Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2013/2008(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0081/2014

Ingivna texter :

A7-0081/2014

Debatter :

Omröstningar :

PV 26/02/2014 - 7.1

Antagna texter :

P7_TA(2014)0132

Antagna texter
PDF 326kWORD 61k
Onsdagen den 26 februari 2014 - Strasbourg Slutlig utgåva
Sammanhållningspolitiken
P7_TA(2014)0132A7-0081/2014

Europaparlamentets resolution av den 26 februari 2014 om kommissionens sjunde och åttonde framstegsrapporter om EU:s sammanhållningspolitik och strategirapporten 2013 om genomförandet av programmen 2007–2013 (2013/2008(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—  med beaktande av Den sjunde rapporten om den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen av den 24 november 2011 (COM(2011)0776) från kommissionen, och det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar (SEC(2011)1372),

—  med beaktande av Den åttonde lägesrapporten om den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen Krisens regionala och urbana dimensioner av den 26 juni 2013 (COM(2013)0463) från kommissionen, och det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar (SWD(2013)0232),

—  med beaktande av kommissionens rapport Sammanhållningspolitiken: Strategirapport 2013 om genomförandet av programmen 2007–2013 av den 18 april 2013 (COM(2013)0210), och det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar (SWD(2013)0129),

—  med beaktande av kommissionens förslag av den 6 oktober 2011 till Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden som omfattas av den gemensamma strategiska ramen, om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 COM(2011)0615),

—  med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2009 om sammanhållningspolitik: att investera i realekonomin(1) ,

—  med beaktande av sin resolution av den 7 oktober 2010 om EU:s sammanhållnings- och regionalpolitik efter 2013(2) ,

—  med beaktande av sin resolution av den 20 maj 2010 om sammanhållningspolitikens bidrag till att uppnå Lissabon- och EU 2020-målen(3) ,

—  med beaktande av kommissionens förslag av den 6 oktober 2011 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om särskilda bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden och målet Investering för tillväxt och sysselsättning samt om upphävande av förordning (EG) nr 1080/2006 (COM(2011)0614),

—  med beaktande av Regionkommitténs fjärde övervakningsrapport om Europa 2020-strategin från oktober 2013,

—  med beaktande av det gemensamma dokumentet från kommissionens generaldirektorat för regional- och stadspolitik och generaldirektorat för sysselsättning, socialpolitik och inkludering EU:s sammanhållningspolitik bidrar till sysselsättning och tillväxt i Europa från juli 2013,

—  med beaktande av studien som parlamentet offentliggjorde i juni 2012 Sammanhållningspolitik efter 2013: En kritisk analys av lagstiftningsförslagen ,

—  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

—  med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling och yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A7-0081/2014), och av följande skäl:

A.  Empiriska bevis visar att den ekonomiska, finansiella och sociala krisen har stoppat konvergensprocessen eller till och med vänt på den. Skillnaderna mellan olika regioner har därför ökat. Krisen har inneburit slutet på en lång period då de regionala skillnaderna i BNP per capita och arbetslöshet inom EU ständigt minskade. Samtidigt har krisen i allt större utsträckning drabbat de svagare regionerna inom unionen.

B.  De offentliga resurserna, både på medlemsstatsnivå och EU-nivå, har blivit allt knappare och utsätts för allt större tryck. Krisen, den därpå följande recessionen och statsskuldskrisen i många medlemsstater, har samtidigt tvingat medlemsstaterna att äntligen genomföra viktiga och nödvändiga strukturella reformer för att bidra till återställd ekonomisk tillväxt och sysselsättningsskapande, något som ibland leder till att medfinansieringen av strukturfonderna och Sammanhållningsfonden skärs ned.

C.  Budgetkonsolideringen har ökat sammanhållningspolitikens roll och betydelse som en källa för offentlig investering, särskilt på regional nivå, eftersom finansieringen av denna politik står för mer än hälften av alla offentliga investeringar i ett flertal medlemsstater och regioner.

