Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2013/2175(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0065/2014

Ingivna texter :

A7-0065/2014

Debatter :

Omröstningar :

PV 26/02/2014 - 9.14
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2014)0161

Antagna texter
PDF 241kWORD 67k
Onsdagen den 26 februari 2014 - Strasbourg
Långsiktig finansiering av den europeiska ekonomin
P7_TA(2014)0161A7-0065/2014

Europaparlamentets resolution av den 26 februari 2014 om långsiktig finansiering av den europeiska ekonomin (2013/2175(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—  med beaktande av kommissionens grönbok Långsiktig finansiering av den europeiska ekonomin (COM(2013)0150),

—  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om europeiska långsiktiga investeringsfonder (COM(2013)0462),

—  med beaktande av OECD:s principer om institutionella investerares finansiering av långsiktiga investeringar,

—  med beaktande av kommissionens meddelande Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

—  med beaktande av kommissionens meddelande Tänk småskaligt först: En ”Small Business Act” för Europa (COM(2008)0394), som bekräftar de små och medelstora företagens centrala roll i EU-ekonomin och syftar till att stärka de små och medelstora företagens roll samt främja deras tillväxt- och sysselsättningsskapande potential genom att mildra ett antal problem som anses hindra deras utveckling,

—  med beaktande av kommissionens meddelande En åtgärdsplan för att förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering (COM(2011)0870),

—  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (2014–2020) (COM(2011)0834),

—  med beaktande av kommissionens meddelande av den 23 februari 2011 Översyn av småföretagsakten för Europa (COM(2011)0078) och parlamentets resolution av den 12 maj 2011 om detta(1),

—  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 345/2013 av den 17 april 2013 om europeiska riskkapitalfonder(2),

—  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010(3),

—  med beaktande av förhandlingarna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar,

—  med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

—  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för regional utveckling (A7-0065/2014), och av följande skäl:

A.  Affärsbankerna är enligt kommissionen den största finansieringskällan i EU. De står för mer än 75 procent av den finansiella förmedlingen.

B.  Den globala finanskrisen och statsskuldskrisen i EU har väsentligt hindrat den finansiella förmedlingsprocessen och den europeiska finanssektorns förmåga att kanalisera sparande till långsiktiga investeringsbehov, till följd av det svaga makroekonomiska läget.

C.  Offentliga investeringar har en viktig roll att spela som drivkraft för långsiktiga investeringar. Såsom det framgick av kommissionens nyligen genomförda undersökningar(4) fick budgetkonsolideringsåtgärderna en mycket allvarlig inverkan på långsiktiga investeringar. Detta gällde särskilt när åtgärderna samordnades på EU-nivå, på grund av spridningseffekter och en positiv finanspolitisk multiplikatoreffekt.

D.  Internationella konkurrenter till EU, såsom Förenta staterna och Japan, har bibehållit en hög offentlig investeringsnivå, medan EU:s politik har lett till mycket låga offentliga investeringar.

E.  Det råder en konstant brist på förtroende och en stor ovilja att ta risker bland både privata och institutionella investerare.

F.  De låga räntorna och de åtminstone för en överskådlig framtid låga tillväxtprognoserna samt den ekonomiska osäkerheten har i betydande omfattning minskat såväl tillgången till långsiktig finansiering som riskbenägenheten för långsiktiga projekt.

G.  Begränsade offentliga budgetar i medlemsstaterna har hämmat den offentliga sektorns förmåga att investera i infrastruktur.

H.  Parlamentet har flera gånger efterlyst en lagstiftningsakt om omstrukturering av företag (redan i januari 2013) för att möjliggöra en långsiktig planering för företagen.

I.  Den generellt ökande arbetslösheten, och i synnerhet ungdomsarbetslösheten, förblir ett allvarligt hot mot ekonomisk och social konvergens på EU-nivå.

