Talmannen. – Nästa punkt är rådets och kommissionens uttalanden om situationen i Kina efter jordbävningen och inför de olympiska spelen.

  Jean-Pierre Jouyet, rådets ordförande. – (FR) Herr talman, fru kommissionsledamot, mina damer och herrar! Kina är en strategisk samarbetspartner för EU. Vi har mycket starka politiska och handelsmässiga förbindelser; låt mig påpeka att EU är Kinas främsta handelspartner.

Kinas medverkan på internationell nivå, exempelvis för att lösa stora regionala och globala frågor, är av stor betydelse för Europeiska unionen. Unionen vill också uppmuntra utvecklingen och reformarbetet i Kina till gagn inte bara för landet självt utan också, med tanke på dess storlek, för hela planeten, och det är mot den bakgrunden vi med stor oro har följt effekterna av den jordbävning som drabbade Sichuan-provinsen i maj och försökt bedöma omfattningen av denna katastrof; med mer än 70 000 döda och 18 000 saknade väntas de slutliga dödssiffrorna tyvärr överskrida 80 000. Dessutom har mer än fem miljoner människor blivit hemlösa. Under flera veckors tid har jordbävningen och de stora mänskliga och materiella förlusterna i dess spår gjort att Kina har mobiliserat hela sin statsapparat, och det internationella samfundet har berömt Kinas ansträngningar för att bemöta katastrofen snabbt och effektivt.

Europeiska unionen reagerade snabbt och gav humanitär hjälp. Gemenskapens civilskyddsmekanism aktiverades omedelbart den 13 maj för att samordna in natura-bidrag från medlemsstaterna, och EU-stöd till ett sammanlagt belopp av 25 miljoner euro, inbegripet stöd från medlemsstaterna, förmedlades via Röda korset. Kommissionen bidrog med 2,2 miljoner euro.

Överlag anser vi att Kina har agerat effektivt under räddningsinsatserna och att man med stöd av det internationella samfundet gör stora ansträngningar för att lindra konsekvenserna av denna katastrof. De kinesiska myndigheterna har varit mycket öppna för utländsk hjälp och för mediernas bevakning av händelsen, och vi vill därför berömma dem för deras enastående hjälp- och återuppbyggnadsarbete.

Å andra sidan har vi, som ni vet, med viss oro noga följt den senaste händelseutvecklingen i Tibet, och vi fortsätter att uppmärksamt bevaka den fortsatta utvecklingen i regionen. I det uttalande det slovenska ordförandeskapet gjorde på EU:s vägnar den 17 mars, uttryckte EU sin djupa oro över de fortsatta rapporterna om oroligheter i Tibet och uttryckte sin djupaste sympati och sina kondoleanser till offrens familjer. Unionen uppmanade till återhållsamhet från alla parter och uppmanade enträget de kinesiska myndigheterna att avstå från militära aktioner, liksom den uppmanar demonstranterna att avstå från våld.

I våra kontakter med de kinesiska myndigheterna har vi krävt att en dialog ska inledas med Dalai Lama i syfte att diskutera nyckelfrågor som värnandet av kultur, religion och tibetanska traditioner. Vi har också insisterat på ett öppet informationsutbyte och på att medier, diplomater, turister och FN-organ ska beredas fritt tillträde till Tibet. Tibet öppnades igen för turister i mitten av juni.

Vi välkomnade också det informella möte som hölls den 4 maj mellan de kinesiska myndigheterna och Dalai Lamas sändebud. Vi menar att detta är ett steg i rätt riktning och vi har uttryckt en förhoppning om att det ska leda fram till en ny konstruktiv dialogrunda med Dalai Lama. De kinesiska myndigheterna och Dalai Lamas företrädare möttes igen den 1, 2 och 3 juli i Peking. Det är givetvis alltför tidigt att säga något om dessa samtal, men vi hoppas att båda sidor kommer att gå vidare på ett konstruktivt sätt.

De kinesiska myndigheterna har bekräftat att den centrala regeringen i Peking och Dalai Lamas företrädare har enats om att fortsätta sina kontakter och samråd, och de uttryckte även en förhoppning om att Tibet ska öppnas för journalister och andra inom en nära framtid, så snart den allmänna ordningen har återställts.

När det gäller närvaron vid de olympiska spelens öppningsceremoni kommer varje medlemsstat att besluta på vilken nivå man vill vara representerad. Låt mig i det sammanhanget påpeka att Kina vid flera tillfällen har sagt att man varmt välkomnar alla europeiska stats- och regeringschefer.

Republiken Frankrikes president har efter att ha samrått med alla sina motparter i Europeiska rådet meddelat att han har för avsikt att närvara vid öppningsceremonin i sin dubbla funktion av fransk president och rådets tjänstgörande ordförande.

Herr talman, fru kommissionsledamot, mina damer och herrar! Det var allt jag hade att meddela er för i dag.

  Benita Ferrero-Waldner, ledamot av kommissionen. − (EN) Herr talman! Jag är övertygad om att de strategiska förbindelserna mellan EU och Kina har avgörande betydelse för Europeiska unionen och det tror jag att de har för Kina också, liksom för övriga världen.

När jag ser tillbaka har den här våren varit ett test för förbindelserna mellan EU och Kina. Oroligheterna i Tibet ledde till breda protester i Europa och till att fackelstafetten blev avbruten i flera europeiska huvudstäder. Dessa händelser ledde i sin tur till att de nationalistiska tongångarna förstärktes i Kina och till antieuropeiska strömningar, som yttrade sig i bojkottkampanjer riktade mot europeiska intressen i Kina. En följd av detta blev en växande oro över den allt djupare klyftan mellan den kinesiska och den europeiska opinionen och deras olika syn på varandra.

Denna utveckling blev lyckligtvis ganska kortvarig. Två händelser bidrog till att vända trenden. Den ena var kommissionens besök i Peking den 24-26 april, som jag deltog i tillsammans med kommissionens ordförande José Manuel Barroso. Den andra var följderna av den fruktansvärda jordbävning som drabbade Sichuan-provinsen i maj.

Låt mig säga något om var och en av dessa händelser. Vårt besök i april handlade i huvudsak om hållbar utveckling och klimatförändringen men vi fick också tillfälle att ta upp EU:s oro för situationen i Tibet direkt med de kinesiska ledarna. Ni kanske minns att jag vid mitt anförande här i kammaren den 26 mars efterlyste en nystart för samtalen mellan Dalai Lamas företrädare och den kinesiska regeringen. Under våra samtal i april meddelade oss president Hu Jintao att Kina inom kort kommer att återuppta samtalen med Dalai Lamas företrädare. Detta har varit ett av EU:s huvudkrav.

Denna konsekvens av vår resa till Peking visade att kommissionens beslutsamma strategi med ett konstruktivt engagemang för Kina har gett påtagliga resultat och därmed visat sig vara riktig.