D.  Alla europeiska regioner och städer har påverkats negativt av krisen. Medel från sammanhållningspolitiken blir därför allt viktigare även i övergångsområden och mer utvecklade områden.

E.  Bidragen till målen i Europa 2020-strategin har en mycket stark regional dimension som bör beaktas vid förberedelserna och genomförandet av nästa generations program inom ramen för sammanhållningspolitiken och annan investeringspolitik inom EU.

F.  Tyngdpunkten inom sammanhållningspolitiken har hittills snarare legat på anpassning än på definition och övervakning, och utvärdering av uppnåendet av, mål. Övervaknings- och utvärderingssystemen misslyckas med att till fullo nå sitt mål med att förbättra definitionen av differentierade mål i enlighet med lokala, regionala och interregionala särdrag och behov.

G.  Sammanhållningspolitiken kommer även i fortsättningen att vara den huvudsakliga källan till offentligt stöd från EU i den fleråriga budgetramen 2014–2020. Sammanhållningspolitikens nya ram sätter all tonvikt vid behovet av att koncentrera investeringarna på regional och lokal nivå till viktiga områden, såsom skapande av sysselsättning, små och medelstora företag, sysselsättning (särskilt sysselsättning för unga) och arbetskraftens rörlighet, utbildning och yrkesutbildning, forskning och innovation, IKT, hållbar transport och avlägsnande av flaskhalsar, hållbar energi, miljö, främjande av de offentliga myndigheternas institutionella kapacitet och en effektiv offentlig administration, urban utveckling och städer.

H.  Behovet av att åstadkomma mer med mindre resurser har lett till att smart specialisering tagits med i den nya ramen för sammanhållningspolitiken (förordningen om de gemensamma bestämmelserna(4) ), så att regionerna kan inta en strategisk och mindre fragmenterad inställning till ekonomisk utveckling genom riktat stöd till forskning och innovation.

I.  Partnerskap och flernivåstyrning är övergripande allmänna principer för att ta fram en unionsstrategi för en smart och hållbar tillväxt för alla i samband med nästa lagstiftningsram inom sammanhållningspolitiken.

J.  De utvärderingar som gjordes under programmet 2007–2013 såg inte till hela utvärderingscykeln och frågor som effektivitet och inverkan.

K.  Utnyttjandegraden för medlen ligger kring 50 procent i medlemsstaterna och kring 30 procent under periodens sista år.

L.  De små och medelstora företagen har problem med att utvärdera finansiering från banksektorn.

Allmänna genomförandeutmaningar för den nuvarande programplaneringsperioden

1.  Europaparlamentet välkomnar den sjunde och åttonde lägesrapporten och strategirapporten för 2013, och uppmanar kommissionen, som nu inleder efterhandsutvärderingen för tiden 2007–2013, och medlemsstaterna att se till att kontrollen och utvärderingen grundar sig på tillförlitliga uppgifter, att se över effektiviteten och konsekvenserna av verksamheten samt att se till att efterhandsutvärderingen är klar före slutet av 2015, såsom fastställts i den tidigare allmänna förordningen, så att lärdom kan dras inför genomförandet av den nya programplaneringsperioden.

2.  Europaparlamentet anser att budgetkonsolidering i sig inte är tillräckligt för att öka tillväxt och främja investeringar som skapar hållbara arbetstillfällen av god kvalitet, något som förutsätter åtgärder som stöder ekonomin och främjar de – fortfarande svaga och försiktiga – framsteg som gjorts i riktning mot återhämtning.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka investeringarna till företagande, nystartade företag och egenföretagande för att skapa fler arbetstillfällen, särskilt med tanke på att små och medelstora företag samt mikroföretag tillhandahåller över två tredjedelar av arbetstillfällena inom EU:s privata sektor. Den regionala och lokala nivån bör särskilt uppmärksammas. Parlamentet anser dessutom att investeringar i sociala företag och socialt företagande utgör ett bra alternativ för att fylla sociala behov som inte tillgodoses genom kollektiva nyttigheter och tjänster.

