Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2006/2583(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :

Ingivna texter :

B6-0340/2006

Debatter :

PV 13/06/2006 - 13
CRE 13/06/2006 - 13

Omröstningar :

PV 15/06/2006 - 9.6
CRE 15/06/2006 - 9.6
Röstförklaringar

Antagna texter :

P6_TA(2006)0269

Debatter
Torsdagen den 15 juni 2006 - Strasbourg EUT-utgåva

10. Röstförklaringar
PV
  

- Betänkande: Morillon (A6-0169/2006)

 
  
MPphoto
 
 

  David Casa (PPE-DE), skriftlig. – (EN) Målet med detta betänkande är att hjälpa dem som är engagerade i sektorn och att ge dem möjlighet att driva sina företag på ett smidigare sätt och koncentrera sitt arbete till själva drivandet av verksamheten. Detta gäller särskilt små och medelstora företag.

Detta kommer att förenkla lagstiftningen och eliminera den onödiga byråkratin på ett inte obetydligt sätt.

Jag är säker på att medlemsstaterna också kommer att välkomna detta förslag eftersom det kommer att minska deras arbetsbörda avsevärt.

I förslaget har man tagit hänsyn till att alla länder som har en aktiv fiskesektor är strukturerade olika och därför har olika behov. Vi kommer att befinna oss i ett läge där vi kan säkerställa en samordnad sammanställning av uppgifter. Dessutom kommer dessa uppgifter att göras lättillgängliga för alla inblandade.

Jag håller med föredraganden om att en kostnadseffektiv analys av systemet bör införas, liksom rapporter om bästa praxis för att minska arbetsbördan för de nationella myndigheterna, och därmed höja kvaliteten på uppgifterna och göra dem mer användbara.

 
  
  

- Betänkande: Buzek (A6-0202/2006)

 
  
MPphoto
 
 

  Zita Pleštinská (PPE-DE).(SK) Mina damer och herrar! Jag är mycket besviken över Europaparlamentets ståndpunkt om etiska frågor. Framför allt är jag emot finansieringen av forskning där man använder mänskliga embryon för fortplantningsändamål, något som är förbjudet i vissa medlemsstater och som står i strid med skyddet av mänskligt liv från befruktningen till den naturliga döden. Trots dessa reservationer har jag röstat för Buzeks betänkande om det sjunde ramverksprogrammet, eftersom jag inser hur viktigt det är för EU:s framtid och EU:s önskan att bli den mest konkurrenskraftiga globala ekonomin.

Jag betraktar detta program som något av en vägvisare till Lissabonstrategin. Det ger mig hopp om att anslag till forskning och utveckling kommer att hjälpa EU att behålla sina forskarbegåvningar, och att de kommer att användas för att utveckla högkvalitativa projekt, som syftar till att förbättra EU-medborgarnas livskvalitet inom sektorerna för miljö, transport, energi och hälsovård. Tillåt mig att använda mitt eget land som exempel. Slovakien är beroende av det sjunde ramverksprogrammet, bland annat för att avsluta uppförandet och inrättandet av ett cyklotronterapicenter. Denna anläggning kommer att användas för behandling av olika cancerformer med djupbestrålning med protoner, vilket anses vara mycket mindre invasiv än konventionell strålbehandling. Hittills har över fyrtiotusen patienter behandlats med denna mycket effektiva och moderna behandlingsteknik.

 
  
MPphoto
 
 

  Gutiérrez-Cortines (PPE-DE).(ES) Herr talman! Jag vill gratulera EU: medborgarna och forskarna till godkännandet av Jerzy Buzeks betänkande om det sjunde ramprogrammet.

Jag anser att det innebär ett hopp för alla som tror på grundforskning, med inrättandet av det europeiska forskningsrådet, och på den mest avancerade pionjärforskningen, trots alla risker den innebär.

Jag anser också att den innebär ett stöd för små och medelstora företag och hopp för alla som är beroende av forskning inom hälsoområdet, något som har betonats i hög grad och som har fått ökade budgetanslag inom programmet, dessutom med stöd från alla politiska partier.

Jag anser att vi befinner oss i en hoppfull situation. Vi måste nu uppmuntra forskarna att ansluta sig till projektet, uppmana universiteten och regionerna att förena sig i denna gemensamma uppgift, så att vi därigenom kan arbeta tillsammans till nytta och gagn för alla.

Dessutom är det ett mycket mer flexibelt och öppet program än de föregående och innebär att humaniora, det historiska arvet och andra kulturella aspekter har tagit med på ett entusiastiskt sätt. Jag gratulerar alla.

 
  
MPphoto
 
 

  Lapo Pistelli (ALDE).(IT) Herr talman! Ett brett, praktiskt taget enhälligt samförstånd uppnåddes av parlamentet i förmiddags om det sjunde ramprogrammet. Som vi vet gör EU en betydande ekonomisk ansträngning i enlighet med Lissabonstrategin.

Mina kolleger lade säkert märke till den breda debatt som väcktes genom artikel 6 om bioetik, varigenom kompromissändringsförslaget som lades fram av utskottet för industrifrågor, forskning och energi godkändes med en marginal på något över 40 röster, vilket förvisso är en god marginal, även om den inte utgör en majoritet. Samtidigt förkastades strängare ändringsförslag om detta ämne med mindre än 20 röster, till exempel Angelika Nieblers ändringsförslag om stamceller, som verkade rimligare för vissa av oss.

Den italienska delegationen från Margheritapartiet stödde dessa ändringsförslag. Med denna röstförklaring vill jag framhäva det faktum att den intensiva debatt som väcktes av en fråga som faktiskt gäller mindre än 1 procent av våra medel tvingar parlamentet och kommissionen att anta försiktighetsprincipen, för att inte undervärdera den inverkan frågan har på den allmänna opinionen, som vi hänvisar till när vi söker samförstånd för EU.

 
  
MPphoto
 
 

  Rübig (PPE-DE).(DE) Herr talman! Jag vill på tydligast möjliga sätt framhäva att medlemmarna av Österrikiska folkpartiet stöder den tydliga ståndpunkt som har intagits av den federala regeringen i euratomfrågan, och att deras sätt att rösta överensstämmer med resultatet av folkomröstningen i Österrike. Jag beklagar att Angelika Nieblers förslag om de etiska frågorna avslogs. Delegationen från Österrikiska folkpartiet förklarar sig vara helt emot den destruktiva embryoforskningen.

 
  
  

- Betänkande: Buzek (A6-0203/2006)

 
  
MPphoto
 
 

  Andreas Mölzer (NI).(DE) Herr talman! Jag anser att kärnlobbyn försöker tillskansa sig ytterligare miljarder för kärnkraftsprojekt genom ohållbara löften om en ren, säker och miljövänlig energilösning och genom att undanhålla de verkliga kostnaderna.

Kärnforskningsbudgetarna är sju till åtta gånger större än de penningsummor som läggs på förnybara energier och förnybara energikällor. Om de verkliga kostnaderna räknas med, till exempel de som gäller hanteringen av kärnavfall och de kostnader som följer av eventuell radioaktiv kontaminering, framgår det att kärnenergi inte bara är ytterst farligt utan också olönsamt.

Jag anser att inga nya pengar bör anslås till kärnenergi. I stället bör pengarna användas för att öka de förnybara energikällorna och förbättra energieffektiviteten.

 
  
MPphoto
 
 

  Jörg Leichtfried (PSE).(DE) Herr talman! Som ståndaktig motståndare till kärnteknik och energiproduktion med kärnteknik var det naturligt för mig att till sist rösta mot Jerzy Buzeks betänkande. Jag ville också rösta mot ändringsförslag 24, men det verkade som om röstanordningen inte fungerade. Jag vill därför upprepa att jag röstade mot ändringsförslag 24.

 
  
MPphoto
 
 

  James Hugh Allister (NI), skriftlig. – (EN) Jag använde min röst för att stödja ändringsförslagen 354 och 352 som ett sätt att opponera mig mot finansiering av forskningsverksamhet som syftar till att klona mänskliga embryon. Utskottets förslag minskar skyddet i kommissionens ursprungliga förslag genom att tillåta finansieringen av forskning på så kallade överflödiga embryon. Det innehöll inget förbud mot finansieringsverksamhet som skulle gå emot konventionen om mänskliga rättigheter och biomedicin (dvs. kloning i forskningssyfte och manipulering av könscellernas arvsmassa). Jag framhåller även starkt att nationella normer och lagstiftning inte får åsidosättas eller försvagas av EU-verksamheter, t.ex. EU-finansierad forskning.