Allmänna synpunkter

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att starta en bred debatt om hur man bäst kan främja tillgång till långsiktig finansiering och hur man kan förbättra och diversifiera det finansiella förmedlingssystemet för långsiktiga investeringar i EU. Parlamentet betonar emellertid att konkreta framsteg måste göras så snart som möjligt för att öka de långsiktiga investeringarna och skapa sysselsättning i EU. Parlamentet framhåller att definitionen av långsiktig finansiering bör vara balanserad och omfatta stabila ansvarsförbindelser för att långsiktiga tillgångar ska kunna hanteras utan risk för alltför stor likviditet.

2.  Europaparlamentet betonar att långsiktiga investeringar överensstämma med realekonomins behov för att skapa den nödvändiga grunden för den kontinuerliga och hållbara ekonomiska tillväxt och det sociala välbefinnande som behövs för att skapa ett konkurrenskraftigt, hållbart och innovativt EU för alla.

3.  Europaparlamentet noterar de särskilda omständigheterna på lokal och regional nivå och efterlyser ett effektivt samarbete mellan EU-institutionerna, medlemsstaterna och lokala och regionala myndigheter i syfte att underlätta gränsöverskridande projekt och inrättandet av en långsiktig investeringskultur i hela EU.

4.  Europaparlamentet betonar att långsiktiga investeringar måste överensstämma med målen i Europa 2020-strategin för tillväxt, 2012 års uppdatering av industripolitiken, initiativet Innovationsunionen och Fonden för ett sammanlänkat Europa.

5.  Europaparlamentet betonar att utbildningskostnader bör behandlas som långsiktiga investeringar.

6.  Europaparlamentet noterar att ekonomins förmåga att finansiera långsiktiga investeringar beror på den offentliga och den privata efterfrågan, som båda är mycket låga i EU, samt på dess investeringskultur och förmåga att generera besparingar och dra till sig och behålla inhemskt och utländskt direktinvesteringskapital.

7.  Europaparlamentet betonar att långsiktiga investeringar spelar en mycket viktig roll för att stabilisera finansmarknaderna genom konjunkturutjämnande investeringar och främjar därmed en hållbar ekonomisk tillväxt.

8.  Europaparlamentet konstaterar att bankerna i EU står för mer än 75 procent av den långsiktiga finansieringen, vilket skapar ett avsevärt beroende av denna finansieringskälla. I Förenta staterna står bankerna för mindre än 20 procent av all långsiktig finansiering, som till största delen säkerställs genom välutvecklade kapitalmarknader.

9.  Europaparlamentet noterar att EU:s finansiella system kommer att bli mer motståndskraftigt med ett större urval av finansieringskällor och instrument utanför banksektorn som tillgodoser spararnas behov och företagens långsiktiga finansieringsbehov.

10.  Europaparlamentet konstaterar att om EU:s mål på området för klimat och energi ska kunna uppnås måste fördelningen av tillgångar drivas i riktning mot långsiktiga miljövänliga investeringar.

11.  Europaparlamentet understryker att konsolideringen av de offentliga finanserna är den främsta prioriteringen inom ramen för statsbudgeten för att säkerställa och återupprätta efterlevnad av stabilitets- och tillväxtpakten och ”tvåpacket”. Parlamentet stöder därför initiativet för att öka de privata investeringarna i långsiktig finansiering.

Hinder för en smart och hållbar tillväxt för alla

12.  Europaparlamentet noterar att den offentliga finansieringen begränsas av långsam ekonomisk tillväxt, bristfällig förvaltning av den offentliga budgeten och beviljande av statligt stöd för att rädda finansinstitut.

13.  Europaparlamentet noterar att vissa länder har mycket svårt att få, eller till och med nekas, tillgång till kapitalmarknaderna på grund av de tidigare årens överdrivna skuldpolitik, samtidigt som kapitalmarknaderna har varit den huvudsakliga orsaken till den aktuella krisen. Parlamentet noterar vidare att det i många medlemsstater har blivit betydligt svårare för små och medelstora företag att få tillgång till kapital, eftersom affärsbankerna endast beviljar lån till överdrivet stränga villkor.

14.  Europaparlamentet noterar att vissa investerare från bank- och försäkringssektorn behöver anpassa sina affärsmodeller till nya och skärpta regler. Parlamentet påpekar att dessa regler syftar till att stärka finansieringen av realekonomin och bör bidra till de övergripande EU-målen för en hållbar och smart ekonomi för alla.

