Talmannen. - Nästa punkt är ett betänkande från Erik Meijer, för utskottet för utrikesfrågor, om f.d. jugoslaviska republiken Makedoniens framstegsrapport 2006 (2006/2289(INI)) (A6-0214/2007).

  Manuel Lobo Antunes, rådets ordförande. - (PT) Herr talman, ärade ledamöter! Som ni vet beslutade Europeiska rådet i december 2005 att ge f.d. jugoslaviska republiken Makedonien status som kandidatland, framför allt med beaktande av de avsevärda framsteg som landet gjort mot att uppfylla den rättsliga ramen i Ohrid-ramavtalet, och med beaktande av landets åtagande att genomföra stabiliserings- och associeringsavtalet.

Rådet betonade också vid denna tidpunkt att nya skeden på vägen mot att uppfylla några av villkoren i rådets slutsatser måste övervägas. Ett år senare, i december 2006, hyllade rådet de framsteg som gjorts, men beklagade att reformtakten hade avtagit under 2006. Under dessa omständigheter krävde Europeiska rådet vid sitt möte i december 2006 att reformtakten skulle påskyndas på grundläggande områden och att prioriteringar för det europeiska partnerskapet skulle fastställas och genomföras för att säkerställa framsteg på vägen mot anslutningen.

Nästa möte i stabiliserings- och associeringsrådet med f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, som ska äga rum den 24 juli i Bryssel, kommer att utgöra ett tillfälle att analysera genomförandet av stabiliserings- och associeringsavtalet och att beakta viktiga frågor som uppstått inom ramen för avtalet, utöver eventuella bilaterala och internationella frågor av ömsesidigt intresse.

Utifrån årsrapporterna från kommissionen, vars nästa rapport väntas under hösten, kommer rådet att göra en mer djupgående bedömning av de framsteg som f.d. jugoslaviska republiken Makedonien gjort när det gäller att uppfylla EU:s villkor och krav.

Vad gäller landets interna situation anser EU att det är mycket viktigt att det finns fungerande stabila och demokratiska institutioner och en verklig politisk dialog. Dessa faktorer är grundläggande för framstegen mot ett införlivande i EU. I detta sammanhang vill jag hylla partierna EVMRO, DPMNE och DUI för att de den 29 maj 2007 nådde en överenskommelse om hur man ska gå vidare med vissa frågor av ömsesidigt intresse, och DUI har följaktligen återvänt till parlamentet. Rådet hoppas nu att den politiska dialogen om grundläggande och viktiga interna frågor kommer att fortsätta mellan alla de politiska partierna i parlamentet och mellan alla berörda legitima politiska institutioner.

En konstruktiv politisk atmosfär måste bevaras om landet ska kunna inrikta sig på de grundläggande reformer som krävs för att det ska kunna göra framsteg på vägen mot en EU-anslutning. Bland de aspekter som kräver särskild uppmärksamhet finns förstärkningen av den offentliga förvaltningen, lagens verkliga företräde, en rättslig reform, kampen mot korruption och det fortsatta genomförandet av stabiliserings- och associeringsavtalet.

Också värt att nämnas i detta sammanhang är Ohrid-ramavtalet, vars fullständiga och kontinuerliga genomförande utgör ett grundläggande inslag i de politiska kriterierna och kommer att förbli avgörande för framstegen mot en EU-anslutning. I detta hänseende är det viktigt att ett fullständigt förtroende bevaras när det gäller tillämpningen av Badinter-principen. Vi hoppas också att vidare framsteg kommer att göras på områden som decentralisering och rättvis representation. Ohrid-reformerna borde fortsätta utifrån en så långtgående överenskommelse som möjligt, med fullständigt beaktande av andan och villkoren i ramavtalet.

  Olli Rehn , ledamot av kommissionen. (EN) Herr talman, ärade ledamöter! Först och främst vill jag tacka det portugisiska ordförandeskapet och Manuel Lobo Antunes för att ordförandeskapet prioriterar EU:s perspektiv på västra Balkan, som man återigen har visat i dag. Detta är mycket viktigt för Europas framtid.

I Erik Meijers betänkande tas många av de frågor upp i vilka f.d. jugoslaviska republiken Makedonien kommer att möta utmaningar på sin väg mot Europeiska unionen, i synnerhet på det politiska området. Jag är övertygad om att antagandet av en resolution från parlamentets sida kommer att utgöra ett viktigt bidrag till integrationsprocessen för landet inför ett EU-medlemskap.