4.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över att det på grund av följderna av den ekonomiska krisen saknas tillräckliga offentliga finansiella medel, särskilt på regional nivå för att genomföra Europa 2020-strategin på ett ändamålsenligt sätt. Parlamentet är även oroligt över att flera mindre utvecklade medlemsstater och regioner till stor del är beroende av medel från sammanhållningspolitiken. Parlamentet anser att, innan beslut tas om eventuella makroekonomiska påföljder, bör noggrann hänsyn tas till det faktum att utvecklingen i vissa medlemsstater till stor del är beroende av sammanhållningsmedel.

5.  Trots att de medel som beviljas sammanhållningspolitiken i nuvarande fleråriga budgetram är relativt små i förhållande till behoven på ort och ställe anser Europaparlamentet att större effektivitet samt synergier mellan EU:s budget och de nationella budgetarna emellertid kan utgöra viktiga hävstänger för en tillväxtfrämjande politik.

6.  Europaparlamentet anser att i syfte att bidra till att nå EU 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla i linje med målen för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och frånsett behovet att fokusera på sektorer med långsiktiga möjligheter till sysselsättningsskapande och innovation är det viktigt att ta hänsyn till de betydande behoven i många mindre utvecklade regioner gällande investering i infrastrukturprojekt inom bassektorer som transport, telekommunikation och hållbar energi.

7.  Trots att lokala och regionala myndigheter deltar i förberedelserna av partnerskapsavtalen anser Europaparlamentet att ytterligare åtgärder måste vidtas för att stärka den territoriella dimensionen i styrningen av sammanhållningspolitiken, Europa 2020-strategin och den europeiska planeringsterminen. Åtgärderna ska gå ut på att säkerställa verklig dialog och komplementaritet på de olika styrnivåerna och samstämmighet av prioriteringarna på dessa nivåer med behov och särdrag på nationella, regionala och lokala nivåer. Parlamentet understryker därför vikten av att se till att kommuner och regioner i vederbörlig ordning tas med då nationella strategier utarbetas och deras specifika problem och utmaningar fastställs samtidigt som man försöker undvika att den byråkratin ökar.

8.  Europaparlamentet anser att sammanhållningspolitiken är bäst lämpad att ge Europa 2020-strategin den territoriella dimension som behövs för att åtgärda de mycket betydelsefulla tillväxtskillnaderna inom unionen och inom medlemsstaterna och garantera att tillväxtpotentialen också utnyttjas i unionens yttersta randområden och i de glesast befolkade områdena. Skillnaderna i den institutionella kapaciteten innebär att olika regioner inte kan använda de givna målen som referenser på samma sätt.

Fokus på sysselsättning och social delaktighet:

9.  Europaparlamentet är särskilt oroligt över att krisen har gett upphov till att procentandelen människor som löper risk för fattigdom, social utslagning eller materiella brister, miljöförstöring och dåliga boendeförhållanden, mycket hög arbetslöshet och som hotas av utestängning och energifattigdom har ökat kraftigt i regioner och städer i konvergensområden, och särskilt i områden runt städer som enligt mätningarna är att betrakta som utvecklade huvudstadsregioner. Dessa problem drabbar särskilt kvinnor, ensamförsörjare, stora familjer med fyra eller fler barn, anhörigvårdare (särskilt vårdare av familjemedlemmar med funktionshinder), medlemmar av marginaliserade grupper eller äldre som snart ska gå i pension och som kan ha svårt att få tillgång till lika möjligheter.

10.  Europaparlamentet anser, då flera av problemen allvarligt underminerar sammanhållningen mellan regionerna och kan äventyra unionens konkurrenskraft på medellång och lång sikt, att problemen måste lösas så snart som möjligt, genom att man fokuserar på policyfrågor som garanterar tillgång till hållbar sysselsättning av god kvalitet och social integration, särskilt vad gäller unga, främjar de små och medelstora företagens viktiga roll i detta avseende, minskar fragmenteringen och underlättar övergången mellan jobb, fokuserar på yrkesutbildningsprogram för långtidsarbetslösa och drar nytta av den erfarenhet man fått av dem som befinner sig i slutet på sin karriär samt främjar lika ekonomisk självständighet för kvinnor och män. Parlamentet anser att det också är viktigt att främja fysisk tillgänglighet och tillgång till information och kommunikationsmedier. Genomförandet av detta kräver tillförlitliga, objektiva och jämförbara riktmärken samtidigt som man också måste beakta de demografiska utmaningarna.

11.  Europaparlamentet understryker Europeiska socialfondens (ESF) roll i att minska skillnaderna mellan det humana kapitalet i de olika regionerna och bidra till att öka sysselsättningsnivåerna, eftersom ESF, vid sidan av och i samarbete med Eruf, bidra till att uppnå vissa av de nu gällande största prioriteringarna i unionen, nämligen att främja ungdomssysselsättning och arbetsmarknaden, främja en hållbar ekonomi och tillväxt, minska antalet elever som slutar skolan i förtid och bekämpa fattigdom, diskriminering och social utslagning. Parlamentet insisterar därför på att det finns ett behov av att stärka principen om sund ekonomisk förvaltning, särskilt vad gäller effektiviteten i ESF:s verksamhet och uppmanar kommissionen att till fullo analysera den totala effekten och ESF:s inverkan på antalet arbetslösa och sysselsättningsskapande.

12.  Europaparlamentet instämmer i att en stor del av ESF:s utgifter anslås i syfte att främja fler och bättre arbetstillfällen, främja integration av och deltagande för missgynnade grupper, inklusive personer med funktionshinder, samt till att utveckla ett samhälle som är tillgängligt för alla. Parlamentet betonar dock att man i krisperioder bör fästa större uppmärksamhet vid att se till att fonden på ett effektivt sätt riktas in på att bekämpa lokala och regionala ojämlikheter och social utestängning, att ge de mest utsatta grupperna och särskilt ungdomarna tillgång till sysselsättning samt att främja kvinnors återintegrering på arbetsmarknaden genom att minska könsdiskrimineringen.

13.  Europaparlamentet påpekar att i vissa regioner överstiger antalet elever som slutar skolan i förtid med bred marginal målet på 10 procent och att elever som slutar skolan i förtid måste erbjudas utbildning, yrkesutbildning eller arbete som motsvarar deras behov. Parlamentet hänvisar i detta sammanhang till ungdomsgarantins betydelse för elever som slutar skolan i förtid. Parlamentet betonar att för att minska antalet elever som slutar skolan i förtid är det viktigt att utbildningssystemet är till för alla, och ger alla ungdomar lika möjligheter. Man måste finna lösningar för att integrera lågutbildade ungdomar på arbetsmarknaden genom att tillhandahålla hinderfri, tillgänglig och högkvalitativ yrkesutbildning och internutbildning för att hjälpa dem att få kunskap, eftersom bristande kunskap kan öka risken för arbetslöshet vilket i sin tur leder till ökad risk för fattigdom och medför en rad sociala problem såsom utestängning, alienation och misslyckade ansträngningar att bygga ett självständigt liv. Det behövs därför bidrag från ESF för att hjälpa fler ungdomar att stanna kvar i skolan och erhålla de färdigheter som behövs för ett arbete och en karriär och för att garantera bredare tillgång till utbildning av hög kvalitet, med särskilda projekt för barn från missgynnade grupper och minoriteter, inklusive personer med funktionshinder. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja lämplig yrkesutbildning och internutbildning för dem som detta skulle gynna.

