Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—  med beaktande av avdelning XVII artikel 173 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (före detta artikel 157 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen) om unionens industripolitik och bland annat unionsindustrins konkurrensförmåga,

—  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 juni 2013 om handlingsplanen för stålindustrin, Handlingsplan för en konkurrenskraftig och hållbar stålindustri i Europa (COM(2013)0407),

—  med beaktande av rapporten av den 10 juni 2013 Undersökning av den kumulativa kostnadsinverkan på stålindustrin(1), som kommissionen beställt från Centre for European Policy Studies,

—  med beaktande av sin resolution av den 21 maj 2013 om regionala strategier för industriområden i Europeiska unionen(2),

—  med beaktande av kommissionens meddelande av den 27 mars 2013 Grönbok – En ram för klimat- och energipolitiken fram till 2030 (COM(2013)0169),

—  med beaktande av rekommendationerna av den 12 februari 2013 från rundabordskonferensen på hög nivå om den europeiska stålindustrins framtid(3),

—  med beaktande av debatten i Europaparlamentet den 4 februari 2013 om kommissionens uttalande Återhämtning i den europeiska industrin med tanke på de rådande svårigheterna (2013/2538(RSP)),

—  med beaktande av sin resolution av den 13 december 2012 om EU:s stålindustri(4),

—  med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 oktober 2012 En starkare europeisk industri för tillväxt och ekonomisk återhämtning – Uppdatering av meddelandet om industripolitiken (COM(2012)0582),

—  med beaktande av sin resolution av den 14 juni 2012 Inremarknadsakten: De kommande åtgärderna för att skapa tillväxt(5),

—  med beaktande av kommissionens meddelande av den 30 maj 2012 Insatser för stabilitet, tillväxt och arbetstillfällen (COM(2012)0299),

—  med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 oktober 2011 Industripolitik för stärkt konkurrenskraft (COM(2011)0642),

—  med beaktande av sin resolution av den 9 mars 2011 om industripolitik för en globaliserad tid(6),

—  med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2010 om att investera i utvecklingen av teknik med låga koldioxidutsläpp (SET-planen)(7),

—  med beaktande av kommissionens meddelande av den 29 februari 2012 Att trygga råvaruförsörjningen för Europas framtida välstånd – förslag till ett europeiskt innovationspartnerskap om råvaror (COM(2012)0082),

—  med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 13 december 2011 Materials Roadmap Enabling Low Carbon Energy Technologies (Färdplan för material för att möjliggöra energiteknik med låga koldioxidutsläpp) (SEC(2011)1609),

—  med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 mars 2011 Färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050 (COM(2011)0112),

—  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 11 december 2013(8),

—  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 28 november 2013(9),

—  med beaktande av Eurofunds undersökning om arbetsmarknadsorganisationer: stålindustrin,

—  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

—  med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från utskottet för internationell handel och utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A7-0028/2014).

A.  De europeiska kol- och stålsektorerna regleras av bestämmelserna i EU-fördraget efter det att EKSG-fördraget upphört.

B.  Kol- och stålindustrin har historiskt spelat en stor roll för den europeiska integrationen och utgör grunden för den europeiska industrins mervärde.

C.  Den europeiska stålindustrin är den näst största stålproducenten i världen och har en strategisk betydelse för flera stora europeiska industrisektorer, såsom transporter på land och till sjöss, byggindustri, maskiner, hushållsapparater, energi och försvar.

D.  EU:s andel i den globala stålproduktionen har halverats under de senaste tio åren och Kina står nu för nästan 50 procent av produktionen i världen.

E.  Efterfrågan på stål förväntas öka på lång sikt och stål kommer att fortsätta vara ett viktigt material för Europas industriella värdekedjor, och det ligger därför i Europeiska unionens intresse att behålla den inhemska produktionen av stål.

F.  EU bör främja en strategi för utveckling av industriproduktionen i alla medlemsstater, för att skydda sysselsättningen inom EU och se till att den nuvarande andelen på 15,2 procent av BNP ökar till minst 20 procent 2020.

G.  Den europeiska stålindustrin är en viktig arbetsgivare med 350 000 direkta arbetstillfällen och flera miljoner i besläktade industrier, inbegripet återvinningskedjan. Varje omstrukturering får stora följder för det berörda geografiska området.