 
  
MPphoto
 
 

  Hiltrud Breyer (Verts/ALE), skriftlig. (DE) Europaparlamentets beslut vid första behandlingen är en katastrof. Parlamentet har inte lyckats sätta upp tydliga, etiska gränser för Europeiska kommissionen när det gäller forskningspolitiken. Den knappa utgången av omröstningen gör dock att man kan hoppas att detta kan rättas till i rådet och vid andra behandlingen.

Det är ett tecken på otillräcklighet att parlamentet inte har använt möjligheten att stödja etiskt okomplicerade och mycket lovande alternativ. Det är oacceptabelt att placera mänskliga embryon på samma nivå som råmaterial. Det finns risk för att det mänskliga livet kommersialiseras och att kvinnor utnyttjas för äggdonationer. Finansieringen av forskningen om stamceller från embryon kan dessutom underminera förtroendet för EU om värden som mänsklig värdighet och mänskliga rättigheter så uppenbart underordnas ekonomiska intressen.

Det skulle vara skandalöst att fortsätta att förvänta sig att de tyska skattebetalarna ska finansiera projekt som är förbjudna enligt tysk lag. Redan under det nuvarande sjätte ramprogrammet finansieras sex projekt som inte är i överensstämmelse med tysk lagstiftning, i strid med löften till Europaparlamentet.

Rådet är nu med på noterna när det gäller att rätta till denna prekära etiska situation. Den federala tyska regeringen måste göra det klart att detta strider mot subsidiaritetsprincipen och att det är mycket problematiskt att medfinansiera forskning av det här slaget som är så etiskt laddad och som inte överensstämmer med rättsläget i Tyskland.

 
  
MPphoto
 
 

  Proinsias De Rossa (PSE), skriftlig. – (EN) Jag stöder uppmaningen i Jerzy Buzeks betänkande om att fortsätta med INTAS-programmet (Internationella sammanslutningen för främjandet av samarbete med forskare från de nya oberoende staterna i f.d. Sovjetunionen) och om att dess verksamheter ska finansieras av de särskilda programmen ”samarbete”, ”människor” och ”kapacitet”. INTAS är det enda gemensamma europeiska, EU-finansierade programmet som är vigt åt vetenskapligt samarbete med länderna i före detta Sovjetunionen, och ska bl.a. involvera Irlands och Nordirlands forskarsamhällen. Det bör fortsätta.

Forsknings- och yrkesutbildningsnätverken bör också fortsätta, särskilt det flexibla stöd de har gett inom ramen för femte ramprogrammet och sjätte ramprogrammet till en positiv blandning av både ”forskare som nyligen inlett sin forskarutbildning” och ”erfarna forskare”. Forskare som nyligen har inlett sin forskarutbildning kan dra nytta av praktiskt stöd och råd från de mer erfarna forskarna. Forskarnas rörlighet brukar också öka när det finns en blandning av sådana forskare. Detta tillvägagångssätt bör också fortsätta.

 
  
MPphoto
 
 

  Brigitte Douay (PSE), skriftlig. – (FR) Unionens tillväxt och konkurrenskraft beror i stor utsträckning på dess förmåga att utveckla forskning och nyskapande. I Lissabon 2000 lovade stats- och regeringscheferna att verka för ett kunskapsbaserat Europa och att avsätta 3 procent av BNI för detta från 2010.

I Buzekbetänkandet – som jag röstade för i torsdags – betonas syftena och utmaningarna för det sjunde ramprogrammet för FTU. Jag tycker att det finns två kapitel som är särskilt viktiga, om regional utveckling: kunskapsregionerna och stödet till små och medelstora företag. Forskningspotentialen i unionens regioner måste stärkas genom att regionala forskningskluster som sammankopplar universitet, forskningscentrum, företag och regionala myndigheter främjas. I betänkandet rekommenderar man också att de små och medelstora företagens kapacitet för nyskapande ska stärkas genom att de uppmanas att gå med i nätverk och deras tillgång till ramprogrammet underlättas.

På så sätt syftar betänkandet till att göra forskningen till ett verkligt redskap för regional utveckling, även om det är beklagligt att de resurser som har anslagits till denna stora europeiska ambition har reducerats genom den bantningskur som budgetplanen har genomgått.

 
  
MPphoto
 
 

  Edite Estrela (PSE), skriftlig. – (PT) Jag röstade för Buzekbetänkandet om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013). Jag anser att investeringar i forskning och teknisk utveckling är avgörande för om Lissabonstrategin ska bli framgångsrik.

Investeringarna i forskning om klimatförändringar och dessas inverkan på naturkatastrofer och om andra energikällor än fossila bränslen måste ökas.

Jag anser att forskning om stamceller från embryon – ett mycket lovande forskningsområde som har givit mycket uppmuntrande resultat när det gäller att behandla sjukdomar som Parkinsons och Alzheimers – bör finansieras genom detta ramprogram efter rigorösa bedömningar av varje enskilt fall från de etiska kommittéernas sida.

 
  
MPphoto
 
 

  Glyn Ford (PSE), skriftlig. – (EN) Jag röstade för detta betänkande. EU:s framtid är avhängig av högteknologiska, högkvalificerade arbeten med högt mervärde. Dessa kommer att genereras genom höga nivåer av forsknings- och utvecklingsmedel nära marknaden. De nuvarande medlen är bättre men fortfarande otillräckliga, särskilt med hänsyn till den gemensamma jordbrukspolitikens absurda slöseri, där EU:s kor har mer att leva för, med två dollar om dagen, än vad 700 miljoner kineser har.

Jag ser också positivt på att utskottets ändringsförslag 66 gick igenom, som kommer att tillåta finansiering av stamcellsforskning såvida den har godkänts av medlemsstaternas lagar och genomgår stränga kontroller. Alla känner vi personer vars liv skulle kunna förändras med hjälp av stamcellsforskning. Jag vill varken beröva dem de politiska fördelarna eller driva iväg forskningen från Europa till Fjärran Östern.

 
  
MPphoto
 
 

  Duarte Freitas (PPE-DE), skriftlig. – (PT) Jag anser att det här dokumentet är ett av de viktigaste under den här valperioden, eftersom det handlar om den grundläggande frågan om finansiering av forskningsprojekt som har med teknisk utveckling inom ett antal olika verksamhetsområden att göra.

Jag välkomnar varmt ändringsförslagen i fiskeavsnittet som syftar till att skapa en större självständighet i förhållandet till sektorn. Med tanke på den kris som sektorn befinner sig i är dessa ändringsförslag ett positivt steg.

Det är bara mer och bättre teknik som kan göra det möjligt för Europas fiskesektor att nå lönsamhet och bli konkurrenskraftig.

Jag vill ge mitt fulla stöd till införandet av en separat utgiftskategori för fiske, ett hållbart utnyttjande av haven inom ramen för det sjunde ramprogrammet och alla de andra åtgärderna i betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Bruno Gollnisch (NI), skriftlig. – (FR) Kloning av människor måste förbjudas helt, av uppenbara etiska skäl. Vi kan inte låta det finnas några tvivel om detta. Tyvärr leder just det sjunde ramprogrammet och en del ändringsförslag som har lagts fram för oss i dag till tvivel, genom att man bara utesluter kloning i reproduktivt syfte från gemenskapsfinansiering och inte kloning i terapeutiskt syfte. Denna halv-legalisering är farlig. Den bygger på tanken att en människa innan hon är helt utvecklad kan betraktas som bara ett material, och detta är oacceptabelt.

Vidare ger det här programmet möjlighet att finansiera forskning om stamceller från embryon. Jag vet att en del av Europeiska unionens medlemsstater tillåter detta, vilket jag inte tycker om. Det är olämpligt att uttala sig om medlemsstaternas lagstiftning i samband med en omröstning om forskningsfinansiering. Emellertid bör inte länder som förbjuder dessa förfaranden tvingas att finansiera dem med gemenskapsmedel, och därför bör inte den här typen av forskning kunna utnyttja anslagen till det sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling.

Därför röstade vi emot de här bestämmelserna, medan vi stöder andra forskningsprogram som nämns i betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Hélène Goudin och Nils Lundgren (IND/DEM), skriftlig. – När vi tar ställning till olika frågor måste vi alltid begrunda om dessa verkligen bör avgöras på EU-nivå, inte som i detta fall hur EU skall kunna driva fram den forskning som ett etablissemang vill ha.

Det blir inte mer pengar till forskning för att medlemsländerna skickar dem via EU-myndigheter. Däremot blir det mer byråkrati och ökade kostnader. Institutionell konkurrens mellan länder för att finna goda lösningar leder till snabbare framsteg än centralstyrning på högre nivåer.