Den andra händelsen som utgjorde en vändpunkt i Kinas förbindelser med resten av världen var jordbävningen i Sichuan, något som rådets tjänstgörande ordförande redan har påpekat. Jordbävningen orsakade en humanitär katastrof av enorma mått: 70 000 människor rapporterades döda och nästan 10 miljoner tvingades flytta.

Detta ledde till massiva internationella sympatiyttringar och stödaktioner för de drabbade. Än viktigare var att den kinesiska regeringen reagerade snabbt och välorganiserat på jordbävningen, mobiliserade över 130 000 soldater till räddningsarbetet och gav medierna fritt tillträde till de drabbade områdena. Denna reaktion gav en mer positiv bild av det moderna Kina.

Rådets tjänstgörande ordförande har redan nämnt det stöd EU som helhet har förmedlat, och därför behöver jag inte uppehålla mig mer vid det. Låt mig i stället tala om dagens situation.

Tre händelser under tiden fram till årsskiftet kommer att få en avgörande betydelse för förbindelserna mellan EU och Kina ur ett kinesiskt perspektiv, och jag tror att detsamma gäller oss: OS i Peking, Asem-toppmötet i Peking den 24-25 oktober och EU–Kina-toppmötet i Frankrike den 1 december. Under den här perioden kommer det kinesiska ledarskapet att vara särskilt känsligt för budskap utifrån. Nu måste vi mer än någonsin undvika alla missförstånd och fortsätta följa vår strategi som bygger på konstruktivt engagemang.

Situationen i Tibet kommer att stå i fortsatt fokus under de kommande månaderna. I dag kan vi säga att vi är tillbaka i den situation som rådde före den 14 mars, eftersom samtalen mellan den kinesiska regeringen och Dalai Lamas företrädare återupptogs i början av maj och en ny samtalsrunda ägde rum i förra veckan, men jag håller med om att vi ännu inte är helt klara över resultatet. Vi kommer att fortsätta uppmuntra båda sidor att fortsätta sina samtal på ett konstruktivt och resultatinriktat sätt.

Förra månaden, närmare bestämt den 24 juni, tog Kina också ett positivt steg genom att återigen släppa in utländska turister i Tibet. Diplomater och utländska journalister har visserligen fått genomföra bevakade besök sedan i mars, men vi fortsätter att uppmana dem att ge utländska journalister fritt tillträde till Tibet.

Inför de olympiska spelen hoppas vi alla att OS blir en möjlighet för Kina och den övriga världen att närma sig varandra. Vi önskar Kina framgång i detta.

Jag kommer att delta i Asem-toppmötet i oktober, som blir ett utmärkt tillfälle att främja våra förbindelser med Kina och i samma veva ta upp viktiga globala frågor.

Avslutningsvis hoppas jag att vi, i synnerhet vid vårt nästa EU–Kina-toppmöte, kommer att kunna göra konkreta framsteg i ett antal frågor av ömsesidig betydelse, såsom klimatförändringarna, de pågående förhandlingarna om ett partnerskap mellan EU och Kina och ett samarbetsavtal, mänskliga rättigheter och ekonomiska och handelsrelaterade frågor. Detta är våra mål fram till den 1 december. Jag anser att det är av största vikt att det strategiska partnerskapet mellan EU och Kina stadigt fortsätter att utvecklas och att vi även beaktar de problem som finns.

  Georg Jarzembowski, för PPE-DE-gruppen. – (DE) Herr talman, herr rådsordförande, fru kommissionsledamot! Min grupp vill först och främst säga något om den resolution om naturkatastrofen i Kina och situationen i Tibet som Europaparlamentet med bred majoritet antog den 22 maj i år.

PPE-DE-gruppen välkomnar den kinesiska regeringens hängivna arbete med återuppbyggnaden av de områden som drabbades av jordbävningen. Vi förväntar oss emellertid samtidigt att den kinesiska regeringen säkerställer att nya hus och andra byggnader uppförs på sådant sätt att de står emot jordskalv, eftersom vi måste erinra oss det sorgliga faktum att många skolor kollapsade och att många elever miste livet till följd av bristfälliga konstruktioner. Vi förväntar oss att den saken utreds och att de ansvariga ställs till svars.

PPE-DE-gruppen noterar med stor oro att den kinesiska regeringen ännu inte har utnyttjat den möjlighet den har fått genom organiserandet av de olympiska spelen att förbättra respekten för grundläggande mänskliga rättigheter i Kina. På landsbygden förefaller trakasserierna mot kinesiska medborgare och restriktionerna riktade mot mediernas företrädare att vara än vanligare så här inför OS.

Av det skälet uppmanar vi den kinesiska regeringen att införa grundläggande medborgerliga rättigheter, i synnerhet pressfrihet, till de olympiska spelen och att den fortsätter att garantera dessa rättigheter efter OS.

(Applåder)

Till sist uppmanar PPE-DE-gruppen den kinesiska regeringen att visa sin goda vilja i de pågående samtalen med Dalai Lama och se till att de leder till ett positivt resultat, och däri bör ingå att Tibet tillförsäkras kulturell autonomi. Vi anser att det skulle vara oacceptabelt om den kinesiska regeringen använde sig av dessa samtal för att klara sig igenom OS-perioden bara för låta dem haverera efter OS.

Vi förväntar oss en utgång som främjar kulturell autonomi och mänskliga rättigheter i Tibet.

(Applåder)

  Libor Rouček, för PSE-gruppen. – (CS) Mina damer och herrar! Först och främst vill jag säga att jag beundrar de kinesiska myndigheterna för deras sätt att hantera efterdyningarna av den förödande jordbävning som drabbade Sichuan-provinsen och påverkade närmare 10 miljoner människor. Jag välkomnar det faktum att Kina omedelbart öppnade sina gränser för utländsk hjälp och jag kan på PSE-gruppens vägnar försäkra att vi kommer att fortsätta göra allt som står i vår makt för att EU:s stöd ska förmedlas snabbt och effektivt. När det gäller Tibet välkomnar jag de återupptagna kontakterna och de båda samtalsrundor som har ägt rum mellan de kinesiska myndigheterna och Dalai Lamas sändebud. Jag anser att det är en bra början med tanke på händelseutvecklingen i mars och jag tror också att dessa kontakter och samtal kommer att fortsätta tills man hittar en lösning som båda sidor kan acceptera. Kina lät nyligen utländska turister på nytt resa in i Tibet och enligt New York Time har redan dryga tusentalet tibetaner som fängslades efter demonstrationerna i mars frigivits. Jag vill emellertid uppmana de kinesiska myndigheterna att åtminstone informera familjerna till de människor som fortfarande hålls fängslade om var de befinner sig. När det gäller de olympiska spelen önskar jag både Kina och Internationella olympiska kommittén att OS blir en framgång eftersom jag är övertygad om att ett lyckat anordnande av de olympiska spelen kan bidra till att förbättra situationen för de mänskliga rättigheterna i Kina.