H.  Jämfört med andra sektorer är relationerna mellan arbetsmarknadens parter i hög grad organiserade i stålindustrin. Detta visar sig i den höga graden av fackföreningsanslutning, de många och aktiva arbetsgivarorganisationerna och den höga graden av kollektivavtal. Detta återspeglar sig på europeisk nivå, där stålindustrin befunnit sig på frontlinjen när det gäller att utveckla relationerna mellan arbetsmarknadens parter(10).

I.  Trots den europeiska stålindustrins fortsatta insatser för forskning och utveckling, dess investeringar för minskad miljöpåverkan och optimerad resurseffektivitet, är dess globala konkurrenskraft utsatt för risker till följd av en rad olika faktorer:

J.  Resultaten av den kumulativa kostnadsundersökningen av stålsektorn visar att efterlevnad av EU-bestämmelserna påverkar en betydande del av EU:s stålproducenters vinstmarginaler.

K.  EU:s miljö- och energipolitik skapar ett svårt affärsklimat för järn- och stålindustrin, särskilt genom stigande energipriser vilket gör att EU:s tillverkning inte blir konkurrenskraftig på den globala marknaden.

L.  Energikostnaderna utgör upp till 40 procent av de totala driftskostnaderna och elpriserna för EU:s industriella slutanvändare begränsar de europeiska företagens konkurrenskraft på en globaliserad marknad.

M.  Stålindustrin, särskilt specialstålssektorn, är helt global och Europa står inför hård konkurrens från tredjeländer samtidigt som produktionskostnaderna i EU är högre på grund av ensidiga kostnadsbördor inom EU, framför till följd av EU:s energi- och klimatpolitik, vilket leder till gaspriser i EU som är tre till fyra gånger så höga och elpriser som är dubbelt så höga som i USA.

N.  Mer stålskrot exporteras från EU än vad som importeras till EU och till följd av detta förlorar EU avsevärda volymer värdefulla andrahandsråvaror, ofta till förmån för stålproduktionen i länder där miljölagstiftningen släpar efter EU:s miljölagstiftning. EU:s stålindustri är beroende av import av råmaterial samtidigt som 40 procent av de globala industriråvarorna är behäftade med exportbegränsningar och Europa exporterar stora mängder stålskrot samtidigt som många länder begränsar sin export därav.

O.  Utsikterna till arbete i stålsektorn är mycket oroande, då mer än 65 000 arbetstillfällen har gått förlorade i Europa under de senaste åren på grund av kapacitetsminskningar eller nedläggningar av anläggningar.

P.  Den aktuella krisen skapar enorma sociala problem för drabbade arbetstagare och regioner och företag som omfattas av omstruktureringsåtgärder bör agera på ett socialt ansvarsfullt sätt, eftersom erfarenheterna har visat att ingen framgångsrik omstrukturering har kunnat åstadkommas utan en stark och ansvarsfull social dialog.

Q.  Den nuvarande krisen har lett till en global överproduktion av stål. År 2050 förväntas dock användningen av stål och andra basmetaller vara två eller tre gånger högre än den är nu, och den europeiska stålindustrin måste överleva denna ”ökenvandring” under kommande år genom att investera och öka sin konkurrenskraft.

R.  För att en omstrukturering ska vara ekonomiskt lönsam och socialt ansvarsfull måste den ingå i en långsiktig strategi som siktar på att trygga och stärka företagets långsiktiga hållbarhet och konkurrenskraft.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens handlingsplan för stålindustrin i Europa som ett viktigt verktyg för att förebygga ännu fler omlokaliseringar av stålproduktionen till anläggningar utanför Europa.

2.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens strategi att fortsätta dialogen mellan EU‑institutionerna, industriföretagsledare och fackföreningar i form av en permanent rundabordsdiskussion på hög nivå för stål och de europeiska kommittéerna för sektorsspecifik social dialog.

