Muntliga röstförklaringar

- Betänkande: (A6-0082/2008) av Janusz Lewandowski

  Bernard Wojciechowski (IND/DEM). - (PL) Herr talman! År 2009 kommer att innebära många förändringar och utmaningar för Europaparlamentet. Det är inte bara valet som äger rum då och en ny valperiod som börjar. Kraven i samband med ikraftträdandet av Lissabonfördraget måste också klaras av. Livet står inte stilla och jag syftar inte enbart på det politiska livet. Det kommer en tid då ändringar behövs, liksom nya planer och handlingsvägar. Allmänt talat krävs större ekonomiska bidrag för att ändringarna ska bli effektiva. Under alla omständigheter bör budgetresurserna administreras mer effektivt och all onödig byråkrati avskaffas.

- Betänkande: (A6-0064/2008) av Paul Rübig

  Zita Pleštinská (PPE-DE). - (SK) Jag röstade för Paul Rübigs betänkande eftersom Eurostars enligt min mening är ett viktigt initiativ av Europeiska kommissionen för att stödja små och medelstora företag som bedriver forskning.

Trots att små och medelstora företag står för nästan 70 procent av BNP är deras potential inom forskning och utveckling ännu inte tillräckligt utnyttjad. Jag vill framhålla föredragandens insatser för att göra det möjligt för största möjliga antal små och medelstora företag att delta i programmet. Enligt det ursprungliga förslaget skulle många små och medelstora företag ha uteslutits från processen eftersom de skulle ha behövt bidra med minst 50 procent till kostnaden för projektet. Efter avtalet mellan Europaparlamentet och rådet, kommer små och medelstora företag att kunna delta i och samarbeta om förslag till forsknings- och utvecklingsprojekt.

Jag är glad att Slovakien finns med bland de 29 deltagande länder som redan har uttryckt sitt stöd för programmet. Viktigast av allt är att Slovakiens entreprenörer i små och medelstora företag får information om hur de får tillgång till forsknings- och utvecklingsmedlen i programmet och att forskningspotentialen växer i Slovakien och andra underutvecklade regioner i Europa.

Den europeiska forsknings- och innovationsdatabasen, där kommissionen offentliggör resultaten av de projekt som genomförs inom programmet, kommer att vara en användbar referenspunkt för små och medelstora företag.

  Carlo Fatuzzo (PPE-DE). - (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Jag ska inte tala en enda sekund för länge, kanske till och med mindre. Jag vill bara säga att det var en ära för mig att rösta för min vän Paul Rübigs betänkande, som beskriver detta förslag till beslut om att stödja små och medelstora företag.

Det som jag framför allt skulle vilja – och det ger mig många sömnlösa nätter – är att det ska bli projekt som beaktar äldre människors erfarenhet, kapacitet och minnen, som kan lära yngre människor i små och medelstora företag en hel del och därigenom ge ett bidrag till alla EU-länder och till Europeiska unionen som sådan. Herr talman! Som ni ser har jag fortfarande ett par sekunder kvar för att önska buon appetito till alla mina kolleger som har varit vänliga nog att lyssna till mitt anförande.

- Betänkande: (A6-0093/2008) av Adam Gierek

  Bernard Wojciechowski (IND/DEM). - (PL) Herr talman! Alla initiativ i syfte att stödja och stimulera kolutvinning och stålproduktion förtjänar Europaparlamentets stöd. Ovannämnda verksamheter är särskilt viktiga eftersom ingen snabbföränderlig ekonomi kan frodas utan dessa produktionssektorer. Det är också värt att komma ihåg att de största producenterna av dessa råvaror finns utanför Europeiska unionen och att medlemsstaternas ställning är ganska dålig jämförelsevis.

Det råder ingen tvekan om att efterfrågan på kol och stål kommer att fortsätta att öka, pådriven av de snabbt växande asiatiska ekonomierna. Trots behovet av att successivt ersätta kol med förnybara och mer miljövänliga bränslen, kommer kol att vara en viktig källa till energi och välstånd för många regioner i Europeiska unionen lång tid framöver.

- Förslag till resolution: Läget i Tibet (RC-B6-0133/2008)

  Tunne Kelam (PPE-DE). - (EN) Herr talman! Jag röstade för ändringsförslag 3, framlagt av Konrad Szymański, som är en starkare variant av vår allmänna ståndpunkt att statsledare på hög nivå inte bör närvara vid OS-invigningsceremonin i Peking. Kontrad Szymański ser ett samband mellan statschefernas närvaro och ett eventuellt stöd för de kinesiska myndigheternas interna politik. Jag anser att det kan vara en varningssignal till de kinesiska myndigheterna om vi gör detta samband tydligare. Därför röstade jag för ändringsförslag 3.

  Zuzana Roithová (PPE-DE). - (CS) Europaparlamentet har ännu en gång visat sig gå i täten för skyddet av de mänskliga rättigheterna. Det beror på att vi har nått ett brett politiskt samförstånd om att fördöma kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Kina. Tvärt emot alla förväntningar om att Kina skulle lätta på den totalitära regimens makt i upptakten till Olympiska spelen tycks förtrycket i stället öka. Olympiska kommittén blundar med ena ögat när den försäkrar att sport och de mänskliga rättigheterna inte hänger ihop. Jag är chockad över denna pragmatiska inställning, som är långt ifrån de ursprungliga idealen för Olympiska spelen.

Jag uppmanar alla ledamöter att göra som jag gjorde och skriva till sina premiärministrar och uppmana dem att omedelbart utlysa en bojkott av invigningsceremonin om inte Kina går med på en dialog med det tibetanska folket och ratificerar Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. Att medlemsstaternas statschefer ännu inte har bestämt sig för en gemensam handlingslinje kan enligt min mening i bästa fall ses som att de är vilseförda, i sämsta fall som ett misslyckande.

  Czesław Adam Siekierski (PPE-DE). - (PL) Herr talman! Europeiska unionen måste uppträda enat i så viktiga frågor som frihet, demokrati och de mänskliga rättigheterna. Det är därför som det var nödvändigt att ta tydligt ställning i fråga om läget i Tibet och vidta beslutsamma åtgärder för att förmå Kina att respektera dessa värden. Det är vår moraliska skyldighet att påminna Kina om de löften om de mänskliga rättigheterna som landet gav världsopinionen när det ansökte om att få arrangera Olympiska spelen. Hittills har Kina inte hållit dessa löften.

Kina är nu en ekonomisk stormakt som inte kan nonchaleras. Det är dock oerhört fel av politikerna att prioritera uppnåendet av vissa ekonomiska mål och gynnsamma handelsavtal framför att skydda grundläggande värden.

Vi måste upphöra med politiken att skilja ekonomiska frågor från de mänskliga rättigheterna i våra överläggningar med Kina. Detta behöver dock inte innebära att bli åsidosatt ekonomiskt. Motsatsen är snarare fallet. Kina måste övertalas att ansluta sig till internationella normer och att respektera dem.

- Betänkande: (A6-0048/2008) av Hannes Swoboda

  Czesław Adam Siekierski (PPE-DE). - (PL) Herr talman! På Europaparlamentets vägnar samarbetar jag nära med mina kolleger från det kroatiska parlamentet, därav mitt inlägg.

I samma ögonblick som Kroatien förklarade sig självständigt beslöt landet att Europeiska unionen var nyckeln till dess framtid. Vi bör ge de kroatiska myndigheterna beröm för alla åtgärder de vidtagit för att lösa viktiga frågor. Jag tänker exempelvis på reformen av den offentliga sektorn och rättsväsendet och åtgärderna för att bekämpa korruption. Kroatien samarbetar nära med internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien i Haag. Landet ska ha en eloge för bestämmelsen i dess konstitution om att integrera nationella minoriteter i det sociala och politiska livet.

Kroatien behöver Europeiska unionen och Europeiska unionen behöver Kroatien, bland annat på grund av dess geostrategiska läge. Kroatiens anslutning kommer att bidra till stabilitet i länderna på västra Balkan och till att full demokrati utvecklas i regionen.

  Borut Pahor (PSE). - (SL) Herr talman! Även om jag hade hoppats att Kroatien kommer att slutföra sina förhandlingar med Europeiska unionen så snart som möjligt, höll jag tidigare i dag inne mitt stöd till Hannes Swobodas betänkande av ett särskilt skäl: ändringsförslaget, som godkändes av majoriteten, väcker enligt min mening en allvarlig farhåga, eftersom den skapar ett prejudikat för Europaparlamentets beslut, genom att spekulera över de datum då förhandlingarna kommer att vara slutförda. Föredraganden Hannes Swoboda föreslog uttryckligen att orden ”skulle kunna” borde ersättas med ”ska under alla omständigheter”, vilket innebär att han föreslår att förhandlingarna mellan Kroatien och Europeiska unionen ska slutföras år 2009, oavsett riktmärkena.

Jag tror att Europeiska unionen alltid har insisterat på att riktmärkena ska respekteras och att detta sedan är en förutsättning för att förhandlingar ska slutföras. I sitt betänkande i dag har dock Hannes Swoboda och Europaparlamentet sagt att oberoende av allt annat kommer kommissionen i alla händelser att slutföra förhandlingarna med Kroatien senast vid utgången av 2009. Det finner jag oacceptabelt.

  Mario Borghezio (UEN). - (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Lega Nord röstar mot Hannes Swobodas betänkande om Kroatien, i protest mot att de ändringsförslag som lagts fram till försvar för vår italienska, venetianska, minoritets okränkbara rättigheter avvisades.

I de icke återvunna områdena Istrien och Dalmatien kräver befolkningen i Fiume och Pola sina rättigheter, rättigheter som fortfarande åsidosätts mer än 60 år efter krigets slut. Det är ett sår som behöver läkas. Kroatien kan inte fortsätta att slå dövörat till för våra landsmäns plågade röster, som inte frågar efter annat än respekt för sin historia, sitt lidande och sina rättigheter.

Det är otroligt att våra kolleger på vänsterkanten anklagar Lega Nord, i vårt land, för att sakna känsla för italiensk identitet och provocerar oss genom att säga att våra ministrar ska sjunga ”Fratelli d’Italia”, och sedan i den här kammaren, i Strasbourg, när vi diskuterar rättigheterna för våra italienska och venetianska landsmän – som fortfarande förföljs och berövas sina grundläggande rättigheter – röstade med ättlingarna till Titoanhängarna, förföljarna och förövarna av Foibemassakrerna. Det som våra landsmän kanske är skyldiga till är att vara antikommunister och patrioter, precis som vi som är ledamöter för Lega Nord är antikommunister och patrioter.

- Förslag till resolution: kampen mot cancer i den utvidgade Europeiska unionen (B6-0132/2008)

  Czesław Adam Siekierski (PPE-DE). - (PL) Herr talman! Jag röstade för resolutionen om kampen mot cancer i den utvidgade Europeiska unionen eftersom detta är ett synnerligen allvarligt problem. Det berör miljoner européer, särskilt i de nya medlemsstaterna. Övervakningstest och screening behöver samfinansieras eller till och med helfinansieras av EU. Dessa åtgärder bör prioriteras för Europeiska unionen och vara obligatoriska för alla våra medborgare.

Europeiska kommissionen bör förbereda en informationskampanj över hela Europa om förebyggande åtgärder, tidig upptäckt och diagnos av cancer samt dess behandling. Cancer kan endast bekämpas om vi står enade och samordnar våra insatser. Kampen mot cancer är en svår utmaning som Europa och världen ändå måste anta.

- Betänkande: (A6-0063/2008) av Guy Bono

  Bernard Wojciechowski (IND/DEM). - (PL) Herr talman! Litteratur, teater, arkitektur, bildkonst, hantverk, film och tv visar Europas kulturella mångfald. De ingår alla i Europas kulturarv även om de hör hemma i olika länder eller regioner inom Europa.

Ett av Europeiska unionens mål är att bevara och stödja denna mångfald och göra den tillgänglig för alla. Detta stadfästes exempelvis i Maastrichtfördraget, där den kulturella dimensionen av europeisk integration för första gången formulerades. Europeiska socialfonden stöder Arturo Toscanini Foundation i Italien. Fonden har arrangerat kurser för arbetslösa musiker sedan mitten av 1990-talet. Kulturprogrammet är ett av Europeiska unionens flaggskeppsprogram och pågår mellan 2007 och 2013. Det har en budget på cirka 400 miljoner euro för den perioden. Det är ett program för kulturella verksamheter som inte är audiovisuell.

Jag är övertygad om att vi bör framhärda med vårt stöd till kulturarbetarna och till alla åtgärder som främjar kultur. Kultur är ju trots allt lika viktigt som ekonomisk eller industriell verksamhet. Det är av just detta skäl som jag röstade för betänkandet.

- Betänkande: (A6-0075/2008) av Graça Moura

  Bernard Wojciechowski (IND/DEM). - (EN) Herr talman! Jag röstade för Graça Mouras betänkande eftersom vi ägnar för lite tid och pengar åt att stödja kultur. Vi koncentrerar oss på ekonomi, marknader, arbetskraft och handel, men var skulle Europa vara utan konstnärer, musiker och författare?

I går kväll sa kommissionsledamot Jan Figeľ till oss att kultur är viktigare än affärer. Jag kan endast tillägga att kultur genererar affärer eller för att citera en historiker, ”det skulle inte finnas några brevbärare utan skribenter”.

Låt oss på den 200:e årsdagen av den polska kompositörens Frédéric Chopins födelse visa världen att fantastisk musik och kultur har fötts på den här kontinenten.

  Zita Pleštinská (PPE-DE). - (SK) Jag röstade för betänkandet om en europeisk agenda för kultur i en alltmer globaliserad värld, eftersom kultur enligt min mening är Europas själ och en grundläggande källa till våra nationers välstånd. Vilken annan kontinent kan göra anspråk på att ha så många musikgenier, enastående målare, skulptörer, arkitekter och andra internationellt berömda konstnärer?