14.  Europaparlamentet betonar att sysselsättningssituationen för ungdomar i hög grad beror på den övergripande ekonomiska situationen och det är därför viktigt att stödja, vägleda och övervaka ungdomarnas övergång från utbildning till yrkesliv. Parlamentet anser därför att kommissionen kan anpassa eventuella framtida förslag på detta område till Unga på väg-initiativet och till Initiativet för ungdomars möjligheter.

15.  Europaparlamentet framhäver att sysselsättningsgraden fortfarande ligger under 60 procent i vissa regioner och att en del regioner till och med missar sina egna nationella mål med 20–25 procent, vilket framför allt får negativa effekter för ungdomar, kvinnor, äldre, vårdare och personer med funktionshinder. Parlamentet betonar att vissa krisåtgärder har negativa effekter för sammanhållningen och väsentligt har ökat ojämlikheterna i EU. Parlamentet betonar att det för att behålla anställning för högriskgrupper eller skapa sysselsättningsmöjligheter för dem krävs riktade åtgärder som avser skapandet av sysselsättning, utbildningsmöjligheter och behållande av anställning. Parlamentet betonar att i vissa isolerade samhällen har flera generationer levt i arbetslöshet, något som framför allt hotar marginaliserade folkgrupper

16.  Europaparlamentet påpekar att sysselsättningsgraden fortsatte att ligga långt under Europa 2020-målet om att ha minst 75 procent av befolkningen i åldrarna 20–64 i sysselsättning senast 2020. Parlamentet noterar att det inte finns några särskilda mål för sysselsättningsgraden på regional nivå, men att medlemsstaterna har fastställt enskilda, nationella mål som i de flesta fall inte har uppfyllts, eftersom den finansiella och ekonomiska krisen hade en betydande asymmetrisk effekt för de regionala arbetsmarknaderna, särskilt i södra Europa där ungdomsarbetslösheten har ökat kraftigt.

17.  Europaparlamentet anser att samtliga regioner möter utmaningen med att skapa hållbar tillväxt och förbättra resurseffektiviteten. Parlamentet understryker därför att det krävs politiska strategier som inbegriper prioriteringen av utgifter inom utbildning, livslångt lärande, forskning, innovation och utveckling, energieffektivitet och lokalt entreprenörskap, samt inrättandet av nya finansieringsinstrument för olika slag av företag, särskilt små och medelstora företag.

18.  Europaparlamentet påminner om de möjligheter som små och medelstora företag har att skapa sysselsättning och uppmanar medlemsstaterna att utveckla politiska strategier som förbättrar tillgången till finansiering samt finansieringsvillkoren för små och medelstora företag. Parlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med medlemsstaterna i syfte att öka insynen och upphandlingssystemets förutsägbarhet samt i syfte att minska tiden mellan inbjudan att lämna anbud och beviljande av ett avtal, i synnerhet för små och medelstora företag som tävlar i en snabbföränderlig miljö.

19.  Europaparlamentet anser att särskild uppmärksamhet måste ges åt den kulturella och den kreativa sektorn, som bidrar till målen i Europa 2020-strategin och då särskilt till att skapa arbetstillfällen. Parlamentet understryker att dessa sektorer ger ett avgörande bidrag till tillväxten i regioner och städer. Parlamentet anser att fortbildning inriktad på kvinnor i dessa sektorer kraftigt måste främjas och att deras kvalifikationer och potentialen till nya arbetstillfällen måste utnyttjas effektivare.

Utvärderingsbevis

20.  Europaparlamentet påminner om att medan det finns starka bevis på att genomförandet av sammanhållningspolitiken har påskyndats och att de program som tagits fram spelat en viktig roll på många områden där investering är nödvändigt för en modernisering av ekonomin och konkurrenskraften (såsom forskning och utveckling, stöd till små och medelstora företag, återindustrialisering, social integration, utbildning och yrkesutbildning) finns det en risk för att vissa medlemsstater inte kan genomföra sina program innan den nuvarande programplaneringsperiodens slut. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att noggrant analysera orsakerna till den låga utnyttjandegraden och uppmanar medlemsstaterna att bevilja samfinansiering i syfte att öka användningen av medlen.

21.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att undersöka synergierna mellan finansieringen av sammanhållningspolitiken och andra källor för EU-finansiering (såsom det transeuropeiska transportnätet, det transeuropeiska energinätet, Fonden för ett sammanlänkat Europa, Horisont 2020, Cosme och andra program) samt finansiering från Europeiska investeringsbanken och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att påskynda genomförandet och förenkla och förbättra tillgången till tillgängliga medel för att uppmuntra små och medelstora företag, civila samhällsorganisationer, lokala samhällen och andra berörda stödmottagare att använda dem.

Övervaknings- och utvärderingsutmaningar

22.  Europaparlamentet anser att utvärderingen spelar en viktig roll i den politiska debatten och policylärandet. Även om bestämmelsen om granskning av uppgifter och information om genomförandet förbättrar kvaliteten på de fastställda målen gör den ojämna kvaliteten på framsteg i många fall det emellertid svårt att få en fullständig och rättvis bild av framstegen mot mål på regional och lokal nivå. Parlamentet understryker att utvärderingen också bör undersöka och föreslå åtgärder som undviker onödigt arbete för stödmottagarna, inklusive för små och medelstora företag, lokala och regionala myndigheter och frivilligorganisationer. Parlamentet anser att arbetsbördan inte bör öka ytterligare till följd av övervakningen.

23.  Europaparlamentet anser att lägesrapporterna inte ger en klar och tydlig bild av framstegen i genomförandet av sammanhållningspolitiken mot fastställda mål, vilket beror på avsaknaden på information på relevant nivå eller bristen på klara samband mellan den tillhandahållna statistiken och i hur stor utsträckning de mål för sammanhållningspolitiken som kräver övervakning har uppnåtts.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fullt ut utnyttja övervaknings- och utvärderingsverktygen i den nuvarande lagstiftningsramen (kraftigare resultatorientering, användning av gemensamma outputindikatorer, val av programspecifika resultatindikatorer och en tydlig resultatram) för att öka insynen i rapporteringen och höja kvaliteten på planeringen och genomförandet av den.

25.  Europaparlamentet anser att utvärderingarna av de sammanhållningspolitiska program för 2007–2013 som samfinansierades via Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Sammanhållningsfonden visar att det i medlemsstaterna generellt finns god kunskap om jämställdhetskraven i samband med att programmen inrättas (70 procent(5) ), men att utvärderingarna också visar att jämställdheten knappast är verkligt integrerad i programmen genom tydlig kartläggning av problemområden eller kvantifierbara mål (mindre än 8 procent). Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare förbättra medlemsstaternas rapporteringssystem, genom att införa och använda indikatorer så att det blir möjligt att bedöma om det sammanhållningspolitiska stödet verkligen leder till ökad jämställdhet, och i så fall i vilken utsträckning.

26.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att granska huruvida förvaltningsmyndigheterna tillämpar direktivet om sena betalningar när det gäller stödmottagarna för projekt och att vidta ändamålsenliga åtgärder för att minska antalet försenade betalningar.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionens tjänst för internrevision och revisionsrätten att öka sina effektivitetsrevisioner av Sammanhållningsfonden och strukturfonderna, i synnerhet ESF.

o
o   o

28.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaterna.

(1) EUT C 87 E, 1.4.2010, s. 113.
(2) EUT C 371 E, 20.12.2011, s. 39.
(3) EUT C 161 E, 31.5.2011, s. 120.
(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden som omfattas av den gemensamma strategiska ramen, om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320).
(5) http://ec.europa.eu/regional_policy/sources/docgener/evaluation/pdf/2009-03-16-inception-report.pdf

Senaste uppdatering: 11 juli 2017Rättsligt meddelande