselsättning och kreativitet. Parlamentet konstaterar med anledning av detta de sektoriella strategierna inom motorfordonssektorn (Cars 2020) och stålsektorn (stålåtgärdsplanen) och uppmanar kommissionen att även låta strategierna följas av åtgärder för att genomföra dem. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att också ägna tillräcklig uppmärksamhet åt sektorer med gediget kunnande, stora investeringar inom FoU och mervärdesskapande, även i form av processinnovation.

16.  Europaparlamentet föreslår att kommissionen, sektor för sektor, ingående ska undersöka den europeiska industriproduktionens förädlingsvärde inom produktionskedjorna globalt sett, för att fastställa i hur hög grad olika industrisektorer är förankrade i medlemsstaterna, samt att mer effektivt utarbeta en gemensam strategi för att försvara EU:s intressen inom industrins område.

17.  Europaparlamentet anser att EU behöver en smart blandning av privat industri och offentliga institutioner för att stärka bildandet av värdekedjor i EU.

18.  Europaparlamentet betonar att den framtida sammanhållningspolitiken kommer att bli en av de främsta EU-strategierna för att främja industriell innovation genom smart specialisering för att möta de utmaningar som hänger samman med hållbar energi, klimatförändringar och effektiv användning av både materiella och mänskliga resurser. Stöd från den framtida sammanhållningspolitiken och de europeiska struktur- och investeringsfonderna är avgörande för återindustrialiseringen av EU och dess regioner genom en verkligt modern industripolitik som måste inkludera alla och vara hållbar, energieffektiv och starkt konkurrenskraftig. Parlamentet efterlyser större samordning och synergieffekter mellan sammanhållningspolitiken och Horisont 2020-programmen för att regionala innovationsinkubatorer ska kunna upprättas och innovation på regional nivå maximeras.

19.  Europaparlamentet håller med kommissionen om att industripolitiken måste ha en effektiv, integrerad ledningsstruktur som omfattar övervakning av insatserna. Parlamentet påminner om sin rekommendation i betänkandet från Lange om industrin att kommissionen borde inrätta en permanent arbetsgrupp för industripolitik med företrädare för berörda generaldirektorat som beaktar parternas synpunkter samt samordnar och övervakar genomförandet. Parlamentet betonar att parlamentet bör underrättas regelbundet om utvecklingen i industripolitiken och uppmanar kommissionen att årligen rapportera till parlamentet, både om framstegen med Rise och om i vilken utsträckning föresatserna för Rise uppfylls med de verktyg som står till buds. Parlamentet föreslår att arbetsgrupperna för de prioriterade åtgärderna också offentliggör en årsrapport. Parlamentet uppmanar också kommissionen att göra en undersökning för att tydligt fastställa problemen med överkapacitet och omstrukturering som drabbar Europas industri och vissa branscher för att föreslå lösningar på kort sikt samt att övervaka eventuell utlokalisering av europeisk tillverkningsindustri. Parlamentet understryker att strategin kräver en allians av och partnerskap med berörda parter från näringslivets olika sektorer (bland dem också små och medelstora företag), fackföreningar, universitet och det civila samhället, t.ex. övervakare av konsumenters intressen och icke-statliga organisationer. Parlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut utnyttja artikel 173.2 i fördraget för att utveckla Rise och bättre utnyttja sina egna resurser. Parlamentet betonar vikten av att förbättra EU:s kommunikation kring sin industripolitik gentemot medborgarna, framför allt ungdomar, för att förbättra bilden av europeisk industri, dess yrken och kunnande.

20.  Europaparlamentet anser att Rise måste inriktas mot att göra Europa till ett attraktivt och konkurrenskraftigt område, så att investeringsflödena kommer i gång överallt i EU och dess regioner, framför allt i södra Europa, för att stimulera tillväxten, framför allt genom smart specialisering och bildandet av kluster, inklusive gränsöverskridande kluster och regionala kluster och motsvarande företagsnätverk.

21.  Europaparlamentet berömmer vice ordföranden Antonio Tajani för hans arbete med att stärka samordningen mellan industripolitiken och rådet (konkurrenskraft). Parlamentet är medvetet om att en industripolitik för Rise bör utgöra en gemensam grund för EU, men betonar att den måste beakta de olika nationella och regionala förutsättningarna och samordnas med medlemsstaternas industripolitik. Parlamentet stöder tanken på att stärka rollen för rådet (konkurrenskraft), som i samordning med kommissionen svarar för den vertikala samordningen av politiken i EU, medlemsstaterna och regionerna. Parlamentet konstaterar att bland annat smart lagstiftning och minskad byråkrati är nödvändiga förutsättningar för industriell tillväxt.

22.  Europaparlamentet anser att olika territoriella nivåer bör engageras fullt ut och agera samordnat i återindustrialiseringsprocessen och i arbetet med att utarbeta prioriteringar och kartlägga inneboende möjligheter och starka sidor hos industrin inom sina respektive territorier, liksom också i arbetet med att stimulera de små och medelstora företagens utveckling. Parlamentet påminner om att små och medelstora företag är en tillgång eftersom de har rätt storlek och tillräcklig reaktionsförmåga för att kunna bemöta förändringar, men att de också drabbats hårdast av krisen. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att införa särskilda program för stöd till små och medelstora företag, och hjälpa dem att bli ledare inom industrin inom sitt område. Parlamentet välkomnar det arbete som utförts i Regionkommittén, liksom kommissionens arbete med smarta specialiseringsstrategier för en integrering av EU:s finansiering med Europa 2020-målen.

23.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i händelse av eventuella ändringar av fördragen införa en gemensam industripolitik med liknande ambitioner och medel som den gemensamma jordbrukspolitiken, som skulle inbegripa verkligt gränsöverskridande samråd om en gemensam strategi, omfattande finansiella medel och liknande styrmedel för marknaderna som andra stora handelsområden i världen redan har, såsom ett monetärt styrmedel eller regler för statligt stöd som är anpassade efter vår industris behov, samtidigt som internationell rätt efterlevs.

24.  Europaparlamentet gläds åt att kommissionen visar intresse för producenterna, framför allt inom industrin, och inte bara för konsumenterna.

25.  Europaparlamentet beklagar att det i kommissionens förslag saknas åtgärder mot lönedumpning och social dumpning samt för arbetstagarinflytande och omstrukturering.

En offensiv för innovation, effektivitet och hållbar teknik

26.  Europaparlamentet framhåller att en strategi för innovation, effektivitet och ny teknik, bland annat teknik för hållbarhet, tillsammans med nya affärsmodeller, kreativitet och avancerad tillverkning kan återskapa och modernisera EU:s industribas och göra EU mera konkurrenskraftigt, både regionalt och globalt. Parlamentet anser att innovationer måste främjas överallt och att hänsyn då måste tas till alla berörda parter, från icke‑tekniska innovationer i verkstäder till högteknologisk forskning och utveckling i forskningslaboratorier. Parlamentet konstaterar i detta sammanhang att de anställda på ett proaktivt sätt måste få medverka i innovationsprocessen, så att det ges stimulans till innovativa företag som är föregångare i ekonomiskt, socialt och miljörelaterat hänseende. Parlamentet betonar att det behövs en företagsvänlig miljö och anser att företagen absolut måste tillförsäkras sådana villkor att de kan bedriva sin verksamhet och klara sig i konkurrensen. Parlamentet anser att det är nödvändigt att stärka Europas kunskapsbas, minska splittringen genom att främja spetskompetens inom vetenskap och utbildning, skapa villkor för att förvandla goda idéer till säljbara produkter, öka innovativa företags tillgång till finansiering genom att skapa en miljö som är gynnsam för innovation och utrota social och geografisk ojämlikhet genom att sprida innovationens fördelar till hela unionen. Parlamentet betonar att man särskilt bör ta hänsyn till kommissionens årliga resultattavla för innovationsunionen (Innovation Union Scoreboard 2013) i detta sammanhang, då den visar hur innovationer påverkar stärkandet av den långsiktiga konkurrenskraften, erbjuder en jämförande utvärdering av medlemsstaternas forsknings- och utvecklingsarbete och visar forsknings- och innovationssystemens relativa styrkor och svagheter.

27.  Europaparlamentet anser att EU:s forsknings- och innovationsfonder bör fungera som en katalysator och användas tillsammans med olika europeiska, nationella och regionala instrument samt med fonderna. Parlamentet påminner om treprocentsmålet för forskning och utveckling, där två tredjedelar ska komma från den privata sektorn. Parlamentet stöder inrättandet av offentlig-privata partnerskap enligt Horisont 2020 och uppmanar kommissionen att se till att man i tillräcklig utsträckning kan utnyttja investeringar från den privata sektorn.

28.  Europaparlamentet välkomnar den andel på 4 procent av de medel som ska utnyttjas genom ett speciellt instrument för små och medelstora företag enligt programmet Horisont 2020.

29.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens inriktning på ekodesign, återvinnbarhet med vagga till vagga-specifikationer, nya hållbarhetskriterier för konstruktionsprodukter och konstruktionsrutiner samt resurseffektivitet inom ramen för begreppet den cirkulära ekonomin. Parlamentet vill att man i förslag till lagstiftning och undersökningar av resurseffektivitet tar hänsyn till produkternas ekonomiska bärkraft med utgångspunkt i kriterier för effektivitet, avkastning och långsiktiga effekter. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare främja livscykeltänkande genom en integrerad produktpolitik (IPP) som tar hänsyn till en produkts hela livscykel (vagga till vagga‑strategi).

