Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2008/2616(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :

Ingivna texter :

B6-0349/2008

Debatter :

PV 10/07/2008 - 11.1
CRE 10/07/2008 - 11.1

Omröstningar :

PV 10/07/2008 - 13.1

Antagna texter :

P6_TA(2008)0366

Debatter
Torsdagen den 10 juli 2008 - Strasbourg EUT-utgåva

11.1. Den förmodade förekomsten av massgravar i den del av Kashmir som administreras av Indien
PV
MPphoto
 
 

  Talmannen. – Nästa punkt är en debatt om sex resolutionsförslag om den förmodade förekomsten av massgravar i den del av Kashmir som administreras av Indien(1).

 
  
MPphoto
 
 

  Marios Matsakis, författare. − (EN) Herr talman! Det gläder mig att ni fattat ett så klokt beslut.

Jag vill berätta för kommissionsledamoten att tusentals civila har fallit offer för utomrättsliga avrättningar, tvångsförflyttningar, tortyr, våldtäkt och andra allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Detta har inträffat i Jammu och Kashmir sedan den väpnade konflikten startade där 1989. Skamlöst nog är de flesta brotten än i dag inte helt uppklarade. Dessutom finns det en verklig oro över människorättsaktivisternas säkerhet, inklusive dem som försöker utreda vad som hänt de många saknade.

Europaparlamentet fördömer kraftfullt alla sorters kränkningar av de mänskliga rättigheterna i regionen och uppmanar samtliga berörda regeringar att visa sin vilja att upprätthålla rättsstatsprincipen och rättvisan och fördubbla ansträngningarna för att säkra fullständiga utredningar av politiskt motiverade brott som begåtts tidigare i Jammu och Kashmir.

 
  
MPphoto
 
 

  Ryszard Czarnecki, författare. (PL) Herr talman! Jag måste säga att det inte ser bra ut när en ordförande från EU:s gamla medlemsstater diskriminerar ledamöter av Europaparlamentet från EU:s nya medlemsstater. Detta genom att två gånger ge ordet åt en ledamot från det gamla EU, Bernd Posselt, medan jag, som är medförfattare till tre betänkanden, inte ens kan få ordet en gång i den här frågan. Jag klassar detta som diskriminering och någonting som är fullständigt oacceptabelt. Jag kommer att lämna in en lämplig skrivelse om detta. Detta är väldigt oroväckande.

Denna situation kan inte bara ses i svart och vitt. På gränsen mellan Indien och Pakistan uppstår konflikter som ofta, det vet vi alla, provocerats fram av den pakistanska staten. Vi känner till den så kallade kontrollinjen som bevakas av beväpnade styrkor från båda länder. Efter den senaste 20-åriga fredsperioden längs med denna gräns har nu Pakistan återupptagit sina attacker på staten Kashmir. Jag vill därför även rikta uppmärksamheten på den andra sidan. Självklart underskattar jag inte frågan om massgravarna, även om antalet offer förmodligen är mycket lägre i det fallet.

 
  
MPphoto
 
 

  Jean Lambert, författare. − (EN) Herr talman! Jag välkomnar möjligheten att debattera denna speciella fråga. Det angår oss i denna kammare i högsta grad när det i någon del av världen hittas ett stort antal gravar som endast kan nås med tillstånd från säkerhetsstyrkorna.

På grund av den politiska och säkerhetsmässiga situationen i området får därför detta resolutionsförslag – tillsammans med utfrågningen i underutskottet för mänskliga rättigheter i nästa vecka – ännu större betydelse. Som parlamentet så väl vet har vi debatterat denna allmänna situation förut, kanske också under mindre öppna förhållanden.

Försvinnanden har inträffat under en längre tid i regionen. Vi vet att ett antal av dessa har kopplats samman med säkerhetsstyrkornas verksamhet. Vi vet att det är ett av de mest militariserade områdena i världen. Vi vet också att detta är ett område där det förekommer arresteringar och många människor hålls häktade utan rättslig prövning. Detta färgar också vår tolkning av dessa upptäckter. Därför är det mycket viktigt att det sker en verkligt öppen utredning som ger världssamfundet fullständig insyn och tillträde.

