Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2006/2657(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :

Ingivna texter :

B6-0587/2006

Debatter :

PV 15/11/2006 - 12
CRE 15/11/2006 - 12

Omröstningar :

PV 16/11/2006 - 6.3

Antagna texter :

P6_TA(2006)0493

Debatter
Onsdagen den 15 november 2006 - Strasbourg EUT-utgåva

12. Konvention om förbud mot biologiska och kemiska vapen, splitterbomber och konventionella vapen (debatt)
PV
MPphoto
 
 

  Talmannen. – Nästa punkt är rådets och kommissionens uttalande om konferensen om översyn av konventionen om biologiska vapen och toxinvapen (BTV-konventionen), som ska äga rum 2006.

 
  
MPphoto
 
 

  Paula Lehtomäki, rådets tjänstgörande ordförande. (FI) Herr talman, mina damer och herrar! Frågorna om massförstörelsevapen och vapenkontroll har varit centrala i Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik de senaste åren. Det multilaterala agerandet när det gäller vapenkontroll och nedrustning har trots detta präglats av enorma utmaningar under de senaste åren, och de resultat som nåtts har varit blygsamma. Det finns ett brådskande behov av att vända utvecklingen.

Den tredje översynskonferensen för de stater som är anslutna till konventionen om vissa konventionella vapen (CCW-konventionen) pågår för närvarande i Genève. Både denna konferens och den sjätte konferensen om översyn av konventionen om biologiska vapen och toxinvapen som kommer att äga rum i slutet av november och början av december, utgör ett tillfälle för att visa att världssamfundet kan bemöta dagens utmaningar när det gäller vapenkontroll och nedrustning på ett effektivt sätt.

Civilbefolkningen faller alltför ofta offer för användning av vapen som omfattas av konventionen om vissa konventionella vapen. Röjning av explosiva lämningar från krig är en ständigt växande börda för världssamfundet. Om protokoll V i CCW-konventionen om explosiva lämningar efter krig ska kunna göras allmängiltigt och genomförandet av det ska bli effektivt måste vi alla göra en insats. EU välkomnade protokollets ikraftträdande vid översynskonferensen.

Protokollet om explosiva lämningar efter krig utarbetades som svar på det humanitära hot som oexploderad ammunition, däribland klusterbomber, innebär för civilbefolkningar efter krig.

De senaste händelserna i södra Libanon är en påminnelse om de faror som explosiva lämningar efter krig, särskilt klusterbomber, orsakar civilbefolkningen och hur svårt och dyrt det är att röja dem. Vi måste ta itu med detta problem utan dröjsmål. Därför har EU föreslagit att CCW-gruppen med regeringsexperter ska fortsätta sitt arbete under 2007. Gruppens nuvarande mandat innefattar utarbetande av förebyggande åtgärder för att förbättra utformningen av vissa typer av krigsmateriel för att minska risken för människor. Dessutom har flera EU-medlemsstater individuellt förbundit sig att inleda förhandlingar om ett rättsligt bindande protokoll för att bemöta de risker som klusterbomber utgör för människor. EU:s medlemsstater är dock inte eniga om hur det tämligen begränsade området för klusterbomber ska hanteras inom ramen för CCW-konventionen.

Vid översynskonferensen i morse enades man om att EU:s ståndpunkt om klusterbomber ska stödjas, och man beslutade att föreslå att en tankesmedja av experter ska inrättas med målet att utarbeta rekommendationer för framtida åtgärder för att ta itu med klusterbomber inom ramen för CCW-konventionen.

Under fem års förhandlingar om fordonsminor har EU ständigt påtalat att vårt mål är ett rättsligt bindande protokoll som understöder den internationella humanitära rätten och tillför mervärde. Det förefaller dock osannolikt att man kan enas om detta protokoll vid översynskonferensen.

Vid det här laget har konventionen om biologiska vapen och toxinvapen (BTV-konventionen) tjänat som den normgivande och rättsliga hörnstenen för biologisk nedrustning och icke-spridning i över 30 år. Biovetenskapen är en av de vetenskapsgrenar som utvecklas snabbast i dag, med ändlösa möjligheter att göra både gott och ont. BTV-konventionen måste kunna anpassas till den vetenskapliga utvecklingen och bidra till att bemöta alla eventuella utmaningar som detta medför. Översynskonferensen är ett tillfälle för detta.