30.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens handlingslinjer liksom eventuella offentlig-privata partnerskap. Parlamentet oroas emellertid över att viktig utveckling inom data och informations- och kommunikationsteknik (IKT) inte får tillräcklig uppmärksamhet och uppmanar kommissionen att integrera dem på rätt sätt. Parlamentet anser att bredbandstjänster är av avgörande betydelse för utvecklingen av EU:s näringsliv och att de skulle kunna bidra till EU:s ekonomiska tillväxt och sysselsättning, och därför bör främjandet av investeringar i bredbandsresurser för att åstadkomma bredbandsnät med hög kapacitet och fiber i accessnäten fortsätta att vara ett av EU:s prioriteringsområden. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja bildandet av kluster över handlingslinjerna och främja synergier och spridningseffekter mellan dem.

31.  Europaparlamentet betonar den viktiga roll som IKT har för övergången till en hållbar ekonomi, bland annat på områden såsom dematerialisering, miljöövervakning, effektivitet inom transport och logistik, e-tjänster samt hälso- och sjukvård. Parlamentet välkomnar den nya europeiska näringslivsstrategin för elektronik som har som mål att fördubbla EU:s chiptillverkning till 20 procent av den globala tillverkningen. Parlamentet insisterar på att IKT ska främjas ytterligare i de traditionella industriella sektorerna och att nya digitala varor och tjänster som bidrar till målen för hållbar utveckling ska utvecklas.

32.  Europaparlamentet välkomnar handlingslinjen om avancerad tillverkning och anser att den skulle ha nytta av offentlig-privata partnerskap såsom Spire. Parlamentet anser att det är en prioriterad åtgärd att starta en kunskaps- och innovationsgemenskap till 2016 på området för mervärdesskapande. Parlamentet uppmanar kommissionen att integrera erfarenheterna från EPEC (EIB:s europeiska expertcentrum för offentlig-privata partnerskap) i framtida offentlig-privata partnerskap samt även att skapa synergier inom avancerad tillverkning mellan medlemsstaterna, industrisektorn och forskningsinstitut. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga i vilken utsträckning Förenta staternas National Network for Manufacturing Innovation skulle kunna fungera som förebild.

33.  Europaparlamentet välkomnar handlingslinjen om smarta nät och anser att det skulle vara till nytta för den om dess tillämpningsområde utvidgades och nya förslag tillades. Parlamentet rekommenderar att den även bör inbegripa de aspekter av en lämplig energiinfrastruktur, energilagringskapacitet och reservkapacitet som nämndes av kommissionen, såsom ett högeffektivt elnät med sammanlänkningar som bidrar till att slutföra den inre marknaden för energi och som kan klara av förnybara energikällor, till exempel havsbaserad vindkraft, såväl som en högteknologisk digital infrastruktur.

34.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag om en europeisk politik för kluster och klusternätverk i form av samarbete, särskilt när det gäller värdekedjor, mellan närstående företag, varuleverantörer, tjänsteleverantörer, universitet och forskningsinstitut, där det också ges stimulans till att kluster utvecklas organiskt enligt ett ”nedifrån och upp”-orienterat förhållningssätt för att bemöta en affärs- och/eller forskningsrelaterad efterfrågan. Parlamentet understryker betydelsen av att inrätta gränsöverskridande kluster, i synnerhet för att integrera strukturellt svagare regioner i den europeiska industriella värdekedjan, på grundval av unionsomfattande konkurrens som uppmuntrar underrepresenterade länder/regioner att delta och som garanterar kunskapsöverföring till forskningsgrupper från alla medlemsstater. Parlamentet anser att detta är en grundläggande aspekt som ska integreras i den regionala industripolitiken. Parlamentet konstaterar att kommissionen också bör ägna tillräcklig uppmärksamhet åt stöd till nuvarande kluster. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa kluster för resurseffektivitet i den framtida miljöhandlingsplanen för små och medelstora företag.

35.  Europaparlamentet välkomnar strategin för viktig möjliggörande teknik där EU har ett stort konkurrensförsprång som kan förstärkas, tack vare den starka forskningsbasen i unionen, men anser att man måste göra mer för att använda resultaten, för att detta konkurrensförsprång ska få komma till sin rätt. Parlamentet stöder de föreslagna åtgärderna för att förbättra samarbete och synergier mellan politikområden och instrument inklusive Horisont 2020, Europeiska investeringsbanken, EU:s strukturfonder och andra offentliga och privata fonder. Parlamentet välkomnar initiativ som stärker klusterspecifika åtgärder inriktade på viktig möjliggörande teknik och ett ökat regionöverskridande samarbete. Parlamentet uppmanar kommissionen att undvika att upprätta slutna nätverk för enskilda konsortier eller enskilda företag, och konstaterar att finansieringen av forskningsinfrastrukturen måste vara till nytta för och kunna användas av ett flertal aktörer.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förstärka kommunikationsnäten enligt exemplet från Smart Cities-projekten med deras samarbete mellan regioner, städer och länder för att skapa gemensamma tjänster, producera och konsumera energi på ett effektivt sätt och främja energisparande åtgärder som exempelvis gynnar uppförandet av byggnader med hög teknisk standard och låg energiförbrukning.

37.  Europaparlamentet noterar den dominerande inriktningen på teknikutveckling i kommissionens forsknings- och innovationsprogram. Parlamentet anser att det finns ett allmänt behov av att stärka efterfrågerelaterade åtgärder och verksamhet som kan få ut lösningarna på marknaden på ett effektivt sätt.

38.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att koppla ihop tillgångssidans politiska verktyg med efterfrågesidans verktyg genom att skapa innovationspartnerskap (såsom partnerskapen för smarta städer, aktivt åldrande eller råvaror) och genom att utveckla ”ledande marknader”, som syftar till att främja spridningen på marknaden av nya varor och tjänster som motsvarar samhällets behov.

39.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en strategi som ser till att Europa lockar till sig talanger från utlandet medan man samtidigt upprätthåller förbindelserna med de främsta europeiska talangerna utomlands. Parlamentet understryker betydelsen av kontakter med grupper av utvandrade EU-medborgare och att de uppmuntras att använda sina kunskaper och kontakter för att skapa affärsmöjligheter i EU.

40.  Europaparlamentet anser att incitamentet för olika former av hållbar turism som har anknytning till konsumtion av lokala produkter kan stimulera en återhämtning hos jordbruks- och hantverksverksamheter såväl som en ökning av mikroföretag på lokal nivå, vilket avsevärt kan driva på den ekonomiska återhämtningen och samtidigt säkerställa en korrekt miljöförvaltning, tillsammans med att kulturer och bebyggelse skyddas och erosion och jordskred förebyggs.

41.  Europaparlamentet anser att biovetenskaperna är strategiska för EU på grund av sin innovationspotential, sin plats i den europeiska industriproduktionen, sin betydelse när det gäller direkt och indirekt sysselsättning och sin potential för export av produkter till länder utanför EU.

42.  Europaparlamentet anser att EU för att utveckla sin industripolitik måste göra en rad politiska val och inrikta sina insatser på strategiska branscher som kan bemöta samhällsutmaningar och samtidigt utnyttja det europeiska kunnandet. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att ta fram ett strategiskt program för europeisk biovetenskap enligt vad som anges i meddelandet En starkare europeisk industri för tillväxt och återhämtning – Uppdatering av meddelandet om industripolitiken .

Slutföra den inre marknaden och öppna externa marknader för Rise

43.  Europaparlamentet betonar att den inre marknaden spelar en central roll som hemmamarknad för europeisk industri och att en intern marknadsstrategi som gynnar efterfrågestyrd innovation behöver utarbetas för att främja införandet av ny teknik och på så sätt bidra till att skapa nya marknader, affärsmodeller och industrisektorer. Parlamentet understryker att detta är särskilt relevant när det gäller att sprida FoU‑resultat på marknaden. Parlamentet betonar att förutsägbara regler och normer på den inre marknaden, tillsammans med en effektiv tillämpning av dem i medlemsstaterna, bidrar till att företagen får stabila framtidsutsikter. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skyndsamt slutföra den inre marknaden för varor, energi, telekommunikationer, transporter, gröna produkter (såsom kommissionen påpekat i sitt initiativ) och riskkapital och att garantera den fria rörligheten för forskare, vetenskapliga rön och teknik. Parlamentet påpekar att tillväxten hindras om inte den inre marknaden slutförs och uppmanar kommissionen att undersöka hur krisen påverkat den inre marknaden, samt att åtgärda kostnadsskillnaderna inom EU som kan få till följd att företag från EU missgynnas jämför med konkurrenter från tredjeländer. Parlamentet varnar för att den splittrade inre marknaden kan snedvrida konkurrensen mellan medlemsstaterna inom EU. Parlamentet uppmanar EU att eftersträva ett närmare samarbete inom arbetsrätt och skatteförmåner. Parlamentet uppmanar kommissionen bestämt att främja bruket av ”Made in Europe”-märkningen för att stärka den inre marknaden och produkter som tillverkats i Europa.

44.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att utveckla en horisontell handlingsplan för att öka efterfrågan på innovativa varor och tjänster. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta undersöka produkters livscykel, från och med råvarustadiet till och med återvinningen, för att nå fram till riktmärken för produkternas effektivitet, med samtidig hänsyn tagen till kostnads/nyttoförhållandena och innovationspotentialen.