  Marco Cappato, för ALDE-gruppen. – (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Ingen här närvarande skulle komma på tanken att ifrågasätta betydelsen av alla sorts kontakter med den kinesiska regeringen och än mindre betydelsen av stödet till följd av jordbävningen. Rådets tjänstgörande ordförande har emellertid gjort ett uttalande som vållar problem. I uttalandet sägs absolut ingenting om den roll unionen kan och måste spela för att främja medborgerliga och politiska rättigheter för alla som lever inom kinesiskt territorium, både i och utanför Tibet.

(Applåder)

Jag vill säga några ord om detta, för om vi välkomnar det faktum att utländska turister återigen tillåts resa in i Tibet utan att säga ett ord om allt som har hänt, om de summariska domarna, de offentliga rättegångarna, den militära bevakningen av Lhasa i samband med att OS-facklan passerade, den fortsatta bristen på mänskliga friheter och den fortsatta tortyren, är det annars ett tämligen ensidigt sätt att hantera ett problem. Reaktionen på denna ensidiga strategi kan mycket väl bli att den stämplas som naiv, idealistisk och meningslös, eftersom det finns människor som tänker på allvarliga saker och på att upprätthålla goda förbindelser med Kina, och så finns det människor som tänker i naiva och inkonsekventa banor, det vill säga vi.

Det är resultatet av ett uttalande likt det ni gjorde. Inte heller nämnde ni uighurfolket, helt enkelt för att de saknar en nationsöverskridande ledare som stöder ickevåldsaktioner, såsom Dalai Lama, och jag menar att det är allvarligt när vi talar om Kina. Då får vi ett EU som medan allt detta pågår säger: ”det är upp till varje statschef att besluta om han eller hon reser eller inte, och vi fransmän har under tiden konsulterat våra samarbetspartners och kommer att resa i egenskap av EU:s ordförandeskap”. Vad för slags ordförandeskap är det? Vad för slags EU är det? Det är ett nationernas EU och Kina kommer med all rätt att anse att nationernas EU saknar förmåga att driva en politik som kan tvinga landet att göra någonting för att respektera kinesernas och andra medborgares mänskliga rättigheter.

(Applåder)

  Talmannen. – Det är mycket svårt att be en talare att sluta tala, särskilt när han är i sitt esse, men var snäll och försök att hålla er inom talartiden.

  Hanna Foltyn-Kubicka, för UEN-gruppen. – (PL) Herr talman! Än en gång vill jag uppmärksamma er på den politiska situationen i Tibet som utan tvekan måste beskrivas som katastrofal. Medan de olympiska spelen närmar sig stramar Folkrepubliken Kinas myndigheter åt sin strategi för denna provins. Det har blivit en vanlig metod att skicka in armén i tibetanska kloster under förevändning att man letar efter vapen och terrorister. Dessa åtgärder har resulterat i att man beslagtagit samlingar av konstverk i dessa lokaler, samtidigt som religiösa föremål har förstörts. Från oberoende forskningsinstitut och människorättsorganisationer har vi fått uppgifter om den senaste händelsen i den vägen, som inträffade i Tsendrok-klostret i Amdo Maima-provinsen. OS börjar om mindre än en månad. För varje dag som går blir det allt tydligare att våra förhoppningar om att OS skulle leda till inrikespolitiska förändringar i Kina har varit grundlösa. Jag hoppas emellertid att EU:s intresse för denna fråga inte ska slockna samtidigt som OS-facklan i Peking.

  Daniel Cohn-Bendit, för Verts/ALE-gruppen. – (FR) Herr talman, herr rådsordförande! Jag gratulerar er till hyckleri, lögner och floskler på olympisk nivå. Nog är nog! Ni beter er som regeringarna under många år brukade göra när de konfronterades med Sovjets totalitära kommunistregim. Det är alltid samma gamla visa och det är alltid samma gamla refräng ni sjunger för oss här i kammaren.

Ni talar om förhandlingsläget. Om ni frågar tibetanerna hur förhandlingarna avlöpte, kommer de att säga att de utsattes för ständiga förödmjukelser genom hela förhandlingsprocessen och blev föremål för ständig utpressning – i det avseendet behandlades Dalai Lama och hans företrädare på samma sätt som Dubček behandlades av Brezjnev – med budskapet ”rör ni er så skjuter vi er hela bunten”. Det är vad som sades under förhandlingarna, och nu kommer rådets tjänstgörande ordförande, Frankrikes president att säga ”Bra gjort, Kina! Visa oss hur man ska göra när någon rör sig.” Här är det fråga om en kinesisk överreaktion, precis som Nicolas Sarkozys kommentar om att ”rensa upp i förorterna med högtrycksspruta” var en överreaktion.

Det är sanningen, och sedan talar ni om att ett värderingarnas Europa. På vilken grund, när och hur? När nu alla är närvarande – och det här är en svart onsdag i kammarens historia – vill jag gratulera socialistgruppens ordförande och PPE-gruppens ordförande, alla är ju här. För att säga vad egentligen? För att säga vad, här och nu? Alla pratar ju om att ”saker och ting kommer att förbättras tack vare OS”.

År 2001 sa vi att om vi låter kineserna få OS så kommer saker och ting att bli bättre. Sedan 2001 har ingenting hänt och det dåliga har bara blivit värre. Så vad är det ni säger till oss? Att saker och ting ska bli bättre på fyra veckor? Varför skulle det bli bättre? Kineserna bestämmer. Det kinesiska kommunistpartiet bestämmer. Ju tuffare de blir desto mer knäfaller ni, och ju mer ni knäfaller desto mer triumferar de.

Varför tror ni att detta ska förändras? De kommer att ha fullständig kontroll över allt under OS. De kommer att kontrollera radiostationerna, de kommer att kontrollera tevebolagen, men de kommer förvisso inte att kontrollera Sarkozy. De kommer rentav att bjuda honom på middag med ätpinnar. Det blir jättetrevligt. De kommer att fjäska för honom och uppträda som riktiga myspystyper. Sedan kommer Sarkozy att säga: ”då får ni tre kärnkraftverk och 36 höghastighetståg”, och jag inte vet inte vad därtill. Det är avskyvärt. Det är motbjudande och jag menar att om inte Europa vaknar upp, om vi fortsätter att visa upp bilden av ett krämarnas Europa, ur stånd att försvara de mest grundläggande rättigheter i Europa och i andra delar av världen, ja i så fall är det inte lönt mödan att bygga Europa, och det är detta vi borde säga till rådets tjänstgörande ordförande.