15.  Europaparlamentet noterar att investerare också kan avskräckas från att investera i vissa sektorer på grund av risken för regeländringar som påtagligt kan förändra ett projekts ekonomi.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med Europeiska systemrisknämnden bedöma systemriskerna för kapitalmarknaderna och för samhället i stort till följd av bördan av obrännbara koltillgångar. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en rapport om denna bedömning som en uppföljning av sin grönbok.

17.  Europaparlamentet noterar att de nuvarande konkurslagarna i EU är uppsplittrade och att de i vissa fall kan avskräcka från gränsöverskridande investeringar och begränsa investerarnas möjligheter att återfå sitt kapital om ett projekt misslyckas. Parlamentet varnar för en kapplöpning efter lägsta möjliga investerarskydd, vilket måste undvikas. Parlamentet är medvetet om att konkursbestämmelserna omfattas av medlemsstaternas behörighet.

Alternativa finansieringsmekanismer

18.  Europaparlamentet konstaterar att affärsbankerna sannolikt kommer att förbli en huvudsaklig finansieringskälla. Det är viktigt att medlemsstaterna inrättar nya källor som kan komplettera de befintliga mekanismerna och minska finansieringsklyftan, och samtidigt ser till att det finns en lämplig lagstiftnings- och tillsynsram som anpassad till realekonomins behov. Parlamentet beklagar att börsintroduktionerna har minskat i EU under de senaste tjugo åren, vilket hämmar tillväxt, skapande av sysselsättning, innovation och stabilitet. Parlamentet noterar att börsnoterade små och medelstora företag skapar en stor andel av arbetstillfällena i EU och beklagar de negativa konsekvenserna av dessa företags begränsade tillgång till kapital under sin tillväxt.

19.  Europaparlamentet föreslår att man överväger införandet av ett investeringsavsnitt i EU:s budget.

20.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens lagstiftningsförslag om långsiktiga investeringsfonder. Parlamentet konstaterar att fondernas tänkta utformning innebär att de huvudsakligen riktar sig till institutionella investerare. Parlamentet påpekar att det i EU:s regelsystem om alternativa investeringsfonder, riskkapital och sociala investeringsfonder också finns lämpliga investeringsmodeller.

21.  Europaparlamentet betonar de nya innovativa finansiella instrumentens stärkta roll inom alla verksamhetsområden och alla fonder som ingår i EU:s struktur- och investeringsfonder. Parlamentet understryker att finansiella instrument spelar en allt viktigare roll inom sammanhållningspolitiken mot bakgrund av de dåliga lånemöjligheterna för investeringar i realekonomin. Parlamentet uppmanar kommissionen att garantera rättslig klarhet och transparens när det gäller de nya finansiella standardinstrumenten och att stärka banden med Europeiska investeringsbankens (EIB) lånemöjligheter.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en förbättrad europeisk ram för mindre likvida investeringsfonder i syfte att kanalisera de privata hushållens kortsiktiga likviditet till långsiktiga investeringar och tillhandahålla ytterligare en pensionslösning.

23.  Europaparlamentet uppmuntrar de berörda parterna att vidareutveckla EU:s och Europeiska investeringsbankens initiativ om projektobligationer för att öka finansieringen av stora europeiska infrastrukturprojekt inom transport-, energi- och IT-sektorerna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta nationella projektobligationsinitiativ som stöds av garantisystem. Parlamentet påminner om att offentliga garantier endast bör beviljas enligt stränga villkor som syftar till att säkerställa ett adekvat utbud av kollektiva nyttigheter.

24.  Europaparlamentet anser att offentlig-privata partnerskap kan vara ett verksamt och kostnadseffektivt sätt att underlätta samarbete mellan den offentliga och den privata sektorn för vissa investeringar, i synnerhet för infrastrukturprojekt. Parlamentet konstaterar att det finns ett stort behov av expertis på hög nivå för att möjliggöra lämpliga lösningar i fråga om urval, utvärdering, utformning, långsiktig planering och finansieringslösningar för sådana projekt.