45.  Europaparlamentet understryker att den offentliga upphandlingen bör vara innovationsdrivande. Parlamentet påminner om att offentlig upphandling är en integrerad del av industripolitiken hos våra handelspartner. Parlamentet anser att riktlinjerna för statligt stöd bör gynna vår industris konkurrenskraft, också genom att inbegripa bästa praxis och bra exempel från EU:s handelspartner, samt genom att främja europeiskt samarbete och vara öppna för innovationsstärkande åtgärder. Parlamentet anser att standardisering och miljömärkning, tillsammans med företagens sociala ansvar, spelar en viktig roll för att främja införandet av ny teknik och att dessa aspekter även bör anläggas på importerade varor. Parlamentet uppmanar kommissionen att prioritera verksamhet som stöder standardiseringen och kompatibiliteten rörande nya produkter, tjänster och ny teknik då den är en hörnsten för intern europeisk konkurrens och internationella handelsmöjligheter.

46.  Europaparlamentet tillstår att marknadskontroll är en hörnsten när det gäller att garantera produktsäkerhet och produktkvalitet på den inre marknaden. Parlamentet välkomnar det paket som kommissionen har föreslagit beträffande produktsäkerhet och övervakning av marknaderna. Parlamentet understryker vikten av att ursprungsbeteckningen utvecklas, inte bara för konsumenternas skull utan också i ljuset av en öppnare nationell och internationell handelspolitik. Parlamentet uppmanar kommissionen att utnyttja möjligheterna i och effektiviteten hos internet i sitt arbete med marknadskontroll och låta människor delta genom att lämna kvalificerade synpunkter om produkter. Parlamentet understryker i detta sammanhang vikten av ett fungerande konsumentskydd i unionen.

47.  Europaparlamentet understryker att slutförandet av den digitala inre marknaden är en viktig del av EU:s industristrategi. Parlamentet påpekar på nytt att det är viktigt för små och medelstora företag att den inre marknaden digitaliseras och att e-handeln på den inre marknaden utvecklas. Parlamentet anser att marknaden för digital teknik och informationsteknik är en möjlighet för industriell utveckling som ännu inte är fullt utnyttjad och som Europa ligger bra till att kunna dra nytta av. Parlamentet betonar det centrala behovet av att anpassa EU:s standardiseringspolitik för IKT till den senaste marknadsutvecklingen och politiska utvecklingen så att de europeiska målen om driftskompatibilitet kan uppnås på områden som e-affärer, e-handel, e-transport och intelligenta transportsystem m.m.

48.  Europaparlamentet understryker att slutförandet av den digitala inre marknaden bör utgöra en viktig del av EU:s industristrategi, och betonar att ett likvärdigt regelverk bör tillämpas på e-marknaderna och de traditionella marknaderna för att garantera en rättvis konkurrens och skydda konsumenterna.

49.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens erkännande av en ekonomisk branschdefinition av högkvalitativa kulturella och kreativa industrier som på ett horisontellt plan omfattar kvalitativa segment av olika produkt- och tjänstemarknader och baseras på särskilda egenskaper, såsom det kulturella och kreativa bidraget, produktens image, immateriell äganderätt, tillverkningskvalitet, design och innovation, marknadsföring och kommunikation till konsumenterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att erkänna de särskilda förhållandena för yrken inom europeiska branscher som bidrar till att skapa många arbetstillfällen i Europa och grundar sig på fyra kriterier: kreativitet, kvalitet, kunnande och lärande under hela yrkeslivet.

50.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att stärka konkurrenskraften för den högkvalitativa sektorn som står för 3 procent av EU:s BNP och över 1,5 miljoner direkta och indirekta arbetstillfällen och uppmanar kommissionen att införa åtgärder för att bemöta riskerna med kompetensbrist inom sektorn för att kunna bevara den särskilda europeiska produktionen och det särskilda europeiska kunnandet.

51.  Europaparlamentet konstaterar att europeisk stålindustri endast utnyttjar 50 procent av sin kapacitet och att den europeiska stålproduktionen har minskat med 25 procent sedan 2008.

52.  Europaparlamentet konstaterar att den europeiska bilbranschen som 2007 producerade 16 miljoner bilar inte kommer att nå upp till en produktion om 12 miljoner bilar 2013.

53.  Europaparlamentet anser att offentliga och privata investeringar är nödvändiga som en del av en övergripande strategi för hållbar tillväxt, med tanke på den nuvarande finansiella, ekonomiska och sociala krisen. Parlamentet stöder i detta sammanhang den övergripande reformen av systemet för statligt stöd genom ett mer socialt och ekonomiskt baserat förfarande och genom större flexibilitet i konkurrensreglerna i artiklarna 101 och 102 i EUF-fördraget. Parlamentet betonar på nytt att man måste ge större uppmärksamhet åt de offentliga utgifternas kvalitet och effektivitet.

54.  Europaparlamentet betonar att de konkurrenspolitiska instrumenten bör användas fullt ut i industripolitiken för att skapa lika villkor och främja konkurrensutsatta marknader.

55.  Europaparlamentet föreslår att kommissionen ska utvärdera om det är förenligt med unionens konkurrenslagstiftning att en koncern med världsomfattande verksamhet vägrat att överlåta en anläggning som den besluta lägga ned till en annan koncern som eventuellt varit intresserad av att ta över den, eller till en offentlig enhet som kunnat driva den under en övergångstid.

56.  Europaparlamentet noterar kommissionens undersökning av reformeringen av den inre marknaden för industriprodukter. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att dessa standarder är förenliga med marknaden.

57.  Europaparlamentet uttalar sin erkänsla för kommissionens kampanj för smart lagstiftning, där syftet är att minska bördorna för näringslivet, framför allt för små och medelstora företag och för mikroföretag, utan att lagstiftningen för den skull förlorar i effektivitet, och där det ingår konsekvensbedömningar, konkurrenskraftssäkring, kontroller av ändamålsenligheten och test av konsekvenserna för små och medelstora företag, och erkänner att det i investeringsstimulerande syfte behövs en stabil lagstiftning. Parlamentet anser att arbetet med att förbättra industriföretagens konkurrenskraft ofta hindras av tungrodd byråkrati och motstridiga strategier och anser att man inom politiken bör högprioritera en minskning av dessa belastningar samt ser fram emot att kommissionen ska lägga fram förslag om detta, tillsammans med konkreta mål. Parlamentet stöder en konsekvent lagstiftning som utmärks av ett övergripande tillvägagångssätt och av prioriteringar, samt en bättre konkurrenskraftssäkring, som bör bli obligatorisk och vara en integrerad del av riktlinjerna för konsekvensbedömningar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att använda testet av små och medelstora företag och förbättrad konkurrenskraft även på nationell nivå. Parlamentet välkomnar kommissionens arbete med att utvärdera lagstiftningens ackumulerade effekter på stålsektorn och uppmanar kommissionen att vidareutveckla metoderna och se efter inom vilka övriga sektorer det kunde vara till nytta med ett sådant tillvägagångssätt.

58.  Europaparlamentet uppmanar till ytterligare utnyttjande av potentialen hos anmälningsförfarandet enligt direktiv 98/34, och föreslår att medlemsstaterna inför konkurrenskraftssäkring för konsekvensbedömningar som utförs vid utformningen av ny nationell lagstiftning inom den vidare ram som utgörs av det inremarknadstest som efterlyses i parlamentets resolution av den 7 februari 2013 med rekommendationer till kommissionen om styrningen av den inre marknaden.

59.  Europaparlamentet uppmanar till snabbt genomförande av småföretagsakten för att stödja Europas små och medelstora företag. Parlamentet noterar vikten av nätverket Enterprise Europe när det gäller att stödja små och medelstora företag i deras EU‑interna handel över gränserna. Parlamentet betonar vikten av stöd till mindre företag, så att de kan bli medelstora företag, liksom för att små och medelstora företag ska kunna bli större aktörer och på det sättet även få ökad global konkurrenskraft. Parlamentet påpekar den ekonomiska nyttan av att det också skapas band mellan företag inom vissa sektorer, såsom försvarsindustrin, för att åstadkomma stordriftsfördelar och gemensamt arbete med industriprojekt.

60.  Europaparlamentet anser att bättre, billigare och snabbare tillgång till antidumpningsförfaranden för små och medelstora företag är avgörande för att dessa företag ska få ett effektivare skydd mot handelspartnernas illojala handelsmetoder. Parlamentet uppmanar EU att ta hänsyn till detta i reformen av sina handelspolitiska skyddsåtgärder.

61.  Europaparlamentet uppmanar EU att lyfta fram sin industriproduktion genom att förse konsumenterna med mer exakt information, göra det obligatoriskt att uppge ursprunget för EU:s produkter och produkter som importerats från tredjeländer och att se till att de geografiska beteckningarna för europeiska livsmedelsprodukter respekteras i tredjeländer.