Aldrig har kultur varit så framträdande inom EU som den är nu. Effekten av de europeiska regionernas kulturella mognad illustreras till exempel av planerna för en europeisk kulturhuvudstad för åren 2007 till 2019.

Jag har imponerat följt den hårda tävlingen om titeln Europeisk kulturhuvudstad 2013 mellan de fyra slovakiska kandidaterna Košice, Martin, Nitra och Prešov. Panelen som kommer att utse segraren i september 2008 kommer att få en svår uppgift. Vackra och meningsfulla projekt fyllda av kulturell rikedom kommer att erbjuda härliga upplevelser för alla som besöker dessa städer.

  Talmannen. − Ni är en underbar sångerska fru Pleštinská. Jag har haft nöjet att höra er sjunga vid flera tillfällen.

  José Ribeiro e Castro (PPE-DE). – (PT) Herr talman! Jag vill gratulera Graça Moura till betänkandet i dag. Jag vill också välkomna och uppmärksamma punkt 26, som godkändes av en överväldigande majoritet, med 560 röster för i omröstningen med namnupprop. I den punkten framhålls europeiska språks samspel med andra kontinenter, med länder runt om i världen och att det är viktigt för Europeiska unionen att veta hur dessa språk särskilt bör främjas, liksom det kulturella samspel som dessa språk genererar och förmedlar i sina utomeuropeiska dimensioner. Detta gäller engelska, spanska och portugisiska och i viss utsträckning även franska. Jag är övertygad om att kommissionsledamoten Orban kommer att kunna använda denna punkt tillsammans med Joan i Marís betänkande, som vi röstade om för två år sedan, för att dra upp definitiva riktlinjer för den europeiska politiken för flerspråkighet. Uttryckligt stöd för spridningen av dessa språk, som är globala europeiska språk, är uppenbart viktigt i den globaliserade värld vi lever i.

- Förslag till resolution: Anpassning till klimatförändringar i Europa – tänkbara EU-åtgärder (B6-0131/2008)

  Czesław Adam Siekierski (PPE-DE). - (PL) Herr talman! Klimatförändringen är en prövning för många ekonomiska sektorer. Den är också ett hot mot Europas biologiska mångfald och påverkar samhällsutvecklingen negativt. Det enda sättet att motverka effekterna av klimatförändringen är genom att begränsa utsläppen av växthusgaser på regional och lokal nivå inom alla ekonomiska sektorer och varje område av våra liv. Europeiska unionen bör bilda en allians på global nivå, särskilt med utvecklingsländerna. De senare har också ett ständigt växande ansvar för de onödiga utsläppen av växthusgaser.

En annan viktig fråga gäller förbättrandet av människors kännedom om anpassningsåtgärderna genom att engagera massmedia och medborgarna i miljöfrågor. Åtgärder i detta avseende bör genomföras på global, regional och lokal nivå och överskrida alla hinder, både politiska och andra.

Skriftliga röstförklaringar

- Betänkande: (A6-0051/2008) av Miroslav Ouzký

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. − (PT) Med hänsyn till hälsoproblemen och deras tänkbara folkhälsoeffekter röstade vi för betänkandet om djurhälsovillkor som ska tillämpas vid transporter av sällskapsdjur utan kommersiellt syfte.

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 998/2003 samordnas exempelvis reglerna för transporter av sällskapsdjur utan kommersiellt syfte mellan medlemsstaterna eller efter införsel eller återinförsel från tredjeland till gemenskapen. Förordningen införde bland annat pass för transporter av katter, hundar och illrar från en medlemsstat till en annan. Passet bevisar att djuret har vaccinerats mot rabies. Förordningen medger emellertid tillfälliga undantag som vissa medlemsstater kan tillämpa till och med den 3 juli 2008 (artiklarna 6.1 och 16).

I artikel 6.3 föreskrivs en möjlighet att förlänga denna övergångsperiod genom lagstiftning på grundval av en rapport som Europeiska kommissionen skulle lägga fram för parlamentet och rådet före den 1 februari 2007. Detta skedde inte.

Därför råder det nu enighet om att förlänga övergångsperioden för att få tid att utarbeta det nya systemet.

  Ian Hudghton (Verts/ALE), skriftlig. − (EN) Jag röstade för Ouský-betänkandet för att se till att beslut om transporter av sällskapsdjur fattas först efter att de vetenskapliga utlåtandena beaktats till fullo.

  Miroslav Mikolášik (PPE-DE), skriftlig. − (SK) Betänkandet gäller ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om djurhälsovillkor som ska tillämpas vid transporter av sällskapsdjur utan kommersiellt syfte när det gäller förlängning av övergångsperioden.

Jag är glad att man genom förordning (EG) nr 998/2003 samordnar reglerna för transporter av sällskapsdjur utan kommersiellt syfte mellan medlemsstaterna eller efter införsel eller återinförsel från tredjeland. Det är mycket positivt att utöver andra åtgärder ett pass för katter, hundar och illrar har införts, som bevisar att djuret har vaccinerats mot rabies. Jag stödde betänkandet eftersom den ursprungliga övergångsperioden kanske inte är tillräcklig, särskilt eftersom inget förslag ännu har lagts fram och Europaparlamentet kommer att upplösas inför valet 2009.

Jag anser också att det är viktigt för Malta att bli upptaget på förteckningen över länder som tillämpar särskilda krav i fråga om fästingar, eftersom Malta redan har infört ett särskilt system för behandling mot fästingar.

Förslaget kommer att göra det lättare för sällskapsdjurens ägare eftersom det kommer att bli mindre stressigt att resa med sällskapsdjur.

- Betänkande: (A6-0066/2008) av Luciana Sbarbati

  Jean-Pierre Audy (PPE-DE) , skriftlig. − (FR) Jag röstade för min italienska kollega Luciana Sbarbatis betänkande, som är ett led i samrådsförfarandet om förslaget till rådets beslut om inrättande av ett europeiskt migrationsnätverk.

Behovet att observera migrationsflödena har funnits sedan kommissionens första meddelande 1994 och ledde 2003 till att ett europeiskt migrationsnätverk inrättades på försök. Det blev uppenbart att ett rättsligt instrument behövde inrättas för att kunna bevara detta viktiga redskap. Även om enorma mängder information tagits fram om olika aspekter av internationell migration är dessa uppgifter inte lättillgängliga.

Dessutom saknas det tillräcklig, jämförbar och aktuell information eller analyser av utvecklingen av den rättsliga och politiska situationen vad gäller invandring och asyl på både nationell nivå och EU-nivå. Jag stöder därför initiativen vars syfte är att bredda mekanismen så att den omfattar asylfrågor och att förlänga nätverkets mandat.

  Philip Bradbourn (PPE-DE), skriftlig. − (EN) De brittiska konservativa ledamöterna avstod från att rösta om betänkandet, vars innehåll vi inte stöder, eftersom förslaget bekräftar att Förenade kungariket är undantaget från bestämmelserna. Det är sedan länge vår politik att inte ta ställning i frågor som inte berör Förenade kungariket och där vi har tillförsäkrat oss ett undantag.

  Carlos Coelho (PPE-DE), skriftlig. − (PT) Efter Amsterdamfördragets ikraftträdande har den gemensamma EU-politiken om migration och asylfrågor fortlöpande utvecklats.

I detta sammanhang är det viktigt att vi har tillgång till objektiv, tillförlitlig och jämförbar information och data på nationell och europeisk nivå, så att vi får en bättre förståelse av migrationsföreteelser och kan analysera dem och utarbeta politiska åtgärder eller fatta beslut utifrån bättre informationsunderlag.

De uppgifter som finns är dock olikartade och i många fall inte tillförlitliga, jämförbara eller ens aktuella.

Vid Europeiska rådets möte i Thessaloniki godkändes inrättandet av ett europeiskt migrationsnätverk, som inledde verksamheten som ett pilotprojekt för att därefter följas av en förberedande åtgärd.

Jag stöder därför förslaget, vars syfte är att stärka den befintliga strukturen, göra den permanent och ge den en lämplig rättslig grund genom att definiera dess mål, funktioner, uppbyggnad och finansieringssätt.

Jag instämmer med de ändringar som föredraganden föreslår, särskilt om att införa asyl i nätverkets namn och att förlänga dess mandatperiod. Jag instämmer särskilt i att rådets förslag om att endast ge parlamentet en observatörsroll, utan rösträtt, är oacceptabelt.

  Bruno Gollnisch (NI), skriftlig. – (FR) Förslaget till betänkande är inget annat än en förteckning över hur EU:s hittills genomförda politiska åtgärder och inrättade organ har misslyckats.

Vad är egentligen syftet? Dess syfte är att skapa ännu en europeisk struktur, med ansvar för att samla in, utväxla och använda aktuella uppgifter om migrationsutvecklingen. En central informationskälla tycks saknas. Men hur är det med de verksamheter som bedrivs av ett otal nationella, internationella och mellanstatliga organ, Europeiska migrationsbyrån, Internationella organisationen för migration och Byrån för grundläggande rättigheter, som särskilt ansvarar för insamling av information om migration? Hur är det med Eurostat, Europol, Raxen-nätverket, Cirefi m.fl.? Är de ineffektiva, föråldrade? Om svaret är ”ja”, varför får de då större budgetar för varje år?

Föredraganden är med rätta oroad över risken för att det europeiska migrationsnätverket ska dubblera befintliga strukturer. Han borde dock framför allt vara oroad över den farliga förskjutningen av EU-institutionerna, som i stället för att lösa de problem som är förknippade med invandringen endast kamouflerar den sorgliga verkligheten genom en ändlös ökning av kommittéförfaranden och inrättandet av organ av alla slag.

  Genowefa Grabowska (PSE), skriftlig. − (PL) Det europeiska migrationsnätverket kan inte fortsätta att fungerar utan en klar rättslig grund. Som ledamot av utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor stöder jag helt Luciana Sbarbatis betänkande där hon förelår att vi ska godkänna kommissionens förslag och det allmänna samförstånd som uppnåtts i rådet om ämnet. Jag anser att rådets beslut kommer att ge en lämplig rättslig grund, förutsatt att Europaparlamentets ståndpunkt beaktas till fullo.

Föredragandens förslag om att inte inrätta ett nytt europeiskt centrum för övervakning av migrationsströmmar är särskilt värt stöd. Föredraganden förslår i stället en förstärkning av det befintliga systemet som bygger på ett nätverk av nationella kontaktpunkter. Jag stöder också förslaget om att öka nätverkets behörighet så att det omfattar inte enbart migration utan även asyl. Jag anser att nätverkets informations- och forskningsuppdrag bör breddas till att omfatta produktion av studier, analyser och utvärderingar av tillämpningen och genomförandet av direktiven. Jag anser att hela nätverkets verksamhet bör bli mer användbart så att de organ som deltar i beslutsfattandet kan få praktisk nytta av dess arbete.

Det är bra att nätverket också får ansvar för insamling och utbyte av information om invandring och asyl. Då blir det möjligt att utbyta och jämföra information och det blir också möjligt att i framtiden utarbeta gemensamma villkor och indikatorer.

  Pedro Guerreiro (GUE/NGL), skriftlig. − (PT) Europaparlamentet har i dag antagit ett förslag om ett rådsbeslut om inrättandet av ett europeiskt migrationsnätverk.

Det europeiska migrationsnätverket, som inleddes som ett pilotprojekt 2002, bygger på en rad nationella kontaktpunkter. Huvudsyftet är att ge ”objektiv, tillförlitlig och jämförbar information” om migrations- och asylläget i de olika medlemsstaterna.

Syftet med förslaget är att stärka den befintliga strukturen, i form av ett nätverk, utan att åtminstone för närvarande inrätta en ny byrå eller ett nytt övervakningsorgan på EU-nivå.

Det råder ingen tvekan om att åtgärderna för att förbättra kunskapen om det verkliga läget i fråga om migration (och asyl) i olika EU-länder kommer att visa sig positiva. Vi instämmer dock inte i att förslaget används för att främja en ”gemenskapifiering” av migrations- och asylpolitiken, som fördraget, som numera kallas Lissabonfördraget, syftar till att främja och säkerställa.

Vi motsätter oss inrättandet av en gemensam migrations- och asylpolitik på EU-nivå som är säkerhetsgrundad, restriktiv och i grunden inhuman och som lyfter bort dessa grundläggande förpliktelser från medlemsstaternas (och deras nationella parlaments) suveränitet.

  Carl Lang (NI), skriftlig. – (FR) Visst behövs det samarbete mellan medlemsstaterna och informationsutbyte om invandringspolitiken. Detta är särskilt viktigt eftersom Schengenavtalets avskaffande av alla kontroller vid unionens inre gränser innebär att de beslut som fattas i en medlemsstat, särskilt sådana som gäller legalisering av illegala invandrare, har konsekvenser för och i grannländerna.

Om det finns något område där EU utmärker sig så är det i inrättandet av byråer, organ och allehanda organisationer, utrustade med personal och budget, vilka berättigar unionens åtgärder och ger intryck av att vilja lösa problemen. Så är dock inte alls fallet.

Detta stämmer särskilt bra när det gäller migration, där redan ett överflöd av organisationer, statliga, icke-statliga och mellanstatliga, sitter sida vid sida utan att det leder till några avgörande resultat. Forskningscenter, professionella organ, Europeiska migrationsbyrån, Eurostat, Europol, Byrån för grundläggande rättigheter, Centret för information, diskussion och utbyte i frågor som rör passage av gränser och invandring (Cirefi) och så vidare i en ändlös rad. I betänkandet försöker man lägga till ett femtioelfte: det europeiska migrationsnätverket, det som kan antas vara en första etapp före inrättandet av ett nytt europeiskt övervakningsorgan eller en byrå.

Det är dags att sätta stopp för detta EU som kännetecknas av överdrifter och pretentioner.