3.  Europaparlamentet välkomnar högnivågruppen för stål men beklagar att den möts så sällan, en gång per år. Det är oerhört viktigt att lokala och regionala myndigheter aktivt engageras i processen, och att de regioner i EU där järn- och stålföretagen verkar får medverka i högnivågruppens arbete, för att främja samarbete och utbyte av information och bästa praxis mellan de centrala aktörerna i medlemsstaterna.

4.  Europaparlamentet betonar att EU:s befintliga bestämmelser för konkurrens och statligt stöd garanterar stabila förutsättningar för stålsektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsättningsvis beslutsamt följa upp och bestraffa snedvriden konkurrens.

I.Förbättrade ramvillkor

I.1. Höja efterfrågan

5.  Europaparlamentet understryker att hållbar tillväxt är beroende av en stark europeisk industri och uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att stödja den strategiska utvecklingen av nya viktiga sektorer som använder stål, stimulera villkoren för investeringar, inklusive för forskning och innovation och kompetensutveckling, skapa incitament för effektiva och rättvisa produktionsprocesser (t.ex. strategier för standardisering och offentlig upphandling), stärka den inre marknaden samt främja europeiska projekt för att utveckla infrastrukturen i samarbete med alla relevanta aktörer.

6.  Europaparlamentet anser att byggsektorn är en nyckelsektor för efterfrågan på stål, och att det krävs en ingående undersökning inom EU om hur man kan stimulera efterfrågan genom att öka offentliga bygg- och anläggningsarbeten, inte bara när det gäller transport- och kommunikationsinfrastruktur utan också inom områden som utbildning, kultur och offentlig förvaltning, liksom hållbar byggnation och energieffektivitet.

7.  Europaparlamentet betonar vikten och lämpligheten av ett transatlantiskt partnerskap för handel och investering för att stärka utbytet och efterfrågan i nyckelsektorer som använder stål, och insisterar på att förhandlingarna förs utan att EU:s industriella konkurrenskraft i någon av sektorerna äventyras.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa ett instrument för djupgående analyser av stålmarknaden, vilket skulle kunna ge exakt information om den europeiska och globala balansen mellan tillgång och efterfrågan på stål och materialåtervinning, och att skilja mellan strukturella och konjunkturella delar av utvecklingen på denna marknad. Parlamentet anser att övervakning av stålmarknaden på ett betydande sätt skulle kunna bidra till öppenhet inom stål- och skrotmarknaderna och tillhandahålla värdefull information inför korrigerande och proaktiva åtgärder som är oundvikliga på grund av stålindustrins cykliska karaktär.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att använda detta marknadsanalysinstrument för att förutse riskerna och att utreda hur stängningen av anläggningar påverkar sektorns återhämtning.

I.2. Sysselsättningsfrågor

10.  Europaparlamentet anser att kommissionen, medlemsstaterna, industrin och fackföreningarna bör agera gemensamt för att behålla och locka kvalificerade arbetstagare samt talangfulla och skickliga forskare och chefer till stålsektorn liksom talangfulla ungdomar genom lärlingsplatssystem, och därmed säkerställa en dynamisk och innovativ arbetsstyrka. Parlamentet påminner om den roll som regionala universitet och industriforskningsinstitut spelar, vilkas spetskompetens betyder mycket för att skapa regionala förutsättningar för en konkurrenskraftig stålindustri. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att genomföra omedelbara åtgärder för att minska kunskapsförluster och minimera förluster av arbetstillfällen. Parlamentet begär vidare att planering och hantering av förändringar ska förbättras, genom att främja utbildning, uppgradera kvalifikationer och stödja omskolning. Parlamentet är oroat över bristen på systematiska lösningar för generationsförändringar och framtida kompetensbrister, samt över förlusten av kunskap och kvalifikationer, och betonar behovet av att behålla arbetskraft och kvalifikationer som är avgörande för sektorns framtida konkurrenskraft. Parlamentet uppmanar kommissionen att genom programmet Erasmus för alla och Erasmus för företagare främja sektoriella kunskapsallianser som, på grundval av uppgifter om kompetensbehov och behovsutvecklingen, ska åta sig att utarbeta och genomföra utbildningsprogram och gemensamma metoder, däribland lärande på arbetsplatsen. Insatserna för arbetstagare och deras yrkesutbildning behöver enligt parlamentet stärkas för att främja och stödja omställning för anställda inom sektorn till följd av omstrukturering.