62.  Europaparlamentet betonar att teknikutveckling är en känslig och sårbar sektor. Parlamentet anser att immaterialrätten är en väsentlig del av en kunskapsekonomi och en sund industripolitik som kan sporra till innovation och forskning och stärka den europeiska industrin. Parlamentet välkomnar i detta hänseende inrättandet av ett enhetligt europeiskt patent och uppmanar medlemsstaterna att utan dröjsmål genomföra det. Parlamentet anser att den process som har lett fram till inrättandet bör infogas i god praxis vid stärkandet av industrins integration och den inre marknaden. Parlamentet oroar sig för att det nuvarande immaterialrättssystemet ofta inte fyller sin funktion att leda till innovation. Parlamentet anser att ökad insyn, innovationsstrategier och licensieringsrutiner kan skapa snabbare marknadslösningar, och välkomnar i detta sammanhang det arbete som påbörjats av kommissionen. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att också stärka skyddet av immateriella rättigheter, särskilt genom att bekämpa piratkopiering och industrispionage och betonar att det krävs nya strukturer och forum för förvaltningen av skyddet av immateriella rättigheter på internationell nivå. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa en strategi för skydd av affärshemligheter på europeisk nivå.

63.  Europaparlamentet betonar vikten av skyddet av immateriella rättigheter i den fysiska såväl som i den digitala miljön för tillväxten och sysselsättningen i den europeiska industrisektorn. I detta avseende välkomnar parlamentet den pågående reformen av EU:s varumärkessystem, som har möjlighet att stärka skyddet av varumärken på e‑marknaden, den traditionella marknaden och på hela den inre marknaden.

64.  Europaparlamentet stöder den pågående reformen av systemet med varumärkesrätt som stärker varumärkesskyddet på internet, utanför internet och inom hela den inre marknaden och i internationell handel.

65.  Europaparlamentet välkomnar att problemet med patentsnår och patentöverfall uppmärksammas. Parlamentet stöder en ändring av regelsystemet för att stimulera former av konkurrensfrämjande korslicensiering och patentpooler.

66.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag till lagstiftning som gör det möjligt för europeiska bolag att tillverka generiska läkemedel och biosimilarer i EU under den period då tilläggsskyddet för läkemedel gäller, efter det att patentskyddet har gått ut, för att förbereda en omedelbar lansering efter det att tilläggsskyddsperioden har löpt ut eller för att exportera till länder där det inte finns några patent eller något tilläggsskydd. Parlamentet anser att sådana bestämmelser skulle kunna bidra till att undvika utlokalisering av produktionen och främja skapandet av nya arbetstillfällen i EU, samt att skapa lika villkor mellan europeiska företag och deras konkurrenter i tredjeländer.

67.  Europaparlamentet understryker att de yttre förbindelserna handlar om mer än att ingå avtal inom ramen för Världshandelsorganisationen (WTO) och att EU och medlemsstaterna borde anta gemensamma ståndpunkter vid utvecklingen av industripolitikens externa dimension för att kunna garantera jämlika villkor på internationell nivå.

68.  Europaparlamentet påminner om att vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik i sitt gemensamma uttalande av den 7 februari 2013 Cybersecurity Strategy of the European Union: An Open, Safe and Secure Cyberspace(22) åtagit sig att ta fram och att gynna industriresurser och -tekniker inom it-säkerhet.

69.  Europaparlamentet insisterar på behovet av att förbättra de europeiska företagens konkurrenskraft på världsmarknaden. Parlamentet noterar betydelsen av en handelsstrategi för EU och uppmanar kommissionen, mot bakgrund av den ökade konkurrensen från EU:s handelspartner, att lägga om sin handelspolitik för att unionens handelspolitik och konkurrenspolitik ska vara förenliga med den europeiska industripolitikens mål och inte bli till skada för de europeiska företagens innovationspotential och deras möjligheter inom konkurrensen. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med vice ordföranden/den höga representanten utveckla en strategi för att inrätta kontor för små och medelstora företag på EU:s beskickningar. Parlamentet konstaterar att dessa kontor för små och medelstora företag bör beakta handelskamrarnas arbete och integrera de lärdomar som dragits av de europeiska företagscentrumen. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka sitt samarbete för att stödja de europeiska företagen på de externa marknaderna samt att framför allt prioritera instrument till stöd för små och medelstora företag och att centralisera information till dessa företag genom att inrätta gemensamma kontaktpunkter överallt i Europa. Parlamentet uppmanar kommissionen att låta det förbättrade konkurrenskraftstestet ingå i bedömningarna av handelsavtalens konsekvenser och deras kumulativa inverkan.

70.  Europaparlamentet konstaterar att de miljöavgifter som läggs på den europeiska industrin i allt högre utsträckning leder till att europeiska industriföretag investerar utanför EU.

71.  Europaparlamentet understryker vikten av miljömässiga och sociala standarder i bilaterala handelsavtal och multilaterala handelsförbindelser för att åstadkomma rättvis handel och lika villkor på global nivå. Parlamentet uppmanar kommissionen att, då nya handelsavtal ingås eller då befintliga handelsavtal ses över, tillförsäkra att jämlika villkor uppnås mellan operatörer verksamma i och utanför EU. Parlamentet påpekar att EU bör påtala de konkreta snedvridningar som är skadliga för de europeiska industriella intressena och aktualisera principen om ömsesidighet i handelsförbindelser, framför allt i fråga om tillträdet till marknaderna för offentlig upphandling och förbättra sin gensvarsförmåga, något som kan bidra till att marknaderna öppnas.

72.  Europaparlamentet påminner kommissionen om att den låga nivån för löner och miljöskydd fortfarande är en viktig faktor inom ramen för den internationella konkurrensen och att det är brådskande att justera denna nivå uppåt för att unionen verkligen ska kunna återindustrialiseras. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att förhandla fram bindande åtaganden i fråga om rättigheter för arbetstagare och miljöskydd i frihandelsavtalen med tredjeländer.

73.  Europaparlamentet noterar kommissionens projekt att modernisera EU:s handelspolitiska skyddsåtgärder, som är av avgörande betydelse för industripolitiken. Parlamentet önskar att denna modernisering kan göra dem effektivare och uppmanar med kraft kommissionen att inte försvaga dessa åtgärder, vare sig rättsligt eller i praktiken, utan snarare stärka dem för att mer effektivt och så skyndsamt som möjligt skydda de europeiska företagen, oavsett storlek, mot olagliga eller illojala handelsmetoder.

74.  Europaparlamentet påminner om behovet av att varje gång som omständigheterna så kräver vidta handelspolitiska skyddsåtgärder mot länder som inte respekterar de internationella handelsreglerna eller frihandelsavtalen med unionen. Parlamentet begär att de små och medelstora företagens tillgång till antidumpningsförfaranden underlättas, påskyndas och blir mindre kostsamma så att de bättre kan skydda sig mot illojal konkurrens.

75.  Europaparlamentet betonar vikten av forskning och innovation för de europeiska företagens konkurrenskraft på världsmarknaderna och insisterar på att europeiska företag bättre måste tillgodose de yttre marknadernas behov för att kunna klara efterfrågan på internationell nivå.

76.  Europaparlamentet anser det absolut nödvändigt att unionen inom ramen för sin förnyade industripolitik förser sig med instrument för att

   driva en mer aktiv antidumpningspolitik och motverka, bland annat, den oskäliga exportfinansieringen i vissa tredjeländer,
   genomföra en genuin valutapolitik som försvarar de europeiska handelsintressena,
   garantera tillämpning av konceptet ”rättvis handel”, som grundas på ömsesidig respekt för sociala, miljömässiga och kulturella normer eller normer som är knutna till mänskliga rättigheter, i samband med internationell handel.

77.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att avsevärt mer ingående bedöma handelsavtal, framför allt de konsekvensbedömningar som görs, genom att beakta frågan om industrisektorns konkurrenskraft och genomföra konsekvensbedömningar i efterhand, liksom analyser av den kumulativa effekten på industrins konkurrenskraft av samtliga avtal som ingåtts och som just nu förhandlas fram. Parlamentet betonar vikten av det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar för förverkligandet av EU:s mål i fråga om återindustrialisering, tillväxt och sysselsättning, och påpekar att det kan förenkla och öka exporten av europeiska industrivaror, förbättra industrins konkurrenskraft genom att höja internationella produktionsstandarder och minska tillverkningsföretagens kostnader för import av råvaror och förädlade varor. Parlamentet förespråkar att partnerskapet, liksom andra handelsavtal, bör innefatta ett kapitel om sådana energifrågor som kan påverka den inre marknaden och uppmanar kommissionen att aktivt arbeta för dessa mål inom konkurrenspolitiken och i samband med energi och råvaror genom att minska tullar, öka marknadstillträde för tjänster och investeringar, liksom samarbetet inom lagstiftningsfrågor, förbättra reglerna för offentlig upphandling samt skyddet för immateriella rättigheter. Parlamentet betonar behovet av att förenkla föreskrifterna och minska lagstiftningsbördan och den administrativa bördan, såsom avses i det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar, och att detta ska genomföras samtidigt som höga sociala och miljömässiga standarder samt de anställdas rättigheter strikt beaktas och skyddas. Parlamentet understryker att när det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar så småningom ingås kommer möjligheter att skapas för ett brett ekonomiskt område som i sin tur skulle stärka EU:s förbindelser och tjäna som en multiplikationsfaktor för utländska direktinvesteringar i EU.

78.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka hur fackföreningarna i Förenta staterna får ingå med klagomål i handelsfrågor, i och med att snedvridningar av handeln kan få negativa konsekvenser för industrin och således för arbetstagarna, samt föreslå liknande åtgärder för EU.