Jag välkomnar den starka betoningen i resolutionsförslaget på betydelsen av ett genomförande av Ohrid-ramavtalet från 2001. Detta avtal har inte bara utgjort ett löfte om förenlighet och stabilitet: det har också varit ett synligt exempel på det svåra men lönande konststycket att nå kompromisser för allas bästa.

F.d. jugoslaviska republiken Makedonien blev ett föredöme i regionen genom att stödja ett multietniskt samhälle i en enhetlig demokratisk stat och genom att fastställa mekanismer för en samstämmig strategi för frågor som avser förhållandet mellan olika etniska grupper. Denna strategi var verkligen av avgörande betydelse för EU i fråga om att besluta om att bevilja landet kandidatstatus i december 2005. Det kommer att bli nödvändigt att fortsätta på samma sätt under hela anslutningsprocessen. I detta sammanhang välkomnar kommissionen de framsteg som gjorts i den politiska dialogen mellan regeringen och delar av oppositionen.

En dialog är verkligen av största betydelse för ett säkerställande av institutionernas stabilitet och funktion och av en så heltäckande genomförandeprocess av reformerna som möjligt.

Nu ser vi fram emot att dialogen ska fortsätta. Vi ser också fram emot att se den fördjupas, i synnerhet i parlamentet, och leda till praktiska, faktiska resultat. Det är av avgörande betydelse att den politiska överenskommelse som nåtts mellan Interna makedoniska revolutionära organisationen – Demokratiska partiet för nationell enighet (VMRO-DPMNE) och Demokratiska unionen för integration (DUI) nu genomförs på ett tillbörligt sätt.

Andra centrala utmaningar omfattar ett effektivt genomförande av reformerna inom polisen och rättsväsendet liksom kampen mot korruption och organiserad brottslighet.

I ert betänkande erkänns med rätta den positiva roll som f.d. jugoslaviska republiken Makedonien har spelat och fortfarande spelar i regionen. Vi ser likväl ett behov av att fortsätta att uppmuntra landet i dess ansträngningar för regionalt samarbete och goda grannskapsförbindelser.

Kommissionen kommer att bedöma de framsteg som gjorts av landet i vår årliga lägesrapport, som ska godkännas den 7 november i år. Vi kommer också att lägga fram ett förslag till ett nytt partnerskap, och utforma en färdplan för nödvändiga reformer i landet för de kommande åren.

Sammanfattningsvis har landet fortfarande ett stort arbete framför sig, och framstegen på den europeiska vägen kommer att vara beroende av dess förmåga att uppfylla de politiska kriterierna.

Avslutningsvis är det många utmaningar som måste hanteras. Framstegen i den europeiska integrationsprocessen ligger verkligen i händerna på landets ledare. Jag litar på att regeringen och parlamentet i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien kommer att beakta de kloka och solida förslag och rekommendationer som anges i ert resolutionsförslag.

  Erik Meijer (GUE/NGL), föredragande. – (NL) Herr talman! F.d. jugoslaviska republiken Makedonien har splittrats i sex internationellt erkända stater, och det ser ut som om Kosovo snart kommer att läggas till listan. Vad som är slående är att Europeiska unionen har valt en annorlunda strategi för var och en av dessa sju stater.

Slovenien har varit medlemsstat i över tre år, framgångsrika förhandlingar med Kroatien har inletts och sedan 2005 har Makedonien haft status som kandidatland utan att det åtföljts av några förhandlingar. Vad gäller de andra regionerna har endast stabilisering och associering diskuterats, vilket Serbien och Bosnien i hög grad har fördröjt eftersom de inte uppfyllt de därmed förbundna villkoren.

Allt detta står i stark kontrast till den samtidiga anslutningen 2004 av Estland, Lettland och Litauen, som fram till och med 1991 var ockuperade av Sovjetunionen, å ena sidan, och Tjeckien och Slovakien, som var en gemensam stat fram till och med 1993, å andra sidan. Jag har alltid förespråkat att man åtminstone ska tillåta Kroatiens och Makedoniens anslutningsprocess att sammanfalla i så hög grad som möjligt, och jag beklagar att Makedonien, till följd av de försenade förhandlingarna, nu släpar efter Kroatien med två år.