Jag hoppas att Europeiska unionen, som sägs i resolutionen, kommer att ge sitt stöd för högkvalitativ kriminalteknisk expertis och annan hjälp som behövs i utredningen. Det är viktigt för vår tolkning av vad som hänt att vi når bästa möjliga kunskap. Dessutom – som tidigare sagts – behöver vi skydda människorättsaktivister som försöker utreda frågan, till exempel Pervez Imroz.

Jag tror att vi alla kan hålla med om att det är varje demokratiskt vald regerings skyldighet att helt öppet utreda denna typ av upptäckter och att försöka identifiera kropparna och sedan kontakta de anhöriga. På så sätt kan vi förstå hela situationen i stället för att tolka den på ett sätt som sedan kanske inte stämmer.

Jag anser att Europaparlamentet gör helt rätt i att diskutera frågan och uppmana kommissionen att ge sitt stöd, särskilt med tanke på de pågående problem som vi för tillfället ser i regionen.

 
  
MPphoto
 
 

  Esko Seppänen, författare. (FI) Herr talman! Jag anser att er tolkning av arbetsordningen är politiskt korrekt men juridiskt felaktig och skulle absolut vilja att frågan granskades av ordförandena och rättstjänsten. Tillämpningen av den aktuella regeln kan nämligen inte tolkas på det sätt som ni har gjort i dag utan kräver en mer detaljerad granskning.

När det gäller den aktuella frågan så har Indien kallats för världens största demokrati. Den är stor rent befolkningsmässigt, men om ett land är demokratiskt beror även på situationen för de mänskliga rättigheterna i landet. Påstådda åtgärder som vidtagits av regeringens säkerhetstjänst mot människorättsaktivister i Jammu och Kashmir antyder att rättsstatsprincipen inte respekteras i Indien, trots att landets regering så tydligt visat att den inte tillåter kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

Vi anser att den indiska regeringens uppträdande saknar trovärdighet och undrar vart tusentals människor tagit vägen och vems kroppar det är som hittats i massgravarna. Vi fördömer tvångsförflyttningar, tortyr, våldtäkt och andra kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Det är särskilt allvarligt att vi faktiskt misstänker den indiska regeringen för att vara delaktig. Därför kräver vi i Europaparlamentet att en oberoende utredning görs av den indiska regeringen för att ta reda på massgravarnas uppkomst och identifiera mördarna och deras offer.

Frågan saknar inte betydelse eftersom det rör sig om regionen Kashmir. Det finns en risk för att grannstaten Pakistan kan hamna i en ny konflikt och i det fallet kan händelserna i fråga fungera som en nationalistisk gnista i detta explosiva område. Vi måste stödja den gemensamma resolutionen om en grundlig undersökning av de händelser som inträffat i Jammu och Kashmir.

 
  
MPphoto
 
 

  Bernd Posselt, författare. − (DE) Herr talman! Vi har ofta diskuterat konflikten i Kashmir här i kammaren. Jag vill tillägga att det fanns hopp om att Pakistan och Indien skulle närma sig varandra. Det fanns förhoppningar om att situationen skulle lätta. Tyvärr har inhemska politiska kriser i båda länderna lett till en tilltagande spänning, och Europaparlamentet arbetar väldigt hårt för att lösa situationen.

Jag vill tacka Michael Gahler, som i egenskap av chefsobservatör för EU:s valobservatörsuppdrag i Pakistan har arbetat hårt för demokrati i Pakistan och för att våra kontakter med Indien ska tjäna samma mål och stärka förtroendet.

Man kan undra varför vi inriktar oss på massgravar, eftersom detta inte skulle återuppväcka de döda utan i stället skulle kunna försämra relationerna mellan de två länderna. Vi gör det eftersom verklig fred endast kan uppnås när rättvisa skipas för offren – och det finns inte bara offer med pakistanskt eller indiskt pass. Det finns offer på båda sidor men det stora offret är folket i Kashmir. Det är därför vi måste undersöka dessa massgravar och fastställa var alla dessa människor som försvunnit och sörjs av sina familjer tagit vägen. Endast då kan ett nödvändigt förtroende skapas som behövs för en verkligt fredlig lösning där människor kan känna sig delaktiga.