79.  Europaparlamentet understryker att den industriella värdekedjan i Europa måste stärkas genom framtida handelsavtal, investeringsavtal och avtal om immateriella rättigheter och att en lämplig strategisk inriktning i det avseendet måste antas redan vid tilldelningen av förhandlingsmandat.

80.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en europeisk exportstrategi för resurs- och energieffektiv teknik och motsvarande tjänster, vilket inbegriper en standardiseringsdiplomati för att se till att europeiska normer aktivt stöds i hela världen.

81.  Europaparlamentet påpekar att standarder och tekniska föreskrifter spelar en grundläggande roll för att garantera att EU är ledande i de innovativa sektorerna, inbegripet grön teknik. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att stärka EU:s förmåga att fastställa standarder och internationella tekniska föreskrifter inom de innovativa sektorerna. Parlamentet uppmuntrar dessutom kommissionen att förbättra samarbetet med de viktigaste tredjeländerna – inklusive tillväxtländerna – för att utforma gemensamma standarder och tekniska föreskrifter.

Finansiera en industriell pånyttfödelse

82.  Europaparlamentet inser att bankerna är restriktiva i sin utlåning och att det får negativa effekter, framför allt för små och medelstora företag. Parlamentet beklagar djupt att detta också påverkar de finansieringsinstrument som EU har ställt till förfogande och anser att kommissionen bör begära in årliga rapporter från de finansiella mellanhänder som har ansvaret för detta. Parlamentet välkomnar kommissionens grönbok om långfristig finansiering och understryker behovet av att via Basel III, en bankunion och Europeiska stabilitetsmekanismen stärka banksektorn i EU och öka dess trovärdighet. Parlamentet betonar vikten av att också våra internationella parter tillämpar Basel III‑reglerna och påpekar att industriinvesteringar är investeringar på lång sikt. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förbättra den rättsliga och finansiella ramen så att den blir tydligare och mer förutsebar och därmed kan stimulera industriella investeringar.

83.  Europaparlamentet anser att nya alternativ och kreativa finansieringsvägar måste undersökas, i synnerhet med avseende på privat finansiering och finansiering via eget kapital. Parlamentet noterar att arbetet med att öka kunskaperna inom finansiella frågor också spelar en viktig roll i detta avseende och att den ”finansiella kunskapen” bör integreras i skolans läroplaner.

84.  Europaparlamentet betonar vikten av finansieringsmedel för nystartade företag och små och medelstora företag så att företagare får möjlighet att släppa ut innovativa idéer på marknaden.

85.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att skapa gemensamma finansiella instrument tillsammans med Europeiska investeringsbanken (EIB) och har noterat att Europeiska rådet vid sitt möte i juni 2013 godkände detta initiativ. Parlamentet välkomnar också att kommissionen och EIB planerade att lägga fram en heltäckande rapport om instrumentens tillämpning till Europeiska rådet före dess möte i oktober 2013, med kvantitativa mål, instrument och en tidsplan.

86.  Europaparlamentet uppmanar rådet att omgående specificera parametrarna för utformningen av dessa instrument i samråd med kommissionen och EIB, för att uppnå bästa möjliga effekt. Parlamentet betonar att instrumenten bör kunna fungera före slutet av 2013.

87.  Europaparlamentet välkomnar att EIB:s kapital höjts och att banken nyligen offentliggjort riktlinjer, där långivningen är bunden till en ny utsläppsnorm på 550 gram CO2 per kilowattimme (g/kWh). Parlamentet anser att EIB kan hjälpa till att minska problemen med EU:s splittrade finansmarknader. Parlamentet uppmanar EIB att fortsätta utforska nya kreditmodeller anpassade till industrins behov och att genomföra sin plan att öka utlåningsverksamheten i EU med mer än 50 procent under 2013–2015.

88.  Europaparlamentet påpekar att subsidiaritetsprincipen möjliggör en mycket varierad skattepolitik, liksom varierade kredit- och stödsystem i hela Europa.

89.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka hur marknaden för tillgångssäkrade värdepapper och alternativa former för finansiering med adekvat tillsyn kan utnyttjas för att underlätta finansieringen av små och medelstora företag. Parlamentet konstaterar den roll som företagsutvecklings- och infrastrukturbanker kan spela genom att investera i bankemitterade strukturerade obligationer och kombinera sådana investeringar med höjda utlåningsmål för små och medelstora företag. Parlamentet välkomnar förslaget om utlåningspartnerskap mellan privata företag genom vilka ett försäkringsbolag och en bank samverkar för att tillhandahålla kort- och långfristiga lån.

90.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att främja nya innovativa finansieringsmodeller för små och medelstora företag, framför allt med hög tillväxtpotential, och påpekar de framgångsrika initiativen till gräsrotsfinansiering och e-plattformar för lån i Europa och de ekonomiska och icke-ekonomiska fördelarna som denna finansieringsverksamhet medför för små och medelstora företag och företagare, såsom startfinansiering, produktvalidering, återkoppling från kunderna, och en stabil och engagerad aktieägarstruktur. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett meddelande om gräsrotsfinansiering (crowd-funding) och uppmanar kommissionen att utarbeta ett effektivt regelverk för sådan finansiering på grundval av upp till 1 miljon euro per projekt, där det samtidigt ingår bestämmelser för skyddet av investerare. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att göra begränsade finansiella medel tillgängliga för tjänster för gräsrotsfinansiering, som en del medlemsstater redan har gjort.

91.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja skapandet av lokala obligationsmarknader för små och medelstora företag för att tillhandahålla tillräcklig finansiering på lång sikt, i synnerhet i regioner med kreditproblem. Parlamentet anser att lokala obligationsmarknader, såsom börsen i Stuttgart, eventuellt skulle kunna tjäna som förebild.

92.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja utvecklingen av nationella investeringsbanker för små och medelstora företag och att göra det möjligt för denna typ av befintliga banker att utsträcka sin verksamhet i andra medlemsstater och medverka vid finansieringen av projekt utanför deras nationella gränser, samt att utarbeta riktlinjer som gör det möjligt att bemästra den utbredda kreditåtstramningen.

93.  Europaparlamentet anser att försenade betalningar är en orsak till instabilitet och försämrad konkurrenskraft för företag, särskilt små och medelstora företag. Parlamentet berömmer de medlemsstater som har genomfört direktivet om sena betalningar i alla avseenden, och kräver att det genomförs fullt ut i hela EU. Parlamentet anser att europeiska stödinstrument och finansieringsinstrument inte är tillräckligt kända bland ekonomiska aktörer, framför allt inte bland små och medelstora företag. Parlamentet kräver att det överallt inom EU inrättas gemensamma kontaktpunkter som centraliserar information till små och medelstora företag om möjligheterna att få finansiering på europeisk nivå. Parlamentet betonar vikten av att det inrättas nätverk av intresseorganisationer utan vinstsyfte för företagare för att starta, följa upp, utöva mentorskap och ge lån till små och medelstora företag så att en entreprenörsanda kan utvecklas.

94.  Europaparlamentet anser att orättvis skattekonkurrens mellan medlemsstaterna inte är till nytta för utvecklingen av en kraftfull europeisk industripolitik.

95.  Europaparlamentet stöder en starkare samordning av bolagsbeskattningen i EU genom införandet av harmoniserade skattebaser.

96.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en övergripande undersökning av parametrar för konkurrenskraften, utöver prissättningen, i den industriella verksamhet som bedrivs på EU:s territorium (leveranstider, patent, produktkvalitet, service efter försäljning, transportnätens kvalitet, energi, it osv.) och regelbundet jämföra dem med parametrar i övriga regioner i världen. Parlamentet uppmanar kommissionen att ständigt analysera den makroekonomiska konkurrenskraften på EU:s territorium, till exempel av transportnät, energi och it, samt att undersöka finansieringen på lång sikt av den infrastruktur, ny eller befintlig, som behövs för att unionen kontinuerligt kan behålla sin konkurrenskraft.

97.  Europaparlamentet betonar betydelsen av nätverk för riskkapital och företagsänglar, särskilt för kvinnor, och kräver ett snabbt inrättande av en ”internetportal för kvinnliga företagare”. Parlamentet välkomnar EU-stödet till skapandet av nätverk för företagsänglar och företagsinkubatorer. I synnerhet välkomnar parlamentet skapandet av ett egetkapitalinstrument inom Horisont 2020 och av programmet för konkurrenskraft och små och medelstora företag för att stödja ökningen av riskkapitalreservernas kvantitet och kvalitet. Parlamentet anser att Europeiska investeringsfonden spelar en avgörande roll för att utveckla riskkapitalmarknaderna, i synnerhet vad gäller spridningen av ny teknik. Parlamentet anser att de skattemässiga skillnaderna mellan aktier och obligationer bör avlägsnas.

98.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en studie om multiplikatoreffekterna på ekonomin som helhet av de ledande kompetensföretagens produktions-, mervärdes- och sysselsättningsnätverk. Parlamentet anser att ledande kompetensföretag inte nödvändigtvis definieras utifrån storlek, utan i stället uppfyller en rad kriterier som internationell inriktning, en viss minimiandel av den inhemska och den globala marknaden, intensiv forskning och utveckling samt samarbete med ett stort nätverk av företag. Vidare anser parlamentet att en sådan studie framför allt skulle kunna framhäva förbindelserna mellan industriföretag och små och medelstora företag och därmed eliminera vissa stereotypa uppfattningar om den tillverkande industribasen.