Jag säger inte att jag anser att Makedonien är helt redo för en anslutning. Den allvarliga miljöförstöringen och fackföreningarnas komplicerade status är i otakt med den europeiska normen. De konstaterade problemen med korruption och rättsskipning i andra anslutande länder har inte heller lösts ännu. Statens roll i bortförandet och överlämningen av tyska medborgare till amerikanska förhörsledare har ännu inte klargjorts. I början av dess mandatperiod utsatte den nuvarande regeringen den ekonomiska tillväxten för oproportionerliga påfrestningar, bland annat genom att påföra extremt låga skatter som kunde ha ruinerat landet. Dessa och andra problem måste lösas under de kommande åren.

Två andra saker har dock dominerat den allmänna opinionen och medievärlden både i och utanför Makedonien, nämligen förbindelserna mellan de olika befolkningsgrupperna i landet och förbindelserna med grannländerna, och särskilt Grekland. Andra europeiska länder, särskilt Belgien och Schweiz, men också Spanien, Italien och Finland, har visat att det är möjligt att med framgång skapa jämlika villkor för medborgarna trots stora språkliga och kulturella skillnader inom dessa länder. Under de första åren av självständighet skapades alltför lättvindigt ett intryck av att Makedonien främst är en stat för människor som talar makedoniska, vilket är besläktat med bulgariska och i mindre utsträckning serbiska. Det är samtidigt som tur är allmänt erkänt att utbildning och förvaltning på det egna språket är avgörande för den stora albanska befolkningsgruppen som är dominerande i nordvästra delen av landet.

Närmare förbindelser eftersträvas också med den framtida grannstaten Kosovo, som är ett land där många medborgare har släktingar. De aktuella överenskommelserna mellan det största regeringspartiet och det största partiet för de albansktalande medborgarna, som bojkottat parlamentssammanträdena i månader, inger förhoppningar om försoning och om en alltmer jämlik ställning för den albanska befolkningen. Dessutom har medlemmarna i de mycket mindre befolkningsgrupperna, bland vilka romerna och turkarna är de mest välkända, rätt till lika behandling, deltagande i beslutsfattandet och till att inneha regeringsposter. Makedonien framstår nu som en multietnisk stat, vilket skapar skyldigheter.

Makedonien är en geografisk region som sedan långt tillbaka haft olika invånare, av vilka några nu tillhör Grekland och Bulgarien. Användandet av samma namn för en stat som omfattar en del av regionen har skapat motsättningar. Bulgarien, som är den stat som 1878 tvingades att lämna tillbaka en stor del av Makedonien till Turkiet, som redan tilldelats detta territorium, och som följaktligen tvingades se på när detta område övertogs av Serbien, försonades med de grannar som hade blivit självständiga och var den första staten att erkänna det konstitutionella namnet Republiken Makedonien.

Dess grannland Grekland å andra sidan har starkt motsatt sig detta konstitutionella namn sedan Makedoniens självständighet 1991. I dag är den grekiska ståndpunkten att namnet Makedonien är godtagbart, under förutsättning att ytterligare en fras läggs till som klargör att det berörda området endast utgör en del av det historiska området Makedonien. Användningen av detta namn utan några prefix, framför allt om det åtföljs av symboler från den grekisk-makedoniska historien, väcker misstankar i Grekland om att man gör anspråk på territoriet i tre provinser i norra Grekland med samma namn.

Jag är inte förvånad över att jag som föredragande uppmanats att ensidigt välja en av de motsatta ståndpunkterna hos de två grannländerna. Jag förblir neutral och anser att båda sidorna tillsammans borde finna en lösning för att ta itu med sina långvariga meningsskiljaktigheter på ett konstruktivt sätt så snart som möjligt. Detta omfattar överenskommelser för att undvika och förhindra provokationer på grund av symboler eller kartor. Även om allmänheten kanske vädjar till den nationella stoltheten hos politikerna på båda sidor av gränsen vill den också ha lugn och samarbete. Utan några verkliga överenskommelser finns det risk för att Makedoniens anslutning till Europeiska unionen kommer att fördröjas i onödan, trots att en anslutning är vad allmänheten i såväl Makedonien som Grekland önskar.