- Betänkande: (A6-0068/2008) av Ingeborg Grässle

  Jean-Pierre Audy (PPE-DE), skriftlig. – (FR) Jag röstade för min högt skattade tyska kollega och vän Ingeborg Grässles betänkande, som ingår i samrådsförfarandet om förslaget till kommissionens förordning (EG) om ändring av förordning (EG) nr 1653/2004 om standardbudgetförordning för genomförandeorgan enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003 om stadgar för genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltning av gemenskapsprogram.

Jag stöder föredragandens förslag om att samordna tidsgränserna för beslut om ansvarsfrihet och att anpassa texten i standardbudgetförordningen för genomförandeorgan till budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmänna budet. Jag stöder också förslaget om att klargöra de uppgifter som ska ingå i tjänsteförteckningen för tillfälligt anställd och kontraktsanställd personal samt utsedda nationella experter så att budgetmyndigheten får ordentlig insyn i förändringarna av alla byråers personalbudget.

Förslaget om att formalisera kravet att utanordnaren, dvs. direktören för organet, är den som i sista hand bär ansvaret är också välgrundat.

- Betänkande: (A6-0069/2008) av Ingeborg Grässle

  Jean-Pierre Audy (PPE-DE), skriftlig. – (FR) Jag röstade för min högt skattade tyska kollega och vän Ingeborg Grässles betänkande, som ingår i samrådsförfarandet om förslaget till kommissionens förordning (EG) om ändring av förordning (EG) nr 1653/2004 om standardbudgetförordning för genomförandeorgan enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003 om stadgar för genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltning av gemenskapsprogram.

Jag håller med om att vi bör samordna tidsgränserna och klargöra att de gemenskapsorgan som faktiskt får bidrag enligt artikel 185.1 i den allmänna budgetförordningen samtliga är gemenskapsorgan som får direkta bidrag från budgeten samt alla andra gemenskapsorgan som får finansieringsstöd från budgeten.

Det är också viktigt att ange vilka uppgifter som ska ingå i tjänsteförteckningen, både vad gäller tillfällig och kontraktsanställd personal samt utsedda nationella experter, så att budgetmyndigheten får ordentlig insyn i förändringarna av alla organs personalbudgetar, samt att förbättra och stärka utanordnarens ansvar.

  Pedro Guerreiro (GUE/NGL), skriftlig. − (PT) De organ som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 – med andra ord gemenskapsorgan – har mångfaldigats under senare år (och tillkomsten av många fler är att vänta), blivit alltmer övernationella och utför arbete som är respektive medlemsstats ansvar.

I betänkandet görs vissa förbättringar av den text som Europeiska kommissionen föreslagit, särskilt genom att i budgetförordningen för dessa organ införa skyldigheten för dem att på sina webbplatser redovisa mottagarna av medel från deras budget. Uppgifterna ska vara ”lätta att hitta för utomstående och vara överskådliga och detaljerade”. Detta är något som inte alls förekommer i den gällande förordningen.

Trots att det även krävs mer detaljerad information om personal, budget och det arbete som organen utför, innebär kommissionens förslag att organen får större manöverutrymme i fråga om överföringar mellan budgetposter, vilket måste övervakas i vederbörlig ordning.

- Betänkande: (A6-0060/2008) av Elspeth Attwooll

  Carlos Coelho (PPE-DE), skriftlig. − (PT) De ekonomiska svårigheter som fiskebranschen erfar är följden av ett oklart och ineffektivt system, som bland annat bygger på systemet med totalt tillåtna fångstmängder, kvoter och förvaltningen av fiskeansträngningen. I kommissionens meddelande om förbättring av fiskerinäringens ekonomiska läge kommenteras de svårigheter som branschen står inför och vissa nya metoder för fiskeförvaltningen urskiljs. Till dessa hör förvaltning av ”fiskerätter”.

Denna diskussion är oerhört viktig för gemenskapens fiskepolitik eftersom den öppnar dörren för biologiskt hållbara resurser och bättre möjligheter för dem som ansvarar för branschen att ingripa på marknaden. Det finns en mängd olika fiskerätts- och transaktionssystem som inte alltid är särskilt överblickbara. Vi måste därför inleda en allvarligt menad diskussion så att vi kan utvärdera sätt att förvalta dessa rättigheter, som kan garantera inblick, rättssäkerhet och ekonomisk effektivitet för yrkesfiskarna.

Eftersom fiskerätter utgör grundstommen i fiskeförvaltningen i de ledande länderna när det gäller fiskepotentialen (USA, Nya Zeeland, Norge m.fl.) är det helt rätt att diskutera denna möjlighet för gemenskapens fiskeförvaltning.

Av samtliga ovannämnda skäl stöder de portugisiska socialdemokratiska ledamöterna Attwooll-betänkandet.

  Pedro Guerreiro (GUE/NGL), skriftlig. − (PT) Kommissionsledamoten Joe Borgs anförande var upplysande om kommissionens avsikter för framtiden när det gäller gemenskapens fiskepolitik: nämligen förändring av förvaltningssystemet genom att ett gemenskapssystem baserat på fiskerätter successivt införs.

Vi kunde ha förutsett dessa planer: att först utöka tillämpningen av detta system, även om det endast var till en del av flottan, i ett stort antal medlemsstater, och att därefter skapa en enda EU-marknad för fiskerätter, eventuellt med handel med rättigheterna på en börs.

Enligt de mål som Europeiska kommissionen anger ”... kan handel med rättigheter i stor skala uppstå. Detta kan medföra en koncentration av kvotinnehav, geografisk fördelning av fiskeverksamheten och flottsammansättning”, där ”Mekanismer som inrättas för att begränsa de negativa effekter som en oreglerad marknad kan ge upphov till, … förenliga med reglerna för den inre marknaden och konkurrens”.

Detta är en ytterst viktig fråga som gäller grunden i medlemsstaternas självbestämmande och också ägandet och förvaltningen av rätten att exploatera en naturresurs, med andra ord att omvandla de privatägda exploateringsrättigheterna till en allmän egendom.

Vi kan inte annat än att kategoriskt avvisa denna avsikt!

  Ian Hudghton (Verts/ALE), skriftlig. − (EN) Jag avstod att rösta om Attwooll-betänkandet, trots att jag instämmer med mycket av det, eftersom det inte lyckats ta upp det grundläggande problemet med vårt nuvarande system för fiskeförvaltning: att Europas vatten styrs centralt genom den gemensamma fiskepolitiken. I betänkandet sägs att de marina biologiska resurserna är en ”gemensam allmän tillgång”, men det erkänns inte att dessa resurser bäst förvaltas av Europas fiskande nationer. I betänkandet sägs att ”rättighetsbaserade förvaltningsmekanismer” bör antas på gemenskapsnivå, när verkligheten visar att gemenskapsförvaltningen av fisket har varit en ren katastrof. Olika förvaltningsinstrument ska undersökas i syfte att trygga den långsiktiga livskraften hos EU:s fiskegemenskaper men de viktiga besluten om dessa instrument ska vara de fiskande nationernas ansvar, inte EU-institutionernas.

  Diamanto Manolakou (GUE/NGL), skriftlig. – (EL) Diskussionen om kunskaps- och informationsutbyte mellan medlemsstaterna och kommissionen om förvaltningssystemen i respektive stat kommer inte att ge de specialuppgifter som gör det möjligt att vidta gemensamma förvaltningsåtgärder. Sådana förvaltningssystem tillhör med rätta respektive medlemsstats jurisdiktion: de gäller varje lands historia, samhälle, ekonomi, geografi och hydrologi.

Det är rätt att påpeka att de marina biologiska resurserna är en gemensam kollektiv nyttighet och att sådana rättigheter inte bör uppfattas som äganderätter. Idén att det skulle gå att hitta framgångsrika förvaltningssystem baserade på fiskerätter inom ramen för den gemensamma fiskepolitiken på EU-nivån är utopisk och ett självbedrägeri eftersom själva systemet med dess obalanserade utveckling inte medger att ett sådant mål uppnås.

Fiskesektorn är inte oberoende av det bredare ekonomiska läget i varje medlemsstat, inte heller är de aktiva yrkesfiskarnas arbetsmetoder oberoende av den sociala och politiska utvecklingen, både nationellt och internationellt.

Forskningen och debatten kommer helt enkelt att visa att vi inte rimligen kan förvänta oss någon förbättring av yrkesfiskarnas ekonomiska situation, och inte heller av utvecklingen i största allmänhet av lokalsamhällen som är beroende av fiske, samtidigt som vi fullföljer en gemensam fiskepolitik för att slå samman fiskeföretag till koncerner och mer allmänt att slå samman kapital.

  David Martin (PSE), skriftlig. − (EN) Idén om att inleda en diskussion om framtiden för ett fiskerättsbaserat förvaltningssystem inom den gemensamma fiskepolitiken är något jag stöder. Elspeth Attwoolls betänkande om fiskerättsbaserade förvaltningsinstrument bör därför välkomnas. De frågor som uppkommer under dessa diskussioner kommer att leda till en livlig och konstruktiv debatt om att försöka förenkla den gemensamma fiskepolitiken. Jag röstade för Elspeth Attwoolls rekommendationer.

- Betänkande: (A6-0083/2008) av Reimer Böge

  Jean-Pierre Audy (PPE-DE), skriftlig. – (FR) jag röstade för min uppskattade tyska kollega Reimer Böges förslag till ett beslut om att ur Europeiska unionens allmänna budget för 2008 ta i anspråk 3 106 882 euro som åtagande- och betalningsbemyndiganden för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter.

I beslutet måste beaktas att Malta den 12 september 2007 lämnade in en ansökan om att ta fonden i anspråk i samband med övertalighet inom textilbranschen, särskilt för arbetstagare som sagts upp av VF (Malta) Ltd och Bortex Clothing Ind. Co Ltd. De maltesiska myndigheterna begärde ett bidrag på 681 207 euro för att täcka en del av kostnaderna för stödåtgärder, som beräknas uppgå till ungefär 1,36 miljoner euro. Dessutom lämnade Portugal den 9 oktober 2007 in en ansökan om att ta fonden i anspråk i samband med övertalighet inom bilsektorn, särskilt för arbetstagare som sagts upp av Opel i Azambuja, Alcoa Fujikura i Seixal och Johnson Controls i Portalegre.

De portugisiska myndigheterna begärde 2 425 675 euro för att täcka en del av kostnaderna för stödåtgärder, som beräknades uppgå till cirka 4,85 miljoner euro.

  Pedro Guerreiro (GUE/NGL), skriftlig. − (PT) Efter att 1 549 arbetstagare friställts från Opel Portugal i Azambuja, från Alcoa Fujikura i Seixal och från Johnson Controls i Portalegre, lämnade den portugisiska regeringen in en ansökan om att få ta fonden i anspråk (2 425 675 euro) för att samfinansiera åtgärder som ”yrkesutbildning och yrkesbevis” samt lönekompensation för att ”uppmuntra” arbetstagare att acceptera lägre löner.

Med hänsyn till de allvarliga konsekvenserna för arbetstagarna, deras familjer och de regioner där dessa företag är belägna är alla åtgärder som syftar till att minimera dessa konsekvenser utan tvivel brådskande och nödvändiga. Detta löser dock inte det grundläggande problemet med att skapa och garantera arbetstillfällen med rättigheter för arbetstagarna och att trygga den socioekonomiska utvecklingen i dessa regioner. Detta är endast möjligt genom en verklig investeringspolitik där varje regions potential utnyttjas och som förhindrar multinationella bolags omlokaliseringar och nedläggningar på jakt efter att få miljontals euro i ”stöd”.

Beklagligtvis har parlamentet antagit en resolution som i fråga om den portugisiska ansökan framhåller sin ”tveksamhet” till den typ av åtgärder som finansieras och ber kommissionen att ”i samarbete med de portugisiska myndigheterna noga övervaka situationen”. Så har inte skett med tidigare ansökningar, till exempel från Frankrike och Tyskland.

  David Martin (PSE), skriftlig. − (EN) Jag välkomnar det första utnyttjandet av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för budgetåret 2008. Europeiska socialdemokratiska partiet var mycket aktivt under bildandet av fonden och den är ett viktigt bidrag till insatserna för att mildra globaliseringseffekterna för arbetstagarna. Jag röstade för betänkandet.

  José Albino Silva Peneda (PPE-DE), skriftlig. − (PT) Jag kämpade hårt 2006 för inrättandet av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter. När den godkändes höll jag ett anförande i kammaren där jag sa att beslutet har en politisk vinkel: för första gången har de tre EU-institutionerna – rådet, kommissionen och parlamentet – erkänt existensen av negativa aspekter av globaliseringen, vilket var anledningen till att arbetstagare som drabbades av företagsnedläggningar på grund av globaliseringen borde få ekonomiskt stöd.

Jag ansåg att detta var ett sätt för Europeiska unionen att visa sin närvaro ute i fält bland dem som drabbats av uppsägningar på grund av nedläggning av företag, så som skedde i Portugal med Opel, Johnson och Alcoa Fujikara.

Det här är ofta dramatiska situationer och därför bidrar Europaparlamentets beslut att göra nästan 2,5 miljoner euro tillgängliga för dessa arbetstagare till att lätta deras rådande bekymmer.

När människor är oroliga och rädda är det svårt att acceptera förändring. De betalningar som beslutats i dag och som är avsedda för dessa portugisiska arbetstagare är inte en mirakellösning, men är definitivt ett sätt att hjälpa dem att få större självförtroende så att de med detta stöd från Europeiska unionen kan finna skäl att le igen.

- Betänkande: (A6-0082/2008) av Janusz Lewandowski

  Jean-Pierre Audy (PPE-DE), skriftlig. – (FR) Jag röstade för betänkandet av min förträffliga polska kollega Janusz Lewandowski om riktlinjerna för budgetförfarandet 2009 för ”övriga avdelningar”, det vill säga Europaparlamentet, men även rådet, EG-domstolen, revisionsrätten, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Europeiska ombudsmannen samt Europeiska datatillsynsmannen.