Den fråga som borde ha ställts är istället vad EU kan göra för forskning i Europa som inte länderna själva kan klara? I princip kan det begränsas till områden som fri rörlighet för forskare inom EU, forskningsnätverk och storskalig forskning på områden som fusionsenergi. Det är sådant som EU:s forskningspolitik bör begränsas till i enlighet med subsidiaritetsprincipen.

Vi kan således inte stödja stamcellsforskning på gemenskapsnivå, då den kan medföra att medlemsstater tvingas delta med finansiering av forskning som strider mot nationella lagar på området. Dock vill vi påpeka att vi är varma anhängare av de lagar och regler som gäller i Sverige för denna typ av forskning.

Eftersom avsaknaden av ett subsidiaritetsresonemang är påtaglig, har Junilistan röstat nej till betänkandet i dess helhet.

 
  
MPphoto
 
 

  Pedro Guerreiro (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Det finns en motsägelse i parlamentets ståndpunkt om det sjunde ramprogrammet för 2007-2013 när det gäller en del av retoriken omkring det och finansieringsnivån i det. Trots att EU vill vara ett samhälle som är inriktat på kunskap, forskning och teknik har EU:s budgetmedel för att genomföra dessa mål faktiskt skurits ned med omkring 21 miljoner euro jämfört med kommissionens ursprungliga förslag.

Jag vill också påpeka att det har gjorts försök att betrakta forskningen som en av många ”produkter” som ska lanseras på marknaden, och en mycket lönsam sådan, i samband med prioriteringarna för detta sjunde ramprogram. Med andra ord ser vi ett försök att kommersialisera forskningen i samband med sjunde ramprogrammet, till nackdel för den offentliga forskningen.

Även om det finns positiva punkter i det förslag som vi har på bordet i dag anser vi att prioriteringarna i ett så viktigt instrument också bör rymma offentlig forskning om sociala frågor, miljö, utbildning och hälso- och sjukvård. Därför är vi mycket besvikna över att ett antal förslag som syftade till att öka säkerheten på arbetsplatserna och förebygga arbetsrelaterade sjukdomar, samt användning av IKT för hållbar utveckling och social och ekonomisk sammanhållning tillbakavisades.

Därför röstade vi emot.

 
  
MPphoto
 
 

  Gay Mitchell (PPE-DE), skriftlig. – (EN) Jag är helt emot forskning med mänskliga embryon. Jag röstade för Giuseppe Garganis och Anna Záborskás ändringsförslag. Dessa ändringsförslag förkastades. Eftersom jag ansåg att det var rätt sak att göra, röstade jag sedan för Angelika Nieblers ändringsförslag på Garganis (och ledande kristna organisationers) inrådan. Jag gjorde det i tron att detta skulle begränsa forskningen till stamceller som skilts ut ur det mänskliga embryot (dvs. embryot har redan förstörts) före den 31 december 2003 och att nya mänskliga embryon inte skulle kunna skapas och sedan förstöras i forskningssyfte.

Jag gjorde det framför allt för att de andra två ändringsförslagen (utskottets och Purvis’) stod näst i tur för omröstning, och vid denna tidpunkt det verkade troligt att de skulle gå igenom. Detta är den mest oacceptabla ståndpunkten för mig. Eftersom både Garganis och Nieblers ändringsförslag förkastades gick nästa ändringsförslag (utskottets) igenom som jag hade befarat. Jag röstade emot detta. Jag känner mig inte väl till mods med att rösta för Niebler, men det är en bättre etisk ståndpunkt än att skapa nya embryon för att sedan förstöra dem. Att döda någon för att ta deras lever till forskning är mord. Att ta levern från någon som redan är död till forskning är en annan sak, men för fortfarande med sig stora moraliska och etiska frågor.

 
  
MPphoto
 
 

  Tobias Pflüger (GUE/NGL), skriftlig. (DE) I EU:s sjunde forskningsramprogram blir forskning om säkerhets- och försvarsfrågor för första gången en separat budgetpost. Från och med 2007 kommer EU att göra massiva investeringar på dessa problematiska forskningsområden. En del av allokeringen av forskningsbudgeten kommer fortfarande att samordnas med Europeiska försvarsbyrån (EDA). Försvarsföretag som EADS och BAE Systems kommer att ha ett avgörande inflytande över hur anslagen används.

Å ena sidan är försvarsforskningen utformad för att göra vapentekniken till den ledande tekniken inom ramen för Lissabonstrategin. Å andra sidan gör de massiva investeringarna i försvarsforskning att ännu en milstolpe nås i fråga om skapandet av EU:s snabbinsatsstyrka och stridsgrupper.

Dessutom har rymdforskningen fått en militär slagsida. Således kommer GMES (global övervakning för miljö och säkerhet), som öppet inrättades i syfte att möjliggöra för Europeiska unionen att fylla sin strategiska funktion, att finansieras.

Historien lär oss att ökande försvarsutgifter och därmed ökande finansiering av försvarsforskning alltid är tecken på att det kommer fler krig och konflikter. Trots alla försäkringar om vapen med kirurgisk precision har alltid antalet krigsoffer och framför allt andelen civila krigsoffer stigit i takt med att vapnen blir mer tekniskt avancerade.

 
  
MPphoto
 
 

  José Albino Silva Peneda (PPE-DE), skriftlig. – (PT) Gemenskapens ramprogram för forskning och utveckling är ytterst viktigt, eftersom det tillhör de program som har den största EU-finansieringen.

Det här ramprogrammet är indelat i fyra särskilda program – Samarbete, Människor, Idéer och Kapacitet – och kommer att öka konkurrenskraften och nyskapandet i EU.

Av dessa särskilda program vill jag framhålla programmet Kapacitet, som kommer att få störst budget och där industrin kommer att bli delaktig i forskning och utveckling av nya produkter och främjande av samarbete med forskningscentrum och universitet.

I betänkandet fäster man också vederbörlig vikt vid små och medelstora företag, vilkas delaktighet underlättas i detta nya ramprogram genom att teknikplattformar får en stödjande roll.

Slutligen hamnar det här programmets vikt i samband med regional utveckling i förgrunden, i och med att det ger samordning med strukturfonderna och man talar om behovet av att ta hänsyn till konvergensmålsregionerna, som omfattar nästan hela Portugals territorium, när finansieringen fördelas. Det gör också att lokala och regionala myndigheter blir delaktiga i beslutsprocessen när det gäller att bevilja finansiering för byggande av ny infrastruktur.

 
  
MPphoto
 
 

  Kathy Sinnott (IND/DEM), skriftlig. – (EN) Jag röstade för ändringsförslagen 352, 353, 354, 355, 356 och 357 av Giuseppe Gargani och Anna Záborská m.fl. eftersom de ogillar EU-finansiering till forskning med stamceller från mänskliga embryon och låter det vara upp till medlemsstaterna att finansiera från sin nationella budget om de så beslutar. I dessa ändringsförslag erkänns den exploaterande och etiskt kontroversiella aspekten av anskaffande av embryon till forskning och medges att EU-medel inte bör anslås till forskning som är olaglig i flera medlemsstater om man till fullo ska respektera subsidiaritetsprincipen. I ändringsförslagen uppmuntras dock forskning med annan lovande och icke-kontroversiell stamcellsforskning såsom blod från navelsträngen och vuxna. Dessa ändringsförslag har redan godkänts av utskottet för rättsliga frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män.

När Garganis ändringsförslag inte gick igenom röstade jag för ändringsförslagen 319 och 358 av Angelika Niebler m.fl. som en skadekontrollåtgärd. I dessa ändringsförslag tillåts EU-finansiering till oetisk användning av befintliga embryonala stamcellslinjer som skapats före den 31 december 2003. Ändringsförslagen är en kompromiss. Det är ett försök till skadekontroll eftersom det tar bort incitamentet att skapa nya embryon till forskning och skulle sätta hinder för all utveckling av kloning.

 
  
MPphoto
 
 

  Peter Skinner (PSE), skriftlig. – (EN) Jag är nöjd med att ha röstat för inkludering av bl.a. stamcellsforskning i detta betänkande. Vetenskaplig forskning kan betyda verkliga framsteg mot kroniska tillstånd som inte nås av de traditionella forskningsmetoderna.

Alla som har levt med släktingar som lider av försvagande och kroniska tillstånd hoppas på framsteg när det gäller behandling. Jag vet av egen erfarenhet med familjemedlemmar att omröstningen i dag kan förändra livet för hundratusentals människor runt om i EU.

Det finns, i en alternativ fråga, ett växande behov av att länka vissa verksamheter med forskningsprogrammen. För få insatser görs fortfarande för att förena sådana verksamheter – mer måste göras.