  Anna Ibrisagic, för PPE-DE-gruppen. – När vi diskuterar ett land och dess relation till EU händer det ofta att diskussionerna förvandlas till en uppräkning av saker som vi anser är bra eller saker som vi vill kritisera hos detta land. Ofta glömmer vi en djupare bakgrund och ett bredare perspektiv . När man talar om EU och utvidgningen händer det att alltför ofta att vi talar om ekonomiskt samarbete, pengar och vad utvidgningen kostar. Men det är alltför sällan som vi ser på utvidgningen utifrån den säkerhetspolitiska aspekten och på det europeiska samarbetet utifrån fredsaspekten. Makedonien och dess närmande till EU är ett typiskt exempel på denna läxa som vi ibland glömmer, men som historien på Balkan påminner oss om då och då. Med sitt geopolitiska läge är Makedonien en värdefull resurs som starkt kan bidra till säkerheten i regionen. Men samma geopolitiska läge innebär också olika utmaningar och ibland stora påfrestningar för landet. Därför är det oerhört viktigt att vi ger Makedonien ett tydligt EU-perspektiv, vilket det här betänkandet också gör. Ett EU-perspektiv för inte bara Makedonien utan för hela regionen kan innebära skillnaden mellan en väg tillbaka till det förflutnas konflikter eller en väg framåt och en framtid i frihet och demokrati. Men ett EU-perspektiv innebär också ett antal skyldigheter. Kampen mot korruptionen måste fortsätta. Samarbetet mellan majoriteten och minoriteter av olika slag måste förstärkas och ett antal och ett antal reformer initieras. Jag tror dock att man i Makedonien redan är medvetna om dessa skyldigheter och det arbete som återstår eftersom man redan har genomfört ett antal av de reformer som krävs för att landet så snart som möjligt ska kunna återförenas med sin europeiska familj. Jag säger återförenas eftersom Makedonien är och alltid har varit en del av Europa. Utan ett tryggt och säkert Makedonien får vi inte ett tryggt och säkert Balkan och utan fred och säkerhet på Balkan får vi inte heller ett fredligt och säkert Europa.

ORDFÖRANDESKAP: MORGANTINI
Vice talman

  Józef Pinior, för PSE-gruppen. – (PL) Fru talman! Erik Meijers framstegsrapport om f.d. jugoslaviska republiken Makedonien är en positiv bedömning av detta lands framsteg sedan det deklarerade att det ville ansluta sig till Europeiska unionen. Socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet instämmer i att betänkandet är viktigt.

Jag vill framhålla Makedoniens framsteg när det gäller att uppfylla de politiska Köpenhamnskriterierna och att genomföra rekommendationerna från det europeiska partnerskapet från 2005, nämligen stabiliserings- och associeringsavtalet. Det är särskilt viktigt att de makedoniska myndigheterna genomför Ohridavtalet korrekt, vilket utarbetats i nära samarbete med Europeiska unionen och garanterar alla medborgare medborgerliga och politiska rättigheter oavsett deras etniska ursprung. Ohridavtalet HAR reformerat Makedonien genom att dess multietniska, mångkulturella och mångreligiösa karaktär erkänns fullt ut. I detta hänseende borde vi betona den ansvarsfulla utrikespolitiken i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, och dess åtgärder för internationell säkerhet och fred. Slutligen vill jag betona det utmärkta jämlika samarbetet mellan myndigheterna i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, särskilt landets utrikesministerium, och Europaparlamentet.

En jämlik och fredlig samexistens i det makedoniska samhället och genomförande av innehållet och andan i Ohridavtalet kommer att ha en betydelsefull inverkan på landets strävan att ansluta sig till Europeiska unionen. Jag vill återigen betona den politiska slutsatsen i detta betänkande: f.d. jugoslaviska republiken Makedonien har genomfört reformer som borde föranleda ett framtida medlemskap i Europeiska unionen för detta land.

  István Szent-Iványi, för ALDE-gruppen. – (HU) Makedonien har varit en officiell kandidat för medlemskap under de senaste två åren, och har uppenbara europeiska framtidsmöjligheter. Trots detta vet vi fortfarande inte när anslutningsförhandlingarna kommer att inledas. Vi liberaler och demokrater vill att dessa förhandlingar inleds så tidigt som nästa år. Men detta beror i hög grad på Makedonien.

Makedonien har gjort avsevärda ansträngningar under de senaste åren och har nått omfattande resultat, men har fortfarande mycket kvar att göra. Reformer behövs inom civilförvaltningen, inom rättsväsendet och inom polisen, och kampen mot korruption måste också stärkas.

Vi noterar med beklagande att reformerna sedan valet i juni förra året har förlorat sin drivkraft. Vi vädjar till våra makedoniska vänner att förbereda en anslutning med förnyad styrka. Vi anser att det är viktigt att Ohrid-ramavtalet genomförs fullt ut, eftersom vi vill att förhandlingarna inleds så snart som möjligt.