EU har förberett sig grundligt för den sjätte konferensen om översyn av konventionen om biologiska vapen och toxinvapen, i enlighet med målen för EU-strategin mot spridning av massförstörelsevapen. De särskilda målsättningarna är att se till att BTV-konventionen tillämpas över hela världen, främja genomförande och efterlevnad av konventionen på nationell nivå och förstärka den.

I februari i år antog rådet en gemensam ståndpunkt om den sjätte översynskonferensen. EU:s ståndpunkt är en avvägning mellan en realistisk och ambitiös taktik, dock med krav på en omfattande översyn av konventionen och praktiska förbättringar av dess genomförande. Som ett tillägg till den gemensamma ståndpunkten har EU utarbetat tematiska arbetsdokument om flera olika frågor.

Förutom gemensamma åtgärder enades EU om en handlingsplan om BTV-konventionen, i vilken medlemsstaterna åtar sig att vidta åtgärder för att stärka konventionen, som att sända uppgifter om de förtroendeskapande åtgärder som de har vidtagit. Dessa konkreta åtgärder kommer att bidra till att man kan göra de huvudsakliga målsättningarna i EU:s gemensamma ståndpunkt om konferensen om översyn av BTV-konventionen mer plausibla.

Det finns en god, även om den kanske inte är optimal, chans att den tredje konferensen om översyn av CCW-konventionen blir framgångsrik. Vi hoppas dock på ett framgångsrikt resultat. Chanserna att nå ett lyckat resultat av den sjätte översynskonferensen om BTV-konventionen är också goda.

 
  
MPphoto
 
 

  Margot Wallström, kommissionens vice ordförande. (EN) Herr talman! Massförstörelsevapen utgör det största hotet mot den europeiska säkerheten, och kärnvapen och biologiska vapen är helt klart de mest oroväckande eftersom de kan skörda ett stort antal dödsoffer.

Samtidigt som vi alla bär på det gemensamma minnet av ohyggligheterna i Hiroshima och Nagasaki har vi inga motsvarande gemensamma minnesbilder när det gäller biologiska vapen. Massdöd orsakad av biologiska ämnen, eller sjukdomar som böldpest, verkar i stället höra hemma i historien eller science fiction.

Vår förhoppning måste vara att det kommer att fortsätta att vara så men vi får inte slå oss till ro med det. Föreställ er följande scenario. För det första är inte biologiska vapen, till skillnad från kärnvapen, beroende av begränsade leveranser av uran och plutonium av vapenkvalitet. Den snabba utvecklingen och spridningen av biovetenskap gör det möjligt för sådana som skulle kunna skada oss att skaffa sig vapenresurser. Det finns en verklig risk att människor, djur och växter kan attackeras av biologiska ämnen.

För det andra visar officiella rapporter att terrorister strävar efter biovapen. Om terrorister skulle inleda biologiska attacker runt om i Europa skulle många liv stå på spel och vår livsstil skulle kunna förändras dramatiskt.

För det tredje var det inte länge sedan biologiska vapen användes. Det var inte många som dog i mjältbrandsattackerna i Förenta staterna i slutet av 2001, men attackerna orsakade en betydande, bred social och politisk splittring och förövarna är fortfarande på fri fot.

Hur pass skyddade är vi idag? Det har varit förbjudet att använda och inneha biologiska vapen sedan konventionen om biologiska vapen och toxinvapen trädde i kraft 1975. Konventionen är dock det svagaste av de regelverk som reglerar massförstörelsevapen. Den innehåller inte några åtgärder för att kontrollera efterlevnaden eller genomförandet och, till skillnad från fördraget om icke-spridning av kärnvapen och konventionen om kemiska vapen, finns det inte något centralt tillsynsorgan. Det är dessutom färre som har anslutit sig till konventionen än till något av dessa båda avtal.

Vi skulle därför förbättra vår säkerhet om konventionen om biologiska vapen och toxinvapen gjordes mer effektiv och genomfördes bättre. Medlemsländerna uppmuntras att ta upp dessa brister vid den kommande granskningskonferensen senare denna månad.