 
  
MPphoto
 
 

  Marc Tarabella (PSE), skriftlig. – (FR) Bortsett från besvikelsen över de minskade anslagen är omröstningen om det här betänkandet avgörande och ger forskningsvärlden och de stackare som längtar efter att framsteg ska göras i denna forskning en strimma hopp.

Jag vill påtala obskurantismen hos vissa konservativa som tillbakavisar forskning om embryon, trots att den är en källa till så mycket hopp. Den senaste forskningen inom just denna sektor har nämligen redan gett stora framsteg när det gäller våra kunskaper om sjukdomar som diabetes, Parkinsons sjukdom och Alzheimers sjukdom. Lyckligtvis har ändringsförslagen 352, 354, 319, 356, 357 och 358 från Giuseppe Gargani, Angelika Niebler och Anna Záborská tillbakavisats. Det står dock mycket klart att forskning om stamceller från embryon måste genomföras under mycket strikta etiska förhållanden.

Slutligen vill jag särskilt – vid sidan av föredraganden Jerzy Buzek – berömma min kollega och ledaren för den belgiska socialistdelegationen, Philippe Busquin, som med samma dynamik som under sitt imponerande arbete som kommissionsledamot för forskning fortsätter att arbeta oförtröttligt för att främja forskning i hjärtat av vårt parlamentsdistrikt.

 
  
MPphoto
 
 

  Dominique Vlasto (PPE-DE), skriftlig. – (FR) Jag röstade för detta nya ramprogram för forskning och utveckling eftersom vi i huvudsak förbättrar kommissionens förslag och antar en mer ambitiös ståndpunkt än rådet.

Med en budget som motsvarar våra ambitioner – över 50 miljarder euro, med andra ord tre gånger så mycket som tidigare – ger vi tillräckliga anslag för att våra forskare ska stanna i Europa och för att locka till oss forskare från tredje länder.

Med det sjunde ramprogrammet och dess fyra särskilda program kommer det europeiska området för forskningsverksamhet att kunna struktureras kring tio huvudteman. Jag stödde också skapandet av en särskild utgiftskategori för säkerhet, eftersom detta är en fråga som våra medborgare prioriterar. Jag välkomnar också att de flesta av mina ändringsförslag under hälsorubriken antogs.

Det här programmet innehåller också ett antal nya saker, såsom gemensamma teknikinitiativ, som kommer att göra det möjligt att förknippa företag, särskilt de minsta företagen, med forskningscentrum i en viss sektor. Vår ambition är därför också att nylansera nyskapandet i EU och därmed stödja våra företag och vår sysselsättning.

 
  
MPphoto
 
 

  Anna Záborská (PPE-DE), skriftlig. – (FR) Jag respekterar den nationella lagstiftningen i mitt land, Slovakien, mina väljares önskemål och mitt eget samvete. Därför stödde jag inte lagstiftningsresolutionen.

Respekten för det mänskliga livet och kvinnors integritet är helig. Det är oansvarigt att ge finansiering från forskningsramprogrammet till projekt som exploaterar kvinnors ägg eller förstör mänskliga embryon.

Ramprogrammet finansierar forskning som är förbjuden i flera medlemsstater, däribland Slovakien, med de slovakiska skattebetalarnas pengar. Är det inte falskt att kräva att EU, och särskilt kommissionen, ska respektera medlemsstaternas mångfald och suveränitet när man är beredd att finansiera olagliga projekt?

Varför kasta bort skattebetalarnas pengar på forskning som aldrig kommer att ge någon påtaglig nytta när gemenskapens budget inte klarar att fylla våra dagliga behov?

Därför har utskottet för rättsliga frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män, som jag är ledamot av, krävt ett stopp för finansiering och samfinansiering av forskning som är olaglig i vissa medlemsstater eller som innebär att mänskliga embryon förstörs, kloning av människor, exploatering av kvinnor för att få deras ägg, eugenisk manipulation av könsceller och skapandet av hybridceller som chimerer.

 
  
  

- Betänkande (A6-0194/2006) av Costa

 
  
MPphoto
 
 

  Philip Bradbourn (PPE-DE), skriftlig. – (EN) De brittiska konservativa stöder principen om gemensamma skyddsregler för den civila luftfarten i EU. Men vi kunde inte stödja någon utökning av kommissionens befogenheter, eftersom detta skulle kunna motverka medlemsstaternas stora anledning att fastställa när det finns ett behov av höjda säkerhetsåtgärder på sina egna territorier. Vi kunde inte heller stödja utökningen av förordningens omfattning till säkerhet under flygning, eller utökning av befogenheterna för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet, åtminstone till dess att den har bevisat att den kan utföra sina nuvarande säkerhetsuppgifter på ett professionellt och effektivt sätt.

Av dessa skäl lägger de konservativa ned sin röst i slutomröstningen.

 
  
MPphoto
 
 

  Glyn Ford (PSE), skriftlig. – (EN) Jag röstade för de ändringsförslag som utformades för att skydda intressena hos mina väljare i Gibraltar. Det är skandalöst att gemensamma skyddsregler för den civila luftfarten inte automatiskt gäller Gibraltar på grund av att Spanien för närvarande vägrar att erkänna Gibraltar som en fullständig del av EU. Dessa fortsatta trakasserier befäster bara, förståeligt nog, de kompromisslösa åsikterna i Gibraltar. Jag skulle förorda att det är troligare att en långtidslösning nås med hjälp av morot och inte käpp.

 
  
MPphoto
 
 

  Jörg Leichtfried (PSE), skriftlig. – (DE) Jag ska använda min röstförklaring för att motivera varför jag avstod i omröstningen om ändringsförslag 90 och 91. Det bör inte vara så att tillämpningen av säkerhetsreglerna för civil luftfart i första hand antas för alla flygplatser på medlemsstaternas suveräna territorier samtidigt som Gibraltar undantas från denna bestämmelse i ett tillägg. Hur kan vi tala om en union när generellt tillämpliga lagar plötsligt inte längre gäller vissa territorier?

Både Spanien och Förenade kungariket tillhör Europeiska unionen. Jag vill säga att sådant här käbbel inte bör hanteras bakom ryggen på Europeiska unionen och särskilt inte på bekostnad av den civila flygsäkerheten, som det här betänkandet handlar om. Åtgärderna och reglerna i det bör tillämpas för att förhindra olaglig inblandning i den civila luftfarten vid alla flygplatser i EU och värna om alla passagerares välfärd.

 
  
MPphoto
 
 

  Seán Ó Neachtain (UEN), skriftlig. – (EN) Jag ser mycket positivt på det förslag som har lagts fram i dag om gemensamma skyddsregler för den civila luftfarten. Jag tycker att det kommer lägligt efter den erfarenhet inom säkerhet som vi har samlat på oss efter 11 september, att grundläggande principer rättsligt kan slås fast när det gäller vad som måste göras för att skydda den civila luftfarten mot olagliga handlingar.

Samtliga medlemsstater måste uppträda enat när det gäller gemensamma regler för säkerhetskontroller, genomsökningar, övervakning, förbjudna föremål och skyddspatrullering för att nämna några.

Jag stöder kommissionens innovativa tillvägagångssätt när det gäller att föreslå regler som ska innefatta säkerhetsåtgärder under flygningar. Jag är dock mindre positiv till ändringsförslagen som lagts fram till detta förslag, med krav på obligatorisk närvaro av beväpnad säkerhetspersonal ombord, så kallade ”sky marshals”. Jag tycker att det är viktigt att medlemsstaterna inte är rättsligt bundna att utplacera eller acceptera beväpnad säkerhetspersonal ombord under flygningar på inrikes- eller utrikesflyg.

 
  
MPphoto
 
 

  Frédérique Ries (ALDE), skriftlig. (FR) I förmiddags röstade parlamentet för Costabetänkandet om gemensamma skyddsregler för den civila luftfarten. Nu när semestrarna närmar sig och miljontals passagerare gör sig redo att stiga på plan till sina drömmars mål – från Bryssels flygplats reser omkring 16 miljoner människor om året – tycker jag att det är lämpligt att framhålla en del viktiga säkerhetsregler ombord på planen. Somliga kanske klagar över att behöva underkastas stränga kontroller, men jag anser att detta är ett pris som man måste betala. Det är möjligt att genomströmningen blir lidande, men i slutänden vinner alla på detta i säkerhetstermer.

Det här betänkandet är en rad revideringar av lagen från 2002 som antogs i efterdyningarna av attackerna den 11 september 2001. All retorik om säkerhet bör inrikta sig på de grundläggande standarder som styr kontroller, övervakning, förbjudna föremål och säkerhetspersonal på flygplanen. Målet är ett enda, nämligen en mer konsekvent politik som syftar till ”en enda säkerhet” i hela EU.