Kashmir tillhör först och främst folket i Kashmir. Vi ska därför stödja en lösning som äntligen kan ge folket i Kashmir en andningspaus, skapa politisk frihet och tillåta en vettig kompromisslösning. Detta är en av de konflikter som pågått längst. Den har rasat sedan andra världskriget. Det är en skandal att ingen ännu har lyckats lösa problemet.

Vi stöder därför alla ansträngningar som görs för att genomföra dessa utredningar och bidra till att ge offren den värdighet och rättvisa som de förtjänar.

 
  
MPphoto
 
 

  Neena Gill, för PSE-gruppen. – (EN) Herr talman! För att undvika missförstånd vill jag bara säga att jag inte är en av författarna till denna resolution. Jag vet inte vem som har skrivit upp mitt namn men jag har inte undertecknat den.

Jag vill bara säga att det överraskar mig att denna fråga anses som brådskande, eftersom vi ännu inte har debatterat den ordentligt i vare sig underutskottet för mänskliga rättigheter eller för den delen något annat underutskott eller någon delegation i Europaparlamentet. Detta är ingen ny fråga och medierna i Indien har redan granskat den ingående. Den har tagits upp gång på gång. Det hade varit bättre att ha debatten tidigare. Därför var den socialdemokratiska gruppen motståndare till att nu ha en brådskande debatt om denna fråga, eftersom vi anser att den borde ha diskuterats ordentligt i utskottet först.

Frågans brådskande karaktär grundar sig helt på rapporter från en icke-statlig organisation. Jag förnekar inte att dessa saker har hänt men jag har haft kontakt med kommissionen som ifrågasätter en del uppgifter i denna rapport. Jag undrar därför verkligen hur det påverkar Europaparlamentets trovärdighet att klassa frågan som brådskande innan den blivit ordentligt utredd.

I egenskap av ordförande för Europaparlamentets delegation för förbindelserna med Indien skulle jag verkligen ha velat läsa rapporten, kontrollera hur många fall det handlar om och effekterna av konflikten i regionen. Det har redan förekommit omkring 4 500 dödsfall bland den militära personalen och 13 000 civila dödsfall. Gravarna som vi pratar om ligger på båda sidor om kontrollinjen.

I denna resolutionstext ignoreras det att frågan har utretts under de senaste fem åren, efter valet 2002. Jag har blivit informerad om att icke-statliga organisationer har haft tillträde till området och har bjudits in att lämna namn på försvunna personer för att hjälpa myndigheterna att identifiera offren i gravarna. Ingen förnekar att säkerhetsstyrkorna har varit inblandade i försvinnandena. Vad som utelämnas i denna resolution är att de har blivit undersökta av myndigheterna. Personligen vill jag uppmana parlamentet att rösta emot resolutionen.

 
  
MPphoto
 
 

  Tunne Kelam, för PPE-DE-gruppen. – (EN) Herr talman! Jag kan bara instämma i oron över upptäckten sedan 2006 av hundratals gravar i Jammu och Kashmir. Jag är dock särskilt oroad över den väpnade attacken mot den prisbelönta människorättsjuristen Pervez Imroz för bara 11 dagar sedan i Srinagar och de fortsatta trakasserierna av flera människorättsaktivister. Därför är det lämpligt att uppmana Indiens regering att omgående se till att oberoende undersökningar utförs av dessa gravar och att som ett omedelbart första steg säkra gravplatserna för att rädda bevismaterial.

Vi uppmanar även Europeiska kommissionen att inom ramen för stabilitetsinstrumentet erbjuda den indiska regeringen ekonomiskt och tekniskt bistånd för en sådan utredning och andra eventuella åtgärder som syftar till att lösa konflikten i Kashmir.