God säkerhet börjar på hemmaplan. Min kollega, kommissionsledamot Franco Frattini, vet mycket väl att det krävs åtgärder. Kommissionen undersöker möjliga åtgärder genom ett gemensamt ramförfarande. Det är uppenbarligen inte tillräckligt med nationella åtgärder mot biologiska hot. Parallellt med arbetet med att förbättra folkhälsan, den medicinska övervakningen och de medicinska åtgärderna kommer vi våren 2007 att ge ut en grönbok om biologisk beredskap inom EU.

Katastrofer och sjukdomar är gränsöverskridande. Det går inte att komma ifrån att den interna och externa politiken hänger ihop när det gäller biologiska hot. Mycket kan åstadkommas genom att förbättra det internationella samarbetet och den internationella samordningen. Vi kommer att sträva efter att dela med oss av bästa metoder när det gäller biologisk beredskap: vi skyddar oss själva bättre genom att hjälpa till att skydda andra.

Jag vill även säga några ord om en helt annan typ av dödligt vapen. Oexploderad klusterammunition utgör ett hot mot mänsklig säkerhet och hållbar utveckling. Oskyldiga människor, varav 30 procent är barn, dödas av sådan ammunition varje dag. Det här är en stor utmaning, både politiskt och i vardagen i före detta krigszoner.

En granskningskonferens är på gång. Vid konferensen kommer protokoll V till konventionen, om sprängämnen som inte exploderat – det vill säga sprängämnen, ammunition eller substridsdelar från klusterbomber som inte har exploderat, – att träda i kraft. Genomförandet av protokollet, som syftar till att få bukt med det hot som sådana lämningar från krig utgör mot befolkningsgrupper, är ett välkommet steg framåt.

Problemet framhävdes av händelserna i Libanon i somras, särskilt med tanke på den låga tillförlitligheten hos substridsdelarna från de klusterbomber som användes. Det är viktigt att hjälpa Libanon med den svåra uppgiften att avlägsna dessa dödliga explosiva lämningar efter kriget och vi har bidragit med omkring 5 miljoner euro till detta arbete. Vi anser också att det är nödvändigt att fästa större uppmärksamhet vid att stärka och garantera efterlevnaden av den internationella humanitära rätten på området.

Kommissionens stöd och samarbete vid humanitär nedrustning – det vill säga att röja minor, avlägsna explosiva lämningar efter krig och bekämpa den olagliga spridningen av handeldvapen – bidrar till att förbättra den mänskliga säkerheten. Det bidrar till en hållbar utvecklingspolitik inom EU. Vi är tacksamma för Europaparlamentets stöd i dessa insatser.

 
  
MPphoto
 
 

  Elizabeth Lynne, för ALDE-gruppen.(EN) Herr talman! När nu konferensen om konventionella vapen äger rum den här veckan och konferensen om toxinvapen äger rum nästa vecka är det viktigt att göra EU:s röst hörd.

Ett viktigt område som oroar mig – kommissionsledamoten talade också om det – är användningen av klusterbomber. De har använts i stor omfattning i konflikter den senaste tiden: i Irak, Afghanistan och Libanon, för att nämna några. Även om fördraget om landminor från 1997 inte omfattar klusterbomber och användningen därför inte är straffbar har de ändå samma förödande effekt, och under många år framöver kommer civilpersoner att dö eller lemlästas.

Enligt rapporten ”Fatal Footprint” som Handicap International publicerade den här månaden släppte den israeliska försvarsstyrkan åtminstone fyra miljoner bombkapslar i Libanon under juli och augusti i år. Av alla rapporterade offer för klusterbomber över hela världen är 98 procent civilpersoner. Detta är en av anledningarna till att jag uppmanar rådet och kommissionen att stödja den förändringsrörelse som växer fram inom världssamfundet och de steg som tas av länder, däribland Belgien och Norge, för att stifta nationella lagar om förbud mot klusterammunition på deras territorier och bland deras väpnade styrkor. Jag vill även ge Röda korset en eloge för dess kampanj och uppmaning om att förbjuda användningen av klusterbomber, förstöra beredskapslager och intensifiera röjningsprogrammen.

När det gäller biologiska vapen och toxinvapen måste vi utöva ytterligare påtryckningar på Förenta staternas regering som har vägrat att stödja ett juridiskt bindande kontrollprotokoll. Detta skadar framtiden och trovärdigheten för konventionen om biologiska vapen och toxinvapen. Vi måste även se till att det bildas ett permanent sekretariat för att övervaka genomförandet av konventionen.