 
  
  

- Betänkande (A6-0200/2006) av Langen

 
  
MPphoto
 
 

  Bruno Gollnisch (NI), skriftlig. – (FR) Slovenien uppfyller Maastrichtkriterierna, som självaste Romano Prodi nyligen beskrev som dumma. Därmed kan landet införa den gemensamma valutan, vilket det har ansökt om. Det kommer faktiskt att bli det enda landet i euroområdet som uppfyller dessa berömda kriterier.

Att vi avstod i den här frågan innebär inte att vi tillbakavisar Sloveniens ansökan. Vi kommer inte att rösta emot Sloveniens anslutning om det är det som landet, och framför allt dess invånare, verkligen vill. Vi kan dock inte acceptera att ett nytt land kommer in i det minst dynamiska ekonomiska området i världen, som tyngs av en penningpolitik som förstör vår redan svaga tillväxt och en växelkurspolitik som är skadlig genom att den saknas.

Att införa euron är ingen bra idé. Det vet vi fransmän. Frankrike har gjort det och betalar ett högt pris.

 
  
MPphoto
 
 

  Hélène Goudin och Nils Lundgren (IND/DEM), skriftlig. – Vi har valt att avstå i slutomröstningen om detta betänkande. Det är upp till Sloveniens medborgare att, helst genom en folkomröstning, besluta om de vill att landet skall ansluta sig till EMU.

Vi anser att Sverige bör stå utanför EMU och rekommenderar heller inte andra länder att ansluta sig, men det är, som sagt, upp till varje lands medborgare att avgöra frågan.

 
  
  

Situationen för de mänskliga rättigheterna i Tunisien (B6-0340/2006)

 
  
MPphoto
 
 

  John Attard-Montalto (PSE).(EN) Herr talman! Med hänsyn till hur jag röstade när det gäller resolutionerna om Tunisien skulle jag vilja säga att jag röstade av tillgivenhet till mitt parti. Men jag anser att vi inte borde ha två uppsättningar vikter och mått, i det hänseende att när man under en kort tid röstar om ett antal resolutioner som riktar sig mot ett visst land borde man kanske dra ned på antalet resolutioner och fördömanden eller använda samma vikter och vågar som för andra länder.

 
  
MPphoto
 
 

  Simon Busuttil (PPE-DE).(MT) Vår PPE-DE-grupp avstod i omröstningen om det här resolutionsförslaget eftersom vi anser att resolutionen inte behövdes och att man inte behandlar Tunisien rättvist i den.

Jag vill påminna er om att det här är fjärde gången på några månader som vi särbehandlar Tunisien, samtidigt som det finns många andra länder där situationen är mycket värre och som vi inte har sagt någonting om. Vi avstod således eftersom vi visserligen håller med om att Tunisien fortfarande måste göra mycket för att förbättra sig i fråga om mänskliga rättigheter, men anser att vi bör sända ett konstruktivt budskap till landet, inte bedriva någon häxjakt.

Lika viktigt är att resolutionen antogs trots att vi hade en majoritet i kammaren som antingen avstod eller röstade mot. Effekten av den här resolutionen är alltså klart tveksam.

 
  
  

17:e toppmötet EU–Ryssland (B6-0338/2006)

 
  
MPphoto
 
 

  Hélène Goudin och Nils Lundgren (IND/DEM), skriftlig. – Vi stödjer det gemensamma resolutionsförslaget från center-vänstergrupperingarna, trots att det egentligen är Europarådet och Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg som skall övervaka, både politiskt och rättsligt, att samtliga Europas stater följer FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Europarådet och Europadomstolen är de som bör vara engagerade i dessa fall, inte minst för att exempelvis den demokratiska friheten för Gay Pride skall kunna hävdas i Ryssland.

Det är svårt att upprätta en fullständig lista över olika våldsincidenter med rasistiska eller homofobiska motiv runtom i Europa. Det finns emellertid starka skäl att använda detta tillfälle att fördöma alla kända uttalanden och våldsyttringar där det finns bakomliggande rasistiska eller homofobiska skäl.

 
  
  

Strategi för hållbar utveckling (B6-0335/2006)

 
  
MPphoto
 
 

  Pedro Guerreiro (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Vi är fast övertygade om att miljöpolitiken kan ge betydande ekonomiska möjligheter till att skapa arbetstillfällen i stor skala direkt och indirekt, under förutsättning att nyskapandet och näringspolitiken är inriktade på att främja hållbar utveckling. Således fordras det en makroekonomisk ram som stöder varje lands hållbara utveckling, ökar sysselsättningen, den sociala sammanhållningen och främjar miljön.

Dagens nyliberala politik går emellertid stick i stäv med dessa mål. Lissabonstrategin och EU:s monetära politik och skattepolitik har haft en förödande inverkan på den ekonomiska tillväxten, sysselsättningen och miljön.

Vi vill framhålla att det fortfarande finns hög arbetslöshet, stor fattigdom, stort socialt utanförskap och stora inkomstskillnader i EU. Därför anser vi att kampen mot inkomstskillnader och främjandet av verklig konvergens bör tillhöra prioriteringarna för den ekonomiska och sociala agendan.

 
  
MPphoto
 
 

  Caroline Jackson (PPE-DE), skriftlig. – (EN) De brittiska konservativa stöder målen bakom strategin för en hållbar utveckling men anser att detta resolutionsförslag är onödigt negativt till de framsteg som görs.

Europaparlamentet måste erkänna att en hållbar ekonomisk tillväxt är en förutsättning och en katalysator för en hållbar utveckling snarare än ett hot eller alternativ.

Vi ser positivt på det fokus som läggs på att uppfylla våra internationella skyldigheter, men anser att det är dags att fokusera på att verkställa och övervaka befintliga mål och befintlig lagstiftning i stället för att skapa en ständig ström av lagstiftning som i bästa fall verkställs på ett inkonsekvent sätt.

Ett misslyckande att uppnå de miljömässiga mål som vi redan har åtagit oss skulle allvarligt undergräva EU:s trovärdighet på området hållbar utveckling.

 
  
MPphoto
 
 

  Jean Lambert (Verts/ALE), skriftlig. – (EN) Jag välkomnar dagens mycket positiva omröstningsresultat och hoppas att innehållet inte kommer att glömmas bort när vi ser över våra tillväxtstrategier i framtiden. Betoningen på kvalitet och frikopplingen av tillväxt från resursutnyttjande är mycket viktiga punkter. Jag ser också positivt på det österrikiska ordförandeskapets villighet att lyssna på de poänger som gjordes i våra överläggningar i förberedelserna till denna resolution.

De har tagit ett historiskt steg i sitt förslag till rådet genom att ta upp behovet av att utveckla en bättre utbildningsstrategi, även om det endast är i vissa sektorer för tillfället. På så vis kan man utrusta byggsektorn, arkitekter m.m. med de färdigheter som de behöver för att arbeta på ett miljövänligt sätt. Detta är något jag har uppmanat kommissionen att ta sig an under en tid, och jag hoppas på ett positivt svar.

Vi kan inte uppnå klimatförändringsmålen om vi inte har arbetskraft med de färdigheter som krävs för att leverera. Jag ser även positivt på att social sammanhållning erkänns som en nödvändig del av hållbar utveckling. De fattigaste människorna lever och arbetar oftast i de värsta miljöförhållandena, oavsett om det handlar om EU eller Afrika. Våra strategier måste ge resultat åt alla.

 
  
MPphoto
 
 

  Carl Lang (NI), skriftlig. – (FR) Att skydda miljön är en ekologisk nödvändighet, men också en ekonomisk nödvändighet. Stora civilisationer som Mayariket i Centralamerika gick under på grund av att de förstörde sina naturtillgångar.

Under 1900-talet var det kommunismen som var det mest destruktiva systemet. Den dödade tiotals miljoner människor och förödde också miljön. Några exempel på detta är kärnkraftverk av Tjernobyl-modell och uttorkningen av Aralsjön. För närvarande är det det kommunistiska Kina som förorenar världen mest.

I Europa finns det två förhärskande ideologier i Bryssel som hotar våra länders utveckling. Den ena är doktrinen om frihandel, som förstör vår industriella struktur och som ledde till Lissabonstrategin 2000, och den andra är malthusianismen, som å ena sidan har lett till att våra viner förstörts och vår bördigaste mark har lagts i träda och å den andra till vår demografiska nedgång.

Att ersätta de barn som saknas med invandring och omplacera våra fabriker är ingen lösning. Det som verkligen krävs för en verkligt hållbar utveckling av våra nationer är att våra gränser återinförs och en riktig familjepolitik.