Det är glädjande att det största oppositionspartiet har återvänt till parlamentet efter en halvårslång bojkott. I en demokrati måste ett demokratiskt parti försvara väljarnas intressen i parlamentet, och därför hyllar och firar vi deras återvändo.

Vi anser att frågan om användningen av Makedoniens konstitutionella namn är en bilateral fråga. Denna olösta fråga får inte hindra Makedoniens anslutning, och samtidigt hoppas vi att förhandlingarna, med medling av FN, inom kort kommer att leda till ett tillfredsställande resultat för alla. Vi vill ha ett gynnsamt resultat.

Slutligen välkomnar vi det framgångsrika avslutandet av samtalen om lättnader för viseringskraven. Vi anser att det är mycket viktigt att det efter den 1 januari kommer att bli mycket enklare för makedoniska medborgare att resa in på EU:s territorium, men vi anser att detta endast är det första steget. Vårt främsta mål är att alla makedonier, inom kort och inom en överskådlig framtid, kommer att kunna resa in på EU:s territorium utan visum.

  Hanna Foltyn-Kubicka, för UEN-gruppen. – (PL) Fru talman! Makedonien är tveklöst ett land som hör hemma i ett enat Europa, och jag tror verkligen att landet inom en inte alltför lång tid kommer att ansluta sig till Europeiska unionen som en jämlik gemenskapsmedlem.

Innan detta sker står dock detta land fortfarande inför många utmaningar. Landet måste göra mer för att skydda miljön och för att fullfölja den ekonomiska och administrativa reformen. Den viktigaste frågan kommer dock att vara att bygga ett förtroende och att garantera verklig jämlikhet mellan alla etniska grupper.

Ohrid-ramavtalet är ett mycket viktigt steg i denna riktning. I Erik Meijers betänkande framhålls också de områden där Makedonien gjort avsevärda framsteg genom att genomföra många av punkterna i stabiliserings- och associeringsavtalet och när det gäller uppfylla Köpenhamnskriterierna. Alla ansträngningar måste göras för att stödja de makedoniska myndigheterna i denna process och för att se till att verkliga anslutningssamtal inleds så snart som möjligt.

Bröder och makedonier – ni är väntade.

  Angelika Beer, för Verts/ALE-gruppen. – (DE) Fru talman! Låt mig på gruppen De grönas vägnar få välkomna våra kolleger från det makedoniska parlamentets delegation som kommit hit för att närvara vid denna debatt i Europaparlamentet. Det är ett bra tecken: vi oroade oss mycket över det albanska DUI-partiets bojkott av parlamentet under de senaste månaderna. Nu är de alla samlade här i kammaren, vilket utgör ett slut för dödläget i reformprocessen.

Herr kommissionsledamot Rehn! Ni nämnde reformtoppmötet tidigare, och det är korrekt att säga att Angela Merkel kunde notera en verklig framgång under sitt ordförandeskap för Europeiska unionen. Vi har inte längre ett absorptionsproblem, den debatten är över, och nu kommer reformerna i kandidatländerna att avgöra om vi kan tillåta dem att ansluta sig till unionen.

Låt mig säga ett par ord om EU vid denna tidpunkt. Jag vill fråga Europeiska unionen hur vi på ett trovärdigt sätt kan kräva stora reformer i kandidatländerna när en medlemsstat som Förenade kungariket vill förneka sina medborgare grundläggande rättigheter. Denna trovärdighetsbrist är något som Europeiska unionen måste ta itu med, inte ansökarländerna. Vi kan inte acceptera undantag från de grundläggande rättigheterna i Europa.

Makedonien har gjort stora framsteg, och vi förespråkar en snabb EU-anslutning för detta land. Därför har jag en begäran till nästa talare: han har en minut på sig att dra tillbaka sina ändringsförslag, där han kontinuerligt försöker sabotera överenskommelsen mellan Makedonien och Grekland och därigenom omintetgöra en fredlig lösning.

  Georgios Karatzaferis, för IND/DEM-gruppen. – (EL) Fru talman! Självklart måste FYROM ansluta sig till Europa. Ingen betvivlar detta. Men vi får inte underskatta vissa frågor, som både rådet och kommissionen har underskattat, även om föredraganden hänvisade till förbindelserna mellan FYROM och Grekland.

Grekland kan inte annat än vara emot detta land så länge som det gör anspråk på att ha återföreningsrättigheter. De gör till och med anspråk på territorier i sin konstitution. I FYROM:s aktuella läroböcker lär de ut att Grekland ockuperar territorium i FYROM.