I dokumentet beskrivs de viktigaste frågor som kommer att finnas på parlamentets dagordning från och med nu fram till 2009, framför allt Lissabonfördragets ikraftträdande. Allt måste göras för att se till att parlamentets ökade ansvar efter ratificeringen av Lissabonfördraget beaktas i budgeten. Åtgärder måste vidtas för att förbättra kommunikationen med medborgarna, särskilt på lokalt plan och i tre projekt: besökscentret, det audiovisuella centret och webb-tv-projektet. Slutligen undrar jag om vi kanske inte före budgetförfarandena borde granska de personalresurser som Europaparlamentets verksamheter tilldelats.

Europaparlamentets politiska ansvar ökar ständigt och det är viktigt att ledamöterna har de medel som krävs för att arbeta helt oberoende.

- Betänkande: (A6-0082/2008) av Janusz Lewandowski

  Pedro Guerreiro (GUE/NGL), skriftlig. − (PT) Betänkandet inleder debatten om 2009 års budgetförfarande i fråga om budgeten för Europaparlamentet och andra institutioner, men inbegriper inte Europeiska kommissionen, som har den överlägset största budgeten.

Bland övriga aspekter som vi skulle kunna framhålla är de nu föreslagna riktlinjerna för personalpolitiken. Anledningen är att vi under de senaste åren erfarit ett ständigt ökande tryck på att sänka personalkostnaderna, genom att utnyttja betänklig kontraktering, exempelvis kontraktering via tillhandahållande av externa tjänster, särskilt via bemanningsföretag, till men för fasta anställningar och arbetstagarnas rättigheter. Vi måste naturligtvis kategoriskt avvisa detta tillvägagångssätt.

En annan återkommande aspekt är behovet av att säkra mångfalden och tillgängligheten av EU:s officiella språk och arbetsspråk. Under 2008 års budgetförfarande reserverades ett litet anslag ”för att uppmuntra förvaltningen att prioritera ett mer ändamålsenligt språkligt stöd till ledamöterna vid officiella sammanträden”. Vi vet dock inte vilka åtgärder som faktiskt vidtogs i detta avseende, särskilt som det fortfarande uppkommer lägen när denna rättighet inte respekteras, exempelvis i parlamentariska AVS–EG-församlingar.

- Betänkande: (A6-0064/2008) av Paul Rübig

  Jean-Pierre Audy (PPE-DE), skriftlig. – (FR) Jag röstade för min uppskattade österrikiske kollega Paul Rübigs betänkande, som ingår i medbeslutandeförfarandet om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om gemenskapens medverkan i forsknings- och utvecklingsprogram i syfte att stödja forskning och utveckling som genomförs av små och medelstora företag i medlemsstaterna.

Jag välkomnar detta initiativ vars syfte är att tillföra 100 miljoner euro under de närmaste sex åren till de 300 miljoner euro som anslagits till det gemensamma programmet Eurostars för många medlemsstater och andra medlemmar av Europeiska ekonomiska samarbetsområdet till innovativa små och medelstora företag för att komma ikapp på detta område. Det är mycket intressant att konstatera att 82 procent av de stora amerikanska bolagen efter 1980 skapats från grunden medan samma siffra inom EU endast är 37 procent.

Det är därför klart att små och medelstora företag, särskilt de innovativa, ger en hel del hopp om ekonomisk tillväxt och sociala framsteg på vår inre marknad.

  Alessandro Battilocchio (PSE), skriftlig.− (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Jag röstade för betänkandet, som ger ytterligare bidrag till utvecklingen av forskning och innovation och som därigenom stärker konkurrenskraften för produkter tillverkade i Europa.

Jag välkomnar att medel ska tilldelas små och medelstora företag, som representerar den vitala bindväven mellan de italienska och europeiska ekonomierna och som behövde ett mer betydande ekonomiskt stöd för att skapa unika produkter av hög kvalitet som klarar konkurrensen från framväxande ekonomier.

EU:s kreativa potential måste stödjas och hjälpas fram för att underlätta innovation på vår inre marknad utan att dock riskera att i den närmaste framtiden möta anklagelser som gäller immateriella äganderättigheter som hävdas av länder utanför EU.

Nya konkurrenter, som Kina, Japan och Indien, tågar in stort på den internationella ekonomiska arenan, och tvingar världsmarknaden att möta utmaningen av ny konkurrens baserad på innovation. EU:s samfinansiering av programmet Eurostars för små och medelstora företag utgör därför ett viktigt steg mot att trygga EU-medlemsstaternas konkurrenskraft på medellång och lång sikt.

Jag är vidare glad över den framgång som uppnåtts i förhandlingarna om kompromisspaketet, som genom att förbättra tillträdesvillkoren för små och medelstora företag kommer att göra det möjligt för dem att vara nyskapande på ett sätt som kommer att bidra till europeiska små och medelstora företags framgång och överlevnad.

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. − (PT) I teorin är detta ett viktigt program eftersom dess syfte är att stödja små och medelstora företag som utför forsknings- och utvecklingsarbete, det vill säga i företag, särskilt de mindre, där investeringar i FoU har den största multiplikatoreffekten och som samtidigt har det största behovet. Vi menar dock att programmet knappast kan ge verkliga resultat. Skälen till detta är följande:

- De medel som har anslagits till programmet är verkligt futtiga, ja till och med löjeväckande små – 400 miljoner euro av vilka endast 100 miljoner euro kommer från EU – förslaget är alltså ren propaganda. Samtidigt har man dock dolt att endast ett mycket litet antal företag kommer att få stöd från programmet i framtiden.

- Förslaget kommer endast att vara till fördel för de starkaste och mest kompetenta medelstora företagen, med andra ord med fler än 250 anställda. Över 80 procent av EU:s företag, som huvudsakligen består av mikroföretag och småföretag, kommer således att uteslutas.

Eftersom Portugal är ett av de europeiska länder där det råder en dramatisk brist på FoU i företagen, anser vi att om programmet Eurostars kom till vårt land skulle dess effekter vara helt irrelevanta och marginella.

  David Martin (PSE), skriftlig. − (EN) Jag välkomnar Paul Rübigs förslag att stödja små och medelstora företag som utför forsknings- och utvecklingsarbete. Planen att sätta in 400 miljoner euro för att uppmuntra sådana små och medelstora företag att genomföra marknadsinriktad forskning i gränsöverskridande projekt bör stödjas och jag röstade för betänkandet.

  Lydie Polfer (ALDE), skriftlig. – (FR) Jag vill uttrycka mitt stöd för Rübig-betänkandet, som har till syfte att öka antalet små och medelstora företag som är berättigade att få stöd till sina FoU-projekt under Eurostars forsknings- och utvecklingsprogram som genomförs av flera medlemsstater och associerade länder. Syftet är också att göra det lättare för våra små och medelstora företag, som är de verkliga katalysatorerna för den europeiska ekonomin, att delta i programmet.

Jag välkomnar också att även Luxemburg i framtiden kommer att delta i programmet Eurostars, vilket kommer att hjälpa oss att uppnå Lissabonstrategins mål.

  José Albino Silva Peneda (PPE-DE), skriftlig. − (PT) Jag stöder innehållet i betänkandet eftersom jag anser att förslagen är avsedda att främja forskning och utveckling i små och medelstora företag, som utgör över 99 procent av alla företag i Europa och sysselsätter över 60 procent av den arbetande befolkningen.

I betänkandet tillfogas att det är ett mycket begränsat antal små och medelstora företag som ägnar sig åt forsknings- och utvecklingsverksamhet och att vi därför med alla tillgängliga medel måste främja initiativ av detta slag, som kommer att bli alltmer avgörande för att stärka deras konkurrenskraft.

Den mest avgörande aspekten i detta sammanhang tas inte upp i betänkandet. Det är viktigt att multiplikatoreffekter uppstår, som genom företagsledning i moderna former kan leda till processer som kan skapa värde genom innovation och effektivitet inom företagen. Detta skapande av värde måste vara till nytta inte bara för de företag där det utvecklas utan också för hela företagsstrukturen, både i tidigare och senare led.

Att vi antar detta betänkande får inte innebära att vi glömmer behovet av att förstärka de ekonomiska stödmekanismerna för nystartade företag, ett område där det fortfarande finns många svårigheter, särskilt för unga entreprenörer som vill starta eget.

Jag vill betona att dessa processer måste befrias från byråkrati så att små och medelstora företag inte avskräcks från att åta sig forskning och utveckling.

  Anna Záborská (PPE-DE), skriftlig. − (SK) Genom att rösta för Paul Rübigs betänkande ger Europaparlamentet en klar signal till små och medelstora företag i medlemsstaterna. Små och medelstora företag kan ofta bidra effektivt till forskning och utveckling men de får dras med mindre gynnsamma villkor än de som gäller för stora internationella företag.

Från och med nu kan de små och medelstora företag som utför forskning och utveckling dra nytta av ekonomiskt stöd från EU och delta i europeiska nätverk tillsammans med andra små och medelstora företag. Slovakiska små och medelstora företag kommer alltså att kunna bidra med sin kunskap och kapacitet till den europeiska forsknings- och utvecklingssektorn.

I Slovakien finns många små och medelstora företag på landsbygden där infrastrukturen inte är så utvecklad, vilket hämmar deras utveckling. Många kvinnor är sysselsatta i små och medelstora företag som utför forskning och utveckling, antingen direkt eller indirekt. Europeiska fonder är till nytta eftersom de ger små och medelstora företag en start, som gör att deras professionella kapacitet alltså kan tjäna det gemensamma intresset.

Programmet Eurostars är ett program för forskning och utveckling av nya produkter och tjänster på EU-nivå. Små och medelstora företag spelar en viktig roll i Eurostars-projekten. Det är verkligen beklagligt att Slovakien, en EU-medlemsstat, inte deltar i programmet. Slovakiens små och medelstora företag har följaktligen inte tillgång till det betydande ekonomiska stöd som är tillgängligt för effektiv utveckling av nya produkter, tekniker och tjänster.

- Betänkande: (A6-0039/2008) av Adam Gierek

  Bogusław Liberadzki (PSE), skriftlig. − (PL) Jag röstade för betänkandet om förslaget till rådets beslut om de fleråriga tekniska riktlinjerna för Kol- och stålforskningsfondens forskningsprogram (KOM(2007)0393 – C6-0248/2007 – 2007/0135(CNS)).

Jag stöder det synsätt som presenteras av Adam Gierek, som argumenterade för att fonden bör fortsätta att verka med hänsyn till dess uppgift att tillförsäkra en god utveckling av Europeiska unionens ekonomi, särskilt i de nya medlemsstaterna. Stål är fortfarande ett av de viktigaste råmaterialen för maskin- och tillverkningsindustrierna. Dessutom är de tekniska möjligheterna att förbättra kvaliteten och effektivitet av denna tillverkning långt ifrån uttömda.

Så som med rätta framhållits är kols konkurrenskraft på energimarknaden beroende av en effektiv exploatering av regionala resurser. Detta skulle bidra oerhört mycket till ökad energiförsörjning för EU-territoriet.

  David Martin (PSE), skriftlig. − (EN) Jag röstade för Adam Giereks betänkande om kol- och stålforskningsfondens forskningsprogram. Förslagen i betänkandet kommer att göra det möjligt att bättre lyfta fram miljöfrågor och också för kol- och stålsektorn att undersöka metoder att minska växthusgasutsläppen.

  Brian Simpson (PSE), skriftlig. − (EN) Jag kommer att rösta för betänkandet och jag anser att det är viktigt att vi närmare undersöker hur kol kan användas som ett inslag i vår energiförsörjning. Alltför länge har kol setts som ett smutsigt bränsle utan att beakta möjligheten att rena kol med hjälp av nya tekniker.

Min egen region i nordvästra England sitter fortfarande på stora reserver kvalitetskol som bedöms vara för dyrt att utvinna. Detta stämmer visserligen att kol i sin ursprungliga form inte är ett miljövänligt bränsle, men det finns ny ren kolteknik som skulle göra det möjligt att låta kol spela en viktig roll i vår energiförsörjning utan att förstöra miljön på vägen.

Vi behöver använda våra kolreserver bättre. Vi behöver hitta mer forskningspengar för att göra kol mer miljövänligt och mer ekonomiskt konkurrenskraftigt. Vi behöver göra mer för att återuppliva våra kolbrytande samhällen. Jag anser att rent kol kan ha en framtid och tackar utskottet för industrifrågor, forskning och energi för dess betänkande, som åtminstone sätter i gång denna diskussion.

  Peter Skinner (PSE), skriftlig. − (EN) Både kol och stål har varit mycket viktiga industrier för samhällena i sydöstra England, särskilt i Kent. Jag välkomnar betänkandet som stöder en forskningsfond för att utveckla viktiga beståndsdelar till sådana industrier inom EU, eftersom vi behöver kompensera våra framtida energibehov. Särskilt genom att göra kol till ett miljömässigt mer accepterat bränsle skulle vi kunna tillgodose våra energibehov i framtiden när EU kan hamna i ett svårt läge på grund av osäkra försörjningsförhållanden.

  Andrzej Jan Szejna (PSE), skriftlig. − (PL) Jag röstade för antagandet av Adam Giereks betänkande om kol- och stålforskningsfonden.

Efter att ha drivits under fem år granskades forskningsfonden för kol och stål i år i enlighet med rådets riktlinjer. Granskningen inriktades på effektiv användning av energiråvaror och miljöskydd. Det bör betonas att en de viktigaste fördelarna med fonden är att den kan användas som källa till extrafinansiering för forskning som inte täcks av det sjunde ramprogrammet. Enligt Europeiska kommissionens ståndpunkt bör fonden dessutom fortsätta att drivas eftersom stål fortfarande är en viktig råvara för verkstads- och byggnadsindustrin och därför att dessa sektorer kräver kontinuerliga investeringar i forskning.