 
  
  

Det ökade rasistiska och homofoba våldet i Europa (B6-0328/2006)

 
  
MPphoto
 
 

  Carlo Casini (PPE-DE).(IT) Herr talman! Jag röstade emot förslaget till resolution eftersom jag ansåg att försöket att jämföra rasism med homofobi var oacceptabelt.

Det fasansfulla med rasdiskriminering, som tänks igenom långt innan den faktiskt bedrivs, behöver inte påpekas. Det är rätt att fördöma allt förhånande av och våld mot människor med andra sexuella böjelser, men vi kan verkligen inte betrakta institutionernas och kyrkans inställning som inhuman när man försvarar familjen som en mycket viktig struktur för det allmänna bästa, eftersom den bygger på en åtskillnad mellan könen och på att en man och en kvinna kommer samman, det vill säga heterosexualitet.

Detta försvar stammar just ur doktrinen om mänskliga rättigheter. Låt oss inte glömma artikel 16 i den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter – ett dokument vars sekulära natur man verkligen inte kan ifrågasätta – i vilken kärnfamiljen förklaras vara samhällets och statens grundläggande beståndsdel, en enhet som, som sådan, måste erkännas och skyddas.

Därför måste vi inte bara utrota rasism och homofobi utan också tillbakavisa en jämförelse av dessa båda fenomen, som vid närmare betraktande är ett försök att vända upp och ned på en viktig aspekt av de mänskliga rättigheterna.

 
  
MPphoto
 
 

  Frank Vanhecke (NI).(NL) Herr talman! Eftersom jag redan i gårdagens debatt förklarade varför jag tycker att det här resolutionsförslaget är löjligt och odemokratiskt behöver jag inte utveckla detta mer, och jag instämmer i förväg i allt negativt som Philip Claeys kommer att säga i ämnet. Det enda jag vill tillägga i dag är att det också finns en annan betydande kategori mycket reella offer för mycket reell rasism som ingen verkar bry sig om och som den här institutionen aldrig skriver några resolutioner om.

Det handlar om väldigt många urinvånare som inte längre kan känna sig hemma på sin egen gata eller i sin egen stad, och som blir offer för rasistiskt våld mot ursprungsbefolkningen. Det är äldre människor och kvinnor som inte vågar gå ut när det är mörkt och som terroriseras i kollektivtrafiken. De här människorna ignoreras dock av den politiskt korrekta, vänstervridna, moderna opinionsmaffian, som – sorgligt att säga – monopoliserar debatterna alltför ofta också i de här institutionerna.

 
  
MPphoto
 
 

  Piia-Noora Kauppi (PPE-DE).(EN) Herr talman! Jag röstade för de andra politiska gruppernas gemensamma resolutionsförslag. Tyvärr skrev inte PPE-DE-gruppen under det gemensamma resolutionsförslaget som grupp. Men som individer röstade många av mina kolleger för det.

Jag anser att kampen mot diskriminering i alla dess former är en mycket viktig del av en parlamentsledamots arbete. Även om det gemensamma resolutionsförslaget innehöll en del tvetydigheter och inte var perfekt till hundra procent kan jag stödja det eftersom det var någorlunda välbalanserat för parlamentet.

 
  
MPphoto
 
 

  Alexander Stubb (PPE-DE).(FR) Herr talman! Jag vill bara säga att jag instämmer helt i det som Piia-Noora Kauppi säger.

Vad mig anbelangar var detta ett förslag till resolution mot rasism, främlingsfientlighet, antisemitism och homofobi. Jag röstade för eftersom jag anser att det är ett oerhört viktigt resolutionsförslag. Förra gången hade vi ett gemensamt resolutionsförslag mot homofobi som alla grupperna var överens om. Tyvärr anser jag inte att förarbetet har gjorts ordentligt den här gången. Nästa gång kanske vi kan nå enhällighet mot homofobi i parlamentet.

 
  
MPphoto
 
 

  Ivo Strejček (PPE-DE).(CS) Herr talman! Jag röstade också emot resolutionsförslaget i den här instansen. Låt mig säga några ord om det. Trots att främlingsfientlighet och diskriminering är skamliga företeelser tycker jag att det här är ett rätt blygsamt förslag, av den sort som passerar igenom vår kammare i olika former relativt ofta. Jag röstade också emot det eftersom jag inte anser att det bör finnas direkta hänvisningar till enskilda medlemsstater och deras regeringar i ett sådant dokument eller att de ska förmanas att ändra sina tillvägagångssätt, eftersom allt ligger i händerna på de väljare som har valt dessa regeringar. Vi bör inte sätta betyg på dem.

Punkt 2 är förstås en lista med mycket skamliga företeelser, men jag anser inte att de är dominerande i opinionen i Europa, och detta var ytterligare ett skäl till att jag röstade emot förslaget. I punkterna 4 och 5 anser jag än en gång inte att det är lämpligt att Europaparlamentet – på ett enligt mig något oegentligt sätt – lägger sig i inrikespolitiken i suveräna stater som Polen och Ryssland. I punkt 11 hänvisar man återigen uttryckligen till Polen, och också därför röstade jag emot förslaget.

 
  
MPphoto
 
 

  Philip Claeys (NI).(NL) Herr talman! Jag röstade emot förslaget till resolution om rasistiskt och homofobt våld eftersom jag anser att det är oacceptabelt att ett i sig legitimt mål befläckas av partipolitiska överväganden. Vi har till exempel skäl E, där politiska partier kritiseras för att de tar upp den multikulturella modellens misslyckande och hyllar skyddet för nationella identiteter i Europa.

Punkt 11 bygger på vänsterns oförmåga att acceptera att högerpartier vinner demokratiska val och bildar regeringar. Punkt 12 syftar å andra sidan till att generalisera det typiskt belgiska system som innebär att partierna berövas sin finansiering när de påtalar att invandringspolitiken har misslyckats. Detta är ett hot mot den fria yttranderätten, liksom också skäl K, i vilket man vill införa censur på Internet.

Nästan alla de grupper som lade fram detta förslag till resolution stöder Turkiets anslutning till Europeiska unionen. De kanske borde ta sig en titt på situationen där borta i fråga om diskriminering av minoriteter och homofobi.

 
  
MPphoto
 
 

  Andreas Mölzer (NI).(DE) Herr talman! Jag vill också ta tillfället i akt att förklara varför jag röstade emot det här förslaget till resolution mot rasistiskt och homofobt våld. Ingen vettig människa tror på rasistiskt eller homofobt våld och alla fördömer det varhelst det förekommer. Jag tycker dock att enskilda som står för sin egen kultur och nationella identitet alltför snabbt och lätt misstänks för rasism i detta resolutionsförslag. Jag tycker också att enskilda som står för den traditionella kristna, europeiska familjesynen alltför snabbt misstänks för att kanske till och med välkomna homofobt våld. Enligt min åsikt är det helt oacceptabelt när detta sedan också tillskrivs enskilda medlemsstater i EU.

 
  
MPphoto
 
 

  James Hugh Allister (NI), skriftlig. – (EN) Rasistiskt våld är nu tyvärr utbrett i Europa och måste tas itu med på ett kraftfullt sätt. Jag beklagar dock att resolutionsförslaget om denna viktiga fråga missbrukades som ett verktyg för att angripa regeringarnas inre sammansättning i medlemsstaterna. Denna sammansättning är resultatet av en demokratisk process och ligger, ärligt talat, utanför Europaparlamentets ansvarsområde. Detta fick mig att rösta emot resolutionsförslaget. När det gäller de normer och etikregler som förväntas av demokratiska partier beklagar jag djupt att Unionsvänliga partiet i Ulster i Nordirland, i sitt Stormont Assembly Party, har funnit det lämpligt att bjuda in de politiska företrädarna för Ulster Volunteer Force (UVF), en olaglig organisation som har stämplats som rasistisk, sekteristisk och våldsam på andra sätt. Sådant skamligt samröre inte bara förminskar dem som själva fläckar ned utan undergräver också det som bör vara en gemensam ståndpunkt för alla demokratiska partier mot brottslighet, oavsett om det handlar om rasistisk sådan eller av annan sort.

 
  
MPphoto
 
 

  Gerard Batten och Thomas Wise (IND/DEM), skriftlig. – (EN) Med hänsyn till de frågor som tas upp i betänkandet måste vi klargöra att vi är emot intolerans, men vi tycker att kritiken mot den nya polska regeringen motverkar sitt eget syfte och att det är upp till polackerna att på demokratisk väg lösa dessa problem.

 
  
MPphoto
 
 

  Manuel António dos Santos (PSE), skriftlig. – (PT) Jag röstade inte för förslaget till resolution mot rasism och homofobi trots att jag varmt välkomnar andan i det och anser att det kommer i rättan tid politiskt sett.