(Livliga applåder)

  Jiří Maštálka, för GUE/NGL-gruppen. – (CS) Tack, herr talman. Det är alltid svårare att se bjälken i sitt eget öga än flisan i någon annans. Först och främst vill jag uttrycka min sympati med offren för denna stora katastrof och därtill min beundran, precis som min kollega Libor Rouček, för den kinesiska regeringens agerande för att undsätta de drabbade. Jag vill också tacka kommissionen som varit osedvanligt snabb med att ge ekonomiskt stöd, och säga att jag är förvissad om att stödet inte har någon bortre tidsgräns. Jag tror att jag talar för en majoritet av oss när jag säger att vi vill att de olympiska spelen ska genomföras säkert och i en anda av ”fair play”, inte bara på idrottsarenorna. Självklart respekterar vi Kinas historiska och kulturella särdrag. Dessa båda händelser ger oss dock fler möjligheter att föra en än mer fördjupad dialog och uppnå konkreta resultat i diskussionerna med våra samarbetspartners från Folkrepubliken Kina, både när det gäller miljöarbete och mänskliga rättigheter.

  Bastiaan Belder, för IND/DEM-gruppen. – (NL) Onsdagen den 18 juni hade jag på eftermiddagen stämt träff med tre respektabla, fredliga kinesiska medborgare på ett hotell i Peking. En knapp timme innan vi skulle träffas fick jag veta att två av dem hade blivit gripna av säkerhetspolisen och den tredje hade av myndigheterna blivit avrådd från att samtala med mig. De båda som blivit gripna släpptes efter cirka 31 timmar. Den officiella förklaringen var att de inte hade frigivits eftersom de aldrig arresterats, utan endast ”intervjuats”.

Hur det än förhåller sig med den saken är det tydligt att de kinesiska myndigheterna ville förhindra alla slags personliga kontakter mellan en ledamot av Europaparlamentet och dessa tre kinesiska medborgare. Men jag har största förståelse för deras avskyvärda beteende. Peking kunde givetvis inte förvänta sig att tre ledande företrädare för de blomstrande protestantiska husförsamlingarna skulle sprida uppbygglig OS-propaganda. Inför detta storslagna idrottsevenemang utsätts medlemmar av protestantiska kyrkor som inte är officiellt registrerade för en allt hårdare religiös förföljelse.

Kinas progressiva ledare föredrar att effektivt tysta ner de upprörande detaljerna om detta förtryck. Så klart. För hur ärofullt är det egentligen att döma en enkel präst i Pekings husförsamling till straffarbete? I tre års tid var han tvungen att arbeta tolv timmar om dagen med att tillverka fotbollar till de förestående olympiska spelen. Det får räcka som kommentar om den kinesiska varianten av straffarbete!

Och vad ska vi göra med de kinesiska tjänstemän som lät arrestera medlemmar av husförsamlingarna för att de frivilligt och utifrån sin djupa altruistiska övertygelse skyndat sig att praktiskt bistå offren för den fruktansvärda jordbävningen i Sichuan-provinsen? Det låg verkligen utanför anständighetens gräns. Herr talman! Långt innan OS i Kina inleds vill jag påstå att Peking redan har släckt den olympiska elden genom sitt uppenbara åsidosättande av grundläggande rättigheter!

  Edward McMillan-Scott (PPE-DE). - (EN) Herr talman! Jag vill börja med att uttrycka min medkänsla med de anhöriga till dödsoffren och med dem som drabbats av jordbävningen.

Men framför allt vill jag, om det går för sig, vända mig till Jean-Pierre Jouyet med anledning av hans tillkännagivande i dag i kammaren om att president Nicolas Sarkozy, som kommer hit i morgon, kommer att närvara vid de olympiska spelens öppningsceremoni.

Jag vill citera ledaren i dagens nummer av lokaltidningen Les Dernières Nouvelles d’Alsace, som lyder: ”L’Europe a capitulé” – Europa har kapitulerat. Inte nog med att president Sarkozy reser till OS, den 16 juni avbröts därtill sändningarna för en TV-kanal som sänder i Kina via Eutelsat, med de franska myndigheternas godkännande. Det var inte första gången. Jag tar tillfället i akt att vädja till den franska regeringen om att NDTV ska få återuppta sina sändningar.

I dag överlämnar jag till FN:s rapportörer om tortyr och religionsfrihet en dossié som handlar om några personer som jag hade kontakt med när jag var i Peking för två år sedan. Cao Dong utsätts fortfarande för tortyr i ett fängelse i nordöstra Kina. Niu Jinping arresterades på nytt den 20 april 2008 och utsätts för tortyr. Hans fru, Zhang Lianying, har blivit torterad vid många tillfällen och fängslad fyra gånger. På min hemsida finns ett dokument med en beskrivning av 50 olika slags tortyrmetoder som hon utsatts för. Jag vet att Gao Zhisheng, en kristen människorättsadvokat, blev svårt trakasserad tidigare i år. Han hålls fortfarande i husarrest. Hu Jia arresterades efter att ha lämnat uppgifter till Europaparlamentets underutskott för mänskliga rättigheter.

Detta är en godtycklig, brutal och paranoid regim. Vi bör hålla politik och idrott åtskilda; vi bör hålla Nicolas Sarkozy borta från Peking.

(Applåder)

  Robert Evans (PSE). - (EN) Herr talman! I likhet med många av oss hade jag allvarliga invändningar för sju år sedan när Kina tilldelades de olympiska spelen. Men de fick OS först efter det att myndigheterna avgivit en rad löften om att minoriteternas rättigheter skulle respekteras, att misshandel och tortyr skulle upphöra och att man skulle ta itu med väldokumenterade kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

När vi snabbt förflyttar oss till dagens situation vet vi att vår oro är lika stor som någonsin förr, om inte större. Andra har talat om misshandeln. Marco Cappato var vältalig i fråga om Tibet, och Daniel Cohn-Bendit och flera andra har också talat. Vi vet att allmänna rättsprinciper kränks. Kina avrättar årligen fler människor än övriga länder i världen sammantagna. Jag anser att det kommer att vara en skam för Europa om president Sarkozy och en rad av EU:s stats- och regeringschefer, presidenter och kungligheter nästa månad står där och skakar hand med de kinesiska ledarna och skänker dem en trovärdighet som de inte förtjänar och signalerar att det är fritt fram att fortsätta på samma sätt som tidigare. OS borde handla om de olympiska idealen och det som nu händer i Kina strider mot dessa ideal.

  Dirk Sterckx (ALDE). - (NL) Som ordförande i delegationen för förbindelserna med Kina är jag överens med kommissionsledamoten när hon säger att vi har strategiska band med kineserna och att dessa band är viktiga för oss båda. Självklart vill vi ha ekonomiska förbindelser, men mer än så. Det tror jag att vi måste understryka.