25.  Europaparlamentet anser att långsiktiga offentliga investerare (nationella, regionala eller multilaterala utvecklingsbanker och offentliga finansinstitut) i hög grad kan stimulera privata investeringar i syfte att ge små och medelstora företag tillgång till finansiering och verka som katalysatorer för långsiktig finansiering till företag av bredare allmänt intresse och av strategisk betydelse, det vill säga företag som skulle tillföra ett mervärde till de allmänpolitiska målen för ekonomisk tillväxt, social sammanhållning och miljöskydd. Parlamentet understryker vikten av ansvarsskyldighet, transparens och demokratiskt ägarskap för de önskvärda långsiktiga investeringsmålen och de investeringsfrämjande mekanismerna.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i ett uppföljningsdokument undersöka och utarbeta en harmoniserad metod för långsiktig värdering av projekt av allmänt intresse som stöds med offentliga resurser på EU-nivå och nationell nivå.

27.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att skapa lämpliga nätverk för samarbete och informationsutbyte och att inrätta nationella eller regionala långsiktiga offentliga investerare, som kan dra lärdom av de redan etablerade institutionernas bästa praxis. Parlamentet understryker i detta sammanhang att sådana nationella eller regionala utvecklingsbanker, som ofta är uppbyggda som kooperativ, har fortsatta att erbjuda tillförlitlig finansiering till regionala och lokala ekonomier under den nuvarande krisen. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka sitt stöd till finansinstitut av denna typ.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka hur man kan ge stöd till medlemsstater som behöver finansiellt och tekniskt stöd för att inrätta långsiktiga nationella och regionala offentliga investerare och att utforska möjligheten att införa en garantimekanism på EU-nivå för de långsiktiga nationella offentliga investerarna.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att undersöka möjligheterna för olika former av sammanslutnings- och samutnyttjandeteknik i syfte att förbättra utsikterna för småskaliga sociala projekt och andra infrastrukturprojekt att säkra nödvändiga investeringar.

30.  Europaparlamentet noterar att gräsrotsfinansiering snabbt har blivit vanligare och anser att detta kan medföra nya möjligheter. Parlamentet betonar emellertid att investerarskydd och transparens måste respekteras.

31.  Europaparlamentet anser att institutionella investerare – försäkringsbolag, pensionsfonder, familjeföretag, värdepappersfonder och stiftelser – är lämpliga och pålitliga källor till långsiktig finansiering, eftersom deras affärsmodeller har längre tidshorisonter. Parlamentet understryker att lämpliga tillsynskrav för dessa institutionella investerare behöver finslipas och kalibreras för att främja långsiktiga investeringar för en smart och hållbar realekonomi för alla.

32.  Europaparlamentet betonar att tillgången till kapitalmarknaderna måste förbättras genom nya finansieringskällor såsom börsintroduktioner, gräsrotsfinansiering, person‑till‑person‑lån och (säkerställda) obligationer eller genom nya marknadssegment. Parlamentet uppmanar EU att utvärdera och bygga vidare på framgångsrika nationella initiativ i syfte att identifiera och avlägsna hinder för börsintroduktioner. Parlamentet stöder införandet av klassificeringen av tillväxtmarknader för små och medelstora företag i direktivet om marknader för finansiella instrument. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja utvecklingen av dessa marknader genom översynen av prospektdirektivet. Parlamentet uppmanar också kommissionen att överväga en direktoratöverskridande strategi för att undersöka hur offentliga marknader kan förbättras för små och medelstora företag och hur direktivet om handlingsplanen för finansiella tjänster kan diversifiera investerargruppen.