Vinna den kompetens och arbetsstyrka som krävs för en industriell pånyttfödelse

99.  Europaparlamentet konstaterar att omkring 5 500 europeiska industriföretag sedan krisens början har omstrukturerats, med den påföljden att omkring 2,7 miljoner arbetstillfällen har försvunnit.

100.  Europaparlamentet understryker att Rise innebär en möjlighet till stabil anställning med goda arbeten och anständiga löner. Parlamentet understryker det omistliga partnerskapet med berörda parter, framför allt arbetsmarknadens parter, kammare och ungdomsorganisationer när det gäller att integrera ungdomarna på arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utöka dialogen mellan arbetsmarknadens parter, också lokalt, inom branscher och företag. Parlamentet anser att det skulle vara av stort värde om arbetsmarknadsparterna deltog i varje lagstiftningsförfarande på tidigast möjliga stadium. Parlamentet uppmanar också kommissionen att främja arbetsmarknadsparternas betydelse på unionsnivå och då ta hänsyn till skillnaderna i de nationella systemen. Parlamentet uppmanar arbetsmarknadens parter att närhelst det är möjligt föra en dialog på unionsnivå.

101.  Europaparlamentet konstaterar att Rise kommer att kräva ökad och bättre tillgång till utbildning, livslångt lärande, yrkesutbildning och universitetsutbildningar som är anpassade till framtida behov, en kraftig inriktning på områdena vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, särskilt för kvinnor och stöd till entreprenörskap. Parlamentet förespråkar att sådana ämnen tas med i skolornas läroplaner och stöder utvecklingen av varvad utbildning och lärlingsutbildning och ett adekvat socialt skyddsnät parallellt med en policy för att erbjuda en andra chans. Parlamentet anser att Europeiska unionens program och instrument, som Horisont 2020 och Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT), måste spela en viktig roll i samband med detta.

102.  Europaparlamentet anser att det innebär stora fördelar för Europa och är en viktig drivkraft för fler investeringar i forskning och utveckling att stödja kvalificerad arbetskraft. Utbildningsstöd bör därför särskilt uppmärksammas i syfte att skapa ledande akademiska forskningsinstitut i hela världen.

103.  Europaparlamentet anser arbetsplatsinnovation, utveckling av kompetenser, kreativa och självständiga anställda samt lagarbete är viktiga tillgångar för företagen både i socialt och ekonomiskt hänseende. Parlamentet framhåller att demokratin på arbetsplatserna behöver byggas ut, också i form av aktivt deltagande av personalrepresentanter och fackföreningar. Parlamentet uppmanar de berörda medlemsstaterna eller regionala organen att inrätta en ram för fortsatt yrkesutbildning, antingen i form av en individuell rätt till yrkesutbildning eller genom andra system, så att tillgången på kompetenser fortsätter att överskrida den ökande efterfrågan inom branschen och kan anpassas till en ny marknad, eller överföras till någon annan industrigren, ifall den inte längre skulle behövas. Parlamentet noterar att arbetsgivare och anställda delar ansvaret för livslångt lärande. Parlamentet konstaterar dessutom att information och samråd på arbetsplatsen är en grundläggande rättighet som fastställs i fördraget.

104.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta intensivt med medlemsstaterna och med arbetsmarknadens parter i de sektorer som berörs för att utarbeta prognoser på medellång till lång sikt för den kompetens som krävs på arbetsmarknaden, särskilt genom att inrätta europeiska råd för industriell kompetens.

105.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta itu med bristen på e-kompetens på alla utbildningsnivåer och genom livslångt lärande eftersom IKT-utvecklingen på lång sikt kan ha en stor inverkan på utvecklingsindustrier i sektorer med planer för energieffektivitet och miljö, säkerhetsmål och andra kommunikationsmöjligheter (till exempel effektiva och intelligenta transportsystem samt system för kommunikation människa till människa, människa till maskin och maskin till maskin).

106.  Europaparlamentet påpekar att en stark ingenjörsvetenskap och informationsteknik gör sysselsättningen mer motståndskraftig mot ekonomiska växlingar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att med stöd av kommissionen överväga att fastställa nationella mål för att öka antalet studenter som studerar vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik. Parlamentet anser att skapandet av nationella, regionala och europeiska plattformar för vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik för att utbyta bästa praxis mellan regioner, universitet och näringsliv skulle kunna bidra till att fastställa mål för dessa ämnen. Parlamentet anser även att europeiska plattformar, om de inrättades, skulle kunna vara viktiga för att erbjuda nationella plattformar koordinering och samarbete på europeisk nivå. Parlamentet betonar att grundläggande IT-kunskaper också bör främjas i skolor och i program för yrkesutbildning i detta sammanhang.

107.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att överväga den amerikanska modellen att inrätta så kallade C2C-fonder (College-to-Career) för att bygga upp partnerskap mellan näringsliv och universitet i syfte att förbereda unga människor för de arbeten som uppkommer inom industrin. Parlamentet tar del av planerna att inrätta yrkesutbildningar på universitetsnivå tillsammans med partner inom näringslivet på det sätt som diskuteras i Storbritannien.

108.  Europaparlamentet understryker betydelsen av att stärka den frivilliga rörligheten bland unga människor genom att stödja Erasmus för alla och avlägsna befintliga hinder för gränsöverskridande lärlingsutbildningar och praktikplatser genom att förbättra möjligheterna att flytta rätten till pensioner, arbetsskydd och social trygghet inom EU. Parlamentet betonar framför allt att programmet ”Erasmus för unga företagare” bör avsevärt utvidgas,

109.  Europaparlamentet föreslår att alla tillbudsstående finansieringsinstrument och rättsakter ska utnyttjas till förmån för omlokaliseringen av ekonomin, och uppmanar till inrättande av informationscentrum för att öka företagarnas medvetenhet om fördelarna med att behålla eller omlokalisera sin verksamhet i Europa, eftersom korta leveranskedjor kan leda till att produkter tillverkas lokalt och att industrin fungerar effektivare, samtidigt som den lokala sysselsättningen utvecklas. Parlamentet föreslår att Eures ska användas så effektivt som möjligt, så att man kan tillvarata kompetensen hos unga europeiska arbetssökande och uppmanar medlemsstaterna att förbättra tjänstedirektivets genomförande och få bort social dumpning.

110.  Europaparlamentet betonar att utbildning är grundläggande och det måste finnas utbildning för alla, från grundskolenivå till högskoleutbildning.

111.  Europaparlamentet understryker behovet av att minska antalet skolavhopp och understryker att de som lämnar skolan behöver praktikplatser i enlighet med den österrikiska ”praktikgarantin”.

112.  Europaparlamentet välkomnar beslutet att genomföra ungdomsgarantin och ambitionerna bakom den, liksom viljan hos medlemsstaterna att anslå medel för att ta itu med ungdomsarbetslösheten. Parlamentet välkomnar främjandet av den europeiska alliansen för lärlingsutbildning och påpekar att lärlingsutbildning i vissa stater inte är tillräckligt integrerad i sysselsättningspolitiken. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla gemensamma indikatorer för sociala investeringar, framför allt indikatorer för ungdomsarbetslöshet. Parlamentet uppmanar industrin att medverka aktivt för att genomföra ungdomsgarantin på respektive nationella nivåer och om möjligt erbjuda unga människor anställningar eller praktikplatser av god kvalitet samt att skapa möjligheter till praktiktjänstgöring av god kvalitet och med anständig lön. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att med hjälp av olika åtgärder göra lärlingsutbildningen mera attraktiv för företagen.

113.  Europaparlamentet understryker att sysselsättningsläget i medlemsstaterna med starka yrkesutbildningssystem har varit relativt stabilt under krisen. Parlamentet uppmanar samtliga medlemsstater att undersöka och införa sådana system tillsammans med arbetsmarknadens parter och andra relevanta aktörer och branschorganisationer och noterar vilken utmaning det innebär att göra det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen (Ecvet) och det europeiska systemet för överföring och ackumulering av studiemeriter (ECTS) mera förenliga med varandra. Vidare understryker parlamentet vikten av att olika nationella yrkesutbildningssystem kan jämföras och bli mer kompatibla för att underlätta rörligheten på arbetsmarknaden inom dessa yrkeskategorier.

114.  Europaparlamentet påpekar att de yrkestekniska gymnasieskolorna och yrkesutbildningssystemen spelar en viktig roll och stöder kommissionens initiativ som syftar till att gynna gränsöverskridande utbyten mellan medlemsstaterna.

115.  Europaparlamentet anser att synen på yrkesutbildning och vidareutbildning bör förbättras, inte bara genom att deras inneboende värde framhävs utan också genom att de knyts till möjligheten att gå vidare till universitet eller annan högre utbildning. Parlamentet noterar att medlemsstaterna då även måste klassificera kompetenserna för yrkesutbildning och vidareutbildning av hög kvalitet på högre nivå i de nationella kvalitetsramarna. Parlamentet betonar vikten av att öka utbildningskompetensen för att förbättra kvaliteten när det gäller utvecklingen av ny tillverkning, även genom en EU‑insats för att harmonisera riktlinjerna om mänskliga resurser med utgångspunkt i grundläggande utbildning.