Det finns två andra saker som jag ser som viktiga: individuella mänskliga rättigheter och yttrandefrihet. Dessa frågor tar vi upp på nytt varje gång vi har kontakt med delegationen eller när medlemmar i delegationen har kontakt med våra kinesiska kolleger. Vi är inte överens, men vi diskuterar med dem och vi försöker att utbyta idéer och argument. Det är svårt, det är ibland ett hårt arbete, men det är någonting parlamentet måste fortsätta att göra utan avbrott.

Har vi gjort några framsteg? Alltför små och i för långsam takt kanske, men jag anser verkligen att vi har gjort framsteg. Jag vill enträget uppmana Europaparlamentet att inte glömma att vi måste upprätthålla kontakten med kineserna och fortsätta att ta upp dessa frågor, oavsett hur besvärligt och emellanåt frustrerande det är. Men jag tror att det är enda sättet att komma framåt. Kinesernas öde kommer nämligen inte att avgöras här i kammaren, utan i Kina och det av kineserna själva. Det är dem vi måste övertyga, inte oss själva.

  Thomas Mann (PPE-DE). - (DE) Herr talman! En våg av internationell sympati har riktats mot offren för den förödande jordbävningen i Kina den 12 maj. Betydande internationellt bistånd har strömmat in i landet, men inne i landet har det gjorts åtskillnad, åtgärder för att bekämpa separatism har gått hand i hand med katastrofhjälp. Det är fullständigt ovidkommande huruvida folk tillhör en minoritet eller en majoritet – det viktiga är att de behöver hjälp. Nu får det vara nog med uppmaningar om att hylla skillnader; det är ett ohanterligt begrepp. Det vore klokt av Kina att sent omsider öppna landet. Det måste innebära att utländska observatörer och journalister får fritt tillträde till alla delar av Kina. NTDTV, den enda ocensurerade TV-kanalen i Kina, måste snarast tillåtas att återuppta sin sändningsverksamhet.

Många stats- och regeringschefer har ännu inte reagerat på Europaparlamentets rekommendation om att avstå från att närvara vid de olympiska spelens öppningsceremoni. Vi stöder den ståndpunkt som har antagits av Angela Merkel i Tyskland, av den brittiske premiärministern Gordon Brown, av vår egen talman Hans-Gert Pöttering, och av andra ledande offentliga personligheter som har beslutat att hålla sig borta från ceremonin den 8 augusti. Frankrikes president Nicolas Sarkozy har sagt att hans ställningstagande beror på hur det går med förhandlingarna mellan kineserna och Dalai Lamas företrädare. Förhandlingarna har varit resultatlösa och kommer att så förbli; konsekvensen av det är att han bör stanna i Paris.

(Applåder)

Innan OS börjar vill jag påminna er om tibetanernas situation. Drygt 200 personer dödades efter demonstrationerna den 14 mars, och 5 000 tibetaner har fängslats, de flesta utan rättegång. Tusentals har skadats till följd av det fysiska våld som används som ett led i den patriotiska omskolningen. Herr talman, jag säger detta som en påminnelse till dem som fortfarande har för avsikt att resa till Peking.

(Applåder från Verts/ALE-gruppen)

  Alexandra Dobolyi (PSE). - (HU) Herr talman! Tack för att jag har fått ordet. Att anordna OS är en utmaning på alla sätt och vis, men det är också en enastående möjlighet för kinesiska medborgare att visa världen att de har förstått de universella värderingarna och andan bakom OS. ”En värld – en dröm”: mottot för de olympiska spelen i Peking belyser och återspeglar troget spelens grundläggande principer. Jag litar på att OS kommer att bli ett utmärkt tillfälle för oss att fördjupa och utvidga vårt samarbete och vår dialog med Kina på åtskilliga områden.

Men vi får inte glömma bort jordbävningen i maj och förstörelsen som efterlämnade många tiotusentals döda och gjorde miljoner hemlösa. Vi måste försäkra Kina om att landet har vårt stöd i svåra tider, men vi måste alltid påminna ledarna om vikten av demokratiska reformer, och ge konstruktiv kritik på ett flertal områden.

Jag tillhör de som anser att Europeiska unionen måste fortsätta sin resultatinriktade dialog om mänskliga rättigheter med Kina, men vi måste inse att resultaten bara kommer att komma steg för steg. Och ja, vi börjar att få se resultat: för bara ett par dagar sedan återupprättades en direkt flygförbindelse mellan Kina och Taiwan efter ett avbrott på många årtionden. Diskussioner med Dalai Lama har återupptagits. Även på detta område är vi intresserade av resultatinriktad, pragmatisk dialog som tar hänsyn till både tibetanska och kinesiska värderingar och visar vägen mot framtiden. Tack så mycket för ordet.

  Cornelis Visser (PPE-DE). - (NL) Herr talman! De olympiska spelen i Peking inleds den 8:e dagen i den 8:e månaden år 2008. Åtta är ett lyckotal i kinesisk kultur och förknippas med tur och välmåga. Jag hoppas att detta datum kommer att visa sig vara tursamt för Kinas folk. Ekonomiskt sett går det sannerligen mycket bra för Kina. ”Det spelar ingen roll om en katt är svart eller vit, så länge den fångar möss”, som Deng Xiaoping brukade säga. Han öppnade upp landet för utländska kapitalistiska investeringar. Bit för bit liberaliseras den kinesiska ekonomin. Kina är nu en solid partner för ekonomisk utveckling. Det är till exempel lyckligt att dess valuta knutits inte bara till dollarn utan också till euron och andra valutor. Kina har en konstruktiv roll inom världsekonomin.

De mänskliga rättigheterna står det tyvärr inte så väl till med, och sannerligen inte de mänskliga rättigheterna för Kinas egen befolkning. Jag blir besviken över att man vid ett festligt evenemang som olympiska spelen inför restriktioner för de kinesiskspråkiga satellitsändningarna från väst. Jag hoppas att de kinesiska myndigheterna kommer att använda OS som ett tillfälle att visa sitt folk att regler inte bara gäller på idrottsarenan, utan att de framför allt gäller myndigheternas plikt att respektera mänskliga rättigheter och yttrandefrihet.

  Bogdan Golik (PSE). - (PL) Herr talman! 69 000 människor dog till följd av jordbävningen 12 maj 2008, över 18 000 saknas och antalet skadade är uppe i över 37 000. Denna händelse har skakat inte bara kineserna, utan hela världen. Jag är antagligen den enda personen här i parlamentet i dag som var närvarande när detta inträffade: jag var i Peking och Shanghai, och jag såg solidariteten hos dessa människor, det kinesiska folket, som identifierade sig med offren och tragedin.