33.  Europaparlamentet stöder regleringsansträngningar i syfte att säkra värdepapperiserade tillgångar av hög kvalitet, samtidigt som man undviker mycket komplexa strukturer, överdriven återvärdepapperisering och fler än tre trancher. Parlamentet noterar att det finns utrymme för mer standardisering och transparens när det gäller de underliggande riskerna. Parlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska centralbanken att ingående följa och aktivt delta i verksamheten i Internationella organisationen för värdepapperstillsyn och arbetsgruppen för värdepapperisering inom rådet för finansiell stabilitet. Parlamentet noterar att det saknas en konsekvent strategi och efterlyser därför utvecklingen av ett övergripande regelverk och en definition av ”högkvalitativ värdepapperisering”. Parlamentet anser att högkvalitativ värdepapperisering kan spela en viktig roll för finansiell förmedling av både långsiktiga och kortsiktiga tillgångar och kan vara särskilt fördelaktig för små och medelstora låntagare.

34.  Europaparlamentet noterar att värdepapperisering var en av de bidragande faktorerna till krisen, eftersom det långsiktiga ansvaret för riskerna var utspritt längs hela värdepapperiseringskedjan. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att fortsätta att stärka både banksystemet, däribland kooperativa och offentliga sparbanker, och bankernas förmåga att få tillgång till långsiktig återfinansiering för att täcka sina långsiktiga investeringar.

35.  Europaparlamentet välkomnar Europeiska investeringsfondens kreditförstärkningsverksamhet och ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation, som ska generera ytterligare finansiering för små och medelstora företag.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att minska den onödiga administrativa och regleringsmässiga bördan, och framför allt att ta hänsyn till de små och medelstora företagens och entreprenörernas särdrag. Parlamentet välkomnar antagandet av ”Small Business Act” för Europa och programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme) samt Horisont 2020-programmet. Parlamentet noterar att fragmenteringen av finansmarknaderna har gjort finansieringen av småföretagssektorn svårare och mer betungande.

37.  Europaparlamentet rekommenderar att EIB inrättar en särskild avdelning för finansiering av små och medelstora företag med skräddarsydda lånevillkor.

38.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens krav på att använda riskkapital, i enlighet med direktivet om alternativa fondförvaltare och förordningen om europeiska riskkapitalfonder, som en alternativ finansieringskälla, särskilt för företag i uppstarts- och tillväxtfaserna. Parlamentet konstaterar att det för närvarande finns starka skatteincitament som favoriserar finansiering med lån. Parlamentet anser att riskkapitalbolag kan ge värdefullt icke-finansiellt stöd, bland annat konsulttjänster, finansiell rådgivning, marknadsföringsstrategi och utbildning. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare utvärdera dessa företags roll i finansieringen av EU:s ekonomi. Parlamentet uppmanar kommissionen att arbeta för att få bort alla förutfattade meningar i fråga om aktier i de olika nationella, europeiska och globala ekonomierna.

Regelverk

39.  Europaparlamentet understryker att ett investerarvänligt företagsklimat med en stark drivkraft till tekniska framsteg är en förutsättning för att EU ska bli ett attraktivt investeringsområde för utländska direktinvesteringar. Parlamentet betonar att den fria rörligheten för kapital behöver främjas, både inom EU och mellan EU och tredjeländer, så att Europa kan få tillgång till globala kapitalansamlingar. Parlamentet vill i detta sammanhang särskilt uppmärksamma vikten av att se till att direktivet om förvaltning av alternativa investeringsfonder genomförs på ett sätt som främjar utländska investeringar i EU.

40.  Europaparlamentet anser att det är viktigt för investerare att kunna välja mellan många attraktiva investeringsprodukter så att de kan diversifiera sina investeringar.

41.  Europaparlamentet betonar att man måste få stopp på den överdrivna kortsiktigheten bland investerarna och arbeta mot en ansvarsfull investeringskultur som främjar långsiktiga investeringar i Europa.

42.  Europaparlamentet understryker behovet av att främja en gemensam förståelse av att finansiell stabilitet och tillväxt inte utesluter varandra, utan snarare är ömsesidigt beroende av varandra och utgör en viktig grund för att man ska kunna bygga upp och stärka investerarnas förtroende på lång sikt.

43.  Europaparlamentet understryker vikten av finansiell utbildning och kunniga investerare i samband med inrättandet av en långsiktig investeringskultur i EU, och framhåller att EU‑lagstiftningen kan spela en viktig roll i detta avseende.