11.  Europaparlamentet anser att avsaknaden av lämplig industripolitik kommer att leda till att den europeiska industrin långsiktigt förlorar sin konkurrenskraft till följd av exceptionellt höga energikostnader. Höga energi- och råvarukostnader beror inte bara på att sådana produkter måste importeras från tredjeländer utan också på interna faktorer. Parlamentet delar kommissionens åsikt att den nuvarande omstruktureringen av stålindustrin har gett upphov till sociala problem till följd av att antalet arbetstillfällen minskat.

12.  Europaparlamentet kräver att när en ny europeisk strategi för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen utformas, samt i policydokument om pensioner och andra sociala förmåner, måste hänsyn tas till de anställdas och underleverantörernas krävande och stressiga arbete i stålsektorn, vilket beror på produktionsprocessen(11). Parlamentet betonar att arbetstagare i stålsektorn löper större risk för arbetsskador än de genomsnittliga arbetstagarna i EU28 eftersom de exponeras för fysiska risker och får hälsoproblem till följd av sina arbetsinsatser.

13.  Europaparlamentet välkomnar den pågående sociala dialogen med arbetstagarnas representanter och ytterligare forum för dialog (formella och informella) såsom arbetsgrupper och ledningskommittéer, där tillfälle ges till ett större utbyte mellan arbetstagare och arbetsgivare.

14.  Europaparlamentet framhåller att för att främja en mer omfattande dialog mellan arbetsmarknadens parter bör man särskilt uppmärksamma sektorns särdrag, såsom det tunga arbetet inom stålproduktionen, det karakteristiska för arbetskraften, miljöfrågor, spridningen av teknisk innovation och den omfattande omstruktureringen inom den europeiska stålsektorn.

15.  Europaparlamentet understryker att genomförandet av handlingsplanen även bör fokuseras på den ekonomiska krisens kortsiktiga påverkan på sektorns arbetsstyrka och konkurrenskraft, och uppmanar kommissionen att noga övervaka kapacitetsminskningar och nedläggningar av anläggningar i Europa. Parlamentet anser att EU-medel inte bör användas för att bevara affärsverksamhet i vissa anläggningar eftersom detta skulle snedvrida konkurrensen mellan ståltillverkare i EU utan för att minska effekterna av nedläggningar eller neddragningar på de berörda arbetstagarna och att främja ungdomssysselsättning i sektorn.

16.  Europaparlamentet betonar att begränsad efterfrågan inte får leda till illojal konkurrens mellan medlemsstaterna när det gäller arbetstillfällen. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang en alleuropeisk lösning.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja initiativ som syftar till att upprätthålla stålproduktionen i EU, vilket säkrar sysselsättningen inom sektorn, och att främja åtgärder för att förhindra och undvika att anläggningar i EU stängs.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omedelbart och fullt ut fördela EU-medel för att minska den sociala påverkan från omstrukturering inom industrin. Framför allt bör Europeiska socialfonden (ESF) och Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EGF) användas fullt ut.

19.  Europaparlamentet är övertygat om att bästa garantin för ekonomisk framgång är arbetstagarnas deltagande i innovations- och omstruktureringsåtgärder.

20.  Europaparlamentet betonar behovet av kvalificerad och kompetent personal för att klara övergången till mer hållbara produktionsprocesser och produkter, och efterlyser en europeisk utbildningsstrategi. Parlamentet välkomnar det utbildningsprojekt för miljöanpassad teknik för stålsektorn(12), där stålföretag, forskningsinstitut och arbetsmarknadens parter gemensamt undersökte kompetensbehov för hållbar miljö. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare stödja genomförandet av dess resultat.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en omstruktureringsplan, som ska trygga och skapa arbetstillfällen med god kvalitet och industriellt förädlingsvärde i europeiska regioner.