 
  
MPphoto
 
 

  Angelika Beer, för Verts/ALE-gruppen. – (DE) Herr talman, fru rådsordförande, kommissionsledamot Wallström, mina damer och herrar! Döden kommer efter kriget, och, i stället för att tro att dessa klusterbomber faller ned från himlen av sig själva, måste vi vara medvetna om att de släpps av EU:s allierade och att samma allierade fortsätter att producera och exportera dem.

Ni säger att klusterbomber och oexploderad ammunition är en utmaning för tidigare krigsområden, och det är där jag måste säga emot er. Tvärtom, de är ingen utmaning för tidigare krigszoner, utan snarare en utmaning för Europeiska unionen, som måste se till att ingen av dess medlemsstater producerar, exporterar eller använder sådana vapen, och som inte längre får tillåta att dess allierade gör detta, som amerikanerna eller israelerna har gjort i de senaste krigen.

Det var med detta i åtanke och med hänsyn till EU:s oförmåga att agera som vi för 14 dagar sedan sände en skrivelse till det finländska ordförandeskapet – och när jag säger ”vi” menar jag inte ”vi gröna”, utan snarare samordnarna för de konservativa, socialdemokraterna och liberalerna och jag själv – med en brådskande vädjan om att en EU-ståndpunkt till förmån för ett totalförbud skulle läggas fram under denna konferens, som utgör ett historiskt tillfälle för att förbjuda klusterammunition.

Ni klargjorde för parlamentet att ni antingen inte vill eller inte kan göra detta. Ni sa att ni kommer att inrätta en arbetsgrupp; jag är säker på att ni känner till ordspråket att man tillsätter arbetsgrupper när man inte vet vad man ska göra härnäst. Det är också ett cyniskt sätt att gripa sig an saken när man tänker på att civila, polismän och FN-trupper som vi sänder till krisdrabbade områden riskerar livet varje dag till följd av lämningarna av detta slags vapen.

Jag vill därför återigen kraftfullt uppmana er att ta ett initiativ nu och – eftersom ni kan göra detta – se till att EU-medlemsstaternas nationella parlament kallar denna klusterammunition vid dess rätta namn, nämligen en form av vapen som är värd att kriminalisera och som européerna en gång för alla måste avstå från genom att vägra använda dem eller godta att de används på något sätt över huvud taget.

 
  
MPphoto
 
 

  Vittorio Agnoletto, för GUE/NGL-gruppen. – (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Min grupp är naturligtvis för ett allmänt världsomfattande förbud mot produktion och användning av biologiska vapen eller handel med dessa vapen, och vi hoppas att man kommer att besluta sig för att förstärka de tillämpliga internationella konventionerna vid den kommande konferensen i Genève. Jag är glad över att kunna konstatera att Europeiska unionen går i bräschen för dessa frågor, och jag hoppas att kommissionen kommer att göra allt som står i mänsklig makt för att nå ett världsomfattande förbud mot dessa fasansfulla vapen.

Vi måste emellertid erkänna att den största stötestenen för att nå ett sådant förbud har ett namn som vi alla känner till: George W. Bush. Förenta staternas president är personligen ansvarig för USA:s politiska bojkott av Genève-förhandlingarna. Han har i själva verket beslutat att dra sig ur förhandlingarna. I stället har Förenta staterna gjort utvecklingen av sin biologiska arsenal och användningen av vit fosfor och utarmat uran till en stark punkt i sin aggressiva och oacceptabla militära politik. Dessutom har de varken ratificerat konventionen om förbud mot minor eller undertecknat det tredje protokollet till konventionen om vissa konventionella vapen (CCW-konventionen) och dessutom har de även återupplivat Stjärnornas krig-programmet.

Förenta staternas hållning är ett hot mot världens säkerhet. EU måste övervinna sin passiva inställning och se till att utövandet av påtryckningar på Förenta staterna blir en nyckelpunkt i Genève-förhandlingarna.

 
  
MPphoto
 
 

  Gerard Batten, för IND/DEM-gruppen.(EN) Herr talman! Paula Lehtomäki talade om EU:s handlingsplan inför granskningskonferensen om konventionen om biologiska vapen och toxinvapen. Återigen låtsas EU vara en politisk stat med rätt att fatta politiska beslut om militära åtgärder och försvarsåtgärder, ett ansvar som egentligen borde ligga hos självständiga stater.