Förstår ni vad det innebär? Om man framöver förstärker denna arrogans är det samma sak som att åter placera en krutdurk på Balkan.

FYROM måste förstå att allt detta, att göra anspråk på ett annat lands historia, på ett namn som inte tillhör dem – det kallades Vardarska fram till 1945 – är att utsätta området för stor fara. Grekland kommer att vara omedgörligt om regeringen i Skopje inte visar måttfullhet och en försonande inställning till dessa anspråk.

  Димитър Стоянов, от името на групата ITS. - Първо към г-н комисаря, искам да кажа, че Македония отдавна не е унитарна държава.

Македония стана жертва на една терористична банда, на един международен заговор срещу нея, на една банда от наркотрафиканти, подкрепени от международната общност, които веят знамето на великоалбанския шовинизъм и на радикалния ислям.

На Македония с т.нар. Охридско рамково споразумение й беше наложен един диктат, който не съществува никъде другаде в момента в никоя демократична държава, нито в този парламент, нито никъде, слава Богу. Диктат на една малка общност над волята на многото в тази държава.

Освен това искам да обърна една забележка към господин докладчика. За съжаление, трябва да се постараете малко повече да се запознаете с историята, защото в Македония, получили сте някаква представа, но в Македония не се говори македонски език.

И това ще го обясня с факта, който споменахте, че през 1878 г. 85 % от населението се е определяло като българи. Македония трябва да дойде в Европейския съюз. Аз подкрепям нейното присъединяване, за да получи някаква справедливост в крайна сметка.

  Giorgos Dimitrakopoulos (PPE-DE). – (EL) Fru talman! Först vill jag tacka föredraganden, Erik Meijer, för vårt samarbete under hela denna period angående utarbetandet av vissa ändringsförslag.

Jag förespråkar naturligtvis också europeiska framtidsutsikter och en europeisk framtid för FYROM. Men just för att det handlar om europeiska framtidsutsikter och om en europeisk framtid får FYROM inte glömma att status som kandidatland inte endast för med sig rättigheter utan också skyldigheter, varav en skyldighet är goda grannskapsförbindelser och behovet av att finna gemensamt godtagbara lösningar på befintliga problem med grannländerna, enligt Salzburgförklaringen, och naturligtvis enligt stabiliserings- och associeringsprocessen.

FYROM får inte heller glömma när det gäller namnet att det är tydligt att förhandlingarna under överinseende av FN måste återupptas och att FYROM måste komma till förhandlingsbordet i god tro och med god vilja och en konstruktiv inställning. Detta har alltid varit det internationella samfundets ståndpunkt.

På samma sätt får vi inte glömma att vissa handlingar på senare tid har noterats i FYROM, som exempelvis namnbytet av flygplatsen till Alexander den stores flygplats och det aktuella uttalandet av FYROM:s transportminister om att han vad som än händer inte kommer att ändra detta namn. Detta är ett agerande som strider mot innehållet och andan i interimsavtalet från 1995, som bygger på principen om goda grannskapsförbindelser.

Detta beteende måste upphöra. Slutligen har många ändringsförslag lagts fram. Vissa måste antas, som till exempel de som syftar till att förbättra punkterna om pass, medan andra om lufttrafik, som t.ex. ändringsförslag 12, …

(Talmannen avbröt talaren.)

  Panagiotis Beglitis (PSE). – (EL) Fru talman! Vi har hela tiden stått bakom en europeisk framtid för f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, och vi har bidragit till institutionernas ekonomiska återuppbyggnad och demokratisering.

Grekland är, framför allt under senare år och efter undertecknandet av interimsavtalet, det land som har den viktigaste ekonomiska och investeringsmässiga profilen i Skopje, och som har bidragit till att skapa tusentals arbetstillfällen. Samtidigt har vi arbetat realistiskt för att finna en ömsesidigt godtagbar lösning på den olösta frågan om namnet.

Namnfrågan är inte en bilateral fråga mellan Grekland och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien. Ramen för lösningen har utarbetats utifrån besluten från FN:s säkerhetsråd, interimsavtalet och de berörda EU-besluten.

Alla som var snara att erkänna f.d. jugoslaviska republiken Makedonien med dess konstitutionella namn, i strid mot FN:s och EU:s institutionella ramar, gör ansträngningarna att finna en hederlig kompromisslösning för det internationella namnet en stor otjänst (jag betonar det) och späder på oförsonligheten och det nationalistiska klimatet hos vårt grannlands politiska ledarskap.