Fonden kommer också att underlätta en bättre användning av kol på energimarknaden, vilket kommer att ge ett betydande bidrag till Europeiska unionens energiförsörjning. Man bör dock komma ihåg att råvaruutvinning kräver fortlöpande prospekteringar. En annan viktig fråga är införandet av principen om jämställdhet mellan könen i forskningsgrupperna. Detta kommer att ge ett positivt bidrag till att öka kvinnornas medverkan på området.

- Betänkande: (A6-0072/2008) av Philippe Morillon

  Carlos Coelho (PPE-DE), skriftlig. − (PT) Enligt uppgifter från kommissionen är 40 procent av hela EU:s flotta i termer av fartygstonnage verksam på öppet vatten eller tredjelandsvatten. På samma sätt fiskar fartyg från andra länder också på EU-vatten, särskilt enligt villkoren i så kallade nordliga fiskeavtal.

Det är därför mycket viktigt för EU att ha ett tydligt system för att ge tillstånd till båda typerna av verksamhet. Lagförslaget och parlamentets betänkande ingår i EU:s insatser för att förenkla den gemensamma fiskepolitiken genom att fastställa allmänna regler och villkor för att ansöka om och utfärda fisketillstånd både inom och utanför EU:s vatten.

Genom kommissionens förslag klargörs kommissionens och medlemsstaternas ansvar och preciseras kraven på rapportering om fiskeverksamheterna. De ändringar som görs genom parlamentets betänkande innebär att dokumentet i vissa avseenden blir rättvisare. Ett exempel är den större flexibilitet som införs i fråga om villkoren för tillstånd i artikel 7.

Ledamöterna från det portugisiska socialdemokratiska partiet stöder därför Morillon-betänkandet.

  Pedro Guerreiro (GUE/NGL), skriftlig. − (PT) För tillfället hanteras tillståndsgivningen för gemenskapens fiskefartyg eller tredjelandsfartyg genom olika bilaterala avtal eller regionala fiskeförvaltningsorganisationer.

Syftet med förslaget till förordning är att fastställa ett enhetligt förfarande för att förvalta alla fisketillstånd, som tydligt anger att det är Europeiska kommissionens uppgift att bevilja eller tillfälligt dra in dessa tillstånd i stället för medlemsstaternas.

Bland de viktiga aspekter som förtjänar kommentarer eller kritik vill vi framhålla att trots att betänkandet klargör vissa aspekter av förslaget till förordning, exempelvis att om en överträdelse ska betraktas som allvarlig ska den verkligen ha bekräftats som sådan enligt berörd nationell lagstiftning – vilket vi betraktar som positivt – garanteras fortfarande inte varje medlemsstats överhöghet när det gäller förvaltningen av fiskeverksamheten inom sina exklusiva ekonomiska zoner, vilket vi inte godkänner.

Det är därför vi har lagt fram ett ändringsförslag där vi argumenterar för att medlemsstaterna så som berörda parter ska delta aktivt i förfarandena, särskilt i beslutsfattandet om att bevilja tillstånd inom detta område. Beklagligtvis avvisades detta ändringsförslag av kammarens majoritet.

  Ian Hudghton (Verts/ALE), skriftlig. − (EN) Jag röstade mot Morillon-betänkandet eftersom ett antal ändringsförslag där jag var med bland undertecknarna röstades ned. Framför allt avvisades ändringar som gällde omfördelning av fiskemöjligheterna. Min egen ovilja mot den katastrofala gemensamma fiskepolitiken är välkänd i kammaren och jag anser att fiskeförvaltningen borde återgå till Europas fiskande nationer. Så länge som vi har en gemensam politik måste den relativa stabilitetsprincipen vara okränkbar och alla Europas fiskesamhällen måste få garantier om att deras historiska fiskerätter förblir deras egna.

  Bogusław Liberadzki (PSE), skriftlig. − (PL) Jag röstade för betänkandet om förslaget till rådets förordning om tillstånd till fiskeverksamhet för gemenskapens fiskefartyg i vatten utanför gemenskapens vatten och om tillträde för fartyg från tredjeland till gemenskapens vatten (KOM(2007)0330 – C6-0236/2007 – 2007/0114(CNS)).

Philippe Morillon framhåller med rätta att det är mycket viktigt för Europeiska unionen att ha ett klart system för tillståndsgivning för båda typerna av verksamheter, för att kunna uppnå största möjliga efterlevnad av unionens bestämmelser på fiskeområdet och också ge större insyn i EU-fartygens verksamhet på tredjeländers vatten.

Vidare kan det inte råda någon tvekan om den vikt kommissionen och Europeiska unionen tillmäter kampen mot IUU-fiske (olagligt, orapporterat och oreglerat fiske) och att den betydande minskning av fiskebeståenden i utvecklingsländer som orsakas av fartyg som ägnar sig åt IUU-fiske förtjänar vår största uppmärksamhet.

  David Martin (PSE), skriftlig. − (EN) Målet med Philippe Morillons betänkande borde ha varit att förenkla den gemensamma fiskepolitiken. Jag är inte övertygad om att betänkandets ursprungliga förslag uppfyller detta krav. Införandet av avtal enligt artikel 63 i FN:s havsrättskonvention skulle leda till ökade praktiska svårigheter för den skotska fiskebranschen. Bestämmelser som gäller utnyttjandet tycks redan ingå i befintliga partnerskapsavtal med tredjeland och betänkandets rekommendationer tjänar endast till att komplicera saker på området. Min röst avspeglade dessa farhågor.

  Catherine Stihler (PSE), skriftlig. − (EN) På Europaparlamentets socialdemokratiska partis vägnar skriver jag för att förklara varför vi lade fram och stödde ändringsförslagen 20–23 till Morillon-betänkandet och när ändringsförslagen föll röstade mot det ändrade betänkandet och lagförslaget.

Ändringsförslagen 20, 21 och 22 gäller förordningens räckvidd. Det är viktigt att behålla åtskillnaden mellan avtal som omfattas av artikel 63 i stället för av artikel 62 i Förenta nationernas havsrättskonvention. Enbart de sistnämnda bör omfattas av detta förslag.

Ändringsförslag 23 innebär att kommissionens bemyndigande att omfördela fiskemöjligheterna enligt förslaget till artikel 13 utgår och att principen om relativt stabila och historiska fiskerätter inom ramen för ansvarsfullt fiske behålls.

Dagens omröstning bör vara en väckarklocka för alla som är angelägna om att bevara sårbara fiskebestånd. Den visar att Europaparlamentet är för att Europeiska kommissionen omfördelar fiskerätter, vilket skulle leda till allmän huggsexa på Nordsjön. Detta strider mot principen om relativ stabilitet och är till skada för skotska fiskeintressen. Vi hade inget annat val än att rösta mot betänkandet.

- Förslag till resolution: Läget i Tibet (B6-0133/2008)

  Jan Andersson, Göran Färm, Anna Hedh, Inger Segelström och Åsa Westlund (PSE), skriftlig. − Vi svenska socialdemokrater stödjer Europaparlamentets strävan att under det interkulturella året 2008 bjuda in ett antal av världens religiösa ledare för dialog med ledamöterna.

Vi vill dock understryka att formen för detta ska vara samtal och åsiktsutbyte i utskotten eller ske under särskilt anordnade möten. Ensidiga tal i plenisalen till ledamöterna, utan möjlighet till dialog och frågor, är inte rätt form för kommunikation och interkulturellt utbyte.

  Glyn Ford (PSE), skriftlig. − Den ursprungliga kompromissresolutionen var enligt min mening inte helt välavvägd. De inledande oroligheterna i Lhasa och på andra håll följdes av angrepp på personer och lokaler med mordbrand, misshandel och mord på han-kineser och den muslimska minoriteten. I mitt eget land skulle detta ha beskrivits som rasupplopp, om det hade varit vita ungdomar mot våra invandrargrupper. Sammantaget skulle jag dock ha stött resolutionen. Kina respekterar fortfarande inte de mänskliga rättigheterna inom hela sitt territorium när det gäller oberoende fackföreningar, interna migranter och utövandet av minoritetsreligioner.

Ändringsförslagen från höger har dock fått texten att gå över gränsen. Avvisandet av EU:s politik för ett enat Kina, kraven på en ”förutsättningslös” dialog gjorde det omöjligt för mig att stödja resolutionen trots att jag godkänner de delar av resolutionen som gäller de mänskliga rättigheterna, vilket jag visade genom mitt röstande i omröstningen med namnupprop.

  Patrick Gaubert (PPE-DE), skriftlig. – (FR) Jag välkomnar att alla politiska grupper antagit en gemensam resolution om Tibet. I texten fördöms de senaste våldsutbrotten i Tibet och är en uppföljning av parlamentets tidigare resolutioner vari båda parter uppmanas att inleda en dialog.

Vi uppmanar också den kinesiska regeringen och anhängarna till Dalai Lama att upphöra med allt våld. Den kinesiska regeringen får inte missbruka 2008 års OS genom att gripa dissidenter, journalister och människorättsaktivister.

Vi uppmanar EU:s ordförandeskap att försöka hitta en gemensam EU-ståndpunkt om stats- och regeringschefernas och den höge representantens närvaro vid invigningsceremonin, varvid det bör vara möjligt att utebli om dialogen mellan de kinesiska myndigheterna och Hans helighet Dalai Lama inte återupptas.

  Hélène Goudin och Nils Lundgren (IND/DEM), skriftlig. − Den olympiska facklans färd runt jorden är i full gång och demonstrationer runt om i världen har visat medborgarnas uppfattning om sommarens olympiska spel. Frågan engagerar många och det är viktigt att medlemsstaterna själva får besluta om deltagande eller bojkott av OS i Kina.

Kampen för de mänskliga rättigheterna är central och bör stödjas, men arbetet måste ske via FN för att uppnå den legitimitet som krävs. Tyvärr utnyttjar Europaparlamentet den aktuella situationen i Tibet för att flytta fram sina utrikespolitiska positioner. Situationen måste lösas mellan Kina och Tibet utan inblandning från Europaparlamentet, som saknar kompetens på området.

  Pedro Guerreiro (GUE/NGL), skriftlig. − (PT) Samtidigt som vi uttrycker vår medkänsla med offren och trots vår önskan att konflikter ska lösas på fredlig väg och våra principer om att försvara demokrati, de mänskliga rättigheterna och internationell lag, anser vi ännu en gång att en resolution om Tibet inte strikt motsvarar det läge som faktiskt har utvecklats.

Det blir alltmer uppenbart att det som verkligen ligger i botten är ett angrepp mot Olympiska spelen i Peking. Detta är det verkliga skälet till upptrappningen av provokationerna och mycket av den hycklande indignation som framförts.

Ännu en gång manipuleras argumenten för att motivera nuvarande och framtida inblandning och kränkningar av internationell rätt, med försök att framtvinga strategiska och ekonomiska intressen mot Kina.

Det är typiskt att vi fortfarande talar om Tibet som ett territorium ockuperat av Kina när de makter som anstiftar och stöder separatiströrelserna, som ligger bakom våldsamheterna, inte ifrågasätter integriteten hos Folkrepubliken Kinas territorium, inbegripet Tibet som en autonom region.

Slutligen, vilken moral visar kammaren prov på genom att anta en sådan resolution när den för mindre än en månad sedan antog ett betänkande om Irak utan att nämna USA:s aggression och ockupation?

  Roselyne Lefrançois (PSE), skriftlig. – (FR) Med hänsyn till hur allvarligt läget är i Tibet kan Europaparlamentet inte längre tiga still. Jag stödde därför resolutionen, som starkt fördömer de kinesiska säkerhetsstyrkornas brutala förtryck i denna region.

Det våld som utspelats på gatorna i Lhasa och Dharamsala och censuren av utländska medier är inte tolererbart och vår institution måste tillsammans med det internationella samfundet använda allt sitt inflytande för att se till att det upphör och att Kina respekterar sina internationella åtaganden inom de mänskliga rättigheternas och minoriteternas område.

Genom min röst vill jag också uttrycka min solidaritet med folket i Tibet, varav de flesta inte kräver oberoende utan större politiskt självbestämmande och respekt för sitt kulturella och språkliga arv.

Jag är inte för en fullständig bojkott av OS i Peking eftersom dialog enligt min mening är bättre än isolering. Jag anser dock att dessa spel är ett tillfälle att uppmuntra de kinesiska myndigheterna att göra framsteg på vägen mot demokrati och jag hoppas att EU:s stats- och regeringschefer, så som anges i resolutionen, kommer att anta en enad gemensam ståndpunkt i fråga om denna tilldragelse.

  David Martin (PSE), skriftlig. − (EN) Jag fördömer de kinesiska väpnade styrkornas förtryck av tibetanska demonstranter. Denna fråga understryker verkligen behovet av en gemensam EU-strategi gentemot Kina. Det är endast genom en sådan samlad uppläggning som samarbetet kan utvecklas konstruktivt. Olympiska spelen i Peking är ett förträffligt tillfälle att trycka på för att få framsteg i frågor som de mänskliga rättigheterna och frihet för medierna i Kina. Alla försök av den kinesiska regeringen att hindra protester eller rapportering i dessa syften vore beklagligt. Jag röstade för resolutionsförslaget.

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. − (DE) Det var helt förutsebart att Kina skulle reagera på demonstrationerna genom att sätta in militär och polis. Kina är självklart inte en demokrati men de kinesiska säkerhetsstyrkornas reaktion mot demonstranterna måste naturligtvis fördömas. En OS-bojkott oavsett form skulle med största sannolikhet endast ses som en förolämpning av den kinesiska majoritetsbefolkningen och skulle verkligen inte förbättra – och i värsta fall kanske faktiskt förvärra – situationen för minoriteterna i landet.