II.Åtgärder för att förbättra konkurrenskraften inom den europeiska stålindustrin

II.1. Säker energiförsörjning till överkomligt pris

22.  Europaparlamentet noterar att till följd av att Europa är en resursbegränsad kontinent har energipriserna i EU ökat kraftigt de senaste åren, vilket lett till en markant försämring av EU-industrins konkurrenskraft på global nivå. Parlamentet erkänner att energipriserna är de viktigaste kostnadsdrivarna för stålindustrin och andra energiintensiva industrier. Parlamentet anser att en effektivt fungerande inre energimarknad, som i synnerhet grundar sig på pristransparens, är en förutsättning om stålindustrin ska kunna tillhandahållas säker och hållbar energi till överkomligt pris. Parlamentet framhåller att gränsöverskridande anslutningar som saknas ska slutföras och att befintlig lagstiftning behöver genomföras fullt ut för att fördelarna med en inre energimarknad ska komma till sin rätt. Parlamentet stöder kommissionens utfästelse att öka insatserna för att minska skillnaderna i energipriser och kostnader mellan EU:s industri och dess huvudkonkurrenter, med beaktande av strategierna i de enskilda medlemsstaterna, vilket gör det möjligt för dem att tillgodose nationella krav. Parlamentet anser att kommissionen inom 12 månader bör lägga fram konkreta förslag om detta.

23.  Europaparlamentet betonar att kommissionen bör ta itu med frågan om koldioxidläckage mer konkret och i större detalj och att de klimat- och energipolitiska målen för 2030 måste vara tekniskt och ekonomiskt genomförbara för EU:s industrier, och de som presterar bäst bör inte belastas med några direkta eller indirekta extrakostnader från klimatpolitiken. Parlamentet betonar att bestämmelserna om koldioxidläckage bör ge 100 procents fri tilldelning av tekniskt uppnåbara riktmärken utan någon ytterligare reduktionsfaktor för sektorer med koldioxidläckage.

24.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att utveckla strategier för spridning av koldioxidsnål energi så att sådan energi snabbt kan integreras på elmarknaden.

25.  Europaparlamentet anser att stöd bör ges till investeringar i teknik för att energitillförseln och energiåtervinningen ska ge maximalt utbyte, till exempel genom att optimera användningen av processgaser och spillvärme som kan användas för ång- och elproduktion.

26.  Europaparlamentet anser att man bör gynna långsiktiga avtal mellan elleverantörer och industriella slutanvändare, sänka energikostnaderna och förbättra de internationella näten, vilka är mycket viktiga för randområdena i EU. Därigenom undviker man utlokalisering till tredjeländer och mellan medlemsstaterna. Parlamentet betonar att slutandet av långsiktiga energiavtal skulle kunna minska risken för lättrörliga energipriser och bidra till sänkta elpriser för industrin. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla information om konkurrensaspekterna av långsiktiga energiförsörjningsavtal.

27.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att utveckla strategier för spridning av koldioxidsnål energi på ett kostnadseffektivt sätt och att gradvis fasa ut subventioner för att främja en snabb integrering på elmarknaden av sådana energiformer. Parlamentet menar att energiintensiva industrier under tiden bör kunna få ersättning för sina sammanlagda merkostnader för el, om konkurrenter utanför EU inte har några sådana kostnader.

28.  Europaparlamentet betonar att en trygg energiförsörjning är en viktig förutsättning för stålindustrin. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att till fullo tillämpa det tredje energipaketet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkra en trygg energiförsörjning genom att utveckla nödvändiga projekt för energiinfrastruktur, och att ge investerare lämpliga incitament för att minska beroendet av importerade fossila bränslen. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att främja diversifiering av naturgaskällor och försörjningsvägar för naturgas och att gå i spetsen för att samordna och stödja åtgärder för att säkra försörjningsvägarna för flytande naturgas. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en övergripande undersökning av elproduktionens tillräcklighet och att tillhandahålla information om hur man behåller flexibilitet i elnätverken.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en rapport som granskar utvecklingen i anläggningar vars integritet är i fara, något som parlamentet efterlyste i sin resolution av den 13 december 2012 om EU:s stålindustri.

II.2. Klimatskydd, resurseffektivitet och miljöpåverkan

30.  Europaparlamentet påminner om att den europeiska stålindustrin har minskat sina totala utsläpp med 25 procent sedan 1990. Parlamentet noterar att stål är helt återvinningsbart utan kvalitetsförluster. Parlamentet erkänner att stålprodukter spelar en viktig roll när det gäller att möjliggöra övergången till en kunskapsbaserad, resurseffektiv ekonomi med låga koldioxidutsläpp. Parlamentet betonar vikten av ansträngningar för att ytterligare minska stålindustrins totala utsläpp.