 
  
MPphoto
 
 

  Sarah Ludford, för ALDE-gruppen. – (EN) Herr talman! Jag anser att vi ska vara tydliga med vad detta resolutionsförslag inte är. Det är inte en upprepning av det ganska kontroversiella och omtvistade betänkande som vi hade förra året. Det handlar inte om hur vi ska få en politisk lösning på den territoriella dispyten och konflikten om Kashmir. Det är ingenting sådant. Det är en tydlig fokusering på humanitära frågor med ett krav på en oberoende och objektiv utredning och förklaring till de påstådda försvinnandena.

Det kunde ha hanterats på olika sätt. Det stämmer att upptäckterna av oidentifierade gravar daterar sig från 2006. Men två saker föranledde en begäran om brådskande debatt. En var rapporten från den 29 mars från organisationen för föräldrar till försvunna personer (APDP) och den andra var attacken den 30 juni av okända gärningsmän på Pervez Imroz, den prisbelönta människorättsjuristen och grundaren av APDP. Jag anser att det motiverar en begäran om brådskande debatt.

Åtminstone en del av syftet med denna resolution är att kräva att Europeiska unionen vidtar vissa åtgärder. Detta inte minst i punkt 2, där kommissionen uppmanas att erbjuda den indiska regeringen ekonomiskt och tekniskt bistånd. Där uppmanas även EU:s medlemsstater att ta upp frågan i den kommande människorättsdialogen under andra halvåret 2008. Så fokus ligger på att få till stånd en oberoende utredning och inte minst att utse en civil åklagarmyndighet att ta sig an uppgiften. Jag anser att det är berättigat. Det är en fråga med ett särskilt och begränsat fokus som inte gäller hela frågan om Kashmir.

 
  
MPphoto
 
 

  Leopold Józef Rutowicz, för UEN-gruppen. (PL) Herr talman! I resolutionen presenteras fakta som är resultatet av en konflikt i Kashmir mellan Pakistan och Indien som pågått under de senaste 50 åren. Konflikten har orsakat många krig. Endast Kina har gynnats av detta. Det har förekommit indirekt inblandning i konflikten från Ryssland och Förenta staterna och medel har kommit från arabländerna och Kina. FN har spelat en positiv roll när det gäller en förbättring av situationen. Konflikten pågår fortfarande och attacker från fundamentalister fortsätter att skörda offer. Detta är det allvarligaste problemet som hotar invånarna i Kashmir. Offren på den indiska sidan begravs medan de på den pakistanska sidan ofta utsätts för hämnd. Huvudrollen när det gäller att lösa konflikten och utvärdera fakta borde spelas av FN och inte av oss. Eftersom Indiens demokratiska regering inte tar itu med frågan känner vi oss moraliskt förpliktigade att tillhandahålla stöd och stabilitet i den aktuella situationen i Kashmir och för en moralisk utvärdering av de åtgärder som vidtagits i konflikten. Jag ser diskussionen om detta mer som en politisk manifestation än en praktisk handling. Jag stöder inte resolutionen.

 
  
MPphoto
 
 

  Laima Liucija Andrikienė (PPE-DE).(LT) Vi är fullt medvetna om att den militära konflikten i Jammu och Kashmir har pågått i flera decennier. I dag är dock det viktigaste att världssamfundet, trots den indiska regeringens åtagande om att inte tolerera kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Jammu och Kashmir, fortfarande får information om kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Nu senast om ett stort antal oidentifierade gravar som innehåller kvarlevor från hundratals oidentifierade människokroppar. Vi vill veta och vi måste ta reda på vilka offren är, vilka våldsamheter som de utsatts för och vilka brott som de påstås ha begått.

Vi fördömer inte bara olagliga avrättningar och påtvingade försvinnanden utan uppmanar Indiens regering att utan dröjsmål se till att oberoende och opartiska undersökningar utförs av alla misstänkta massgravar och att som ett omedelbart första steg säkra gravplatserna för att rädda bevismaterial. Jag tror att Europeiska kommissionen kommer att kunna erbjuda den indiska regeringen ekonomiskt och tekniskt bistånd för att förenkla utredningen.