Med hänsyn till EU:s vikt på den internationella arenan är det ytterst osannolikt att det skulle ha någon effekt om EU tog saken i egna händer. Om EU rusar i förväg och gör sig själv till åtlöje i resten av världens ögon skulle det inte hjälpa någon, särskilt inte tibetanerna. Även om läget lugnar ner sig kan nya och kanske ännu våldsammare oroligheter förutses. Tillsammans med sina allierade kan EU dock göra insatser för att förbättra livet för minoriteterna i Kina genom att successivt få till stånd en förändring av regeringens och majoritetsbefolkningens attityd.

  Vincent Peillon (PSE), skriftlig. – (FR) Jag välkomnar det bestämda ställningstagande som kammaren gjorde i dag till ett läge som har pågått i Tibet under årtionden men som påtagligt försämrades för en månad sedan. Försvaret av våra värden – både europeiska och universella – innebär att tystnad inte kommer på fråga: Jag stöder därför fullständigt fördömandet av de ”kinesiska säkerhetsstyrkornas brutala våld mot de tibetanska demonstranterna och alla våldsdåd, oavsett upphovsmän” som har ägt rum under de senaste dagarna.

Parlamentet framför också en rad krav till de kinesiska myndigheterna och uppmanar dem särskilt att godkänna en oberoende internationell undersökning av våldet i Tibet, att inleda en förutsättningslös och konstruktiv dialog med tibetanerna, att omedelbart släppa fredliga demonstranter och dissidenter som fängslats i Kina och att uppfylla de utfästelser om mänskliga rättigheter som landet gjorde inför IOK och världen 2001.

I resolutionen uppmanas slutligen EU:s stats- och regeringschefer att anta en gemensam ståndpunkt om deltagandet i invigningsceremonin.

  Adrian Severin (PSE), skriftlig. − (EN) Som ledare för den rumänska socialdemokratiska delegationen vill jag förklara varför delegationen röstade mot Tibetresolutionen. Resolutionen försvarar faktiskt inte de mänskliga rättigheterna och vi kan inte acceptera att de mänskliga rättigheterna utnyttjas för geopolitiska planer och intressen. Det är eftergivet i fråga om de mänskliga rättigheterna och hyckleri eftersom det kraftfullt förespråkar politiska lösningar som inte beaktar realiteterna i Kina.

Genomgående i hela resolutionen förlorar EU sin trovärdighet, och bakom uttalandena om stöd för de mänskliga rättigheterna främjas i själva verkligt en farlig agenda för ”politisk autonomi” och oberoende för Tibet, i klar strid med principen om en politik för ett enat Kina. Samtidigt förlorar EU sitt inflytande över Kina för att främja ett öppnande.

Följaktligen står resolutionen för en uppdelning av Kina och inte för stöd och främjande av de mänskliga rättigheterna, vilka används som förevändning för att gå vidare med andra geopolitiska planer.

  Kathy Sinnott (IND/DEM), skriftlig. − (EN) Jag stöder helt Tibet i denna situation. Jag skulle emellertid inte kunna stödja detta förslag till resolution eftersom ett ändringsförslag om att respektera principen om ”ett Kina” antogs av en majoritet av mina kolleger. Jag stöder inte detta särskilda ändringsförslag eftersom principen om ”ett Kina” hotar Taiwan likaväl som Tibet. Tidigare har jag uppmanat till bojkott av OS på grund av de mänskliga rättigheterna.

- Betänkande: (A6-0048/2008) av Hannes Swoboda

  Adam Bielan (UEN), skriftlig. − (PL) Jag deltog i den delegation från utrikesutskottet som besökte Zagreb i början av året. Jag håller med föredraganden om de frågor som det betänkande som diskuterades i går i detalj redogjort för, och röstade därför ja till att anta Hannes Swobodas betänkande i dag. Jag vill gratulera de kroatiska myndigheterna till de positiva resultat som de nått hittills i förberedelsen för medlemsskapet i EU.

  Robert Goebbels (PSE), skriftlig. – (FR) Fastän jag röstade för lägesrapporten om Kroatiens eventuella anslutning måste jag betona att inga anslutningar kan äga rum inom den närmaste framtiden. Unionen med 27 medlemmar måste först organisera sig på grundval av Lissabonfördraget. Nya anslutningar kommer inte att bli möjliga förrän efter att EU konsoliderats i sin nuvarande struktur.

  Hélène Goudin och Nils Lundgren (IND/DEM), skriftlig. − Junilistan anser att utvidgningen av EU är en grundläggande del av arbetet för fred och stabilitet i Europa. Vi stödjer således ett EU-medlemskap för Kroatien när landet uppfyller Köpenhamnskriterierna. Vi har därför röstat ja till betänkandet.

Det är dock befängt att Europaparlamentet framhåller att media ska vidta åtgärder för att bibehålla allmänhetens stöd till den internationella krigsförbrytartribunalen. Denna form av uttalanden kan rentav tolkas som att pressfriheten ifrågasätts. Vi är vidare kritiska till formuleringar såsom att Europaparlamentet ska uppmana Kroatien att genomföra en upplysningskampanj för att göra allmänheten mer uppmärksam på miljön. Denna fråga är givetvis viktig i sak, men ligger utanför Europaparlamentets kompetens.

  Pedro Guerreiro (GUE/NGL), skriftlig. − (PT) Man kommer att påstå att resultatet av det nyligen hållna Nato-toppmötet i Bukarest märktes i omröstningen i parlamentet i dag.

Med andra ord har Kroatien fått se att betänkandet om dess ”utveckling” mot anslutning till EU har antagits – och det har t.o.m. uttryckligen fastslagits att förhandlingarna ska (!) vara avslutade före valen 2009 – medan den f.d. jugoslaviska republiken Makedonien har fått se omröstningen om dess lägesrapport uppskjuten.

Alla kommer väl ihåg att Nato-toppmötet beslöt att uppmana Kroatien att påbörja anslutningssamtal medan de med f.d. jugoslaviska republiken Makedonien uppsköts.

Om det är någon aspekt som denna situation än en gång accentuerar är det att utvidgningen av EU och Nato sker i samförstånd.

Bland andra viktiga synpunkter som borde framhävas i denna röstförklaring (som de nuvarande gränstvisterna mellan länder i regionen, inräknat Italien) noteras att utveckling mot anslutning till EU betyder, enligt kommissionen, att de ekonomiska kriterierna, med andra ord ”budgetsanering och stabilitetspolitik”, ”strukturreform av de offentliga finanserna”, ”privatisering”, ”ett förbättrat affärsklimat” och jordreformer (vilket innebär möjlighet till markägarskap, särskilt för utlänningar) måste uppnås.

Två exempel på EU när det är som bäst ...

  David Martin (PSE), skriftlig. − (EN) Hannes Swobodas betänkande om Kroatien är ett välavvägt betänkande som i stora drag ger en optimistisk syn på Kroariens strävan mot anslutning till EU. Det är ändå realistiskt och pekar på behovet av en fortsatt satsning från Kroatiens regering på rätts- och gränsfrågor. Jag välkomnar landets strävan mot anslutning och hoppas att den fortsätter. Därför röstade jag för betänkandet.

- Förslag till resolution: Kampen mot cancer i den utvidgade Europeiska unionen (B6-0132/2008)

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. − (PT) Vi röstade för detta förslag till resolution mot bakgrund av den rådande situationen och de bedömningar som Internationella centret för cancerforskning gjort. Dessa pekar på att en av tre européer diagnostiseras med cancer under sin livstid och att en av fyra dör i sjukdomen. År 2006 inträffade nästan 2,3 miljoner nya cancerfall och över 1 miljon dödsfall i cancer inom EU.

Cancer orsakas av många faktorer i många olika stadier och kräver därför mer preventiva åtgärder som i lika hög grad riktar sig mot orsaker i livsstilen, som i yrket och i miljön. Enligt en nyligen genomförd undersökning av fackföreningarna orsakas åtminstone 8 procent av de årliga dödsfallen i cancer av att man direkt utsatts för carcinogener på arbetsplatsen och detta skulle kunna förhindras av att carcinogenerna ersattes av mindre skadliga substanser.

Det är väl känt att det finns uppseendeväckande skillnader i kvalitet på cancerbehandlingsresurser, undersökningsprogram, faktabaserade riktlinjer för bästa behandlingsmetod, möjligheter till strålbehandling och tillgång till ny medicin mot cancer, vilket också förklarar de stora skillnaderna i överlevnadstalen efter fem år från de flesta cancerformer inom hela EU.

  Hélène Goudin och Nils Lundgren (IND/DEM), skriftlig. − Är EU-åtgärder i den angelägna kampen mot cancer mer effektiva än motsvarande åtgärder inom ramen för befintliga internationella organisationer med bred expertis, såsom WHO? Har EU-institutionerna en bredare kompetens än medlemsstaterna i hur cancer ska bekämpas? Junilistans svar på dessa frågor är nej.

Resolutionen framhåller bland annat att en interinstitutionell cancerarbetsgrupp ska upprättas inom EU, att EU-initierade informations- och utbildningskampanjer om cancer ska genomföras, att kommissionen ska inrätta en rådgivande kommitté för cancerprevention, att EU ska vidta lagstiftningsåtgärder för att främja och stödja initiativ som gäller dåligt solskydd, att kommissionen ska vidta åtgärder för att skapa rökfria miljöer, att medlemsstaterna ska garantera att tvärvetenskapliga onkologteam finns tillgängliga i hela landet och att onkologi ska erkännas som en medicinsk specialitet.

Tanken bakom dessa synpunkter och krav är säkert lovvärd. Den grundläggande frågan är dock vilket mervärdet är av att EU reglerar allt detta. Var finns tilltron till medlemsstaterna? Vad hände med subsidiaritetsprincipen? Gynnar EU-regleringarna verkligen de som är i behov av kvalitativ lagstiftning och genomtänkta åtgärder, nämligen cancerpatienterna? Var är insikten om att cancer är ett globalt problem, som främst bör hanteras på global nivå?

Junilistan har utifrån ovanstående resonemang röstat nej vid slutomröstningen om det aktuella betänkandet.

  Ian Hudghton (Verts/ALE), skriftlig. − (EN) Jag stöder helt förslaget till resolution som lades fram för parlamentet av utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet om kampen mot cancer. EU har en viktig roll att spela med att koordinera kampen mot en sjukdom som en av tre européer kommer att diagnostiseras med under loppet av sin livstid. Medlemsstaterna har också helt klart en nyckelroll i att förebygga, diagnostisera och behandla cancer bland sina medborgare och måste lära av varandra för att bekämpa sjukdomen. Bara i veckan tillkännagav den skotska regeringen ett nationellt program för att göra skolflickor immuna mot mänskligt papillomavirus som orsakar de flesta fallen av livmoderhalscancer och det är sådana program som EU borde uppmana alla medlemsstaterna att anta.

  Mieczysław Edmund Janowski (UEN), skriftlig. − (PL) Jag röstade för att anta resolutionen om kampen mot cancer eftersom sjukdomar av detta slag orsakar förödelse över hela världen, inberäknat länder i EU och mitt hemland Polen. Allmänna och regelbundna förebyggande kontroller gör det möjligt att upptäcka sjukdomen på ett tidigt stadium, vilket påtagligt ökar chansen att tillfriskna. Ett mindre restriktivt utbyte av erfarenheter mellan onkologicentrer behövs så att den kunskap om ämnet som helt nyligen inhämtats kan få en vidsträckt användning.

Stor oro har nyligen uttryckts över ökningen i antalet bröstcancerfall. Det är därför väsentligt att sprida kunskap om faran och ge allmän tillgång till professionella mammografitester. Det är också särskilt viktigt att begränsa folks kontakter med carcinogena produkter. Framför allt bör man tänka på de konserveringsmedel som används i livsmedelsindustrin och det olämpliga bruket av konstgödsel och växtskyddsprodukter. Asbest kräver också uppmärksamhet eftersom det tills helt nyligen användes i byggnadsindustrin och i rörsystem för vattenförsörjning. Förebyggande åtgärder mot nikotin måste också utgöra en del av detta handlingsprogram.

  Zita Pleštinská (PPE-DE), skriftlig. − (SK) Mina damer och herrar! I dag kan ingen av oss säga att kampen mot cancer inte angår oss. Jag är ingen medicinsk expert på onkologi, men eftersom jag förlorat båda mina föräldrar och en ung bror i cancer har jag blivit vittne till denna sjukdoms aggressiva natur. Jag har varit med om det hårda öde som människor och deras familjer drabbats av genom denna sjukdom och som inte kan undgå att beröra det allra hårdaste hjärta.

Jag är tacksam mot utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet för att ha ställt en fråga om detta ämne till kommissionen, vilket gav upphov till denna viktiga debatt. Jag tackar alla upphovsmän till denna resolution, inklusive min slovakiska kollega Irena Belohorská, för deras insatser utan vilka vi inte skulle ha hittat svar på de allvarliga frågor som rör denna aggressiva sjukdom.

Jag är övertygad om att varje steg, också det allra minsta, och varje investering, som bidrar till en tidig upptäckt av cancer och diagnos och stöder ny behandling, kommer att ge stort hopp till cancerpatienter.

  Catherine Stihler (PSE), skriftlig. − (EN) Med en av tre européer som diagnostiseras med cancer under sin livstid och en av fyra som dör av sjukdomen är samarbete för att dela med sig av de bästa behandlingsmetoderna och krav på mer resurser till forskning viktigt i EU. Konceptet med en interinstitutionell insatsgrupp för cancer inom EU med syfte att senast 2018 ha ökat antalet EU-medborgare som deltar i ett program för cancerundersökning med 50 procent borde välkomnas.

- Betänkande: (A6-0074/2008) av Riitta Myller

  Alessandro Battilocchio (PSE), skriftlig. − (IT) Gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram, som lade grunden för EU:s politik om klimat, biomångfald, miljö, hälsa och naturtillgångar, har varit mycket framgångsrikt.

Men, som kommissionsledamot Stavros Dimas själv nämnde, har EU hamnat långt på efterkälken i sitt program för att nå de miljöskyddsmål som det ursprungligen föresatte sig, särskilt när det gäller luftföroreningar med alla de problem som de för med sig: växthuseffekt, hälsoförsämring och surt regn.