Mina invändningar – jag avstod – har enbart med hänvisningen till ett ”fall” i Portugal att göra, ett fall som påstås vara ett tecken på att det finns en allvarlig homofobi i Portugal.

Gisbertafallet, som inträffade i Oporto, var bara ett utslag av ungdomsbrottslighet, och det var så det portugisiska samhället betraktade det. Det hanterades också på ett korrekt sätt av rättsväsendet.

Därför finns det inga som helst skäl att ta med det här fallet i ett så viktigt resolutionsförslag, om en så viktig fråga.

 
  
MPphoto
 
 

  Glyn Ford (PSE), skriftlig. – (EN) Som nationell kassör i Storbritanniens Anti-Nazi League och medlem i ledningsgruppen för Unite Against Fascism, hade jag förmånen att tala vid evenemanget ”Love Music, Hate Racism” som nyligen hölls på Trafalgar Square för att uppmana till opposition mot Englands egna fascistparti, British National Party (BNP), i de lokala valen.

I mitt tal varnade jag återigen för den stigande vågen av rasism i Europa. Förr eller senare kommer jag att få rätt. Vi har rasistiska och fascistiska partier i Frankrike, Italien, Belgien och Danmark, som har funnits till en bra tid. Det som är mest oroväckande är den plötsliga återkomsten av rasism, homofobi och antisemitism i Polen, som understöds av våra resande kolleger i den nuvarande polska regeringen och Europaparlamentet. Alla som är emot rasism i EU måste förena sig mot denna nya våg av hat och intolerans.

 
  
MPphoto
 
 

  Patrick Gaubert (PPE-DE), skriftlig. – (FR) EU grundar sig på en gemenskap som bygger på de odelbara och universella värdena mänsklig värdighet, frihet, jämställdhet och solidaritet. Genom att gå samman beslutade de 25 medlemsstaterna att hävda och främja dessa värden.

Därför är de många attacker med rasistisk, främlingsfientlig, antisemitisk och homofob bakgrund som har ägt rum i Europa under den senaste tiden oacceptabla. Det är viktigt att fördöma dem offentligt.

Det var därför som jag sammanställde en resolution på min politiska grupps vägnar. I den uppmanar jag EU:s institutioner, medlemsstaterna och alla de demokratiska politiska partierna i Europa att fördöma alla intoleranta handlingar och all uppvigling till hat.

Vi måste vara vaksamma, men vi får inte klumpa ihop allting genom att räkna upp exempel på enskilda attacker som har skett i medlemsstater som kämpar mot rasism och homofobi tillsammans med extremistiska ståndpunkter som en del regeringar öppet har antagit. Vidare är inte den lista med tragiska exempel som finns i den gemensamma resolutionen från gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen, gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa, socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet och gruppen Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster komplett.

Låt mig göra en sak klar: kampen mot alla former av rasism handlar inte om höger eller vänster. Därför röstade jag för det förslag till resolution som lades fram av gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater och det gemensamma resolutionsförslaget från de andra grupperna.

 
  
MPphoto
 
 

  Lissy Gröner (PSE), skriftlig. – (DE) Homofobi och rasism hör inte hemma i Europa. I artikel 13 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen förbjuds all diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.

Särskilt efter de skandalösa och beklämmande händelserna i Moskva i periferin av Gay Pride-mötet i maj 2006 är det väsentligt att vi sänder ut ett kraftfullt budskap om tolerans i Europa. Vid jämställdhetsparaden i Warszawa i lördags demonstrerade jag mot de ökande homofoba tendenser som är särskilt utbredda i Polen, som är medlemsstat i EU. De europeiska medborgarnas rätt att själva besluta om sin sexualitet är en mänsklig rättighet som vi socialdemokrater här i parlamentet försvarar om det så gäller Warszawa, Riga eller Frankfurt. Därför röstade jag för resolutionsförslaget.

 
  
MPphoto
 
 

  Françoise Grossetête (PPE-DE), skriftlig. – (FR) Det var ett misstag att blanda rasism och homofobi i samma text.

Det finns punkter i det här resolutionsförslaget som jag inte kan stödja, som den som innehåller anklagelser om polisvåld, och jag upprepar att jag är helt emot homosexuella adoptioner.

Det skulle vara omöjligt att invända mot en text som kraftigt fördömer kända rasistiska dåd i Europa.

Låt oss inte glömma bort våra värden, låt oss inte glömma varför vi byggde Europa. Jag är särskilt oroad över den ökade främlingsfientlighet som vi har sett under den senaste tiden.

 
  
MPphoto
 
 

  Lívia Járóka (PPE-DE), skriftlig. – (EN) Jag röstade för resolutionsförslaget. Inom Europeiska unionen är uppenbar rasism fortfarande vida utbredd, och det finns inget folk som är mer utsatt än romerna. Det har funnits många fall av verbala, känslomässiga och fysiska attacker mot romerna, varav flera begåtts av polismakten. Även om det inte ges tillräcklig uppmärksamhet åt särskilt romernas situation i denna resolution är det viktigt att parlamentet arbetar för att besegra rasism på alla håll i Europa.

 
  
MPphoto
 
 

  Timothy Kirkhope (PPE-DE), skriftlig. – (EN) Jag och mina brittiska konservativa kolleger tar starkt avstånd från handlingar av individer, regeringar eller politiska partier, som främjar rasism, antisemitism och homofobi. De personer eller organisationer som gör sig skyldiga till eller främjar sådan diskriminering bör utsättas för lagens fulla kraft. Vi tror på frihet och individers rätt att leva sina liv utan att frukta förföljelse och fördomar.

Men vi kunde inte stödja detta gemensamma resolutionsförslag eftersom det undergräver grunden för tolerans genom att det innehåller en godtycklig uppräkning av specifika incidenter och specifika händelser och organisationer. Motiveringen till förslaget verkar onödigt konfronterande i stället för att vara ett genuint försök att främja orsakerna till tolerans och icke-diskriminering. Vi har således lagt ned vår röst i slutomröstningen.

 
  
MPphoto
 
 

  Ewa Klamt (PPE-DE), skriftlig. – (DE) Vi i gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater fördömer attacker, angrepp och diskriminering med rasistiska förtecken i alla former och tillbakavisar med kraft rasistiska tendenser. Detta står i det förslag till resolution om homofobi som antogs i januari och vi säger det också i vårt senaste förslag till resolution. Vi uppmanar EU:s institutioner, medlemsstaterna och alla politiska partier i EU att göra detsamma.

Det gemensamma resolutionsförslag som socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet, gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen och gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa har lagt fram är inte ett dokument som vi kan stödja, eftersom man i det godtyckligt låter enskilda medlemsstater schavottera och låter ett resolutionsförslag – ett parlamentariskt instrument – bli en bärare av falska uttalanden och insinuationer.

För att bara nämna två av dessa:

I punkt 2 talar man om ”det brutala övergreppet ... på ... en tysk medborgare av etiopisk härkomst ... i synnerhet på grund av övergreppets rasistiska karaktär.” Den tyske riksåklagaren, vars ansvarsområde omfattar viktiga brott som äventyrar freden i Tyskland, skickade tillbaka det här fallet till den berörda domstolen eftersom det inte primärt var inspirerat av rasism.

Förslaget till resolution innehåller generaliserande antaganden om medlemsstaternas polisväsenden: ”... måste medlemsstaterna ifrågasätta om ’institutionell rasism’ förekommer inom deras polis och rättsväsenden.” Dessa människor sätter liv och lem på spel dag ut och dag in, för allas vår säkerhet, och jag vägrar att klumpa ihop dem alla på det här sättet och kalla dem rasister.

 
  
MPphoto
 
 

  Roger Knapman, Michael Henry Nattrass och John Whittaker (IND/DEM), skriftlig. – (EN) Med hänsyn till de frågor som tas upp i betänkandet måste jag klargöra att jag är emot intolerans, men jag tycker att kritiken mot den nya polska regeringen motverkar sitt eget syfte och att det är upp till polackerna att på demokratisk väg lösa dessa problem. Dessutom måste man förstå att Polen är ett starkt katolskt land och att folket därför kommer att avspegla sin katolska tro på exakt samma sätt som muslimer avspeglar den islamiska synen på homosexualitet. Det är inte ofta som parlamentet, om det över huvud taget har hänt, kritiserar muslimer för att de har en sådan syn, och det visar bara på dubbelmoral om katoliker ska behandlas olika.