 
  
MPphoto
 
 

  Marios Matsakis (ALDE). - (EN) Herr talman! Jag ville bara ha ordet för att i egenskap av författare till denna resolution svara på Neena Gills tidigare anförande. Det är mycket ovanligt att ämnen för brådskande debatter som vi diskuterar på torsdagseftermiddagarna först diskuteras i ett utskott innan de hamnar här, för då skulle de inte vara så brådskande. Detta är brådskande, eftersom det finns nyligen upptäckta massgravar och vi behöver lösa problemet.

Om den socialdemokratiska gruppen vill ha en majoritet vid omröstningen så borde dessutom Neena Gills grupp se till att de egna ledamöterna av Europaparlamentet inte lämnar plenisalen innan sammanträdet slutat för att kunna komma hem tidigare – medan vi andra måste stanna kvar, diskutera och rösta. Till Neena Gill vill jag säga: Titta först på era egna ledamöter eftersom det är ni som klagar över det, innan ni diskuterar andra gruppers ledamöter.

 
  
MPphoto
 
 

  Zdzisław Zbigniew Podkański (UEN). - (PL) Herr talman! Massgravarna och massbegravningarna av människor i delstaterna Jammu och Kashmir ger mig kalla kårar. För oss européer är det en påminnelse om tyska och sovjetiska brott i fascismens och stalinismens kölvatten. Den väcker minnen om Hitlers koncentrationsläger och de sovjetiska morden på polska officerare vid Katyń. Med tanke på äldre och mer aktuella erfarenheter bör vi göra allt vi kan för att stoppa folkmord. Där det redan har hunnit ske ska vi istället hedra minnet av offren och ge familjerna rätt att begrava sina förfäder och få ersättning. I situationen i Kashmir krävs att den indiska regeringen får ekonomiskt och tekniskt bistånd och att FN stärker sin respons. På så sätt kan situationen i denna region i världen normaliseras igen.

 
  
MPphoto
 
 

  Kathy Sinnott (IND/DEM). - (EN) Herr talman! När massgravar hittas, oavsett var de hittas, är det absolut nödvändigt att ta reda på vilka offren är, hur och varför de avrättats, vilka som utreder och vilka som blir utredda. Detta är inte uppvigling utan ett sätt att ta reda på sanningen och hedra offrens humanitet. Det är början till att fastställa sanningen som kommer att göra oss alla fria.

 
  
MPphoto
 
 

  Olli Rehn, ledamot av kommissionen. − (EN) Herr talman! Kommissionen är medveten om och har sett rapporter om massgravar i den del av Kashmir som administreras av Indien. Vi följer noggrant uppmaningar från icke-statliga organisationer till den indiska regeringen om att utan dröjsmål se till att oberoende och opartiska undersökningar utförs av alla misstänkta massgravar. Under tiden tiger de indiska myndigheterna och regeringen på central nivå om rapporten.

Vi har också fått information om att advokaten Pervez Imroz och en annan aktivist från en icke-statlig organisation som undersökte anklagelserna om kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Kashmir utsattes för hot och trakasserier den 20 och 21 juni.

Kommissionens delegation i New Delhi undersöker saken vidare i nära samarbete med det franska ordförandeskapet och medlemsstaternas ambassader i den indiska huvudstaden. Ordförandeskapet har kontaktat den lokala kommissionären för den del av Kashmir som administreras av Indien i New Delhi och uttryckt EU:s farhågor över situationen. Om det stämmer så visar dessa rapporter på en väldigt oroväckande utveckling när det gäller respekten för demokratiska principer och rättsstatsprincipen. Det skulle strida mot vissa positiva framsteg i den del av Kashmir som administreras av Indien, exempelvis den komplexa dialog som fortfarande pågår.

 
  
MPphoto
 
 

  Talmannen. – Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum efter debatterna såvida inte, som jag sa tidigare, en begäran inlämnas på korrekt sätt och det på rätt sätt fastställs att beslutförhet inte föreligger.

 
  

(1) Se protokollet.

Senaste uppdatering: 18 november 2008Rättsligt meddelande