Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2013/2178(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0121/2014

Ingivna texter :

A7-0121/2014

Debatter :

Omröstningar :

PV 26/02/2014 - 7.2

Antagna texter :

P7_TA(2014)0133

Antagna texter
PDF 164kWORD 78k
Onsdagen den 26 februari 2014 - Strasbourg Slutlig utgåva
Att optimera de yttersta randområdenas potential
P7_TA(2014)0133A7-0121/2014

Europaparlamentets resolution av den 26 februari 2014 om att optimera de yttersta randområdenas potential genom att skapa synergieffekter mellan EU:s strukturfonder och andra EU-program (2013/2178(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 349 och 355 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), enligt vilka de yttersta randområdena tillerkänns en särskild status och ”specifika åtgärder” får vidtas för att fördragen fullt ut ska kunna tillämpas och den gemensamma politiken genomföras,

–  med beaktande av artikel 107.3 a i EUF-fördraget avseende den statliga stödordningen för dessa regioner,

–  med beaktande av artikel 174 och följande artiklar i EUF-fördraget, i vilka målet om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning fastställs och de finansiella strukturinstrument som ska användas för att nå detta mål specificeras,

–  med beaktande av samtliga meddelanden från Europeiska kommissionen om de yttersta randområdena, särskilt meddelandet av den 17 oktober 2008 De yttersta randområdena: en tillgång för Europa (COM(2008)0642),

–  med beaktande av alla sina resolutioner om de yttersta randområdena, särskilt resolutionen av den 20 maj 2008 om en strategi för de yttersta randområdena: uppnådda resultat och framtidsutsikter(1) ,

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument Regions 2020 - an assessment of future challenges for EU regions (SEC(2008)2868),

–  med beaktande av meddelandet från Réunion av den 7 juli 2008 efter konferensen om Europeiska unionen och de utomeuropeiska regionerna: strategier inför klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald, och med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 25 juni 2009 om en halvtidsutvärdering av genomförandet av EU:s handlingsplan för biologisk mångfald och en EU-strategi mot invasiva främmande arter,

–  med beaktande av det gemensamma samförståndsavtalet mellan de yttersta randområdena av den 14 oktober 2009 om de yttersta randområdena fram till 2020,

–  med beaktande av den gemensamma plattformen av den 6 juli 2010, riktad till Europeiska kommissionens ordförande José Manuel Durão Barroso, från konferensen för Europaparlamentets ledamöter från de yttersta randområdena,

–  med beaktande av det gemensamma samförståndsavtalet mellan Spanien, Frankrike, Portugal och de yttersta randområdena av den 7 maj 2010 om en ny strategi för EU:s yttersta randområden,

–  med beaktande av de yttersta randområdenas gemensamma bidrag av den 28 januari 2011 gällande den femte rapporten om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning,

–  med beaktande av rapporten Europas yttersta randområden och den inre marknaden: EU:s genomslagskraft i världen , av den 12 oktober 2011 till kommissionsledamot Michel Barnier, som presenterades av Pedro Solbes Mira,

–  med beaktande av sin resolution av den 18 april 2012 om sammanhållningspolitikens roll i Europeiska unionens yttersta randområden i samband med Europa 2020-strategin(2) ,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 juni 2012 Europeiska unionens yttersta randområden: smart och hållbar tillväxt för alla genom samarbete (COM(2012)0287),

–  med beaktande av parlamentsledamoten Serge Letchimys rapport till Republiken Frankrikes premiärminister om artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt: ett bidrag till tillämpningen av undantaget till förmån för ett globalt utvecklingsprojekt för de yttersta randområdena,

–  med beaktande av de gemensamma bidragen och de tekniska och politiska dokumenten från konferensen mellan presidenterna från EU:s yttersta randområden och slutförklaringen från den 19:e konferensen mellan presidenterna från EU:s yttersta randområden den 17−18 oktober 2013,

–  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling (A7-0121/2014) och av följande skäl:

A.  De yttersta randområdenas tillgångar, resurser och möjligheter, som erkänns av Europeiska kommissionen i dess strategi från 2008 och dess meddelande från 2012, innefattar nyckelområden för EU när det gäller forskning, innovation och tillväxt, men stöds och finansieras inte i tillräcklig utsträckning av EU:s fonder och program.

B.  De yttersta randområdena består av en samling ögrupper och öar och en region i Amazonasdjungeln som alla kännetecknas av samma typ av specifika begränsningar, som särskiljer dem från andra särskilda geografiskt betingade förhållanden i EU (öar, bergstrakter och glesbygder).

C.  När det gäller de mål som EU har fastställt för att förverkliga strategierna Europa 2020 för tillväxt, Horisont 2020, Energi 2020, programmen Life+ och Natura 2000 och de transeuropeiska näten för telekommunikation, transport och energi utgör de yttersta randområdena viktiga områden som på ett betydande sätt kan bidra till förverkligandet av dessa satsningar.

D.  Det är därför viktigt att uppmuntra långsiktiga investeringar och att främja de yttersta randområdenas innovationskraft för att på ett hållbart sätt stärka deras ekonomiska och sociala utveckling och öka möjligheterna till framgång för unionens olika strategier.

E.  För att förverkliga dessa strategier måste strukturfonderna och Europeiska investeringsfonden för de yttersta randområdena anpassas eller kompletteras för att göra det möjligt för de yttersta randområdena att utifrån deras förutsättningar och i enlighet med deras avsikter delta i Europeiska unionens stora satsningar.

F.  Den rådande ekonomiska och sociala krisen får särskilt svåra konsekvenser för EU:s yttersta randområden, bland annat för konkurrenskraften och sysselsättningen. Såväl behovet av ekonomisk tillväxt som den rådande arbetslösheten kräver brådskande och lämpliga åtgärder under den kommande finansierings- och programperioden.

G.  Artikel 349 ska också användas som rättslig grund för att göra det möjligt för de yttersta randområdena att genom specifika åtgärder finna sin rättmätiga plats i de EU-program som konkret skulle kunna bidra till utvecklingen av deras fulla potential.

H.  De yttersta randområdena kan utvecklas till försöks- och spetskompetensterritorier till förmån för hela unionen inom områden som biologisk mångfald, miljö, anpassning till och begränsning av klimatförändringar, hantering och observation av extrema klimatfenomen, forskning, innovation, rymdforskning, flyg- och rymdindustri, oceaner, blå tillväxt, fysisk planering i kust- och havsområden, havsförvaltning, seismologi, vulkanologi, nya sjukdomar, förnybar energi, transporter, telekommunikationer, kapacitet i samband med akuta humanitära insatser i tredjeländer samt kultur.

I.  De yttersta randområdena är belägna i Västindiens, Indiska oceanens och Atlantens havsområden och ger Europeiska unionen ställning som viktig aktör i maritima frågor på internationell nivå. De yttersta randområdenas geostrategiska läge bidrar till EU:s globala dimension och de kännetecknas av exceptionella naturtillgångar, marina resurser och fiskeresurser, som står för mer än 50 procent av världens biologiska mångfald.

J.  De yttersta randområdena utgör en unik realitet och bildar en gemensam helhet, både inom och utanför Europeiska unionen, som bör främjas och stödjas av kommissionen, framför allt genom genomförandet av en gemensam politik.

K.  För att de yttersta randområdena ska få bästa möjliga förutsättningar är det nödvändigt att skapa största möjliga synergier mellan unionens alla instrument, fonder och program.

Nya perspektiv för de yttersta randområdena

1.  Europaparlamentet är övertygat om att de yttersta randområdenas potential, tillgångar, resurser och erfarenheter innebär en extra möjlighet för unionen och medlemsstaterna när det gäller att möta de utmaningar de står inför i fråga om globalisering, innovationsförmåga, tillväxt, social sammanhållning, befolkningstryck, klimatförändringar, förebyggande av omfattande risker för naturkatastrofer, energi, hållbar förvaltning av naturresurser och biologisk mångfald.

2.  Europaparlamentet är övertygat om att de yttersta randområdenas förbättrade tillgång till unionens olika program och fonder gynnar hela unionen både på kort och på lång sikt. Parlamentet beklagar den inställning som dominerar på EU-nivå, nämligen att det räcker med sammanhållningspolitiken för att finansiera de yttersta randområdenas så gott som samtliga utvecklingsprojekt.

3.  Europaparlamentet stöder kommissionens strävan att genomföra en politik som stärker autonomin, den ekonomiska konsolideringen och skapandet av hållbar sysselsättning i de yttersta randområdena genom att utnyttja deras tillgångar och, med stöd av artikel 349 i EUF-fördraget och av ad hoc-instrument, vidta praktiska och innovativa åtgärder, bland annat på energi- och transportområdet och inom informations- och kommunikationstekniken, för var och en av de fonder och vart och ett av de program som har mål som utnyttjar de yttersta randområdenas tillgångar för att få till stånd hållbar utveckling.

4.  Europaparlamentet betonar dessutom hur viktigt det är för de yttersta randområdena att EU-politiken, bl.a. via specifika skatte- och tullinstrument, bidrar till att främja och diversifiera de yttersta randområdenas ekonomiska bas och till att skapa arbetstillfällen.

5.  Europaparlamentet anser att artikel 349 i EUF-fördraget är en lämplig rättslig grund för vidtagandet av specifika åtgärder för de yttersta randområdena, men beklagar det begränsade utnyttjandet av denna fördragsbestämmelse, enligt vilken det är möjligt att bevilja en särskild ordning för de yttersta randområdena.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en kontaktgrupp mellan de olika berörda kommissionsledamöterna, den arbetsgrupp med representanter för olika enheter som samordnar politiken för de yttersta randområdena samt de ledamöter av Europaparlamentet som kommer från de yttersta randområdena för att granska de program som planeras och/eller har inletts för de yttersta randområdena.

7.  Europaparlamentet understryker att de yttersta randområdena, på grund av sitt läge långt från den europeiska kontinenten, bidrar till att sprida ryktet om en Europeisk union som är medveten om sin globala dimension och sin roll i en värld stadd i djup förändring.

8.  Europaparlamentet vill att särskild uppmärksamhet ska ägnas de yttersta randområdena i händelse av en naturkatastrof, med hänsyn tagen till deras särdrag och i enlighet med artikel 349, enligt vilken specifika åtgärder kan vidtas, och påminner om betydelsen av att samordna strukturfonderna med EU:s solidaritetsfond.

9.  Europaparlamentet vädjar om att investeringar som görs i tjänster av allmänt ekonomiskt intresse inom informations- och kommunikationsteknik, transporter, vatten och energi blir en prioriterad fråga i dessa områden, och förespråkar en bättre samverkan med de statliga stöden i de yttersta randområdena för att målen i Europa 2020-strategin ska kunna uppnås.

10.  Europaparlamentet är övertygat om att det föreligger ett nära samband mellan unionens insikt om den roll den kan spela i världen och den uppmärksamhet den ägnar sina yttersta randområden. Parlamentet är övertygat om att unionen och dess medlemsstater inte i tillräcklig utsträckning beaktar vikten och den framtida betydelsen av sina strategiska investeringsval i de yttersta randområdena, och att detta är ett tecken på att unionen inte investerar tillräckligt i sin egen globala och internationella dimension. Parlamentet anser att det för de yttersta randområdenas skull är nödvändigt att förbättra synergierna mellan instrument och program för att främja dessa områdens internationella samarbete i världen.

11.  Europaparlamentet påminner om att det för att främja synergier mellan strukturfonderna och unionens övriga program är viktigt att anta ett makroregionalt perspektiv och makroregionala strategier som inkluderar de yttersta randområdena, och att utnyttja dessa områdens särdrag och resurser.

12.  Europaparlamentet uppmanar de nationella och regionala myndigheterna att utnyttja ett tillvägagångssätt som bygger på flera fonder och att i möjligaste mån och så effektivt som möjligt samordna strukturfonderna och de finansiella instrumenten i EU:s övriga program.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fördjupa EU:s strategi för de yttersta randområdena för att möjliggöra en utveckling av dessa områdens tillgångar och att ta hänsyn till deras strukturella och permanenta begränsningar. I detta sammanhang uppmanas kommissionen att genomföra de förslag från de yttersta randområdena som huvudsakligen återfinns i deras handlingsplaner.

Synergier med programmet Horisont 2020

14.  Europaparlamentet anser att de yttersta randområdena har potential att ligga i framkant vad gäller forskning och teknik inom de områden som anges i målsättningarna för programmet Horisont 2020, t.ex. rymdforskning, flyg- och rymdindustri, bioteknik, observation av naturkatastrofer, havsforskning, biologisk mångfald, förnybar energi, hälsa, anpassning till klimatförändringar och intelligenta transporter.

15.  Europaparlamentet påminner om att syftet med sammanhållningspolitiken 2014–2020 bl.a. är att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation.

16.  Europaparlamentet beklagar att de yttersta randområdena, till följd av att deras projekt på grund av deras särskilda egenskaper har svårt att uppfylla de krav som ställs för att få EU-finansiering, inte har fått tillräckligt stöd genom ramprogrammet för forskning och utveckling för perioden 2007–2013 och därmed uppvisar ett lågt deltagande och låga framgångssiffror samt är mindre närvarande i de europeiska forskningsnätverken. Parlamentet uppmanar i detta syfte kommissionen att stödja forskningen i de yttersta randområdena och att göra det möjligt att uppnå en kritisk massa.

17.  Europaparlamentet anser att det inte är möjligt för de yttersta randområdena att endast med hjälpa av Europeiska regionala utvecklingsfonden uppfylla sammanhållningspolitikens mål samt målen för strategierna Europa 2020 och Horisont 2020. Parlamentet anser att kommissionen i detta syfte bör anpassa och garantera de yttersta randområdenas tillgång till programmet Horisont 2020 genom att skapa specifika program som bidrar till en integration av dessa områden i de europeiska och internationella nätverken för forskning och innovation. Parlamentet påminner därför om att det i Horisont 2020, i avsnittet om programmet ”Spridning av spetskompetens och bredare deltagande”, betonas att det råder betydande skillnader, identifierade i unionens resultattavla för innovation, mellan forsknings- och innovationsresultaten och de specifika åtgärderna för att sprida spetskompetens och bredda deltagandet i de medlemsstater och regioner som släpar efter i fråga om forskning och innovation.

18.  Europaparlamentet efterlyser en förbättring och en strukturell utveckling av de yttersta randområdenas universitet för att i samverkan med Horisont 2020 bidra till att stärka anseendet för de yttersta randområdenas universitet, forskningscentrum, forskare och studenter, både inom EU och på ett internationellt plan. Parlamentet påminner om att de program som främjar utbytet av studenter, lärare och tjänstemän mellan universitet stöter på stora svårigheter i de yttersta randområdena på grund av de högre kostnader som avskildheten och avståndet medför.

19.  Europaparlamentet påminner om att forsknings- och innovationsprogrammen måste vara tillräckligt smidiga för att kunna anpassas efter kunskapens nya gränser och utmaningar, till exempel havsdjupen, som innebär stora möjligheter.

20.  Europaparlamentet påminner om det växande ekonomiska intresset för de mycket stora rikedomarna på havets botten och de yttersta randområdenas enorma biogenetiska, mineraliska och biotekniska potential på detta område samt om betydelsen av att beakta detta inom ramen för den nya strategin för de yttersta randområdena, i syfte att säkerställa utvecklingen av en kunskapsekonomi grundad på havet och skapandet av näringsverksamhet med ett stort mervärde på områden som medicin, farmakologi och energi.

Synergier med den inre marknaden

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hämta inspiration från slutsatserna i Solbes-rapporten för att öka de yttersta randområdenas delaktighet och utveckling på den inre marknaden.

22.  Europaparlamentet betonar att konkurrensen i de yttersta randområdena inte yttrar sig på samma sätt som i resten av unionen. I dessa regioner är det inte möjligt att genomföra en fri marknad inom de flesta tjänster av allmänt ekonomiskt intresse eftersom denna verksamhet inte är attraktiv för privata investerare. Parlamentet betonar att det inte är möjligt att erbjuda kvalitetsprodukter till konkurrenskraftiga priser i de yttersta randområdena utan en lämplig statlig kompensation. Kommissionen måste omgående utvärdera tillhandahållandet av dessa tjänster i de yttersta randområdena för att göra den befintliga EU-lagstiftningen flexiblare och bättre anpassa den till de betingelser som råder i dessa områden.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att konkurrensreglerna följs bättre för att undvika monopol och olagliga avtal i de yttersta randområdena.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att publicera en vägledning för de små och medelstora företagen i de yttersta randområdena och deras bidrag till den inre marknaden, med tanke på de olika EU-program och EU-fonder som är i kraft i de yttersta randområdena.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta itu med merkostnaderna och problemet med de höga levnadsomkostnaderna i de yttersta randområdena och att ta hänsyn till detta vid utarbetandet av den gemensamma politiken.

Synergier med programmet Life+ och strategin Energi 2020

26.  Europaparlamentet anser att de yttersta randområdenas potential när det gäller förvaltning, bevarande och återställande av den biologiska mångfalden, anpassning till klimatförändringar och utveckling av förnybar energi avsevärt kan förbättras, vilket skulle göra det möjligt för unionen att nå sina egna mål, genom skapandet av ömsesidigt förstärkande synergier och finansiella medel mellan sammanhållningspolitiken, programmet Life+ och strategin Energi 2020.

27.  Europaparlamentet konstaterar att programmet Life+ för perioden 2014–2020 syftar till att samfinansiera innovativa projekt för miljöskydd och bekämpning av klimatförändringar. Parlamentet betonar att det krävs synergier med målen 5 och 6 i sammanhållningspolitiken 2014−2020 eftersom det i detta syfte är nödvändigt att öka de yttersta randområdenas medverkan i Life+.

28.  Europaparlamentet beklagar att den förberedande åtgärden Best inte omvandlats till ett verkligt program tillägnat de yttersta randområdena och de utomeuropeiska länderna och territorierna, vilket strider mot Europaparlamentets åsikt och rådets slutsatser av den 25 juni 2009.

29.  Europaparlamentet beklagar att de skyddsvärda livsmiljöerna och djur- och växtarterna i de franska yttersta randområdena inte har tagits upp i bilaga I till direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, vilket gör det omöjligt att tillämpa direktivet i de franska yttersta randområdena och utesluter de franska yttersta randområdenas deltagande i nätverken och programmen inom Natura 2000.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta ett särskilt Natura 2000-program för de yttersta randområdena med hänvisning till artikel 349 i EUF-fördraget.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på grundval av goda exempel och de resultat som uppnåtts av några yttersta randområden på området förnybar energi, främja åtgärder i syfte att uppnå energioberoende och målen i strategin Energi 2020, och påminner kommissionen om sitt förslag att skapa ett särskilt energiprogram för att minska kostnaderna för leveranser, infrastruktur och tjänster i de yttersta randområdena, för att uppmuntra en politik för förnybar energi, med stöd av POSEI-programmen och genom att utverka största möjliga samverkan med andra EU-handlingslinjer.

32.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att utnyttja den befintliga potentialen för förnybar energi på öarna, där beroendet av fossila bränslen förvärras genom avståndet och den geografiska isoleringen. Parlamentet anser därför att det är viktigt att EU:s energipolitik utnyttjar instrument som gör det möjligt att på bästa sätt lösa de problem som isolerade energisystem medför.

Synergier med de europeiska ungdomsprogrammen

33.  Europaparlamentet understryker att målen 8, 9, och 10 i den nya sammanhållningspolitiken är sysselsättning, social integration, fattigdomsbekämpning, utbildning och yrkesutbildning.

34.  Europaparlamentet understryker att de yttersta randområdena tillhör de europeiska regioner som har den högsta arbetslöshetsnivån, särskilt bland ungdomar. Parlamentet uppmärksammar dock hur svårt det är att utnyttja de medel som avsatts för ungdomsgarantin genom samfinansiering. Parlamentet beklagar dessutom att det saknas särskilda bestämmelser för de yttersta randområdena i programmen för sysselsättning och social innovation och påminner om att de yttersta randområdena har haft svårt att utnyttja de möjligheter som programmet Progress erbjuder. Parlamentet förespråkar att den sociala pelaren ska utvecklas med hjälp av genomförandet av en brådskande pilotplan för bekämpning av arbetslösheten i de yttersta randområdena. Parlamentet efterlyser att det vid kommissionen ska inrättas särskilda insatsgrupper för anställning av ungdomar i syfte att genomföra ungdomsgarantin, och att Europeiska socialfonden och ungdomssysselsättningsinitiativet ska mobiliseras.

35.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska investeringsbanken att inkludera de yttersta randområdena i sitt initiativ ”Sysselsättning för unga” och i sitt program ”Att investera i färdigheter”.

36.  Europaparlamentet är bekymrat över den stora kompetensflykt som de yttersta randområdena står inför på grund av den höga arbetslösheten och bristen på utbildningsmöjligheter, eftersom en välutbildad och kompetent arbetskraft är oundgänglig för skapandet av hållbar tillväxt, framför allt inom traditionella områden eller områden som är specifika för dessa regioner, men också för att stimulera utvecklingen av nya verksamheter och bemöta den internationella konkurrensen.

37.  Europaparlamentet konstaterar att det nya Erasmusprogrammet har som mål att utveckla ett kunskapssamhälle. Parlamentet understryker att förverkligandet av detta mål är nödvändigt för genomförandet av Europa 2020-strategin, där kunskaper framhävs som den viktigaste drivkraften för den europeiska ekonomin. Parlamentet betonar därför vikten av att skapa fler synergier mellan Erasmusprogrammet och Europeiska socialfonden i de yttersta randområdena för att stimulera de mänskliga resurserna och den lokala expertisen, som är viktiga drivkrafter för tillväxt.

38.  Europaparlamentet stöder utvecklingen av universitetens kapacitet i de yttersta randområdena och nya spetsprogram för att göra universiteten i de yttersta randområdena mer attraktiva och höja deras anseende i Europa. Parlamentet stöder utvecklingen av partnerskap mellan universitet bl.a. genom en utvidgning av dem till universiteten i de tredjeländer med vilka de yttersta randområdena har privilegierade förbindelser. Parlamentet efterlyser även att programmen Erasmus+ och Eures ska täcka de merkostnader för transporter som är knutna till avståndet, för att göra det möjligt för studenter från de yttersta randområdena att dra fördel av EU:s utbytesprogram på utbildningsområdet och för universiteten i de yttersta randområdena att i mån av möjlighet dra ytterligare fördel av programmet Erasmus Mundus mellan medlemsstaterna och resten av världen.

Synergier med de transeuropeiska näten (transport, telekommunikation, energi)

39.  Europaparlamentet hänvisar till Teixeira-betänkandet om sammanhållningspolitikens roll i Europeiska unionens yttersta randområden i samband med Europa 2020-strategin (2011/2195(INI)), där kommissionen uppmanas att skapa ett specifikt program på området energi, transport och informations- och kommunikationsteknik, på grundval av POSEI-programmen, och särskilt en specifik ram för transportstöd i de yttersta randområdena, bland annat för att främja kollektivtrafik och utveckla sjöfarten mellan öarna.

40.  Europaparlamentet understryker vikten av att i de yttersta randområdena utveckla synergier mellan de transeuropeiska näten, Fonden för ett sammanlänkat Europa, programmen Civitas, Horisont 2020 och de av Europeiska regionala utvecklingsfondens och Sammanhållningsfondens investeringar som gäller transport, telekommunikation och energi.

41.  Europaparlamentet påminner om att tillgängligheten spelar en central roll för de yttersta randområdenas utveckling. Dessa regioner tvingas ofta ha ett komplext inre och yttre nät av sjö- och flygtransporter, vilket försvårar rörligheten och tillgängligheten eftersom de inte har några alternativ till flyg eller sjöfart och även måste hantera ökade transportkostnader, vilket i sig har negativa ekonomiska och sociala följder.

42.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens strävan att integrera de yttersta randområdena i de transeuropeiska näten, men beklagar att de flesta av dessa regioner har utestängts från de prioriterade korridorerna och därmed från finansiering från Fonden för ett sammanlänkat Europa. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över denna utestängning i samband med sin strategi för de yttersta randområdena och att garantera investeringar i transporter i de yttersta randområdena för att bemästra deras isolering och ökaraktär. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa en specifik sektorsram för de yttersta randområdena för att främja tillgängligheten och de yttersta randområdenas förbindelser med den europeiska kontinenten.

43.  Europaparlamentet beklagar emellertid att projekten för höghastighetsleder till sjöss inte har framskridit mer till följd av att man har valt att prioritera kortdistansförbindelser, vilket på ett diskriminerande sätt utesluter de yttersta randområdena. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över denna uteslutning i samband med sin strategi för de yttersta randområdena.

44.  Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att se över ramen för statliga stöd till sjötransporter så att det blir möjligt att bevilja offentligt stöd till förbindelser mellan de yttersta randområdena och tredjeländer.

45.  Europaparlamentet insisterar på att klassificeringen av regionala flygplatser måste justeras eftersom klassificeringen i de yttersta randområdena inte bara kan begränsas till passagerarunderlag och avkastning.

46.  Europaparlamentet anser med tanke på den digitala ekonomin betydelse att problemet med den digitala klyftan mellan de yttersta randområdena och det europeiska fastlandet utgör ett hinder för de yttersta randområdenas utveckling och konkurrenskraft. Parlamentet konstaterar att genom förseningen av införandet och moderniseringen av informations- och kommunikationstekniken i de yttersta randområdena läggs den digitala förseningen till det geografiska avståndet. Parlamentet föreslår att utvecklingen av informations- och kommunikationstekniken ska stärkas genom en breddning och modernisering av näten, genom utnyttjandet av synergier med Europeiska regionala utvecklingsfonden och genom förenklad tillgång för dessa projekt till finansiering från Europeiska investeringsbanken, och insisterar även på att dessa områden måste ges prioriterad tillgång till programmen GMES och Galileo.

Synergier med EU:s havspolitik (den gemensamma fiskeripolitiken, Europeiska havs- och fiskerifonden)

47.  Europaparlamentet erinrar om att de yttersta randområdena bidrar till att ge Europeiska unionen ställning som en viktig aktör i maritima frågor på internationell nivå.

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bli mer medveten om EU:s globala dimension när det gäller havspolitiken, den betydelse som havet, oceanerna och den blå tillväxten har för hela EU, dess yttersta randområdens strategiska läge, den roll som dessa områden kan spela för ett hållbart utnyttjande av haven, oceanerna och kustområdena, för den internationella havsförvaltningen och för utvecklingen av en kunskapsekonomi som utgår från havet.

49.  Europaparlamentet konstaterar att det råder brist på synergier mellan sammanhållningspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken, som ännu inte tar tillräcklig hänsyn till betingelserna i dessa regioner. Parlamentet insisterar på vikten av att behålla ett POSEI-program för fisket och föreslår att forskningen om och innovationen inom havsekonomin ska utvecklas eftersom det rör sig om potentiella tillväxtfaktorer.

50.  Europaparlamentet understryker att de yttersta randområdena är beroende av fiskeresurserna i sina exklusiva ekonomiska zoner, som är mycket biologiskt och ekologiskt känsliga. Därför måste deras biogeografiskt känsliga havsområden skyddas på ett lämpligt och effektivt sätt, bl.a. genom att tillträdet till dem begränsas till lokala flottor som använder miljövänliga fiskeredskap. Parlamentet understryker att det är nödvändigt att säkra ett balanserat och hållbart utnyttjande av resurserna i dessa områden samtidigt som fiskeverksamheten kan fortsätta. Parlamentet kräver att man i framtiden förhandlar om EU:s fiskeriavtal tillsammans med aktörerna från de yttersta randområdena och att dessa avtal utformas med beaktande av lokalbefolkningarnas långsiktiga intressen, och att ett kapitel om de yttersta randområdena systematiskt ska ingå i konsekvensanalyserna.

51.  Europaparlamentet beklagar att programmet POSEI för fiske, enligt vilket det är möjligt att bevilja ersättning för merkostnaden för avsättning av vissa av de yttersta randområdenas fiskeriprodukter, nyligen har inkluderats i Europeiska havs- och fiskerifonden och därmed inte längre är ett självständigt regelverk som specifikt och uteslutande vänder sig till dessa områden, vilket har urvattnat betydelsen av den positiva särbehandling som artikel 349 i EUF-fördraget tillerkänner de yttersta randområdena som en rättighet.

52.  Europaparlamentet beklagar att den nya gemensamma fiskeripolitiken inte godkänner stödet för förnyelse av fiskeflottan för några av de yttersta randområdena till följd av deras situation.

Synergier med den gemensamma jordbrukspolitiken

53.  Europaparlamentet noterar att jordbruket är en dynamisk sektor som tillhandahåller arbetstillfällen och bidrar till utveckling av verksamheter med stort mervärde. Parlamentet påminner emellertid om de särdrag i de yttersta randområdenas jordbruk som kraftigt påverkar denna verksamhet, såsom gårdarnas ringa storlek och den begränsade marknaden. Parlamentet erinrar om att det tredje målet för den nya sammanhållningspolitiken är att stärka små och medelstora företag inom jordbrukssektorn.

54.  Europaparlamentet konstaterar att jordbruket i de yttersta randområdena konfronteras med viktiga frågor som diversifiering och konkurrenskraft liksom med nya utmaningar som särskilt är kopplade till globalisering, marknadsliberalisering, livsmedelstrygghet och hållbar utveckling.

55.  Europaparlamentet understryker behovet att behålla POSEI som det är, ett program som har gett resultat och som är anpassat till betingelserna i de yttersta randområdena men som lider av en kronisk underfinansiering som utan dröjsmål måste åtgärdas. Parlamentet betonar därför behovet av att förse POSEI med de medel som krävs för att kompensera producenterna i de yttersta randområdena för effekterna av de marknadsliberaliseringar som förutses i flera sektorer och som är knutna till EU:s politik och till slutandet av internationella avtal, bland annat i mjölk-, socker-, rom-, kött- och banansektorerna. Parlamentet betonar även den ekonomiska, sociala och miljömässiga betydelsen av samtliga jordbruksprodukter från de yttersta randområdena. Parlamentet vill därför att POSEI ska behållas som ett eget och självständigt program.

56.  Europaparlamentet välkomnar att synergier skapas mellan sammanhållningspolitiken och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling för att garantera en hållbar förvaltning av vattenresurserna genom modernisering, utvidgning av bevattningsnäten, planering av markanvändningen, utbildning samt utveckling av ett hållbart jordbruk och landsbygdssamhällen som turistattraktioner.

57.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stimulera inhemsk jordbruksproduktion och saluföring med korta leveranskedjor, dvs. en lokal kvalitetsproduktion som ersätter importerade produkter.

58.  Europaparlamentet stöder införandet av skyddad ursprungsbeteckning, kontrollerad ursprungsbeteckning och lokala märkningar i de yttersta randområden och efterlyser en säljfrämjande politik som tillmötesgår de yttersta randområdenas behov och värnar skyddade geografiska beteckningar.

Synergier med unionens utrikespolitik

59.  Europaparlamentet beklagar den fortsatta bristen på samband mellan EU-fonderna, Europeiska utvecklingsfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden och det europeiska territoriella samarbetet, särskilt i projekten för gränsöverskridande samarbete, trots att ett sådant samband krävs för att målen för dessa fonder ska kunna nås. I detta sammanhang påminner parlamentet om att det är nödvändigt att se till att villkoren för programplaneringen för Europeiska utvecklingsfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden är förenliga.

60.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inleda ett samråd mellan EU:s medlemsstater, de yttersta randområdena, de utomeuropeiska länderna och territorierna och AVS-länderna för att stärka dialogen och främja de yttersta randområdenas integration i deras geografiska områden. Parlamentet betonar att EU:s delegationer bör inta en mer central roll för att underlätta dialogen mellan de olika programplaneringsaktörerna i de yttersta randområdena, de utomeuropeiska länderna och territorierna och AVS-länderna.

61.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bättre beakta de yttersta randområdenas geostrategiska ställning, med tanke på att de ligger i närheten av flera olika kontinenter.

62.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att färdigställa handlingsplanen för ett utvidgat grannskap, som den arbetat med sedan 1999, och att identifiera eventuella hinder och de lösningar som kan underlätta för de yttersta randområdena att regionalt integrera sig i sina respektive geografiska områden. Parlamentet påminner i detta sammanhang om varje enskilt yttersta randområdes privilegierade historisk-kulturella förbindelser med vissa tredjeländer, samt om möjligheten att utveckla de ekonomiska, kommersiella och samarbetsmässiga förbindelserna med många regioner i världen.

63.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta större hänsyn till hur avtal med tredjeländer påverkar de yttersta randområdenas ekonomier, genom att kräva att en konsekvensbedömning alltid ska göras i förväg av skyddet av så kallade känsliga produkter, om så är motiverat, och att specifika industrier ska få en rättvis ersättning om de lider skada. Parlamentet begär även att det ska inrättas en mekanism för samråd med regionala myndigheter i dessa områden. Parlamentet rekommenderar kommissionen att för befintliga internationella avtal genomföra regelbundna undersökningar för att utvärdera och ta hänsyn till hur känsliga marknaderna i de yttersta randområdena är.

64.  Europaparlamentet beklagar att de avtal som slutits med länderna i Latinamerika och AVS-länderna inte tar hänsyn till de yttersta randområdenas intressen och att det inte genomförts någon konsekvensbedömning innan förhandlingarna om avtalen påbörjades.

65.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i alla sina handelsavtal med AVS-länder som är grannar med de yttersta randområdena förhandla fram särskilda villkor för att skapa en marknad för de yttersta randområdena och AVS-länderna i avsikt att bättre integrera de yttersta randområdena i deras geografiska omgivning.

66.  Europaparlamentet påminner om den tillgång som de yttersta randområdena kan utgöra vid utvecklingen och tillvaratagandet av unionens kapacitet att genomföra humanitära insatser vid naturkatastrofer. Parlamentet rekommenderar också att det ska inrättas en europeisk styrka för civilskydd.

Synergier med programmen för bekämpning av fattigdom och social utestängning

67.  Europaparlamentet betonar de allvarliga problem, särskilt med social utestängning, som förekommer i de yttersta randområdena. Parlamentet påminner om att det nionde målet i den nya sammanhållningspolitiken är att främja social integration samt att bekämpa fattigdom och alla former av diskriminering, och att Europeiska regionala utvecklingsfondens främsta prioritering är att stödja investeringar till förmån för dem som har det sämst ställt.

68.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt och yrkar på att denna särskilt ska användas i de yttersta randområdena.

69.  Europaparlamentet påpekar att det i några av de yttersta randområdena finns ett stort behov av nya bostäder på grund av den stora befolkningsökningen i dessa områden. Parlamentet anser att en investeringsram bör upprättas för subventionerade bostäder och att särskilda bestämmelser bör införas som gör att stöd för investeringar i sådana bostäder inte räknas som statligt stöd. Parlamentet konstaterar att vissa yttersta randområden upplever en ökande avfolkning som resulterar i att dessa platsers typiska boendemiljö förfaller, vilket måste stoppas med hjälp av stöd till stadsförnyelse och stimulering av ekonomisk verksamhet som är anpassad efter respektive plats, för att på detta sätt bidra till att invånarna stannar kvar.

Synergier med programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag och det europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter för sysselsättning och social delaktighet

70.  Europaparlamentet konstaterar att några av de yttersta randområdena är belägna i regioner med stor konkurrens inom industrin, främst på grund av den billiga arbetskraften och den stora tillgången på råvaror i grannländerna. Parlamentet påminner om att målen 3 och 8 i sammanhållningspolitiken 2014−2020 syftar till att stärka de små och medelstora företagens konkurrenskraft och främja hållbar och kvalitativ sysselsättning.

71.  Europaparlamentet konstaterar att mikroföretag samt små och medelstora företag i de yttersta randområdena, vilkas etableringstakt är fortsatt hög trots krisen, har fått svårare att få tillgång till finansiering, vilket hotar deras utveckling och hållbarhet.

72.  Europaparlamentet välkomnar i detta sammanhang målen för det framtida programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag, som är avsett att stödja EU:s små och medelstora företag, särskilt när det gäller finansiering och inträde på nya marknader. Parlamentet välkomnar utvecklingen av instrumentet Progress för mikrokrediter för sysselsättning och social delaktighet. Kommissionen uppmanas att se till att dessa program genomförs effektivt i de yttersta randområdena. Parlamentet välkomnar möjligheten till dialog med Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden för att utforska möjligheten att bidra till att små och medelstora företag i de yttersta randområdena får bättre tillgång till finansiering, i syfte att inrätta lokala investeringsfonder i vart och ett av de yttersta randområdena och utveckla regionala riskkapitalmarknader.

73.  Europaparlamentet betonar behovet av att anpassa den ekonomiska utvecklingen i vart och ett av de yttersta randområdena med hänsyn till dess potential. Exempelvis konstaterar parlamentet att en otillräcklig kapacitet för avfallshantering för med sig betydande skillnader i utvecklingen när det gäller sysselsättning och miljö.

74.  Europaparlamentet välkomnar det nyligen inledda offentliga samrådet om en grön handlingsplan för små och medelstora företag. Parlamentet uppmanar således kommissionen att i sina framtida slutsatser ta hänsyn till problemen och kompetensen på detta område hos små och medelstora företag i de yttersta randområdena.

75.  Europaparlamentet betonar att turismen är en av de största drivkrafterna för de yttersta randområdenas ekonomier. Parlamentet anser därför att det är nödvändigt att utveckla och modernisera hotellanläggningarna i de yttersta randområdena med stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden och programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag, i syfte att diversifiera och utveckla den hållbara turistnäringen i de yttersta randområdena.

76.  Europaparlamentet efterlyser en förenkling av viseringsbestämmelserna inte bara för EU:s medlemsstater utan även för vissa tredjeländer, i syfte att förbättra förutsättningarna för turismen och på ett stort antal orter i de yttersta randområdena främja utvecklingen av en turistnäring som är inriktad på grannländerna.

Synergier med programmet Kreativa Europa

77.  Europaparlamentet konstaterar att vissa av de yttersta randområdena är mycket mångkulturella och att deras kulturyttringar bör kunna inspirera och hämta inspiration från de europeiska kulturyttringarna. Parlamentet uppmanar kommissionen att öppna programmet Kreativa Europa för projekt från de yttersta randområdena.

78.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en strategi för utveckling och spridning av de yttersta randområdenas kulturarv, för vars utformning man kan hämta inspiration från programmet Euromed Kulturarv IV.

o
o   o

79.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT C 279 E, 19.11.2009, s. 12.
(2) EUT C 258 E, 7.9.2013, s. 1.

Senaste uppdatering: 11 juli 2017Rättsligt meddelande