31.  Europaparlamentet anser att den europeiska stålproduktionen bör upprätthållas genom en hållbar stålproduktionsmodell. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram och främja europeiska hållbarhetsstandarder, såsom Steel Construction Products Mark (SustSteel).

32.  Europaparlamentet understryker att de logistiska kostnaderna är betydande, särskilt för sjötransporter, anskaffandet av råvaror, försörjningstrygghet och ekonomisk utveckling som hör samman med hamnutvecklingen.

33.  Europaparlamentet anser att EU bör diversifiera platserna för ankomst och distribution av råvaror, eftersom det är mycket viktigt för den europeiska stålindustrin att undvika beroende av en enda ankomsthamn för råvaror. Parlamentet anser att det i detta syfte bör skapas en knutpunkt för distribution av malm till södra och östra Europa.

34.  Europaparlamentet erkänner att den primära ståltillverkningen i EU spelar en viktig roll mot bakgrund av de ökande globala stålproduktionsnivåerna och för produktionen av särskilda kvalitetsnivåer som behövs i flera europeiska värdekedjor. Parlamentet betonar att produktion av stål från skrot minskar energitillförseln med ungefär 75 procent och råvarutillförseln med 80 procent. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att säkerställa en effektiv stålskrotsmarknad genom att få still stånd en bättre fungerande europeisk marknad för sekundära metaller, motverka illegal export av skrot som gör att den europeiska marknaden förlorar värdefulla råvaror och genom att stärka medlemsstaternas kapacitet att genomföra inspektioner inom ramen för förordningen om avfallstransporter. Parlamentet uppmuntrar till ytterligare utveckling av skrotåtervinning genom maximal insamling och utnyttjande av skrot av bättre kvalitet som ett sätt att säkerställa tillgången på råvaror, minska energiberoendet, minska utsläppen och arbeta mot en cirkulär ekonomi. Parlamentet stöder kommissionens initiativ att inspektera och kontrollera avfallslaster för att undvika illegal export av skrot, ofta till länder vars miljölagstiftning inte kan jämföras med EU:s miljölagstiftning.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anta helhetsbetonade angreppssätt när det gäller klimatförändringar, miljö, energi och konkurrenskraft genom att beakta sektorspecifika förhållanden. Parlamentet anser att när kommissionen beslutar om regler bör den sträva efter synergier som gör att klimat- och energimålen kan uppnås samtidigt som konkurrens- och sysselsättningsmålen stöds och risken för koldioxidläckage och omlokaliseringar minimeras.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra nästa översyn av förteckningen över koldioxidläckage genom att använda en öppen metod som tar i beaktande Europaproducerat ståls mildrande roll och den indirekta påverkan som energipriserna har på konkurrensen. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att åtgärderna mot koldioxidläckage är fortsatt effektiva genom att behålla stålindustrin i förteckningen över läckage.

37.  Europaparlamentet betonar att klimatramen för 2030 bör ta i beaktande sektoriella skillnader, teknisk genomförbarhet och ekonomisk viabilitet. Den bör principiellt inte ge upphov till merkostnader för de effektivaste industrianläggningarna.

38.  Europaparlamentet oroas över vilken inverkan kommissionens beslut nyligen om medlemsstaternas nationella genomförandeåtgärder för den tredje utsläppshandelsperioden kan få för industrin genom tillämpningen av den sektorsövergripande korrigeringen, som visar att för industrin är målet inte uppnåeligt ens med bästa tillgängliga teknik som för närvarande tillämpas i Europa, med resultatet att även de effektivaste anläggningarna i Europa kan få merkostnader.

39.  Europaparlamentet understryker betydelsen av en effektiv och tillförlitlig infrastruktur för utvecklingen av stålindustrin, och erinrar om att 65 % av världens stålproduktion fortfarande är malmbaserad varför investeringar i adekvat infrastruktur som täcker hela kedjan från gruvnäringen, till stålverk och vidare till exportmarknaderna har stor inverkan på konkurrenskraften i synnerhet för glest befolkade länder.