Nedskärningen i finansieringen av Natura 2000-nätverket och LIFE+-programmet ger dessutom stor anledning till oro för små lokala myndigheter, som kommer att drabbas av en motsvarande reduktion i sin handlingsram vad beträffar effektiva miljöstrategier för att skydda sitt eget område.

Jag måste därför helt hålla med Riitta Myller, som i detta betänkande uppmanar kommissionen att räkna med tydligare, mer specifika kvantitativa och kvalitativa slutdatum och mål i texten. Trots att klimat- och energipaketet, översynen av avfallsdirektivet och översynen av IPPC-direktivet borde hjälpa oss att garantera en hållbar framtid för Europa har vi i själva verket ett trängande behov av och ett ansvar för att se över det sjätte programmet för att finjustera EU:s miljöåtagande under kommande årtionden.

  Edite Estrela (PSE), skriftlig. − (PT) Jag röstade för Myller-betänkandet om en halvtidsöversyn av gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram mot bakgrund av den betydelse det har att nå de mål som som definierats där, särskilt med hänsyn till de tematiska strategierna, skyddet av biomångfalden och genomförandet av gemenskapslagstiftningen, och att inte glömma frågor som ekologisk skatt eller problemet med miljöskadliga subventioner.

Vi borde fördubbla vårt arbete för att i tid ge svar på de miljöproblem som programmet syftar till.

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. − (PT) Detta betänkande har sitt ursprung i en utvärdering som utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet krävde för att avgöra hur väl EU hittills har infriat sina åtaganden enligt gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram som antogs 2002 och löper till 2012.

Denna utvärdering avslöjade att genomförandet av handlingsprogrammet antingen är mycket försenat eller extremt mycket försenat när det gäller ett antal prioriterade mål. Mot bakgrunden av de åtgärder som utförts hittills verkar det inte troligt att de prioriterade miljömålen i programmet kommer att nås senast 2012. Följaktligen stöder utvärderingen inte kommissionens påstående i dess egen översyn efter halva tiden att EU i stort sett följer tidsplanen med genomförandet av de åtgärder som planerats i handlingsprogrammet.

Enligt den utvärdering som parlamentet beordrat kan man dra slutsatsen att kommissionens beslut att ställa specifika förslag genom de tematiska strategierna på det hela taget inte har gett önskat resultat.

Fastän vi allmänt röstat för betänkandet har vi emellertid en annan uppfattning på vissa punkter.

  Diamanto Manolakou (GUE/NGL), skriftlig. – (EL) Halvtidsöversynen av gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram erbjuder inget nytt, till exempel en förändring i den kurs som utstakats. Í översynen uttrycks enbart oro för att förloppet inte går så snabbt som man förutsett i tidtabellen.

Fastän de stora miljöfrågorna erkänns, anges ändå inte i översynen skälen till att situationen förvärras, dvs. den hänsynslösa exploateringen av multinationella företag för deras egen vinnings skull. De använder miljön som en reservoar som de obetänksamt plundrar på råmaterial och exploaterar utan kontroll för vinstens skull. Det sjätte miljöprogrammet förvandlar i själva verket de veritabla utsugarna av naturen till miljöbeskyddare eftersom det uttryckligen fastställer att effektiva åtgärder, affärstillfällen och marknaden kommer att tillhandahålla en lösning.

I själva verket erbjuder miljön ett nytt tillfälle att samla kapital och vinst. Exploateringen stöds t.o.m. av gemenskapsmedel – dvs. medborgarnas pengar. Liberaliseringen av sektorer av strategisk betydelse och kommersialiseringen av miljöskydd främjar grön ekonomi som ett av de större investeringsmarknaderna för monopolistiskt kapital.

Samtidigt exploateras medvetenheten över hela världen. Detta döljer att farliga klimatförändringar och global uppvärmning är resultat av industriell utveckling baserad på kapitalistprofit och kommersialiseringen av jord, luft, energi, vatten, etc.

  David Martin (PSE), skriftlig. − (EN) Jag välkomnar Myller-betänkandet om halvtidsöversynen av gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram. Jag delar föredragandens oro över ökningen av transportutsläpp och tröga insatser mot energieffektivitet. Mer samordnade åtgärder behöver vidtas på dessa områden.

  Vincent Peillon (PSE), skriftlig. – (FR) Jag röstade för detta betänkande från min finska kollega i den socialdemokratiska gruppen, Riitta Myller.

Efter halva tiden målas det i texten upp en oroande bild av utvecklingen för gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram (2002–2012).

Genomförandet av mycket viktiga åtgärder för att bekämpa klimatförändringen har försenats oerhört. På liknande sätt har EU nått en mycket begränsad framgång vad gäller att bevara luftkvalitet, genomföra och tillämpa gemenskapslagstiftning, skydda biomångfalden, reformera miljöskadliga subventioner och främja hållbara produktions- och konsumtionsmodeller.

Den analys som ges i betänkandet är oroväckande, minst sagt, eftersom det för närvarande, tvärt emot kommissionens uttalanden, verkar högst otroligt att vi kommer att hålla oss till den tidtabell som sattes för sex år sedan och nå de prioriterade miljömålen år 2012.

Genom att rösta för denna text uppmanar jag i likhet med majoriteten av parlamentet kommissionen och medlemsstaterna att göra en avgörande slutlig satsning.

- Betänkande: (A6-0063/2008) av Guy Bono

  Jan Andersson, Göran Färm, Anna Hedh, Inger Segelström och Åsa Westlund (PSE), skriftlig. − Vi röstade för det ändringsförslag som uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att avhålla sig från avstängning av tillträde till Internet. Vi vill emellertid påpeka att vårt stöd för ändringsförslaget främst har att göra med frågan om fildelning för privat bruk. Vid vissa typer av brottslighet, till exempel barnpornografibrott och systematiska inbrott i upphovsrätten av kommersiella skäl, bör dock avstängning av tillträde till Internet vara en möjlig metod bland andra för att bekämpa sådan brottslighet.

  Marie-Hélène Descamps (PPE-DE), skriftlig. – (FR) I Guy Bonos betänkande om den europeiska kulturindustrin bekräftas på nytt betydelsen av den kulturella dimensionen i Lissabonmålen. Kulturindustrins potential understryks vad beträffar sysselsättning och utveckling och behovet av att stärka EU-stöd och EU-åtgärder inom denna sektor. I betänkandet belyses också de tillfällen som Internet i dag erbjuder för att få tillgång till, främja och sprida kultur. I denna digitala omgivning är det ändå viktigt att förena fri tillgång till nätet och personliga fri- och rättigheter. Internetanvändning måste följa de huvudprinciper som våra demokratiska samhällen bygger på, inräknat respekten för immaterialrätten. För att gå i land med de omfattande och pågående olagliga nedladdningarna som påverkar den audiovisuella och musikaliska sektorn speciellt, måste lämpliga och välavvägda åtgärder föreslås i samverkan med olika intressenter. Tillfällig avstängning av tillgång till Internet, som del av ett graderat svar och med respekt för personlig frihet skulle vara en lämplig lösning som också skulle förhindra att man använde brottspåföljder som vi i dag vet har tydliga begränsningar. Jag beklagar att parlamentet förkastade den möjligheten i dag.

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. − (PT) Vi är mycket medvetna om kulturens betydelse och dess spridning vad gäller kulturell mångfald och konstnärers och folks rättigheter i varje medlemsstat.

I detta betänkande ges några positiva förslag som vi stöder, t.ex. idén att främja rörlighet för folk, varor och tjänster i den skapande sektorn, vederbörlig hänsyn till regler och principer som fastställts i Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar, och uppmaningen till kommissionen att starta ett liknande program som Media-programmet. Likaså stöder vi uppmaningen till kommissionen att fullfölja processen för att genomföra initiativet om ett europeiskt digitalt bibliotek för att stimulera och stödja musik, teater och förlagsverksamhet och underlätta en gränsöverskridande distribution av verk och, som en förberedande åtgärd, att etablera en mekanism under kulturprogrammet som låter icke-audiovisuella kulturindustrier få tillgång till gemenskapsmedel för att främja böcker, musik och yrkesutbildning.

Vi håller emellertid inte med om andra förslag som syftar till att försvara rena affärsintressen snarare än utbildning, kultur, konstnärliga rättigheter och befolkningen i allmänhet.

  Lidia Joanna Geringer de Oedenberg (PSE), skriftlig. − (PL) Det bidrag som kulturen ger till ekonomisk tillväxt och dess betydelse för sysselsättningen bekräftades genom ett resultat av en undersökning som publicerades av kommissionen i slutet av 2006. Denna undersökning visade att år 2003 bidrog kultursektorn med omkring 2,6 procent av EU:s BNP och att mer än 5 miljoner personer arbetade i sektorn.

En ökad kunskap om kulturens ekonomiska dimension och om dess roll för att skapa arbetstillfällen håller långsamt på att sprida sig. Det finns också en större förståelse för kulturens del i städernas och landsbygdens utveckling. Förutom dess direkta tillförsel till ekonomin har den skapande och kulturella sektorn en indirekt påverkan på europeisk socioekonomisk miljö. Den främjar också utvecklingen av informations- och kommunikationstekniken, IKT. Kulturindustrin spelar en viktig roll på lokal, regional och urban nivå och bidrar påtagligt till konkurrenskraften i EU.

Vi borde därför välkomna att både rådet och kommissionen ämnar erkänna kulturens och kreativitetens roll som nyckelfaktorer för landsbygdens utveckling, för att främja medborgarskap i Europa och nå målen för Lissabonstrategin.

  Hélène Goudin och Nils Lundgren (IND/DEM), skriftlig. − Junilistan anser att kulturfrågor i allmänhet faller under medlemsstaternas politiska ansvar. Vi har därför röstat nej till detta betänkande i dess helhet. Betänkandet ligger utanför lagstiftningsförfarandet och är inget annat än ett tyckande från Europaparlamentets federalistiska majoritet om att EU ska lägga sig i än mer på kulturområdet.

Vi har röstat ja till det ändringsförslag som vänder sig mot avstängning av medborgare från tillträde till Internet eftersom vi är emot Frankrikes förslag att fildelare i hela EU ska kunna stängas av från Internet. I grunden anser vi dock att frågan om fildelning är en fråga för medlemsstaterna att lagstifta om.

  Mary Honeyball (PSE), skriftlig. − (EN) I likhet med majoriteten av min grupp stödde jag båda delarna i detta ändringsförslag. Avstängning av en kunds Internetanslutning, utan rättslig uppsikt, är inte rätt lösning på att bekämpa piratkopiering.

Dessutom är Internetuppkopplingar ofta inte personliga. Att stänga av en persons Internetanslutning skulle få en icke avsedd och oproportionerligt stor effekt på andra oskyldiga användare av samma anslutning.

Jag stöder starkt åtgärder för att skydda dem som arbetar i kulturindustrin genom att skydda immaterialrätten. Tillgång till Internet håller emellertid på att bli alltmer viktig för deltagande i samhället, mångfald i media, yttrandefrihet och interaktion med offentlig verksamhet. Vi bör undvika avstängning varhelst det är möjligt till förmån för andra, mer effektiva åtgärder för att bekämpa piratkopiering.

  Ian Hudghton (Verts/ALE), skriftlig. − (EN) Jag röstade för Bono-betänkandet som erkänner kulturindustrins stora betydelse i Europa. I mitt eget hemland, Skottland, genererar de skapande industrierna över 5 miljoner pund årligen och bidrar därigenom till både ekonomin och vårt samhälle som helhet. EU måste arbeta med nationerna i Europa för att se till att vi antar en koherent strategi för att främja de industrier som är knutna till vår rika och kulturellt mångsidiga kontinent.

  Diamanto Manolakou (GUE/NGL), skriftlig. – (EL) Kommersialiseringen av kulturen uppträder som förment respekt för mångfald. Upphovsmäns immaterialrätt anses vara egendom som kan fråntas dem och köpas som en vara. Behovet att respektera Unescos villkor genom påstått värdiga kompromisser anpassar sig ständigt och gradvis till Världshandelsorganisationens krav och villkor.

Det som håller på att ske är en monopolistisk centralisering och äganderätt av varje lands alla villkor för kulturell existens och kulturell produktion under skydd av den impopulära Lissabonstrategins åtgärder och regler. Detta är avsett att berika kapitalet. Det döljer sig bakom fantasifulla lockelser, tillrättavisningar, uppmaningar och moralpredikningar om respekt för mångfald.

Tyvärr används alla mänskliga värden för att alstra profit. Naturen exploateras för profit, och vi märker redan den förödande effekten av den strategin. Inga andra än de hänsynslösa marknadslagarna krossar, degraderar och homogeniserar varje kulturellt, estetiskt, konstnärligt och moraliskt värde. Dessa värden måste omvandlas till kapitalistprofit, på grund av inhemsk och internationell imperialistisk konkurrens.

Inom EU-politiken löses den inre motsägelsen mellan kulturens kvalitet och och profitens endast om de hänsynslösa behoven av profit möts. Därför ämnar vi rösta emot betänkandet.

  David Martin (PSE), skriftlig. − (EN) Guy Bonos betänkande om kulturindustrin i Europa kräver ett större erkännande av kulturindustrins bidrag till den europeiska ekonomin. Man borde tänka på kulturindustrin också när man formulerar EU-politik mer allmänt. Handlingsprogram som påverkar den gemensamma marknaden, konkurrens, handel, forskning och utveckling, bland annat, allt berör kultursektorn på olika sätt, och de förslag som finns i betänkandet tar hänsyn till detta. Därför röstade jag för Guy Bonos rekommendationer.

  Vincent Peillon (PSE), skriftlig. – (FR) Jag röstade för detta betänkande om kulturindustrin i Europa som framlades av min socialdemokratiske kollega Guy Bono.