 
  
MPphoto
 
 

  Jean Lambert (Verts/ALE), skriftlig. – (EN) Jag ser positivt på detta resolutionsförslag och var stolt över att ha röstat för. Gårdagens debatt visade tydligt hur långt vi har kvar när det gäller att skapa jämställdhet inom EU. Det är många som har uttryckt en oro över de homofoba känslor som hörts i parlamentets kammare. Som tur är tillbakavisade den stora majoriteten av parlamentsledamöterna dessa uttalanden och har uttalat stark kritik till åtminstone två medlemsstater och till rasistiska handlingar i andra. Detta är ett välkommet steg. Politiker har en avgörande roll när det gäller att skapa ett klimat där våld och hatiska uttalanden tillbakavisas. Det är en del av att skapa ett integrerat samhälle. Efter det att vi konfronterat de politiker som främjar fördomar måste vi även göra samma sak genom medierna och våra institutioner. Vi måste ta itu med överträdelserna mot mänskliga rättigheter i EU. Dagens positiva omröstningsresultat är en del av den processen.

 
  
MPphoto
 
 

  Hubert Pirker (PPE-DE), skriftlig. – (DE) Den österrikiska folkpartidelegationen har, liksom gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater, i alla resolutioner om det här ämnet både i år och tidigare tagit ställning mot rasistiskt motiverat våld och främlingsfientlighet, liksom mot diskriminering av homosexuella, och för högsta möjliga standarder i fråga om mänskliga rättigheter och förbud mot diskriminering. Därför stödde också jag det resolutionsförslag som Patrick Gaubert lade fram för PPE-DE-gruppens räkning.

ÖVP-delegationen röstade emellertid också emot det gemensamma resolutionsförslaget från GUE/NGL, ALDE, Verts/ALE och PSE eftersom dessa politiska grupper inte har gjort några försök att snickra ihop en gemensam text tillsammans med PPE-DE-gruppen. Sedan har det gått inflation i resolutionsförslag av det här slaget, och detta exempel i genren är ett rent politiskt dokument som innehåller många misstag och generaliseringar. Man utnyttjar bara temana rasism och intolerans som förevändning för att skicka ut ideologiska budskap.

 
  
MPphoto
 
 

  Anna Záborská (PPE-DE), skriftlig. – (FR) Alla former av mänskligt våld måste fördömas. Den omistliga rätten till liv, frihet och trygghet och respekt för människans värdighet tillkommer alla människor. Dessa rättigheter slås fast i nationella lagar.

Att blanda diskussionerna om homosexuella människor och rasism är en skam för främjandet av mänskliga rättigheter. Det är varje medlemsstats skyldighet att bestraffa brott mot dessa rättigheter och det faller under Europarådets Europakonvention om skydd för de mänskliga rättigheterna, som alla medlemsstaterna har undertecknat. Därmed ansvarar de inför Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg.

Är det så att det håller på att uppstå en ny form av totalitarism, som riktar sig mot demokratiskt valda regeringar? Extremismen ökar både på vänster- och högerkanten när de etablerade partierna slås samman och därmed förlorar den trovärdighet och de politiska visioner som familjerna i medlemsstaterna kan acceptera. Att tillbakavisa manipulation och desinformation av det slag som torgförs i den här resolutionen är att kämpa mot uppkomsten av extremism och våld och vägra att underblåsa hatet mot de delar av samhället som den här resolutionen handlar om.

Därför beslutade min grupp att inte stödja förslaget till resolution.

 
  
  

- Betänkande (A6-0183/2006) av Cramer

 
  
MPphoto
 
 

  Pedro Guerreiro (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Vi är för tekniska och digitala lösningar som hjälper till att förbättra järnvägssignaleringen och skyddet i syfte att öka säkerheten och eliminera proppar i järnvägsnätet.

Säkerheten är särskilt viktig mot bakgrund av att hastigheterna och kapaciteten har ökat betydligt på våra järnvägar.

Vi tvivlar emellertid på att det föreslagna systemet, ERTMS, verkligen är bättre än de befintliga nationella systemen. Det skapar visserligen en större gränsöverskridande driftskompatibilitet, men man bör komma ihåg att det här förslaget också ingår i strategin för att avreglera järnvägstransporterna och i konceptet den inre marknaden.

Den avgörande frågan är hur de tillkommande kostnaderna för det nya systemet för järnvägsbolagen ska finansieras. Vem ska ta på sig dessa kostnader och hur kommer bördan att fördelas mellan medlemsstaterna i ett läge där gemenskapens budget är begränsad?

Detsamma hände med de transeuropeiska näten och de europeiska transportpolitiska programmen, som har fått sin finansiering sänkt i den kommande budgetramen.

Vi tvivlar också på villkoret att strukturfonderna för transport bara ska få användas för att förverkligande det här systemet.

Därför avstod vi.

 
  
  

- Betänkande (A6-0141/2006) av Ó Neachtain

 
  
MPphoto
 
 

  Duarte Freitas (PPE-DE), skriftlig. – (PT) Det traditionella kustfisket spelar en central roll för den lokala ekonomin i ett antal fiskesamhällen.

Bristen på en rättslig ram som är tillämplig på kustfiskesektorn har inte bara påverkat den här sektorn, utan också hela den industri som är uppbyggd omkring den.

Vid en tidpunkt när flottan behöver moderniseras och arbetsstyrkan i sektorn behöver förstärkas måste vi hitta lösningar som kan vända den här trenden.

Jag anser att antagandet av det här betänkandet är ett steg i rätt riktning när det gäller att värna om fiskesamhällenas intressen, inte minst i Portugal och Azorerna.

Av dessa skäl röstade jag för betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Pedro Guerreiro (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Vi beklagar att en del av de förslag som vi lade fram tillbakavisades trots att 200 ledamöter stödde dem. Dessa var:

- att införa ett gemenskapsprogram för traditionellt, småskaligt kustfiske

- att som en nödåtgärd införa en övergångsersättning för att motverka konsekvenserna av de ökade bränslepriserna

Andra förslag antogs dock och infördes i det ursprungliga betänkandet, vilket bekräftades i dag. Av dessa vill jag framhålla:

- att erkänna kustfiskets och det traditionella fiskets särskilda karaktär inom den gemensamma fiskeripolitiken, och att avgöra i hur hög grad de befintliga instrumenten är lämpade för att reagera på sektorns behov

- beviljandet av stöd till förnyande av kustfiskeflottan ska fortsätta i den nya Europeiska fiskerifonden

- att införa utbildningsprogram som ska uppmuntra unga människor att söka sig till sektorn

- stöd för projekt och verksamheter som branschorganisationer i sektorn och lokala myndigheter utvecklar

- att uppmuntra kustfiskarna att delta i handelsprocessen och främja en översyn av den gemensamma organisationen av marknaden för fiskeriprodukter för att garantera ett rättvisare försäljningspris vid första försäljningstillfället och främja en bättre spridning av mervärdet

- att se till att kustfiskare och deras intresseorganisationer deltar i den gemensamma fiskeripolitikens beslutsprocess, skyddandet av havsmiljön och återhämtningen av fiskbestånden genom att främja tillämpningen av principen om samförvaltning och decentraliseringen av den gemensamma fiskeripolitiken.

 
  
MPphoto
 
 

  Fernand Le Rachinel (NI), skriftlig. – (FR) Betänkandet om kustfiske är utmärkt eftersom man lyckas urskilja de problem som fiskare som bedriver denna typ av fiske har och lägga fram realistiska och effektiva lösningar.

Om vi inte vill att fisket ska försvinna som så många andra ekonomiska sektorer har gjort, är det hög tid att vi vidtar vissa åtgärder, såsom att förstärka fiskesektorn genom att införa en branschorganisation som ska främja och utveckla fiskeprodukterna från fångst till direktförsäljning, införa en särskild utgiftskategori för kustfiske i den kommande Europeiska fiskerifonden och öka kontroller och sanktioner för att motverka orättvis konkurrens från tredje länders fartyg som har lägre kostnader och inte uppfyller samma säkerhetsnormer.

Paradoxalt nog ökar fiskkonsumtionen i hela Europeiska unionen, så det här är inte rätt tidpunkt att sänka garden, särskilt med tanke på att kustfisket är ett mycket miljövänligt arbete som konsumerar mycket lite energi och tillhandahåller en viktig produkt.

Det måste hjälpas och stödjas som en prioriterad fråga, så att den ekonomiska balansen återställs och arbetstillfällen till sjöss tryggas.

 
  
MPphoto
 
 

  Carl Schlyter (Verts/ALE), skriftlig. – EU ger idag för mycket pengar till stora fiskföretag och -fartyg. Detta bör omfördelas till fördel för småskaligt fiske. Jag röstar därför för ändringförslagen 7 och 9. Denna satsning på småskaligt fiske bör göras inom den befintliga budgetramen. Jag vill under inga omständigheter att föreslagna åtgärder leder till en ökning av budgeten.

 
Senaste uppdatering: 10 augusti 2006Rättsligt meddelande