II.3. Lika konkurrensvillkor på internationell nivå

40.  Europaparlamentet anser att man vid handelsförhandlingar bör främja unionens och medlemsstaternas ekonomiska och strategiska intressen och att ett ömsesidigt tillvägagångssätt bör följas där man tar hänsyn till faktorer såsom tillgången till nya marknader, tillgången till råvaror, risker för koldioxid- och investeringsläckage, lika konkurrensvillkor och kunskapsläckage. Strategierna bör återspegla skillnaderna mellan ekonomierna i industriländerna, de större tillväxtländerna och de minst utvecklade länderna. Parlamentet understryker att tillgången till nya exportmarknader i växande ekonomier, där europeiskt stål kan säljas utan att mötas av handelshinder, kommer att ha avgörande betydelse för den europeiska stålindustrins växtkraft och utvecklingspotential. Parlamentet beklagar att vissa av våra handelspartner tillämpar orättvisa och begränsande åtgärder, såsom begränsningar av investeringar och förmånsbehandling vid offentliga upphandlingar som skyddar inhemska stålindustrier, vilket oskäligt hindrar EU:s stålexport. Parlamentet beklagar även att många tredjeländer i allt större utsträckning tillämpar protektionistiska åtgärder för att främja sina stålindustrier sedan den globala krisen inleddes 2008.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i framtida handelsavtal se till att exportmöjligheterna och möjligheterna till marknadstillträde för europeiska stålprodukter och stålbaserade produkter tydligt förbättras.

42.  Europaparlamentet stöder kommissionens förslag till en konsekvensbedömning, däribland om stål, som ska genomföras före tecknandet av frihandelsavtal, med beaktande av EU:s tillverkningsvärdekedja och den europeiska industrin i en global kontext. Parlamentet ber kommissionen att regelbundet utvärdera avtalens sammanlagda effekt, både när det gäller redan gällande avtal och avtal under behandling, på grundval av särskilda och fastställda kriterier, inbegripet aktörernas deltagande.

43.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att se till att alla åtaganden i aktuella och framtida handelsförhandlingar och handelsavtal effektivt fullgörs. Parlamentet uppmanar kommissionen att kämpa mot snedvriden konkurrens från tredjeländer genom att använda de lämpliga åtgärder som står till dess förfogande, såsom handelspolitiska skyddsåtgärder, eller vid behov WTO:s tvistlösningsmekanism, på ett proportionerligt, snabbt och effektivt sätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att motverka tredjeländers illojala protektionism och därigenom garantera marknadstillträde och tillgång till råvaror för europeiska företag.

44.  Europaparlamentet påminner om att stålindustrin är den mest frekventa användaren av handelspolitiska skyddsåtgärder. Parlamentet uttrycker oro för den långa tid – i genomsnitt två år – som kommissionen behöver för att inleda antidumpningsåtgärder medan det endast tar sex månader i USA. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att garantera att EU har effektiva handelspolitiska skyddsåtgärder som snabbt kan användas och gör det möjligt att arbeta snabbare med att åtgärda fall med dumpning, eftersom detta behövs på grund av den hårda konkurrens som den europeiska stålindustrin är utsatt för i en globaliserad ekonomi.

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att kontrollera att ”kontrollsystem 2” garanterar åtminstone samma kontroll och övervakning avseende orättvisa subventioner och dumpning som systemet med förhandskontrollen av import av vissa järn- och stålprodukter i enlighet med kommissionens förordning (EU) nr 1241/2009.

46.  Europaparlamentet betonar att en rättvisare handel med stålprodukter endast kan uppnås om arbetstagarnas grundläggande rättigheter och grundläggande miljöstandarder respekteras.

47.  Europaparlamentet anser att EU:s standarder avseende företagens sociala ansvar och arbetstagarnas deltagande också bör tillämpas av europeiska företag i tredjeländer, och att regional utveckling bör främjas.

48.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att genomföra de föreslagna åtgärderna för att säkra tillgången till kokskol.