Vad är en kulturindustri? Termen kan förefalla ovanlig men även om kultur inte kan sammanfattas som dess ekonomiska dimension vore det precis lika skadligt att skyla över denna aspekt: kulturen är nu en kraftfull katalysator för tillväxt och sysselsättning och år 2003 svarade den för 2,6 procent av BNP och för 3,1 procent av arbetstillfällena i EU.

I texten rekommenderas en återstart av den europeiska skivindustrin (genom en minskad moms eller en europeisk fond för stöd till musik) och frågan om piratkopiering tas upp samtidigt som behovet av att göra tillgång till kultur mer demokratiskt betonas men också hur nödvändigt det är att respektera immaterialrätten.

Beträffande det sistnämnda stödde jag särskilt ett ändringsförslag, som antogs med 17 rösters övervikt, och som bestred den repressiva stategin om en ”graderad respons”. Det föreslogs i Frankrike i betänkandet som lades fram av Denis Olivennes för republikens president. Enligt min åsikt vore det inte bara ogenomförbart utan också farligt att anförtro Internetleverantörer – privata företag – uppgiften att övervaka och stänga av Internetanslutningar för folk som misstänks för olaglig nedladdning.

  Carl Schlyter (Verts/ALE), skriftlig. − Betänkandet om den europeiska kulturindustrins inleds med ett skrämmande stycke i EU-nationalistisk anda om kulturens roll i främjandet av det europeiska projektet. Trots detta röstar jag dock för betänkandet eftersom parlamentet i de viktigaste delarna anger att icke-kommersiell fildelning inte får kriminaliseras och, om ändringsförlag 1 eller 2 går igenom, att man ska avhålla sig från sådana åtgärder såsom avstängning av tillträde till Internet, eftersom de strider mot de medborgerliga friheterna och de mänskliga rättigheterna och principerna om rimliga proportioner, effektivitet och avskräckande verkan.

  Olle Schmidt (ALDE), skriftlig. − I Europaparlamentet finns ett uttryck för betänkanden som innehåller oändliga politiska önskelistor, oavsett om vi har behörighet på området eller inte - de kallas för julgranar. Guy Bonos betänkande är ett sådant betänkande. Dock uppstod en viktig ljuspunkt i och med Christofer Fjellners utmärkta ändringsförslag 1, som tydligt tog politisk ställning för att signalera att de försök som görs med att stänga av Internet för piratkopierande individer inte bör rekommenderas.

Eftersom det läckt ut uppgifter om att president Nicolas Sarkozy velat överföra det franska experimentet till EU-nivå finns all anledning att stödja ett uttryck för att detta, för att uttrycka sig milt, inte skulle uppskattas. Då ändringsförslaget gick igenom röstade jag därför för ett betänkande som jag annars hade försökt rösta ned.

  Catherine Stihler (PSE), skriftlig. − (EN) Angående del 2 av ändringsförslag 22, anser jag att folk som handlar olagligt på Internet borde få den tjänsten indragen. Därför röstade jag mot del 2.

- Betänkande: (A6-0075/2008) av Graça Moura

  Carlos Coelho (PPE-DE), skriftlig. − (PT) Jag ger mitt bifall till det utmärkta betänkandet från min kollega Vasco Graça Moura om en europeisk agenda för kultur i en alltmer globaliserad värld, där ett vidsträckt program föreslås för att möjliggöra en stategi som kan följas både inom EU och i EU:s relationer med tredjeländer.

Sedan åtminstone mars 2005 har Vasco Graça Moura betonat att Lissabonstrategin aldrig kan fullt ut nå sina grundläggande mål om inte kulturen behandlas som en av dess väsentliga dimensioner.

Meddelandet från kommissionen understöder denna åsikt och ger kulturen en nyckelroll i Europas politiska agenda.

Jag håller med föredraganden när han säger ”det faktum att världen globaliseras medför, som vi ser det, ett ännu mer trängande och brådskande behov av att hävda och stärka den europeiska identiteten utan att minska mångfalden av de kulturer som finns bland Europas folk”.

Jag gratulerar också kommissionen till detta meddelande och jag uppmanar den att upprätta den insatsgrupp för kultur som dess ordförande José Manuel Barroso redan tillkännagett och inte försena dess start och arbete.

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. − (PT) Detta betänkande innehåller några högst oförenliga synpunkter. Å ena sidan finns där ett ständigt försök att dölja den verkliga situationen i Europa. Det finns inget enhetligt ”europeiskt kulturarv”, särskilt inte som en referens för ”humanism, tolerans, demokrati” och så vidare. Hela Europas kulturhistoria, precis som dess allmänna historia, är inte endast byggd på mångfald, berömvärd skapande energi och framsteg, utan också på våldsamma konflikter, intolerans och många exempel på och sammanhang med kulturell dominans. Ett enhetligt arv är en fiktion, som tidigare fått näring av kulturell eurocentrism (Europa som avantgarde och andra aspekter som nämnts) och nu närs av den ofta upprepade myten om en ”europeisk” kulturell identitet.

Å andra sidan innehåller emellertid den politiska avsikten att hävda en europeisk identitet positiva inslag. Detta beror på att detta förfäktande av identitet inte bara är avsett att hävda en ”europeisk” kulturell identitet utan att garantera motstånd mot det tryck som utövas av den dominerande kulturindustrin i Förenta staterna (försvar för lingvistisk och kulturell mångfald; hänsyn till kulturindustrin som en ”skyddad plats beträffande handelsregler”; upptäckten att ”EU:s handelsbalans när det gäller kulturföremål och kulturella tjänster är ogynnsam”).

Vi avstod därför slutligen från att rösta.

  Ian Hudghton (Verts/ALE), skriftlig. − (EN) Jag röstade för Vasco Graça Mouras betänkande som med rätta framhävde den nyckelroll som spelas av lokal, regionala och nationella myndigheter i att främja och skydda det kulturella arvet. Europas kulturella mångfald är en av våra stora skatter och min grupp, Europeiska fria alliansen, har engagerat oss för att skydda denna mångfald. Likaså är min grupp för ett kulturellt kosmopolitiskt Skottland och vidtar åtgärder i regeringen för att höja kvaliteten på Skottlands rika kulturväv, det kan vara i vår egen lingvistiska mångfald eller vårt lands förmåga att fatta avgörande beslut när det gäller radio- och TV-sändningar. Europa kan se fram mot ett kulturellt rikt Skottland som intar en självständig roll i EU.

  Mieczysław Edmund Janowski (UEN), skriftlig. − (PL) Jag stödde betänkandet om en europeisk agenda för kultur i en alltmer globaliserad värld eftersom det i betänkandet betonas att gemenskapens kulturpolitik inriktas på europeisk integration medan man samtidigt respekterar medlemsstaternas nationella och regionella mångfald. Gemenskapen får bara agera på kulturpolitikens område när dess resurser kompletterar och stöder enskilda länders verksamhet men inte ersätter den.

Det är med stor tillfredsställelse jag kan referera till att parlamentet antog det ändringsförslag som framlagts av två polska medlemmar som är med i utskottet för kultur: Ewa Tomaszewska och Zdzislaw Zbigniew Podkański. Deras ändringsförslag handlar om att förklara år 2010 ett år tillägnat minnet av Frederic Chopin. Det är värt att påminna om att år 2010 blir 200-årsminnet av den begåvade kompositörens födelse i Żelazowa Wola i Polen.

  David Martin (PSE), skriftlig. − (EN) Jag välkomnar Vasco Graça Mouras betänkande som ett steg i rätt riktning för att främja och bevara Europas kulturarv. Men kravet att skolorna ska främja europeisk identitet anser jag står i strid mot den grundläggande roll som utbildningen har i vårt samhälle. Mycket mer återstår att göra särskilt för att se till att detta kulturarv delas av så många som möjligt. Betänkandet kräver en förstärkning och min röst återspeglade denna syn.

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. − (DE) Europas kulturarv är en av våra stora skatter som måste bevaras. Att tänka på hur konstnärer kan få inte bara ekonomiskt utan också rättsligt stöd är en aspekt av detta, men det är också viktigt att se till att intrång som sker på det privata området utan någon avsikt att tjäna på det inte straffas enligt strafflagen.

Det är emellertid ännu viktigare att förvissa sig om att våra kristna, västliga rötter inte gradvis och oåterkalleligt förloras. Den integration som vi hör så mycket om får inte bestå i att vi gör oss av med jul, påsk, Sankt Nikolaus-dagen och så vidare i våra förskolor och skolor i ett försök att tillgodose muslimska invandrare, för det skulle resultera i en förlust av vår kulturella identitet. I stället måste vi göra mer för att se till att våra seder, traditioner och moraliska värderingar upprätthålls och också respekteras av andra.

  Lydie Polfer (ALDE), skriftlig. – (FR) Jag stöder helt detta betänkande vari erkänns den grundläggande roll som kulturen har i den europeiska integrationsprocessen. Jag stöder också förslagen om en europeisk agenda för kultur med dess tre huvudmål: främja kulturell mångfald och interkulturell dialog, främja kulturen som ett redskap för kreativitet inom ramen för Lissabonstrategin och främja kultur som en mycket viktig del i EU:s relationer med omvärlden.

Den yttre dimensionen av kulturen i Europa bör framhävas. Kulturen bör införlivas i den politiska dialog vi för med våra partnerländer och regioner och systematiskt integreras i utvecklingsprogrammen, särskilt med våra AVS-partner. Jag anser att tanken på att skapa en gemensam kulturfond för EU−AVS är särskilt välbetänkt för den kommer att uppmuntra utveckling av lokala industrier och marknader och kommer att underlätta tillgången på kulturella verk från AVS-länder på den europeiska marknaden.

Det är viktigt att erkänna den roll som lokala och regionala myndigheter har när det gäller att främja kultur och att se till att de är mer engagerade i att genomföra EU:s agenda för kultur.

  Olle Schmidt (ALDE), skriftlig. − De kulturbetänkanden som utarbetas av parlamentet är ofta besvärliga att hantera. Avsikten är naturligtvis god, och som konstateras i det berörda betänkandet finns all anledning att, när det kan motiveras, använda den paneuropeiska nivån för att stödja konstnärer i deras yrkesutövning. Därmed inte sagt att allt behöver göras på EU-nivå. Tvärtom finns här anledning att noga hålla på subsidiaritetsprincipen så att medlemsstaterna inte tappar möjligheten att utveckla sin egen kulturpolitik. Det var därför delvis en principsak som avgjorde när jag beslutade mig för att rösta emot betänkandet.

Än allvarligare i just det här fallet är dock formuleringarna i stora delar av betänkandet. Skäl K har en ton som förskräcker. Samma insinuation smyger sig in i flera andra delar av texten. Man måste vara försiktig och nyanserad om man ska diskutera begrepp som kulturarv. Det var man inte här.

  Glenis Willmott (PSE), skriftlig. − (EN) Arbetarpartiet i parlamentet är för utbildning i skolorna om EU:s historia. Men vi håller inte med om att en speciell syn på europeisk identitet och kultur ska aktivt främjas genom kursplaner i skolorna. Därför avstod vi från att rösta eftersom utbildning bör handla om att upplysa studenter snarare än främja någon speciell idé.

- Förslag till en resolution: Anpassning till klimatförändringar i Europa – tänkbara EU-åtgärder (B6-0131/2008)

  Edite Estrela (PSE), skriftlig. − (PT) Jag röstade för förslaget till resolution om kommissionens grönbok ”Anpassning till klimatförändringar i Europa – tänkbara EU-åtgärder” eftersom jag delar åsikten att anpassningsåtgärder utgör en garanti mot de negativa och oundvikliga effekterna av en klimatförändring. Den snabba definitionen på anpassningsåtgärder för jordbruksverksamhet, vattenvård, markanvändning och folkhälsa utgör en del av en önskvärd inställning till att bestämma miljöpolitik på gemenskapsnivå.

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. − (PT) Det är väl bekant att enligt bidraget från arbetsgrupp II av det fjärde utredningsprotokollet för Mellanstatliga panelen för klimatförändring väntar man sig att nästan alla europeiska regioner kommer att påverkas negativt av kommande klimatförändringar. Detta kan utgöra ett ytterligare hot mot europeisk biomångfald och kan inverka på social utveckling och kräva ett verkligt övergripande förhållningssätt och att man inkluderar sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter i en vid bemärkelse.

I denna resolution belyses vissa orsaker och åtgärder som i vissa fall är motstridiga.

Det är bra att man erkänner att det finns åtskilliga studier och modeller på regional eller lokal nivå om de troliga konsekvenserna av klimatförändringen, men i många av dessa studier finns det inget likvärdigt beaktande av den socioekonomiska dimensionen och de förutsägbara konsekvenserna för den befolkning som berörs.

Jag välkomnar uppmaningen till kommissionen att samordna och stödja den vetenskapliga förberedelsen för en gemensam Europeisk databas om sårbarheter så att man förstår hur samhällsgrupper och det europeiska kulturella och nationella arvet skulle påverkas och hur samhällen skulle kunna reagera på konsekvenserna av klimatförändringen i framtiden.

Vi håller emellertid inte med om andra punkter, som att upprätthålla handeln med utsläppsrätter.

  David Martin (PSE), skriftlig. − (EN) Jag delar den åsikt som Guido Sacconi i stora drag skildrar i förslaget till resolution om kommissionens grönbok ”Anpassning till klimatförändringar i Europa – tänkbara EU-åtgärder”. Åtgärder för att anpassa sig till klimatförändringen måste vidtas så snart som möjligt. Frågans internationella karaktär kräver ett samordnat europeiskt agerande. Finansieringen av sådana aktioner bör också återspegla det. Klimatförändring inträffar och även om det är väsentligt att försöka minska konsekvenserna måste man komplettera med en EU-stategi som medger att vi anpassar oss till de konsekvenser som den globala uppvärmningen kommer att få på våra vardagsliv.