Jag vill ta tillfället i akt att uttrycka min beundran för de tusentals räddningsarbetare och frivilliga som kom från hela världen, från Taiwan, Japan, Australien och framför allt från Kina, och vars solidaritet och engagemang under dessa tragiska förhållanden förtjänar särskilt beröm. De åtgärder som vidtogs av Europeiska unionen bör också uppmärksammas. Den kinesiska regeringen, med stöd från lokala myndigheter, anslog en summa på 10 miljarder euro för att hjälpa katastrofoffren. Det utländska stöd som Peking tog emot uppgick till totalt 5 miljarder euro. Större delen av dessa medel kom från kineser i förskingringen, bosatta i andra delar av världen.

Jag anser att verksamhet som inriktas mot specifikt humanitärt stöd är mer användbar, och att dialog är mer framgångsrik, än slagord och krav på bojkotter och protester.

  Nirj Deva (PPE-DE). - (EN) Herr talman! Parlamentet måste främja statskonst, vilket det tyvärr inte gör i dagsläget.

Tio miljoner hemlösa är en enorm katastrof – den värsta i världen. Vi fick se en kinesisk regering och kinesiska ledare som bryr sig om människor och sätter människor i centrum i aktion i ett område med en av de största befolkningarna, inklusive mer än en miljon tibetaner. Till skillnad från Burma där ledarna inte brydde sig, och fortfarande inte bryr sig, bryr sig den kinesiska regeringen bevisligen om sitt eget folk. Det stod helt klart för alla som såg hjälparbetet.

Mänskliga rättigheter i Kina är inte något som kan avgöras av andra länder, makter, organisationer eller människor i resten av världen. Detta är en fråga som bara kan avgöras av de 1,3 miljarderna kinesisk befolkning själva. Vi vet mycket väl att denna befolkning kan uttrycka sig, kan demonstrera och visa sin ilska, och när något är fel visar de det.

Den människorättsliga situationen i Kina håller på att förbättras, och kan förbättras ytterligare. Att parlamentet och mina kolleger väsnas om det kommer inte att göra varken till eller från. Som vanligt inbillar vi oss att vi är viktigare än vad vi egentligen är. Det kommer att bli det kinesiska folket som efter att ha lyfts upp ur fattigdomen själva kommer att begära större demokratisk frihet. Fyra hundra miljoner människor har lyfts upp ur fattigdom – en anmärkningsvärd prestation. Men det kinesiska folket är rädda. Genom att vända dem ryggen som vi gjorde vid den olympiska facklan, är det bara Kinas folk vi retar, inte deras regering. Detta är en viktig skillnad som man måste förstå.

  Marianne Mikko (PSE). - (ET) Kära kolleger! Genom tiderna har den olympiska rörelsen eftersträvat en bättre värld. Det stora evenemang som snart inleds i Peking har hjälpt till att dra uppmärksamhet till Tibet och till mänskliga rättigheter. Dialogen mellan Peking och Dalai Lama måste absolut fortsätta. Genom att ge Kina möjlighet att vara värd för detta världsomfattande idrottsevenemang, ställde Internationella olympiska kommittén det mycket tydliga villkoret att Kina senast 2008 skulle respektera mänskliga rättigheter. Vi vet att detta inte har skett.

De olympiska spelen har aldrig handlat enbart om idrott. Principerna i den olympiska stadgan överensstämmer i hög grad med EU:s. Jag syftar på grundläggande medborgerliga rättigheter och mänskliga rättigheter, där inga kompromisser medges. I stadgan fastslås att värdlandet måste upprätthålla mänsklig värdighet och inte förtrycka medborgare på grund av nationalitet eller religiös tro. Av detta skäl delar jag åsikten att president Sarkozys plats är i Paris framför sin TV, inte på den olympiska stadion i Peking.

  David Hammerstein (Verts/ALE). - (ES) Herr talman! Erfarenheterna av att hålla OS i Kina har lärt oss en läxa: om man tänker sig att systematiskt bryta mot mänskliga rättigheter, måste man vara en stor, ekonomiskt stark nation, inte ett Zimbabwe eller ett Kuba, eller för den delen ett Burma. Man måste vara ett land där hundratals västerländska firmor är etablerade, ett land där miljoner människor arbetar under slaveriliknande förhållanden. Man måste vara ett land med storvulen och aggressiv stil – då kommer Europa att buga och bocka för en.

  José Ribeiro e Castro (PPE-DE). – (FR) Herr talman! Jag vill framföra mitt deltagande till jordbävningsoffrens familjer, och jag vill uttrycka min uppriktiga sorg. Det finns emellertid andra frågor som vi måste diskutera, och detta säger jag särskilt till rådet, för jag kommer ihåg president Sarkozys anmärkningar för några månader sedan, vid tiden för tilldragelserna i Tibet.

Vad vi just har hört är ett förslag om att förvandla spelen till dålig politik och politik till ett löjeväckande spel, och detta är inte godtagbart. Det är inte godtagbart att president Sarkozy kommer att representera Europeiska unionen i Peking utan att besöka de politiska fångarna där. Det vore skamligt om våra ledare reste till Peking utan att yttra ett enda ord om den hårda verkligheten där. Det vore skamligt, och dessa ledare skulle då inte längre kunna framträda med värdighet inför de europeiska institutionerna. Det är av yttersta vikt att vi kommer tillbaka till denna fråga i september.

  Manolis Mavrommatis (PPE-DE). - (EL) Herr talman! En enda månad före de olympiska spelen i Peking känner Kina fortfarande av de tragiska följderna av jordbävningen. Tyvärr krävdes det en jordbävning med tusentals dödsfall och hemlösa för att Folkrepubliken Kinas regering skulle inse att solidaritet från de nationer som erbjöd hjälp var oumbärlig.

Detta tvingade emellertid Kina att öppna upp sina gränser, och därmed släppa in massmedia och humanitära hjälporganisationer i områden som man dittills knappt kunnat nå ens som besökare.

Händelserna som följde jordbävningarna i Kina ledde till en uppmjukning, vilket fick till följd att hela världen nu visar engagemang för fredlig samexistens mellan folken. Den olympiska flaggan och den heliga elden från det gamla Olympen kommer att inta en idealisk ställning bland allt det som skiljer oss åt, men också, framför allt, bland allt det som förenar oss.

  Eva Lichtenberger (Verts/ALE). - (DE) Herr talman! När president Sarkozy talade ut efter oroligheterna i Tibet, kände jag stor beundran för Frankrike i dess roll som mänskliga rättigheters beskyddare. Sedan dess har situationen förvärrats avsevärt, med ett rekordstort antal fångar.

Situationen i Tibet har aldrig varit så spänd som nu. Mediecensuren har aldrig varit så strikt som den är nu. Och enligt min åsikt är presidentens reaktion ett slag i ansiktet mot de som kämpar för mänskliga rättigheter. Vi sviker hoppet hos alla de människor i Kina som förlitar sig på att våra påtryckningar ska hjälpa dem i deras ansträngningar att införa demokrati i Kina.