49.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att skynda på reformen av regelverket för finansmarknaderna i syfte att förebygga spekulativ prisvolatilitet, garantera pristransparens och förbättra såväl stål- som råvaruförsörjningen.

50.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att skydda den europeiska stålindustrin med lagstiftningsinstrument som ska garantera slutanvändningen av rostfritt stål och dess kemiska och fysiska sammansättning, bland annat genom att införa ett kvalitetscertifikat för stålprodukter i syfte att skydda den europeiska produktionen från produkter som inte är certifierade.

51.  Europaparlamentet stöder kommissionens förslag till åtgärder för att bekämpa olagliga stålproduktsmarknader. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att undersöka möjliga åtgärder för att bekämpa momsbedrägeri.

II.4. Forskning, utveckling och innovation

52.  Europaparlamentet noterar att stor spridning av banbrytande teknik är avgörande för efterlevnaden av planen för koldioxidminskningar i färdplanen för 2050. Parlamentet välkomnar målen i Ulcos-programmet för att identifiera och utveckla innovativt och extremt koldioxidsnål ståltillverkningsteknologi, såsom Spire och andra program, för utveckling av ny stålkvalitet, nya produktions- och återvinningsprocesser och affärsmodeller som förbättrar värdet, effektiviteten och hållbarheten i syfte att främja konkurrenskraften inom den europeiska stålindustrin.

53.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föra en ambitiös innovationspolitik som skapar möjlighet för energieffektiva och innovativa produkter av hög kvalitet, så att EU fortsatt kan hävda sig i den ökande globala konkurrensen.

54.  Europaparlamentet välkomnar de särskilda kol- och stålinstrumentens resultat, såsom Kol‑ och stålforskningsfonden, och uppmanar kommissionen att fortsätta med insatserna som pågått sedan 2002.

55.  Europaparlamentet menar att det är nödvändigt att utöka stödet för innovation till all verksamhet knuten till stålindustrin, och att man därför, inom ramen för Horisont 2020, bör tillämpa EIB:s finansieringsmekanismer för att främja samarbete inom områdena forskning, utveckling och innovation mellan stålföretagen och de regioner där de verkar för en hållbar ekonomisk verksamhet.

56.  Europaparlamentet håller med kommissionen om att fokus i ramen för Horisont 2020 bör ligga på demonstrationer och pilotprojekt för ny teknik och renare och mer resurs- och energieffektiv teknik.

57.  Europaparlamentet anser att det bör införas stimulansmekanismer för att stora multinationella koncerner ska investera i forskning och utveckling på de territorier där de utför sin industriverksamhet, till stöd för sysselsättningen och livskraften i de berörda regionerna.

58.  Europaparlamentet erkänner de finansiella risker som är förknippade med utvecklingen, uppgradering, demonstrationen och spridningen av banbrytande teknik. Parlamentet stöder inrättandet av kluster, forskningssamarbeten och offentlig-privata partnerskap såsom Spire och Emiri. Parlamentet uppmuntrar användningen av innovativa finansiella instrument, som till exempel riskdelningsinstrument som prioriterar en stålindustri i kris. Parlamentet uppmanar Europeiska investeringsbanken och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling att ta fram en långsiktig finansiell ram för stålprojekt.

59.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta genomföra det europeiska innovationspartnerskapet om råvaror när det gäller stålindustrin och genom hela råvaruvärdekedjan, särskilt med avseende på återvinningsmetoder och nya affärsmodeller.

o
o   o

60.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet och medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) http://ec.europa.eu/enterprise/sectors/metals-minerals/files/steel-cum-cost-imp_en.pdf (2) Antagna texter, P7_TA(2013)0199. (3) http://ec.europa.eu/enterprise/sectors/metals-minerals/files/high-level-roundtable-recommendations_en.pdf (4) Antagna texter, P7_TA(2012)0509. (5) EUT C 332 E, 15.11.2013, s. 72. (6) EUT C 199 E, 7.7.2012, s. 131. (7) EUT C 349 E, 22.12.2010, s. 84. (8) Ännu ej offentliggjort i EUT. (9) Ännu ej offentliggjort i EUT. (10) Eurofound (2009). (11) Eurofound (publiceras i januari 2014). (12) http://www.gt-vet.com/?page_id=18