116.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i samarbete med arbetsmarknadens parter utforma och genomföra sådana yrkesvägledningsprogram för unga inom vetenskap och teknik som främjar utvecklingen av en livskraftig och hållbar ekonomi samt att införa informations- och upplysningskampanjer om ekologiska och miljömässiga frågor inom ramen för både det formella utbildningssystemets strukturer och lokal- och regionalförvaltningars verksamhet.

117.  Europaparlamentet anser att en fortsatt utveckling av den fria rörligheten för arbetstagare, genom instrument som det ömsesidiga erkännandet av yrkeskvalifikationer och livslångt lärande, särskilt för utsatta arbetstagare, har stor potential att minska bristen på kvalificerad arbetskraft och skapa en omfattande tillväxt.

118.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inrätta mikrokreditfaciliteter för unga människor för att främja nyföretagande.

119.  Europaparlamentet förväntar sig att de åtgärder som vidtas för främjande av entreprenörskap på europeisk såväl som nationell nivå kommer att tillämpas på alla sorters företag, kooperativ, hantverksverksamheter, fria yrken och företag inom den sociala ekonomin.

120.  Europaparlamentet betonar att Rise bör styras av principen om lika lön för likvärdigt arbete i syfte att säkerställa både jämställdhet på arbetsplatsen och lika villkor för anställda med olika typer av kontrakt.

121.  Europaparlamentet påminner om att över hälften av alla som varje år utexamineras från högre utbildningar i Europa är kvinnor. Parlamentet betonar den positiva inverkan som välutbildade kvinnors kompetens kan få för företagen, framför allt för den europeiska industrins tillväxt, produktivitet och konkurrenskraft. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang ekonomiska, utbildningsrelaterade och sociala aktörer samt kommissionen att främja och stärka kvinnors roll inom Europas industrisektorer.

122.  Europaparlamentet understryker vikten av att undvika den traditionellt skeva könsfördelningen inom den industriella sektorn. Parlamentet anser att det är viktigt att bryta den obalansen så att både kvinnor och män kan delta fullt ut i arbetsmarknaden, särskilt med beaktande av unionens demografiska utmaningar.

123.  Europaparlamentet hänvisar till att kvinnliga arbetstagare har en viktig roll inom Rise och påminner om att frånvaron av jämställdhetsperspektiv i industripolitiken ökar bristen på jämställdhet. Parlamentet anser att det är viktigt att bryta den obalansen så att både kvinnor och män kan delta fullt ut i arbetsmarknaden, utgående från principen om lika lön för likvärdigt arbete. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att kvinnliga arbetstagare inte är underrepresenterade inom eller uteslutna från yrkesutbildningar, projekt och program som rör den ekologiska omställningen och framhåller behovet av att integrera jämställdhetsperspektivet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra åtgärder som gör det möjligt att förena familjeliv och yrkesliv så att kvinnor garanteras optimala möjligheter till en kontinuerlig och jämn karriärutveckling.

124.  Europaparlamentet konstaterar att omställningen till en koldioxidsnål ekonomi inte endast kommer att skapa nya arbetstillfällen i nya ekonomiska sektorer, utan också kan leda till att arbetstillfällen i mindre hållbara verksamheter går förlorade. Parlamentet rekommenderar i samband med detta att det fastställs och förstärks redskap för att planera förändringar i tid, för att övergången från ett arbete till ett annat ska gå så smidigt som möjligt.

125.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla och aktivt främja verktygslådan för en hållbar företagspolicy (där följande ingår: företagens sociala ansvar, hållbarhetsrapportering, åtgärder för att främja produktionsmodeller med låga koldioxidutsläpp eller små avfallsmängder).

126.  Europaparlamentet understryker vikten av företagens sociala ansvar. Det är ett mycket viktigt verktyg för en företagspolitik som värnar om ett effektivt utnyttjande av naturtillgångarna, de sociala aspekterna i kontakterna med samhället, de anställda och deras representanter och de ekonomiska aspekterna när det gäller en sund företagsledning.

127.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i dialog med arbetsmarknadens parter och relevanta aktörer undersöka system för att öka arbetstidens flexibilitet under ekonomiska nedgångar.

128.  Europaparlamentet föreslår att man på dagordningen för ett socialt trepartstoppmöte för tillväxt och sysselsättning enligt artikel 152 i EUF-fördraget behandlar frågan om att i den europeiska industrins självkostnadspriser inberäkna kostnaderna för en konvergens i fråga om sociala minimistandarder.

Resurs- och energipolitik för en industriell pånyttfödelse

129.  Europaparlamentet understryker att resurser och energi är centrala för Rise eftersom de är utslagsgivande för internationell konkurrenskraft. Parlamentet anser att tillgången till råvaror är avgörande för den europeiska industrin och att flertalet europeiska strategiska industrier inte kan utvecklas i framtiden utan vissa viktiga råvaror. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att aktivt vidta åtgärder mot merkostnader inom både resurs- och energiområdet. och förespråkar en integrerad strategi för såväl resurser som energi som bygger på triangeln överkomlighet-hållbarhet-tillgänglighet, där man vidhåller vikten av alla dessa tre dimensioner och samtidigt syftar till att bryta kopplingen mellan tillväxt och ökad resursanvändning. Parlamentet framhåller betydelsen av att säkerställa en konkurrensutsatt och öppen energimarknad för att undvika obalans mellan medlemsstaterna och underlätta tillgången till trygg, hållbar, prismässigt överkomlig och tillförlitlig energi. Parlamentet konstaterar att det behövs en strategi som underlättar integrationen av den europeiska energimarknaden och utvecklingen av energiinfrastrukturer.

130.  Europaparlamentet välkomnar det europeiska råvaruinitiativet, det europeiska innovationspartnerskapet om råvaror och dess strategiska genomförandeplan, samt färdplanen för resurseffektivitet. Parlamentet framhåller att bristen på viktiga resurser såsom vatten måste åtgärdas och uppmanar kommissionen till fortsatt arbete med sin råvarustrategi med dess tre pelare, dvs. internationella partnerskap och handel, EU:s råvaruförsörjning samt resurseffektivitet, materialåtervinning och återanvändning. Parlamentet uppmanar kommissionen att inkludera de avfallspolitiska målen i den europeiska planeringsterminen och i rekommendationerna per land samt i de nationella reformprogrammen. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta utveckla sektoriella riktvärden för resurseffektivitet, framför allt i samband med offentlig upphandling, och uppmanar kommissionen att i all politik integrera en strategi som bygger på reducering, återanvändning och återvinning samt försiktigtvis undersöka förslag om en begränsning av viktiga råvaror. Parlamentet understryker betydelsen av ett globalt certifieringssystem för direktåtervinning av farligt avfall och för elektriskt och elektroniskt avfall. Parlamentet framhåller att system för insamling och återvinning av byggavfall finns i vissa medlemsstater. Parlamentet konstaterar att den europeiska utvinningsindustrin har några av världens striktaste normer och uppmanar kommissionen att inom två år utvärdera förslaget om att inrätta ett europeiskt geologiskt institut. Parlamentet uppmanar kommissionen att i olika åtgärder eftersträva en harmonisering av föreskrifter och tillståndsförfaranden för råvaruframställning inom EU och uppmanar medlemsstaterna, industrin, de geologiska instituten och kommissionen att samarbeta med kartläggningen av råvaruförekomster.

131.  Europaparlamentet understryker att vi kan övergå till en mer biobaserad ekonomi, eftersom råvaror från till exempel skog kan spela en viktig roll vid produktion av förnybar energi och en hållbar industriproduktion.

132.  Europaparlamentet uppmanar till en snabb tillämpning av direktivet om energieffektivitet och de nationella handlingsplanerna som stöds av lämpliga ekonomiska incitament Parlamentet efterlyser inrättandet av ett gruppundantag för alla system för energieffektivitet, som har anmälts till kommissionen som ett led i medlemsstaternas handlingsplaner för energieffektivitet. Parlamentet anser att medlemsstaterna bör upprätta ambitiösa strategier särskilt för att renovera det befintliga byggnadsbeståndet i enlighet med vedertagna gemensamma normer och betonar att man med hjälp av finansieringsinstrument skulle kunna främja energieffektivitetsarbetet ytterligare, samt uppmanar kommissionen att arbeta för kostnadseffektiva kriterier för stödet till förnybar energi. Parlamentet understryker att en tillförlitlig, säker och billig energiförsörjning är oumbärlig för den europeiska industrins konkurrenskraft. Parlamentet understryker vikten av tydliga, långsiktiga klimatmål för att företag ska kunna investera, särskilt inom de gröna näringsgrenarna och uppmanar med kraft kommissionen att föreslå en stabil rättslig ram för europeiska energi- och klimatpolitiska åtgärder på kort och medellång sikt fram till 2030 för att uppmuntra investeringar i minskade koldioxidutsläpp, energieffektivitet och förnybar energi.

133.  Europaparlamentet konstaterar att EU är ensamt om att ha infört ett system med utsläppsrätter och att antalet tredjeländer som fortfarande följer Kyotoprotokollet har minskat till mindre än ett halvdussin som står för knappt 15 procent av världens koldioxidutsläpp.

134.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en industripolitisk strategi för förnybar energi som täcker hela spektrumet från forskning till finansiering för att säkerställa EU:s tekniska ledarskap inom förnybar energi.