  Colm Burke (PPE-DE). - (EN) Herr talman! Internationella olympiska kommittén rättfärdigade sitt val att ge olympiska spelen 2008 till Kina genom att hävda att detta skulle bidra till att öppna upp landet för förbättringar av den människorättsliga situationen.

Men de kinesiska myndigheterna har inte brytt sig om internationella uppmaningar att upphöra med sina uppföljningar av upploppen som inträffade den 14 mars 2008 i Tibet. Fortfarande spåras, fängslas och arresteras protestdeltagare godtyckligt, och deras familjer får ingen information om var de är, trots att detta krävs enligt kinesisk lag.

Jag uppmanar Kina att fullgöra de offentliga åtaganden som man har gjort om respekt för mänskliga rättigheter, rättigheter för minoriteter, demokrati och rättssäkerhet. Detta var den överenskommelse som gjordes med IOK när de först sa ja till att låta Kina bli värdland för OS.

Detta är ett historiskt och unikt tillfälle för Kina att visa världen sin vilja att förbättra sig på området för mänskliga rättigheter, men enligt min åsikt ser vi inte tillräckliga framsteg på detta område.

  Ana Maria Gomes (PSE). - (EN) Herr talman! Jag stöder att man håller olympiska spelen i Peking, men jag uppmanar också de europeiska regeringarna och institutionerna att kräva att Kina lever upp till sina människorättsliga åtaganden, nämligen de åtaganden som de har gjort för att få ha olympiska spelen i Peking.

Detta kräver att de europeiska representanter som närvarar – eller inte närvarar – vid olympiska spelen tar tillfället i akt att dra uppmärksamhet till den människorättsliga situationen i Kina. Den är mycket allvarlig. Många människor sitter i fängelse, däribland Hu Jia, som fängslades efter att ha talat med oss här i Europaparlamentet genom en videokonferens. Vi kan inte godta att de kinesiska myndigheterna fortsätter att hålla dessa personer fängslade utan giltiga skäl.

  Czesław Adam Siekierski (PPE-DE). - (PL) Herr talman! Många länder och deras ledare, inklusive de i Europa, är angelägna om goda kontakter med Kina för att kunna ingå lukrativa avtal eller ekonomiska överenskommelser, och ägnar inte mycket uppmärksamhet åt bristen på demokrati och respekt för mänskliga rättigheter i Kina. Världsopinionen, världens ledare och globala institutioner bör agera tillsammans och tillämpa olika former av påtryckningar till försvar för värderingar som frihet, mänskliga rättigheter och demokrati. Om vi är splittrade kommer vi inte att kunna agera samstämmigt och vi kommer inte att kunna påverka mycket. Olympiska spelen är ett bra tillfälle för åtgärder av detta slag. Världssamfundet bör agera för att hjälpa en befolkning som har fått lida till följd av den tragiska jordbävningen.

  Jean-Pierre Jouyet, rådets ordförande. – (FR) Herr talman, mina damer och herrar! För det första var det inte Europeiska unionen som beslutade 2001 att olympiska spelen skulle hållas i Peking; det var Internationella olympiska kommittén.

För det andra finns det som sagt olympiska ideal, men de handlar inte om politik, de handlar om idrott, som Internationella olympiska kommittén har sagt om och om igen.

För det tredje är jag inte så säker på att det bästa sättet att kämpa för mänskliga rättigheter i Kina och ha en omfattande dialog är att lätta sitt samvete genom att säga: ”Jag tänker inte åka dit, men jag kommer ändå att titta på öppningsceremonin på TV”, som en ledamot nyss sa. Som jag ser det är det inte det som problemet egentligen handlar om. Dessutom lägger jag märke till att ett antal ledamöter från olika politiska grupper och av olika övertygelser också har framfört sina åsikter i parlamentet om den dialog vi bör ha med de kinesiska myndigheterna.

Vilka svårigheter vi än står inför i nuläget måste vi fortsätta att göra det bästa av EU:s förbindelser med Kina. Bara ett starkt EU kommer att göra det möjligt för de två sidorna att bedriva öppna diskussioner – vilket vi alla har förespråkat – om alla frågor, till och med de som verkar vara de besvärligaste; Europeiska unionen väntade inte tills oroligheterna hade brutit ut i Tibet innan man inledde en sådan dialog. Vi vill upprätta en dialog med Kina kring ett växande antal frågor av bilateral och global relevans, som inte enbart handlar om handel – det är starkt missvisande att hävda något annat. Detta framfördes även av Benita Ferrero-Waldner. Vi behöver en omfattande dialog med Kina, för det är ett land som har en viktig roll att spela internationellt, och vi måste göra allt vi kan – även de olympiska spelen är ett medel för detta ändamål – för att se till att Kina integreras mer effektivt i världssamfundet.

Dessutom vill jag påpeka att vi kommer att behöva en strategisk dialog med Kina, särskilt vid det kommande toppmötet som ska hållas under det franska ordförandeskapet. Det var inte det franska ordförandeskapet som valde datum för detta toppmöte. Toppmötet kommer att ske under den senare halvan av 2008. Det är nu vår uppgift att se till att förberedelserna sker under bästa möjliga omständigheter, och detta toppmöte bör utgöra en möjlighet för partnerskapet mellan Kina och Europeiska unionen att ta upp nya frågor, i synnerhet frågor som handlar om åtgärder mot klimatförändringar och om miljönormer och sociala normer – som många av er har sagt.

Kinas beslutsamhet att spela en viktigare roll på den internationella arenan måste åtföljas av nytt ansvar på området för mänskliga rättigheter, på det sociala området och på området för miljöskydd. Vi är medvetna om detta, och vi är beredda att arbeta i riktning mot detta mål, och Europeiska unionen är utan tvivel den lämpligaste partnern för att hjälpa Kina att följa denna väg.

I detta avseende har president Sarkozy i sin roll som ordförande för Europeiska unionen, efter att ha rådgjort med sina kolleger och motparter och fått deras samtycke, åtagit sig ansvaret att föra en omfattande dialog mellan Europeiska unionen och Kina. Om Kina vill spela en större roll i världen måste landet åta sig det medföljande ansvaret. Många jämförelser har gjorts, till exempel av Daniel Cohn-Bendit. Jag lade märke till jämförelsen med Sovjetunionen under Brezjnev. Vill vi verkligen ha en konflikt mellan två fientliga block? Skedde det inte en del framsteg i dialogen som fördes även med detta stora land? Vi spelade en avgörande roll i att uppnå dessa framsteg, och det är också genom dialog och genom demokratisk utveckling som våra värderingar segrade, som alltid. Vi måste föra en utmanande dialog med Kina där inga ämnen är tabu, och vi måste uppmuntra landet att göra åtaganden på alla områden – politiskt, människorättsligt och socialt.