EU har aldrig behövt skydda sina medborgare genom militära insatser och det finns flera anledningar att hoppas att det aldrig kommer att behövas. Samtidigt måste betydande krigsmakter som Storbritannien, mitt hemland, uppfylla det ansvaret. Det behövs en bättre internationell reglering av klusterbomber, särskilt så kallade dumma bomber, som inte har någon självdestruktionsmekanism. Storbritannien är även ledande inom forskning om försvar mot biologiska vapen och toxinvapen och måste med hänsyn till det befintliga terroristhotet från fundamentalistiska islamister bevara sin självständighet och handlingsfrihet på området.

 
  
MPphoto
 
 

  Philip Claeys (NI). – (NL) Herr talman! Produktion och användning av biologiska vapen brukade vara staternas privilegium. Nuförtiden är biotekniken sådan att det krävs allt mindre resurser för att producera farliga virus, bakterier och gifter, och konsekvensen av detta är att även terroristorganisationerna kan använda sig av biologisk krigföring.

I mars i år påpekade Interpol att det finns allvarliga indikationer på att al-Qaida förbereder sig för att begå handlingar av biologisk terrorism. Omfattningen av den förstörelse som detta kan leda till är långt värre än attackerna i New York, Madrid och London. Det är omöjligt att sluta avtal med terrorister på samma sätt som stater gör med varandra. Det är därför ytterst viktigt att poliskårerna utbildas ytterligare för att förebygga och kontrollera biologisk terror. Det kan mycket väl bli nödvändigt att anpassa viss lagstiftning för att göra det möjligt att kontrollera känslig vetenskaplig forskning.

Det är fortfarande nödvändigt att uppmärksamma informationsutbytet mellan underrättelsetjänster inom EU, men även med våra partner i Förenta staterna, Ryssland och alla andra nationer som vill smita från sitt ansvar i kampen mot terrorismen.

 
  
MPphoto
 
 

  Achille Occhetto, för PSE-gruppen. – (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Den socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet stöder helhjärtat detta förslag till resolution, eftersom vi ser det som ett avgörande steg i strategin för att bekämpa spridningen av massförstörelsevapen som antogs av EU i december 2003, och även på grund av att målet att minska hotet från biologiska vapen är huvudprioritering i denna resolution. Ett annat viktigt initiativ är att vi uppmanar alla länder som inte följer lagstiftningen om förbud mot biologiska vapen att göra detta, inte minst för att åstadkomma denna universalisering, som är en nödvändig och obligatorisk del av den internationella rätten.

Inom denna grundläggande ram finns det i alla händelser åtgärder som är utformade för att garantera att konventionen genomförs effektivt, även om Förenta staterna enligt de allra senaste analyserna har underlåtit att genomföra dessa åtgärder. Jag vill även betona vikten av den vädjan som framförs i resolutionen om att slutföra ett särskilt protokoll VI med ett entydigt förbud mot produktion och användning av klusterbomber, som är föraktliga vapen som även används i humanitära krig för att kringgå förbudet mot minor.

Samtidigt måste EU visa att det finns ett direkt samband mellan den ökade tendensen av spridning, som energiskt måste bekämpas, och misslyckandet med att nedrusta. Västvärlden kommer att ha en större moralisk auktoritet att bekämpa spridning av alla slags vapen om: 1. Förenta staterna slutar att motsätta sig inspektionsåtgärder och förbudet mot klusterbomber och 2. nedrustningsprocessen även återupptas inom kärnvapenklubben. Det som har skett i dag är därför ett viktigt steg, men det är bara det första steget på en lång väg mot ett förbud mot alla massförstörelsevapen.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE). – (ES) Herr talman! Som så många andra instrument som reglerar vapen i världen är konventionen om biologiska vapen och toxinvapen ett nödvändigt, om än inte tillräckligt, verktyg i kampen mot det mänskliga oförnuftet.

Det finns följaktligen endast ett godtagbart alternativ för den sjätte översynskonferensen som kommer att inledas den 20 november: att förstärka detta instrument, särskilt för att utarbeta verkliga kontrollmekanismer, och att främja en allmän tillämpning av dessa.