Vi håller med om att detta dödläge måste upphöra.

  Bogusław Rogalski (UEN). - (PL) Fru talman! År 2005 fick Republiken Makedonien status som kandidatland inför ett medlemskap i Europeiska unionen. Makedoniens anslutning till våra strukturer måste föregås av en intern överenskommelse om att reglera frågan om samexistens för de olika etniska grupperna i landet utifrån demokrati och jämlikhet. Detta kriterium måste uppfyllas innan Makedonien införlivas i EU. Landet måste inrätta ett sammanhängande system med offentlig förvaltning och utbildning som hanterar språkliga och etniska skillnader på ett sätt som gör att de etniska grupperna och de olika nationella minoriteterna kan samexistera på ett harmoniskt sätt.

Makedonien måste också omgående enas med Grekland i fråga om landets namn. Grekland måste visa större flexibilitet i denna fråga, eftersom namnfrågan inte under några omständigheter kan användas för att hindra inledandet av förhandlingarna och Makedoniens anslutning till Europeiska unionen.

I frågan om Makedonien följer vi inte våra känslor, utan Köpenhamnskriterierna.

  Doris Pack (PPE-DE). – (DE) Fru talman! Makedonien har redan kommit en bra bit på vägen när det gäller att ansluta sig till EU. Det är nu en anslutningskandidat. Landet har undertecknat ett stabiliserings- och associeringsavtal med EU, men det är den enkla delen. De makedoniska politikerna har fortfarande en hel del kvar att göra.

Att omvandla avtalet till en konkret lagstiftning kommer att bli svårt, men det måste hanteras med dynamik, på området för rättsliga frågor till exempel, inom förvaltning, ekonomi, finanspolitik och i synnerhet på området för brotts- och korruptionsbekämpning. Detta är den mest brådskande uppgift som regeringen och parlamentet står inför.

Makedonien har med framgång satt stopp för en blodig konflikt med hjälp av det internationella samfundet, och måste nu omgående genomföra Ohridavtalet. Badinterkommissionen är ett användbart instrument för frågorna om etniska albaner. Man får dock inte låta detta instrument förhindra att den nödvändiga lagstiftningen införs, och det får inte ses som en vägledning för hur man tillsätter en regering.

Det är synd att Makedoniens förbindelser med dess grannland Grekland, som liksom vi just har hört investerar en hel del i Makedonien, fortfarande överskuggas av namntvisten. Nationalistisk retorik på båda sidor är inte till hjälp. Dessa komplicerade förbindelser har gått så långt att det lett till att Grekland utfärdar två viseringar för makedonier. Denna olösta bilaterala fråga kommer naturligtvis inte att hindra att Makedonien ansluter sig till EU, men om frågan löses omgående skulle det gynna alla sidor, och det vore möjligt med hjälp av en FN-medlare.

Grannlandet Kosovos tvetydiga status har gjort att en f.d. albansk rebellsoldat som för närvarande är makedonisk parlamentsledamot erbjuder att föra 10 000 albanska soldater från Makedonien för att kämpa för självständighet för Kosovo.

Jag uppmanar den albanska befolkningen att koncentrera sig på sina egna angelägenheter i Makedonien och att lämna frågan med Kosovo till de verkliga valda företrädarna.

  Кристиан Вигенин (PSE). - Уважаеми колеги, днес обсъждаме напредъка на Република Македония в една по-оптимистична атмосфера: Европейският съвет вече отвори пътя за институционалната реформа, която е задължителна предпоставка за всяко бъдещо разширяване.

За периода на краткото си съществуване като държава Македония премина през различни кризи и много трудности, но запази стабилността си и възможностите си за развитие и просперитет. Именно тази жизнеспособност и перспективите за бъдещето трябва да бъдат източник на самочувствие за македонските граждани, а не подправената история или присвоените чужди исторически личности и символи.

За Македония са особено важни добросъседските отношения със страните-членки на Европейския съюз - България и Гърция. Има какво да се желае в тази посока и аз обръщам внимание на няколкото колеги от фракцията на "зелените", че борейки се за правата на несъществуващо македонско малцинство в България например, всъщност дават "храна" на националистите и от двете страни на границата и влошават перспективите на страната. За европейските социалисти е особено важно да се съхрани междуетническият диалог, а така също приоритетно да се решават проблеми като безработицата, остарялата инфраструктура и регионалните дисбаланси.