Vissa ledamöter har nämnt ämnet dödsstraff. Vi bör ta upp även denna fråga med Kina, men vi måste också ta upp den med alla de andra länderna, och jag hoppas att samma konservativa ledamöter som har yttrat sig om ämnet nu kommer att göra det igen. Jag vill påminna er om att det finns andra länder där dödsstraff används som har förbindelser med Europeiska unionen; men vi behöver emellertid ha denna omfattande dialog. Vi måste också gå försiktigt fram, och jag instämmer fullständigt i vad kommissionen sa riktat till rådet, att vi inte bör späda på de nationalistiska känslorna i Kina vid en tidpunkt då Kina är värd för ett mycket viktigt evenemang för hela landet, för ett land som försöker att integrera sig på den internationella arenan.

Det är i denna anda som president Sarkozy kommer att besöka Peking, fullt medveten om det ansvar hans nya roll innebär och om de europeiska värderingarnas natur, för att framföra detta budskap, och också för att visa att vi tror på en positiv utveckling i detta stora land och på dess integration på den internationella arenan. Vi har redan sett konkreta tecken på framsteg i Burma och i konfliktlösningen med Iran och med Nordkorea; dessa är alla områden där vi även behöver Kinas stöd. Detta omfattar helt klart mycket mer än rena handelsintressen.

Slutligen vill jag säga till Marco Cappato att i alla våra förbindelser, vare sig de är inom EU, med minoriteter, eller förbindelser mellan EU och vissa av dess partners, måste vi också ställa samma krav och vara försiktiga med att predika moral för hela världen.

ORDFÖRANDESKAP: MARTÍNEZ MARTÍNEZ
Vice talman

  Benita Ferrero-Waldner, ledamot av kommissionen. - (EN) Herr talman! Jag ska fatta mig mycket kort, för mycket har redan sagts.

Jag skulle bara vilja upprepa att förbindelsen med Kina är mycket mångfacetterad. Detta innebär att vi har en enorm räckvidd inom denna strategiska förbindelse. Utöver miljö, handel, kultur – eller alla våra andra olika sektorsinriktade samtal och dialoger – tar vi också mycket allvarligt på den oro kring mänskliga rättigheter som särskilt framförts här i dag. Vi tar allvarligt på dessa frågor, oavsett om de handlar om förkämpar för mänskliga rättigheter eller petitionärer i fängelse eller om tillämpningen av dödsstraffet. Det är sant att ett mycket stort antal människor avrättas. Vi har alltid framfört detta mycket tydligt, och även de utpekade fallen av tortyr och misshandel.

Vi har denna dialog om mänskliga rättigheter. Det är sant att den inte alltid är tillfredsställande, men vi har inget annat verktyg. Vi måste fortsätta vår dialog med Kina. På tyska har vi ett talesätt som lyder: Steter Tropfen höhlt den Stein (Ständigt droppande urholkar stenen). Detta är vad vi försöker att åstadkomma.

(Applåder)

  Talmannen. − Som avslutning på debatten har jag mottagit fem resolutionsförslag, som ingivits i enlighet med artikel 103.2 i arbetsordningen.

Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer undantagsvis att äga rum i morgon kl. 9.00 på grund av det franska ordförandeskapets presentation av sitt program.

Skriftliga förklaringar (artikel 142)

  Zita Pleštinská (PPE-DE) , skriftlig. – (SK) OS i Peking närmar sig, men enligt den information jag har fått har situationen för de mänskliga rättigheterna inte förbättrats i Kina. Snarare tvärtom – den kinesiska regimen fortsätter att arrestera allt fler människor för att förebygga potentiella demonstrationer under de olympiska spelen.

Pressfriheten är mycket viktig eftersom det är oberoende medier som kan erbjuda ocensurerad information om den människorättsliga situationen i Kina. Det är därför grundläggande att oberoende tv-stationer som NTDTV också kan sända. Denna tv-station sänder dygnet runt sju dagar i veckan på kinesiska och engelska via satellit över Asien, Europa, Australien och Nordamerika. Det franska företaget Eutelsat som sänder NTDTV avbröt plötsligt signalen över Asien den 16 juni 2008, uppenbarligen på grund av påtryckningar från det kinesiska kommunistpartiet.

Jag vädjar till er, kommissionsledamot Ferrero-Waldner, och hoppas att ni i kommissionens namn ska använda alla till buds stående möjligheter för att NTDTV:s sändningar över Asien ska återupptas. Jag uppmanar också det franska ordförandeskapet att i rådets namn förhindra begränsningar av yttrandefriheten i Kina.

Jag uppmanar de kinesiska myndigheterna att visa världen att det faktum att OS gavs till Peking har lett till att situationen för de mänskliga rättigheterna i Kina har förbättrats. Jag anser att öppnandet av Tibet för turister, journalister och alla medier är på riktigt och kommer att göra det möjligt att sprida ocensurerad information om situationen i området.

  Csaba Sándor Tabajdi (PSE) , skriftlig. – (HU) Utvidgningen är ett av EU:s mest framgångsrika politikområden och samtidigt kanske ett av de mest effektiva utrikespolitiska instrumenten som någonsin funnits. Varje utvidgning hittills har stärkt unionen och allmänt stabiliserat och anpassat de länder som blivit medlemmar. De fyra år som förflutit sedan utvidgningen 2004 har undanröjt den ogrundade oro och vilseledande information som föregick detta: utvidgningen är en överväldigande framgång och både tidigare och nya medlemmar har vunnit mycket på den. Tyvärr förnekar vissa politiker, antingen medvetet eller av ren dumhet, att utvidgningen har varit framgångsrik och vilseleder medborgarna i de gamla medlemsstaterna. Det är därför av största betydelse att samhället blir medvetet om fördelarna och vinsterna med utvidgningen.

Irlands avvisande av Lissabonfördraget är verkligen ett stort hinder mot ytterligare utvidgning av unionen. Jag tror fortfarande att EU snabbt kommer att hitta en lösning för att rädda Lissabonfördraget. Kroatiens medlemskap får emellertid inte fungera som gisslan: landets medlemskap är juridiskt möjligt även om Lissabonfördraget inte genomförs. Kroatien kan därför bli medlem i slutet av 2009 eller i början av 2010 beroende på framstegen i anslutningsförhandlingarna.

Förhållandet mellan utvidgningsstrategin och den europeiska grannskapspolitiken är en komplicerad fråga. I grunden instämmer jag i att våra europeiska grannländer som ännu inte kan bli medlemmar ska flyttas från en kategori till en annan, utifrån hur de har uppfyllt mätbara målsättningar. Samtidigt är det viktigt att unionen kan skydda sitt geopolitiska område av fri rörlighet, och när det gäller integrationsförmåga bör unionen själv besluta i några specifika fall vilka framtidsutsikter man erbjuder sina samarbetspartner.