När det gäller klusterbomber kan jag inte göra något annat än att kraftfullt stödja begäran om att konventionen om inhumana vapen ska förses med ett sjätte protokoll. Enligt min åsikt borde det även förses med ett särskilt och fullständigt fördrag, där produktion, lagring, transport och användning av denna vapentyp entydigt förbjuds, som med antipersonella minor.

Med tanke på klusterbombernas godtyckliga karaktär och den enorma effekt de har på civilbefolkningar, får användningen av dessa slags vapen inte längre tillåtas på något sätt. Fallet med Libanon, som utreds för närvarande, är bara ett exempel av många som åskådliggör skälen till detta.

 
  
MPphoto
 
 

  Ana Maria Gomes (PSE).(PT) Under de senaste åren har vi sett hur det viktigaste rättsliga instrumentet för att bekämpa spridning av massförstörelsevapen har urholkats, och konventionen om biologiska vapen och toxinvapen är inget undantag. Vi är mer sårbara än någonsin för ödeläggande terroristattacker.

De huvudsakliga idéerna i denna resolution, som det råder bred enighet om bland alla de politiska grupperna i parlamentet, är tiotals år gamla och även tillämpliga för andra konventioner. Dessa idéer kan sammanfattas under tre rubriker: universalisering, tillämpning och kontroll. De ökända klusterbomberna och antipersonella minorna måste bekämpas. Dessa omoraliska vapen måste även förbjudas i lag. Dessa bomber sprider godtyckligt död omkring sig, och få av dem exploderar direkt, vilket innebär att de fortsätter att döda oskyldiga människor många år efter det att konflikterna har upphört.

Kriget i Libanon nyligen, där Israel lämnade landet minerat av tusentals klusterbomber, bör fungera som en drivande kraft så att vi en gång för alla förbjuder produktion och användning av alla slags klusterbomber, som vi har gjort med antipersonella minor. Att bara lägga till det nya protokollet till den befintliga konventionen mot vissa konventionella vapen kanske inte är tillräckligt; det kanske är dags för en särskild konvention. Detta spelar ingen roll, förutsatt att EU vidtar åtgärder och att vi människor sluter oss samman för att utrota dessa fruktansvärda vapen.

 
  
MPphoto
 
 

  Paula Lehtomäki, rådets tjänstgörande ordförande. (FI) Herr talman, mina damer och herrar! EU och rådet är mycket oroade över att personer i konfliktområden skadas eller dör när själva konflikten har upphört. Situationen i Libanon i dag är ett mycket tydligt exempel på detta, där oexploderade bomber utgör ett verkligt problem för civilbefolkningen.

Ordförandeskapet gläder sig över att protokollet om oexploderad ammunition har trätt i kraft. I framtiden kommer vi att arbeta för att se till att skador som orsakas civilbefolkningen blir minimala. När det gäller det internationella samarbetet om klusterbomber kommer vi från och med nu att fortsätta våra insatser för att nå en gemensam ståndpunkt för EU och sedan gå vidare med detta.

Avslutningsvis vill jag säga att Angelika Beer och hennes kolleger kommer att få ett svar på sin skrivelse till ordförandeskapet inom en mycket snar framtid.

 
  
MPphoto
 
 

  Margot Wallström, kommissionens vice ordförande.(EN) Herr talman! Att det har hållits en informerad debatt om dessa frågor utgör ytterligare ett argument mot krig och för förebyggande åtgärder och förhoppningsvis kan vi undvika att dessa vapen används.

Som ni vet har kommissionen inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken inte någon ledande roll på dessa områden. Vi medverkar dock till en lösning när vi tar itu med krigets efterdyningar. Det mänskliga lidande, den oexploderade ammunition och de humanitära problem som följer av krig runt om i världen är en utmaning för oss.

Kommissionen fortsätter naturligtvis att samarbeta med världssamfundet och icke-statliga organisationer för att avlägsna sådana vapen. Kriget i Libanon varade i några dagar, men det mänskliga lidandet kommer att fortsätta i många år.

 
  
MPphoto
 
 

  Talmannen. – Jag har mottagit sex resolutionsförslag(1), som ingivits i enlighet med artikel 103.2 i arbetsordningen.

Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum i morgon torsdag.

 
  

(1) Se protokollet.

Senaste uppdatering: 24 januari 2007Rättsligt meddelande