Ett alternativ till de ändliga fossila råvarorna är att använda förnybara råvaror. I Straubing (Tyskland) har det etablerats ett kompetenscentrum som vunnit anseende i hela Europa på området för förnybara råvaror. Forskning, genomförande av tillämpad teknik och marknadsföring av förnybara råvaror har samlats under ett tak. Mot bakgrund av diskussionen om klimatförändringarna och ökad användning av förnybara energikällor och biomassa kommer detta område att bli allt viktigare och också få ett europeiskt mervärde.

På vilket sätt stöder Europeiska unionen forskning, även tillämpad forskning, på området för förnybara råvaror? Hur kan enskilda forskningscentrum dra nytta av dessa verksamheter?

Vilka åtgärder vidtar kommissionen för att det ska bildas nätverk för forskning om förnybara råvaror?

Anser kommissionen att det behövs ett organ för att samordna ett nätverk för hela Europa för att utforska och i praktiken tillämpa forskningsresultat på området för förnybara råvaror, och skulle kommissionen ställa medel till förfogande i detta syfte?

(EN) Kommissionens ramprogram för forskning och teknisk utveckling (FTU) har i många år stött forskning om förnybara biologiska råvaror. Inom ramen för tema 5 (”Energi”) i det senaste (sjunde) ramprogrammet (FP7), läggs särskild vikt vid forskning som är relaterad till biomassa, och en av de viktigaste prioriteterna är utvecklingen av biobränslen. Huvudsakligt fokus ligger på (1) kostnadseffektiva första generationens biobränslen som produceras av livsmedelsgrödor, (2) andra generationens biobränslen som produceras av lignocellulosa eller ”träaktig” biomassa och (3) integrerad produktion av energi och biomassa i bioraffinaderier. Inom ramen för tema 2, ”Livsmedel, jordbruk och fiske samt bioteknik”, stöds gemensam forskning om förnybara råvaror och deras användning inom tre områden: För det första förbättrade förnybara energikällor baserade på biomassa och grödor, för det andra bioprocesser och för det tredje miljövänlig bioteknik samt användning av avfalls- och biprodukter. Resultaten från EU-finansierad forskning om biomassa inom tidigare ramprogram under de senaste tio åren finns på http://www.biomatnet.org/home.html" .

Alla forskningsorganisationer som är lagligen etablerade i något land får delta i FP7 under förutsättning att de minimikrav som har fastställts i reglerna för deltagande uppfylls. Man kan endast ansöka om forskningsmedel via FP7 genom att bilda ett transnationellt konsortium av partner som sedan lämnar in ett projektförslag om ett specifikt ämne i en årlig förslagsinfordran. Forskningscentrum kan också hjälpa till med utformningen av FTU-prioriteter genom att bidra till dagordningar för forskning inom de relevanta teknikplattformarna.

Europeiska kommissionen stöder bildandet av forskningsnätverk inom området bioenergi och förnybara råvaror baserade på bioenergi. Till exempel syftar expertnätverket ”Overcoming barriers to bioenergy” till utbyte av infrastruktur för forskning samt forskare inom ett eller flera av de mest relevanta områdena inom bioenergi genom att skapa en ny och integrerad struktur (ett ”virtuellt” forskninginstitut). Ett annat exempel är samordningsinsatsen NETBIOCOF som främjar europeiskt samarbete mellan forskningsorganisationer inom området sambränning av biomassa vid nya och befintliga kraftverk. Den särskilda stödåtgärden EPOBIO, som stöds i det sjätte ramprogrammet, syftar till att använda kunskap om genomik för att förbättra den ekonomiska potentialen i vegetabiliska råvaror för energianvändning eller kemisk användning.

ERA-NET⁽¹⁾ ger stöd till samordnandet av de nationella och regionala forskningsprogrammen inom det europeiska forskningsområdet. På denna punkt är de enskilda ERA-NET-programmen för industriell bioteknik, för bioenergi och för växter mycket relevanta.

De europeiska teknikplattformarna främjar också nätverksbyggandet inom forskningen genom att samla alla intressenter inom ett visst område. Det finns särskilt fyra plattformar som är viktiga för området förnybara biologiska råvaror: plattformarna (1) för en hållbar kemiindustri, (2) om växter för framtiden, (3) för biobränslen samt (4) för skogssektorn. Dessa plattformar har utvecklat strategiska forskningsdagordningar, vilka ger ett viktigt underlag för forskningsprioriteringar.

Dessutom innefattar FP7:s arbetsprogram Kapacitet integration av åtgärder för att stödja byggandet av nätverk för befintlig infrastruktur för forskning. En av de mest prioriterade frågorna inom detta program är utvecklingen av nästa generations biobränslen.

Förutom ramprogrammet har kommissionen också skapat ett nätverk för medlemsstaterna, KBBE-NET, för samordning, främjande och genomförande av den kunskapsbaserade bioekonomin i medlemsstaterna.

Som redan har nämnts finns det ett antal initiativ som för närvarande finansieras av det sjätte och det sjunde ramprogrammet för FTU som syftar till nätverksbygge och samordnandet av forskning inom området förnybara råvaror. Behovet av att finansiera ytterligare åtgärder eller förbättra befintliga sådana kommer att bedömas mot bakgrund av fortlöpande utvecklingen och de synpunkter som inkommit under utvecklingen av framtida arbetsprogram inom FP7.