135.  Europaparlamentet anser att den europeiska industrin, liksom individuella konsumenter, skulle gynnas av en moderniserad energiinfrastruktur, t.ex. smarta nät, vilka skulle kunna bidra till att maximera den inhemska energipotentialen och till fullo integrera förnybara källor i kraftförsörjningen.

136.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa stabila ramar för energiförsörjningen för de kommande årtiondena så att investeringssäkerheten och därmed åtgärder för en ökning av hållbar konkurrenskraft kan säkras.

137.  Europaparlamentet framhåller den aktuella utvecklingen för energipriser i världen, som står i samband med okonventionella olje- och gasresurser i Förenta staterna och med händelseutvecklingen i Mellanöstern och konstaterar att höga energipriser är en betydande faktor som påverkar den europeiska industrins konkurrenskraft. Parlamentet betonar att det behövs analyser av de faktorer som påverkar energipriserna och uppmanar kommissionen att vid utarbetandet av framtida förslag ta hänsyn till detta, såsom kommissionen gjort i konsekvensbedömningarna. Parlamentet framhåller att Rise förutsätter konsekvens mellan industri-, energi- och klimatpolitiken och konstaterar att sänkta energipriser i Förenta staterna har möjliggjort ytterligare industriella investeringar. Parlamentet hänvisar till sina resolutioner om sådana investeringar och framhåller vilken enorm betydelse de energiintensiva industrierna har, som framställer viktiga basmaterial. Parlamentet understryker att dessa industrier är utsatta för risk för koldioxidläckage och att det därför behövs särskilda försiktighetsåtgärder för att de ska kunna ha kvar sin konkurrenskraft. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram rekommendationer för att förebygga riskerna för koldioxidläckage.

138.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte sagt ifrån att den står fast vid försiktighetsprincipen när det gäller sektorer som använder teknik som inte har bekräftats vara helt säker.

139.  Europaparlamentet understryker att de sydeuropeiska länderna betalar de högsta gaspriserna i Europa, vilket innebär en konkurrensnackdel för industrierna, särskilt energiintensiva industrier, samtidigt som risken för koldioxidläckage ökar.

140.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att på nytt granska villkoren för långfristiga energikontrakt och se över gaskontrakt där det ingår mekanismer för att binda gaspriset till oljeprisindex, samt övergå till en mera knutpunktsbaserad prissättning med ökad konkurrens på den inre marknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen att bistå med att utforska möjligheterna att omförhandla dessa energikontrakt och underlätta övergången till mer flexibla alternativ och på det sättet arbeta för målet om att alla medlemsstater ska få bättre tillgång till gas.

En regional Rise-strategi där södra Europa ägnas särskild uppmärksamhet

141.  Europaparlamentet förespråkar en multiregional strategi för industripolitiken som på nytt får i gång hållbar tillväxt i krympande ekonomier och i de ekonomier vars industriella bas är utsatt för betydande risker. Parlamentet betonar att det är angeläget att vidta stödåtgärder i de av krisen och den internationella konkurrensen mest drabbade industrisektorerna. Parlamentet stöder en strategi som bygger på stort mervärde när regionala ekonomier, framför allt ekonomierna i södra Europa, ska integreras i globala värdekedjor. Parlamentet anser att smarta specialiseringsstrategier är särskilt relevanta i detta sammanhang och att den aktuella industriella styrkan måste främjas genom ökad innovation och specialisering. Parlamentet anser att det jämsides med smarta specialiseringsstrategier för tillgång till finansiering behövs en investeringsstrategi för södra Europa.

142.  Europaparlamentet betonar att utlåningen måste förbättras i de medlemsstater som drabbats av krisen och anser att ett mikrokreditprogram som finansieras av EIB eller nationella utvecklingsbanker skulle kunna införas för att små och medelstora företag ska kunna hantera beställningar.

143.  Europaparlamentet konstaterar att ett antal regioner påverkas av sitt perifera läge och att avsaknaden av lämplig och väl ansluten infrastruktur påverkar deras konkurrenskraft på den inre marknaden och utanför EU. Parlamentet påpekar att detta är av särskild vikt för vissa områden i södra Europa men att även finns andra delar, såsom östra Europa och Nordeuropa − där en stor del av naturresurserna inom unionen finns − som bättre behöver kopplas ihop med unionen i övrigt. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja en fullständig integrering av Europas infrastruktur, särskilt för de sydeuropeiska ekonomierna, i synnerhet järnvägar, energi och IKT, samt understryker att Fonden för ett sammanlänkat Europa måste inriktas på detta. Parlamentet uppmanar EU:s institutioner och medlemsstaterna att säkerställa tillräcklig finansiering och förenklade byråkratiska förfaranden för att öka offentlig-privata partnerskap, projektfinansiering och projektobligationer. Parlamentet beklagar djupt att Pyreneiska halvön inte är helt integrerad i den europeiska järnvägsmarknaden och, tillsammans med delar av södra och östra Europa, inte heller i den europeiska energimarknaden.

144.  Europaparlamentet påpekar att de södra regionerna har en stor potential för att utveckla den strategiska sektorn för förnybar energi och efterlyser åtgärder för att stimulera marknaderna i dessa regioner, inklusive åtgärder för att uppmuntra småskalig energiproduktion av företag som vill producera sin egen el och sälja överskottsenergi på nätet.

145.  Europaparlamentet betonar att en mera diversifierad energiförsörjning, tillsammans med användning av inhemska resurser, inklusive förnybar energi, kan spela en viktig roll för att förnya de sydeuropeiska ekonomierna. Parlamentet noterar att länderna i södra Europa är starkt beroende av importerad energi, i vissa fall från en enda leverantör.

146.  Europaparlamentet understryker IKT-infrastrukturens betydelse, särskilt flexibla och mobila lösningar, för att industrin ska kunna utvecklas även i perifera eller glesbefolkade regioner.

147.  Europaparlamentet understryker betydelsen av mekanismer för att sprida exempel på bästa praxis och marknadsförnyelse. Parlamentet välkomnar förslagen om ökat samarbete, industriell symbios och utveckling av nätverk av resursstarka rådgivningstjänster. Parlamentet anser att insatser för industriell symbios kan bidra till att skapa mervärde och effektivitet samt konstaterar att den brittiska modellen för industriell symbios skulle kunna utgöra ett exempel för andra medlemsstater.

148.  Europaparlamentet framhåller att omstöpningen av kapitalföretag till kooperativ har varit framgångsrik i vissa regioner, och effektivt säkerställer en långsiktig strategi samt förankrar dem i den lokala ekonomin och gör dem delaktiga i lokal hållbar utveckling. Parlamentet konstaterar att kooperativen utgör en viktig ekonomisk verklighet i EU, där över 160 000 kooperativa företag ägs av 123 miljoner medlemmar, inklusive över 50 000 kooperativa företag inom industrin och tjänstesektorn som ger arbetstillfällen åt 1,4 miljoner människor och bidrar i genomsnitt med runt 5 procent till varje medlemsstats BNP. Parlamentet anser i detta sammanhang att kooperativens affärsmodeller också bör uppmärksammas och att deras särdrag bör beaktas i relevant EU-politik.

149.  Europaparlamentet anser att ekonomierna i de sydeuropeiska länderna kan dra nytta av nya exportmarknader och framför allt är strategiskt placerade för marknader i södra Medelhavsområdet, medan länderna i östra Europa kan dra fördelar av nya exportmarknader i Oberoende staters samvälde (OSS). Parlamentet anser att man bör gå in för företagaranda och uppmanar migranter från dessa länder att skapa företag som kan komma in på dessa exportmarknader. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla utbyten mellan entreprenörer i norra och södra Medelhavsområdet och välkomnar även vice ordföranden Tajanis tillväxtinitiativ.

150.  Europaparlamentet anser att en starkare koncentration på regionala industriella styrkor och kluster skulle kunna innebära en ökning av konkurrenskraften för EU:s strukturella utveckling. Parlamentet kräver att detta ska beaktas inom den fortsatta institutionella och strukturella utvecklingen i Europeiska unionen.

o
o   o

151.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 315, 14.11.2012, s. 1.
(2) EUT C 198, 10.7.2013, s. 45.
(3) EUT C 161, 6.6.2013, s. 35.
(4) EUT C 349 E, 22.12.2010, s. 84.
(5) EUT C 308 E, 20.10.2011, s. 6.
(6) EUT C 99 E, 3.4.2012, s. 31.
(7) EUT C 199 E, 7.7.2012, s. 131.
(8) EUT C 51 E, 22.2.2013, s. 21.
(9) EUT C 264 E, 13.9.2012, s. 59.
(10) EUT C 332 E, 15.11.2013, s. 72.
(11) Antagna texter, P7_TA(2012)0387.
(12) Antagna texter, P7_TA(2012)0443.
(13) Antagna texter, P7_TA(2012)0444.
(14) Antagna texter, P7_TA(2013)0088.
(15) EUT C 251 E, 31.8.2013, s. 75.
(16) Antagna texter, P7_TA(2013)0201.
(17) Antagna texter, P7_TA(2013)0199.
(18) Antagna texter, P7_TA(2013)0246.
(19) Antagna texter, P7_TA(2013)0301.
(20) EUT C 327, 12.11.2013, s. 82.
(21) EUT C 139, 17.5.2013, s. 11.
(22) JOIN(2013)0001 - 7.2.2013.

Senaste uppdatering: 30 maj 2017Rättsligt meddelande