В заключение искам да подчертая, че ние ще подкрепяме реформите в Република Македония и се надяваме страната да стартира преговорите за присъединяване към Европейския съюз още в първата половина на 2008 г.

  Manuel Lobo Antunes, rådets ordförande. - (PT) Fru talman! I mycket kortfattade ordalag tror jag, liksom jag sagt, att associeringsrådet med f.d. jugoslaviska republiken Makedonien den 24 juli kommer att tillåta oss att bilda oss en tydligare uppfattning om vilka framsteg som gjorts i landet inom ramen för dess kandidatur för ett fullständigt EU-medlemskap. Vi inväntar naturligtvis den framstegsrapport som kommissionen ska lägga fram i höst om situationen för f.d. jugoslaviska republiken Makedoniens kandidatprocess.

Ordförandeskapet och medlemsstaterna kommer naturligtvis att fästa stor vikt vid kommissionens åsikt i denna fråga. Så snart som landet har uppfyllt kriterierna för att inleda förhandlingar borde dessa förhandlingar naturligtvis inledas.

Frågan om landets namn eller beteckning har också nämnts vid ett flertal tillfällen. Under det första portugisiska ordförandeskapet 1992 ingick jag, tillsammans med Lord Carrington och ambassadör José Cutileiro, i den grupp som hanterade frågan om f.d. Jugoslavien, och frågan ställdes redan vid den tidpunkten. Jag ser att problemet femton år senare inte har försvunnit. Jag hoppas verkligen att parterna kan sätta sig ned vid förhandlingsbordet och tillsammans arbeta fram en ömsesidigt godtagbar lösning.

  Olli Rehn , ledamot av kommissionen. (EN) Fru talman! Jag vill tacka er för en mycket väsentlig och ansvarsfull debatt. Jag instämmer helt med Anna Ibrisagic, som betonade säkerhetsaspekten av EU:s utvidgning. Vi talar ofta bara om integrationsförmågan, men lyckligtvis kunde samförståndet om utvidgningen förnyas vid Europeiska rådet i december förra året, med stöd av parlamentet och kommissionens initiativ.

Det förnyade samförståndet om utvidgningen utgör båda sidorna av myntet: den strategiska betydelsen av utvidgningen för säkerhet och stabilitet i fråga om att förbättra våra värderingar när det gäller demokrati och mänskliga rättigheter, och detta i kombination med unionens integrationsförmåga. Båda sidor är av avgörande betydelse, och båda sidor är viktiga för ett omsorgsfullt genomförande av utvidgningsprocessen.

I detta avseende är f.d. jugoslaviska republiken Makedonien ett utmärkt exempel. År 2001 befann sig landet på gränsen till inbördeskrig. År 2005 beviljades landet kandidatstatus. Det är en framgångssaga i den meningen.

Förra året gick framstegen i fråga om reformer långsammare, men det är ytterligare en anledning till att 2007 bör vara det år då landet kommer på rätt väg igen, vägen mot Europa, med hjälp av beslutsamma reformer som leder till praktiska resultat. Därför bör regeringens och alla de politiska partiernas fokus inte ligga på det datum då EU:s anslutningsförhandlingar inleds, utan snarare på att fortsätta driva reformprocessen med full beslutsamhet och praktiska resultat.

Reformerna är den resa som kommer att leda till målet att inleda förhandlingarna, och därefter en dag till att avsluta dessa förhandlingar. I detta avseende bör målet, anslutning till EU, inte bli till en politisk fotbollsmatch: alla partier bör enas i en strävan efter detta mål och i ett främjande av ett politiskt klimat som bidrar till ett framgångsrikt antagande av de reformer som krävs.

Det är anledningen till att det uppdrag som företrädarna för landets parlamentariska delegation har här i Strasbourg i dag är av största vikt, och jag hoppas att de kommer att föra med sig detta betydelsefulla budskap hem till Skopje.

Avslutningsvis noterar kommissionen att det inte har gjorts några framsteg på senare tid i namnfrågan, som Manuel Lobo Antunes sa. Situation har i stort sett varit densamma under de senaste 15 åren. Kommissionen hoppas att båda parter kan förnya sina ansträngningar och med en konstruktiv strategi förhandla fram en ömsesidigt godtagbar lösning på huvudfrågan under Förenta nationernas beskydd, och därigenom bidra till ett regionalt samarbete och goda grannskapsförbindelser.

  Talmannen. - Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum torsdagen den 12 juli 2007.