44.  Europaparlamentet betonar att ett enhetligt regelverk och rättslig förutsägbarhet är oumbärligt för en fungerande inre marknad för finansiella tjänster. Parlamentet anser att nuvarande och framtida reformer av regelverket bör bedömas omsorgsfullt och att följderna noggrant måste övervakas. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att påskynda inrättandet av bankunionen i syfte att minska fragmenteringen av finansmarknaderna. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att slutföra den inre marknaden för tjänster för att frigöra dess fulla potential.

45.  Europaparlamentet efterlyser incitament för att främja långsiktigt aktieinnehav, t.ex. extra rösträtter i styrelser, extra aktier eller högre utdelning.

46.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant utvärdera den sammanlagda effekten av redan slutförd och pågående finansiell reglering av långsiktiga investeringar.

47.  Europaparlamentet välkomnar utvecklingen i de pågående förhandlingarna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar. Parlamentet noterar dessa förhandlingars betydelse för att stärka politik och åtgärder i syfte att öka investeringarna mellan Förenta staterna och EU till stöd för skapande av arbetstillfällen, hållbar ekonomisk tillväxt och internationell konkurrenskraft.

48.  Europaparlamentet anser att en särskild konsekvensbedömning av långsiktig finansiering bör ingå i alla lagstiftningsförslag som avser reglering av finansiella tjänster.

49.  Europaparlamentet stöder kommissionens begäran till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten om att undersöka den potentiella kalibreringen av vissa bestämmelser om kapitalkrav i Solvens II-ordningen för att undvika eventuella hinder för långsiktig finansiering. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra fullständiga samråd om de föreslagna kalibreringarna innan nuvarande lagstiftning ändras.

50.  Europaparlamentet upprepar sitt krav på att man i förslaget till förordning om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag ger en lämplig riskvikt till exponeringar som helt och hållet säkrats genom panträtt på kritiska infrastrukturprojekt inom områdena transport, energi och kommunikation. Parlamentet anser att man i ny lagstiftning bör ta hänsyn till långsiktiga investerares krav, utvärdera riskerna med finansiella tillgångar genom att räkna in ansvarsförbindelsers natur och varaktighet och erkänna de positiva effekterna av stabila ansvarsförbindelser.

51.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att försöka få till stånd ett utökat internationellt samarbete och internationell konvergens på området för långsiktiga investeringar genom att föra en dialog globalt både i G20 och i rådet för finansiell stabilitet.

52.  Europaparlamentet anser att investeringar i långsiktiga tillgångar kräver gedigen kunskap och bedömning av de långsiktiga risker som är förknippade med dem. Parlamentet understryker därför att investerare behöver bygga upp stark expertkunskap och god riskhantering för att skydda sina långsiktiga åtaganden.

53.  Europaparlamentet anser att sunda redovisningsprinciper som är förenliga med de långsiktiga målen för institutionella investerare, såsom övergången till en klimatvänlig ekonomi, kan göra den finansiella informationen mer transparent och enhetlig och bör systematiskt återspegla den ekonomiska strategi som tillämpas av de långsiktiga investerarna. Parlamentet betonar emellertid att genomförandet av dessa redovisningsprinciper inte får leda till att det skapas incitament för procykliska strategier. Parlamentet uppmanar bestämt International Accounting Standards Board (IASB) att beakta risken för procyklikalitet när man ser över sin marknadsvärderings- och modellvärderingspraxis och att beakta vikten av försiktighet i samband med översynen av sin konceptuella ram. Parlamentet anser att offentliggörande av tydliga och standardiserade icke-finansiella uppgifter om stora företag kan öka transparensen och främja ett mer investerarvänligt klimat.

54.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att noggrant följa G20:s arbete med förslag för att skapa en multilateral investeringsram som fastställer miniminormer och ändrar vissa regler om långsiktiga investeringar och redovisning till verkligt värde i syfte att åtgärda kortsiktiga fluktuationer och volatilitet och därmed främja gränsöverskridande investeringar.

55.  Europaparlamentet anser att det finns ett stort behov av ett förutsägbart skatteklimat som undanröjer hindren för långsiktiga investeringar. Parlamentet noterar att vissa skatteincitament och skattelättnader kan vara viktiga för att främja investeringar. Parlamentet vill främja utbyte av bästa praxis och betonar att den inre marknaden kräver transparens och bättre samordning av den nationella skattepolitiken för att underlätta gränsöverskridande investeringar och undvika både dubbelbeskattning och dubbel utebliven beskattning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att bedöma möjligheten att bevilja skatteförmåner för avkastning på hållbara infrastrukturprojekt eller andra skatteincitament och skattelättnader för att främja långsiktiga investeringar.

56.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i samarbete med lokala och regionala myndigheter se över sina verktyg för budgetplanering och utarbeta och offentliggöra egna nationella infrastrukturplaner för att ge investerare och andra intressenter utförlig information och skapa större säkerhet och framförhållning kring framtida projekt. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra det möjligt för medlemsstaterna att utveckla metoder för att standardisera uppgifter om infrastrukturprojekt och göra dem tillgängliga via ett centralt datalager.

57.  Europaparlamentet anser att det krävs en stabil sektorspecifik lagstiftningsram för koncessionshavare av omfattande transportinfrastruktur som inte finansieras med statliga medel för att, med stöd av ett lämpligt avgiftssystem, möjliggöra tillgång till nödvändig finansiering, täcka kostnaderna på lång sikt och säkra tillräcklig avkastning på investeringarna.

58.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma effekterna av medlemsstaternas skatteincitament för långsiktig finansiering och för energiövergången och att fastställa bästa metoder när det gäller att skilja mellan lägre kapitalkostnader för miljövänliga investeringar och högre kapitalkostnader för investeringar i projekt som är oförenliga med övergången till en hållbar energiförsörjning.

59.  Europaparlamentet begär att små och medelstora företag ska ges prioriterad tillgång till europeiska långsiktiga investeringsfonder, eftersom de utgör ryggraden i tillväxt och jobbskapande inom EU. Parlamentet anser att denna tillgång bör åtföljas av en förenkling av ansökningsförfarandena. Parlamentet understryker vikten av att säkerställa enklare tillgång till finansiering under ett företags hela livscykel för att skapa och bevara hållbara arbetstillfällen av hög kvalitet.

60.  Europaparlamentet ber kommissionen och medlemsstaterna att uppmana pensionsfonderna att fatta socialt ansvarsfulla investeringsbeslut som är förenliga med europeiska och internationella bestämmelser om mänskliga rättigheter och sociala och miljömässiga normer, inbegripet relevanta riktlinjer och principer från OECD och FN. Parlamentet påminner om att kommissionens planer på att se över direktivet om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut inte får innebära att en hållbar långsiktig finansiering missgynnas.

61.  Europaparlamentet understryker behovet av en bättre finansiell reglering och övervakning för att skydda arbetstagarna, skattebetalarna och realekonomin mot framtida marknadsmisslyckanden.

62.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra kommunikationerna och förbindelserna med EIB när det gäller utformningen av skräddarsydda lån och garantisystem. Parlamentet uppmuntrar EIB till nära samarbete med medlemsstaterna och regionerna vid genomförandet av nya innovativa finansieringsinstrument via de europeiska struktur- och investeringsfonderna och att fortsätta stödja den investeringsstrategi som är inriktad på den sociala ekonomin. Parlamentet uppmanar dessutom EIB att även överväga möjligheten till ökad flexibilitet vid fastställandet av storleken på och bestämmelserna för skräddarsydda lån och andra relaterade system, så att de i största möjliga utsträckning kan bli förenliga med de finansieringsinstrument som erbjuds genom de europeiska struktur- och investeringsfonderna, särskilt när det gäller lämplig finansiering för unga företagare och sociala företag.

o
o   o

63.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT C 377 E, 7.12.2012, s. 102.
(2) EUT L 115, 25.4.2013, s. 1.
(3) EUT L 174, 1.7.2011, s. 1.
(4) http://ec.europa.eu/economy_finance/publications/economic_paper/2013/pdf/ecp506_en.pdf

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy