Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2008/0064(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A6-0319/2008

Ingivna texter :

A6-0319/2008

Debatter :

PV 22/09/2008 - 21
CRE 22/09/2008 - 21

Omröstningar :

PV 23/09/2008 - 5.4
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P6_TA(2008)0417

Debatter
Måndagen den 22 september 2008 - Bryssel EUT-utgåva

21. Europeiska året för kreativitet och innovation (2009) (debatt)
Anföranden på video
PV
MPphoto
 
 

  Talmannen. − Nästa punkt är ett betänkande, av Katerina Batzeli, för utskottet för kultur och utbildning, om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om Europeiska året för kreativitet och innovation (2009) (KOM(2008)0159 – C6-0151/2008 – 2008/0064(COD)) (A6-0319/2008).

 
  
MPphoto
 

  Katerina Batzeli, föredragande. (EL) Herr talman, herr kommissionsledamot! Att nästa år har utnämnts till det Europeiska året för kreativitet och innovation är helt i linje med EU:s mål och prioriteringar, nämligen att EU:s 27 medlemsstater främst ska reagera på globaliseringens ekonomiska och sociala utmaningar genom att utveckla det europeiska kunskapssamhället. Globaliseringen ställer ogenerat ekonomin i centrum för utvecklingen, något som i praktiken alltför ofta handlar om att fördela vinster på ett olagligt sätt.

Om globaliseringen ska kunna formas till en rättvis utvecklingspolitik vars ekonomiska och sociala fördelar kommer alla regioner till del, måste människan stå i centrum. Den måste erbjuda alla medborgare lika möjligheter, oavsett var de finns i världen.

Vi har handlat rätt genom att lyfta fram innovation i kombination med kreativitet som den viktigaste dimensionen för det europeiska året 2009. ”Kunskapstriangeln” – utbildning, forskning och utveckling samt kreativitet – gör medborgaren till den bärande pelaren i EU:s utvecklingsmodell.

Vidare är valet av 2009 som året för kreativitet och innovation politiskt sett en tydlig förlängning av det Europeiska året för interkulturell dialog. Låt mig tillägga att er medverkan, Ján Figeľ, gör det till en stor framgång.

Att kunskap och kreativitet är rörliga faktorer är kärnan i den öppna dialogen mellan kulturerna. Dialogen ska omfatta kulturell mångfald, partnerskap i näringslivet, yrkesmässigt samarbete, social konvergens och ett tillnärmande av unionsmedborgarnas utbildningsnivåer.

Det är därför av största vikt att ge tydliga utfästelser och mobilisera arbetsmarknadernas parter, små och medelstora företag, utbildningsorgan och yrkessammanslutningar samt myndigheter på gemenskapsnivå och på nationell och regional nivå.

Motorn för alla aktiviteter under 2009 är utbildningsprogrammen på nationell nivå och EU-nivå, gemenskapsprogrammen för livslångt lärande, utbildningsåtgärder inom ramen för Europeiska socialfonden och andra strukturfonder, samt de utbildningsprogram i medlemsstaterna som året omfattar.

Bland de områden som ingår märks kultur, kommunikation, arbetsmarknad, ungdomar, kvinnor, invandrare, lokala och regionala organ, kulturindustrin samt små och medelstora företag.

Det har beslutats att detta samarbete ska bygga på ett- eller fleråriga program med särskild projektfinansiering. Parlamentet skulle hellre se att året får sin egen budget, som fallet var med året för interkulturell dialog. Om parlamentets ändringsförslag antas innebär det att året inte främst samfinansieras genom gemenskapsprogrammen för livslångt lärande, utan via olika enskilda program och områdesinriktade åtgärder. Förslagen betyder att innovation och kreativitet inte blir en budgetbelastning för utbildningsprogrammen, utan ingår som en bärande del i gemenskapens samtliga politikområden.

Jag vill slutligen tacka kommissionsledamoten, kommissionens tjänsteavdelningar och de slovenska och franska ordförandeskapen för den öppna dialog och det samarbete vi haft.

 
  
MPphoto
 

  Ján Figeľ, ledamot av kommissionen. (EN) Herr talman! Jag vill tacka Katerina Batzeli, utskottet för kultur och utbildning och alla ledamöter för deras stöd och ändringsförslag till – samt förbättringar av – originaltexten i avsikt att stärka den och betona vissa aspekter av ett potentiellt europeiskt år för skapande och innovation.

Kommissionen kan helhjärtat stödja texten i dess nuvarande utformning. Detta initiativ är ett svar på krav från parlamentet och medlemsstaterna om att stärka kopplingen mellan utbildning och kultur. Genom att fokusera på kreativitet och människors förmågor vill kommissionen framhålla att även om vi kan hämta inspiration från det förflutna genom att dra lärdom av vårt rika europeiska och världsliga arv bör satsningar på kultur framför allt bli en erfarenhet som hjälper oss att utveckla människors medfödda potential och garantera deras aktiva deltagande. Kreativitet och möjligheter till innovation är två förbundna förmågor som i största möjliga utsträckning bör främjas genom livslångt lärande.

Det finns kreativitet och innovativ potential inom var och en av oss, och alla har olika talanger, vare sig det handlar om professionella konstnärer eller amatörer, lärare eller entreprenörer, människor med rik eller fattig bakgrund.

Ett främjande av denna potential kan bidra till att lösa samhälleliga utmaningar och också forma EU:s framtid i den globaliserade världen, som Katerina Batzeli nyss sa. Detta europeiska år kommer att innebära en möjlighet att belysa att parlamentet, tillsammans med rådet och medlemsstaterna, redan har utarbetat en stadga för en balanserad strategi för utbildning i form av en rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande. Vi antog denna rekommendation i december 2006, och den kommer att utgöra vår riktlinje under hela året. En av dess framträdande egenskaper är definitionen av kompetens som ”kunskaper, färdigheter och attityder”, och vi planerar att använda detta europeiska år till att särskilt framhålla frågan om attityder, som enligt mitt förmenade är den idé som EU behöver arbeta mest med.

När detta föreslagna europeiska år inledningsvis diskuterades med utskottet för kultur på en mycket informell basis betonade Doris Pack att detta var en europeisk framgångssaga och något positivt att lyfta fram för väljarna under valåret 2009. Med detta i åtanke vill jag uppmana parlamentet och var och en av oss att bli verkliga ambassadörer för kreativitet och innovation – inte bara under 2009, utan också därefter.

 
  
MPphoto
 

  Mihaela Popa, för PPE-DE-gruppen. (RO) Som ni vet är kommissionens förslag att 2009 skulle bli det europeiska året för kreativitet och innovation en del av initiativet att betona olika frågors betydelse genom att associera dem till enskilda år. EU behöver framhålla kreativitet och uppfinningsrikedom för att kunna hantera det ständigt föränderliga EU, och att välja detta ämne för det europeiska året är ett bra tillfälle för att förmedla information till allmänheten om bästa praxis på området, och för att främja politisk debatt.

Det övergripande målet för det europeiska året 2009 är att främja kreativitet som en drivkraft för innovation och en nyckelfaktor för att utveckla personlig, yrkesrelaterad, entreprenörskapsmässig och social kompetens under hela livet. Kreativitet och uppfinningsrikedom är två värden som blir allt högre skattade ju mer vi använder dem. Ju mer vi använder dem desto mer effektiva blir de. För att nå bästa resultat krävs emellertid särskild uppmärksamhet under gynnsamma förhållanden.

Under 2009 kommer det att bli mycket viktigt för varje medlemsstat att, i enlighet med subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen, främja dessa åtgärder som berör unga människor, både män och kvinnor, eftersom vi vet att kvinnor är underrepresenterade inom vetenskap och forskning. Dessa åtgärder bör också omfatta funktionshindrade personer med en hög kreativitetspotential.

Gruppen för Europeiska folkpartiet stöder europeisk innovation och prioriterar inrättandet av ett europeiskt institut för innovation och teknik. Vi anser emellertid att en tillit till människors naturliga kreativitet och uppfinningsrikedom inte är tillräckligt, utan att vi dessutom bör anordna aktiviteter och evenemang. I detta sammanhang stöder vi antagandet av det förslag till betänkande om Europeiska året för kreativitet och innovation som har förhandlats fram med kommissionen och rådet. Vidare är det avgörande att vi inleder en rad uppföljningsåtgärder för att hålla igång dessa insatser även efter årets slut, och som kommissionsledamoten sa bör vi förvisso, i egenskap av ledamöter av Europaparlamentet, agera som ambassadörer för kreativitet.

 
  
MPphoto
 

  Christa Prets, för PSE-gruppen. (DE) Herr talman, herr kommissionsledamot! Europeiska året för interkulturell dialog pågår fortfarande, och vi reflekterar över Europeiska året för kreativitet och innovation, vilket är något positivt, för dessa två ämnen kompletterar varandra. Detta är mycket viktigt eftersom det krävs en hel del kreativitet och innovation för att etablera en interkulturell dialog, föra en sådan dialog och göra den till en del av våra liv. Vi bör nu sätta igång och förbereda oss så att vi sedan på ett smidigt sätt kan gå över till nästa år och ta oss an de nya behoven, för kreativitet måste betraktas som en drivkraft för innovation och som en nyckelfaktor för att utveckla personlig, yrkesrelaterad, entreprenörskapsmässig och social kompetens.

I detta sammanhang ägnas särskild uppmärksamhet åt livslångt lärande. EU måste bli mer kreativt och innovativt för att kunna bemöta utmaningarna från den globala konkurrensen samt anpassa sig till och reagera på snabb teknisk förändring och utveckling. Det finns fortfarande en hel del att göra i detta avseende. Om vi erinrar oss programmet för forskning och utveckling och den budget som varje land förmodas tillhandahålla, nämligen 3 procent av BNP, kan vi inte undgå att erkänna att vi fortfarande har en bit kvar till målet. När vi tittar på andra länder, som t.ex. Förenta staterna och Kina, som investerar mycket mer i forskning och utveckling kan vi se var det finns luckor att fylla här i EU.

Det krävs också en stor portion kreativitet och innovation för att hitta finansieringslösningar. Detta program kunde säkert ha klarat sig med en sådan lösning. Men tyvärr var man tvungen att klara sig utan ekonomiska resurser. Medlemsstaterna – och även organisationer och institutioner – måste nu själva komma fram till vad de ska prioritera och hur de ska finansiera dessa prioriteringar, och för dessa ändamål blir de givetvis tvungna att använda sig av lämpliga EU-stödprogram. För ökade innovationer och åtgärder skulle vi emellertid ha behövt extra finansiering. Det var en mycket viktig fråga för oss.

Det är också mycket viktigt att etablera en nära förbindelse mellan konstnärligt skapande och skolor och universitet. Konsten och kulturen behöver också stöd och uppmuntran om man ska kunna skapa kreativitet på detta område. Idéer finns det ofta gott om, men däremot saknas pengar för att genomföra dem. Det är ytterst viktigt att vi inte försummar utvärderingarna i samband med året för interkulturell dialog, året för rörlighet och alla dessa omständigheter som i själva verket är sammanflätade så att vi vet vilka fördelar som detta ger befolkningen. Det är också viktigt att vi tydliggör och förklarar för våra medborgare att alla dessa prioriteringar i sista hand gynnar dem personligen och främjar EU:s utveckling.

 
  
MPphoto
 

  Hannu Takkula, för ALDE-gruppen. (FI) Herr talman! Det gläder mig särskilt att tala i dag eftersom parlamentets främste vice talman Marek Siwiec leder sammanträdet och den framstående kommissionsledamoten Ján Figel’ är närvarande, och för att detta ämne är ytterst intressant, nämligen kreativitet och innovation. Samtidigt skulle man alltid kunna fråga sig, när man diskuterar sådana här frågor, vad kreativitet och innovation egentligen står för.

Det verkar ofta som att dessa begrepp bara är tomma ord, som inte tycks ha så mycket innehåll. Om jag skulle besvara frågan om vad kreativitet är vet jag åtminstone ett svar, vilket den finske kompositören Jean Sibelius antas ha sagt: han menade att kreativitet var det samma som smärta.

Givetvis är vi inte rädda för smärta här i EU om det skapar mervärde, vilket i sig medför att vi avancerar som en grupp av nationer och inom ramen för EU som helhet. Enligt min uppfattning är det här huvudsyftet med detta europeiska år, nämligen att skapa ett mervärde till den europeiska verkligheten.

Hur kan vi främja kreativitet och innovation? Som talmannen vet kommer ert hemland Polen att bli säte för Europeiska institutet för innovation och teknik. Detta är verkligen en faktor på området som kommer att uppmuntra EU:s medlemsstater att skapa nytt mervärde och innovationer genom att utnyttja olika incitament.

Vi vet emellertid att det inte är regeringsbeslut som skapar innovation eller kreativitet. Oavsett vad vi beslutar om här kan inte innovation och kreativitet skapas som ett resultat av våra beslut. I stället krävs resurser och rätt förutsättningar vid universitet, skolor och inom olika sektorer i vårt samhälle, så att människor kan inrikta sig på att skapa något nytt och utbyta bästa praxis och bryta sig loss från det stereotypa tänkande som hindrar dem från att ta sig an saker och ting på ett nytt sätt.

Jag anser att detta är en stor utmaning, för vi vet alla att utbildningsinstituten i våra hemländer i flera fall har utvecklats som ett resultat av uråldriga traditioner. Vissa traditioner och en viss sanning har lärts ut, men i någon mån finns det ett behov av att ifrågasätta saker och ting och undersöka dessa ur ett pluralistiskt perspektiv. Vi måste inse att vi genom att vara kritiska och inte alltid instämma, genom att utmana paradigm och vissa ”sanningar” kan lyckas skapa nytt mervärde.

Jag vet att kommissionsledamoten med säkerhet kommer att uppmana alla medlemsstater att lägga fram nationella innovationsstrategier för hur de tänker hjälpa de studerande att komma på nya idéer eller skapa möjligheter att utveckla nya tänkesätt hela vägen från de tidiga skolåren till universitetet på grundval av ett program för livslångt lärande.

Det här är en viktig fråga, och jag anser att detta europeiska år i huvudsak kommer att bidra till att kreativitet, innovation och nya tänkesätt kommer att utgöra kärnan i debatten. Kanske kommer det att leda till innovation och nytt mervärde, och kanske resultera i ”produktisering”, för EU:s ekonomi är en viktig angelägenhet. Tack, herr talman.

 
  
MPphoto
 

  Mieczysław Edmund Janowski, för UEN-gruppen. – (PL) Herr talman, herr kommissionsledamot! Paul Gauguin sa en gång ”jag sluter mina ögon för att kunna se”. Vi vill se bättre, förstå bättre och agera bättre. Vi måste väcka de kunskaper och förmågor som finns inneboende inom oss. Det är viktigt att använda all den skaparkraft som finns i det europeiska samhället för att kunna bemöta de utmaningar som världen för med sig. Vi utgör mindre än 8 procent av världens befolkning. Andra människor är vare sig passiva eller mindre begåvade. Av denna anledning vill jag, som företrädare för gruppen Unionen för nationernas Europa, stödja inrättandet av Europeiska året för kreativitet och innovation.

Jag vill emellertid inte att detta ska bli en åtgärd bara för åtgärdens egen skull. Vi måste göra allt för att undvika att förlora de möjligheter och förmågor vi har för att skapa nya och positiva värden inom alla områden, dvs. inom områdena för teknik, entreprenörskap, finanser samt på det sociala området och andra områden. Vi har inte råd att slösa bort de färdigheter, förmågor och det hårda arbete som utförts av tusentals begåvade européer, unga som gamla, och däribland funktionshindrade. Vi måste göra allt för att underlätta förfaranden för att lägga fram innovativa lösningar. Låt oss dra nytta av mål 7 i ramprogrammet för detta syfte!

 
  
MPphoto
 

  Mikel Irujo Amezaga, för Verts/ALE-gruppen. – (ES) Jag vill börja med att gratulera både kommissionen till dess förslag och föredraganden Katerina Batzeli till ett betänkande som i dess helhet har fått ett nära nog enhälligt stöd med det sedvanliga undantaget av en ledamot i vårt utskott.

Först och främst vill jag informera om att min hemregion Baskien anordnar ett år för innovation i år. Det genomförs på grundval av idéer som godkändes under 2007 och jag anser att det borde vara möjligt att i viss mån utnyttja åtminstone några av dem.

En särskild idé kunde vara att främja ett kritiskt, fritt tänkande i samhället. Detta år kunde åtminstone omfatta denna idé. Ett tänkesätt som driver den vetenskapliga andan framåt och utvecklar möjligheten att diskutera för att underlätta förändringar inom organisationer och institutioner på vårt territorium och deras bidrag till skapandet av en modern, stödjande, öppen och innovativ kontinent.

För det andra bör året för kreativitet och innovation främja idén om fri innovation. Denna innovation kunde, förutom att bygga på interna förmågor, omfatta alla möjliga källor – användare, leverantörer och nätverk – och förutom produkter och teknik även omfatta de abstrakta och allmänt mångsidiga aspekter som leder till värdeskapande.

På liknande sätt borde man under detta år införliva innovation inom alla områden, dvs. innovation som når samtliga regeringar och styrelser, och här menar jag inte bara regeringar i medlemsstaterna, utan också styrelser i regioner och inom icke-statliga organisationer, vilka kommer att ha en hel del att yttra sig om under året. Jag vill be kommissionen att också hålla dem i minnet.

Innovationen bör också utvidgas till att omfatta alla organisationer och institutioner, vare sig de är offentliga eller privata, vare sig de drivs i vinstsyfte eller inte, och den bör också omfatta samtliga aspekter i tillvaron. Särskilt social innovation och innovation till stöd för miljömässig hållbarhet bör främjas.

 
  
  

ORDFÖRANDESKAP: VIDAL-QUADRAS
Vice talman

 
  
MPphoto
 

  Vladimír Železný, för IND/DEM-gruppen. – (CS) Herr talman! Jag valdes in i Europaparlamentet i ett land som tidigare var kommunistiskt. Förvånansvärt nog återupplever vi här i EU sådant som vi var övertygade om att vi hade lämnat bakom oss för länge sedan. Det är en märklig känsla av déjà vu. Jag genomlevde hela den kommunistiska eran i mitt hemland, då våra liv omsorgsfullt delades in i år, månader, veckor och dagar, och där vart och ett av dessa tillägnades någon eller något. Vi hade året för folkkultur, bokens månad, en månad för den tjeckoslovakiska och sovjetiska vänskapen, en vecka för världsalltet, gruvarbetarnas dag. Varje gång vi vaknade på morgonen tillhörde vår dag, vecka eller månad något annat än oss själva. Våra liv passerade som en oändlig kampanj. Denna kampanj var avsedd att kompensera för avsaknaden av frihet såväl som för bristen på apelsiner och kött. Som EU-medlemmar har vi tillräckligt med apelsiner och kött, och ändå ger unionen efter för samma frestelse, nämligen att uppnå resultat genom att driva kampanjer i stället för genom tålmodigt och stadigt arbete.

Hur tänker EU gå till väga för att piska fram mer kreativitet? Kreativitet bygger på uppfinningar och talang, på en inspirerad (eller åtminstone en bra) idé. Vi kommer inte att uppnå något annat än att göra ytterligare hundratals nya icke-statliga organisationer lyckliga. Dessa icke-statliga organisationer är en märklig sjuka som har drabbat vår demokrati. Trots att de inte blivit valda eller auktoriserade har de möjlighet att söka pengar ur våra fonder eftersom de givetvis agerar för det allmännas bästa. De skulle med nöje spendera hela budgeten för denna årliga kampanj. De skulle spendera skattebetalarnas pengar på tusentals broschyrer, åtskilliga annonser, evenemang och seminarier. Kreativiteten kommer emellertid att vara den samma ett år senare. Jag har ett förslag. Låt oss i stället för att ha ett europeiskt år för kreativitet och innovation förklara att nästa år ska bli ett år för vanligt arbete, fritt från alla former av kampanjer. Ett år fritt från kampanjer – vilket lättnad det skulle innebära. Tack.

 
  
MPphoto
 

  Thomas Wise (NI). - (EN) Herr talman! Det övergripande målet för det europeiska året 2009 är att ”främja kreativitet för alla som en pådrivande kraft för innovation och en nyckelfaktor för utvecklingen av personlig, yrkesrelaterad, entreprenörskapsmässig och social kompetens genom livslångt lärande”. Men vi talar alltid om ny lagstiftning. En fientlig stat som sitter fast i lagstiftning och byråkrati kväver kreativiteten och entreprenörskapet bland folket. Det är osannolikt att till exempel Belgien någonsin skulle kunna frambringa en Joe Meek eller en Richard Branson, och låt oss vara ärliga: the Singing Nun var aldrig jämbördig med The Beatles eller Rolling Stones.

Allt under det att kommissionen sjunker ned i förfall innan den försvinner in i mörker kommer den europeiska kulturens storverk att leva kvar som förenade landmärken. Låt oss inte undertrycka våra konstnärer med ännu mer lagstiftning, och som den store Ral Donner en gång beklagade sig: ”You don’t know what you’ve got until you lose it, uh-huh, oh yeah!” (Man vet inte vad man har förrän man mister det).

 
  
MPphoto
 

  Pál Schmitt (PPE-DE). - (HU) Herr talman, herr kommissionsledamot! Europeiska året för kreativitet och innovation är ett utmärkt tillfälle för att fästa medborgarnas uppmärksamhet på unionens åtgärder på området för utbildning och forskning, särskilt med hänsyn till programmet för livslångt lärande.

Det livslånga lärandet är en väsentlig del av Lissabonprogrammet, och dess viktigaste mål omfattar utvecklingen av ett kunskapsbaserat samhälle, ökad konkurrenskraft, främjandet av ekonomin och skapandet av nya arbetstillfällen.

När vi talar om kreativitet har vi en benägenhet att uteslutande tänka på vetenskapsmän, ingenjörer, byggmästare eller hantverkare. Förutom ekonomisk och teknisk innovation har begreppet kreativitet emellertid också en annan enklare tolkning som kanske ligger oss närmare, nämligen kreativitet i den konstnärliga meningen.

De konstnärer som gång efter annan bländar oss med sina verk bidrar i stor utsträckning till att fullkomliga våra liv, vare sig det handlar om måleri, skulptur, litteratur, sång, teater, grafik, fotografi, formgivning eller till och med film, som når många människor. Konstnärer och de verk som de skapar definierar vår livskvalitet.

Året för kreativitet utgör ett bra tillfälle för att erkänna och uppskatta dessa människor som gör vår omedelbara omgivning beboelig och som påverkar unga européers smak, värdeomdömen och krav till det bättre.

Jag inser att vi har ett stort behov av innovativ och kreativ teknik som kan åstadkomma en revolutionerande förändring. Vi häpnar över fantastiska bilar, mirakulösa sätt att kommunicera och resultaten av innovativ vetenskaplig forskning, men vad skulle våra liv vara värda utan de vackra konstverk, statyer, grafik, textilier eller kreativa musik- och litteraturverk som omger oss?

Jag hoppas innerligt att EU:s program kommer att omfatta en etisk och materiell uppskattning av kulturen, särskilt de verk som bidrar till en känsla av stolthet i den europeiska identiteten och som leder till att vi alla kan tycka lite bättre om att vara européer.

Även om jag hittills har talat om konst, låt mig också slutligen få uttrycka min förhoppning om att Europeiska institutet för innovation och teknik, som nyligen har öppnat i Budapest, också kommer att utgöra ett effektivt bidrag till detta års framgång. Tack för er uppmärksamhet.

 
  
MPphoto
 

  Leopold Józef Rutowicz (UEN). - (PL) Herr talman! Såväl konsumtionstillväxten som ökningen av resurser för ekonomisk tillväxt, hälsovård och kultur i den kommande globaliseringsprocessen är, och blir i allt högre grad, beroende av effektiva utbildningssystem, av aktiviteter som kan främja människors kreativitet och innovationsförmåga i vardagen, av förbättrade organisatoriska och finansiella modeller för att genomföra innovationer samt inte minst av idéer som kan bidra till att öka produktiviteten, förbättra kvaliteten, skapa sysselsättning, minska kostnader och stärka konkurrenskraften.

Det allra viktigaste här är utvecklingen av utbildningssystemen. Detta omfattar även grundskolan, som bör uppmuntra till kreativt tänkande. Även medierna bör uppmuntra innovativt tänkande genom att visa upp framsteg och visa respekt för dem som är ansvariga för framstegen. Innovation inom ekonomin, exempelvis på olika myndighetsnivåer, kan leda till en större delaktighet om bara de administrativa hindren undanröjs och samhället integreras fullt ut, vilket i stor utsträckning är politikernas ansvar.

Europaåret för kreativitet och innovation 2009 får inte bli ett år av funderande och planering, utan ett år av konkret och kreativ aktivitet. Utkastet till direktiv är ett nödvändigt dokument och de ändringar som föreslås leder inte till att det konkreta innehållet förändras. Jag tackar Katerina Batzeli för detta betänkande.

 
  
MPphoto
 

  Małgorzata Handzlik (PPE-DE). - (PL) Herr talman! Kreativitet och innovation är nyckelfaktorer för kunskapsbaserade ekonomier, och Europeiska unionen är sannerligen en sådan. Det krävs ett kreativt och innovativt förhållningssätt för att möta globaliseringens utmaningar och ta tillvara de möjligheter den erbjuder.

Den ekonomiska verksamheten är bara ett av de områden där kreativitet och innovation är viktiga framgångsfaktorer och där de ofta ger en avgörande konkurrensfördel. Utan dessa faktorer är det svårt att ta fram några produkter eller tjänster som kan tillgodose konsumenternas växande behov. Jag anser därför att kommissionen i sin plan bör lägga en betydande tonvikt på ett ökat engagemang bland företagen, särskilt när det gäller deras erfarenheter av att utnyttja den potential som finns hos den mänskliga förmågan till innovation och kreativitet.

Kreativitet och innovationsförmåga är färdigheter som svårligen kan läras in. Däremot kan de stödjas och främjas. De kan utvecklas och stimuleras genom utbildning. Denna utbildning bör dock inte vara begränsad till skolor och akademisk utbildning. Det är mycket viktigt att främja kreativitet och innovation på alla utbildningsnivåer, inom alla former av utbildning, genom hela yrkeslivet och vidare in i pensionsåldern. När man vill främja innovation och kreativitet är det mödan värt att utnyttja erfarenheterna från de befintliga programmen inom utbildningssektorn, liksom från andra initiativ – särskilt sådana som har en gränsöverskridande dimension.

Jag tror att Europeiska året 2009 för kreativitet och innovation kommer att bidra effektivt till att öka medvetenheten, sprida information om bra metoder, stimulera forskning och kreativitet samt, framför allt, stimulera en politisk diskussion om vilka förändringar som behövs för att kreativitet och innovation ska få mer stöd från näringslivet, EU-institutionerna och medlemsstaterna.

 
  
MPphoto
 

  Jerzy Buzek (PPE-DE). - (PL) Herr talman! Det är verkligen mycket sällan jag kan säga att jag instämmer med alla föregående talare. Ni har alla mycket klart och övertygande förklarat varför detta år är så viktigt. Mieczysław Janowski var särskilt vältalig bara för några minuter sedan. Men jag håller också med dem som säger att detta kan bli ännu ett av dessa Europaår som inte leder till några reella resultat. Om vi inte vill stå här om något år och klaga över bristen på resultat måste vi därför förbereda några konkreta steg.

Ett sådant konkret steg vore att förklara att vi genomför vår grundläggande prioritering, nämligen Lissabonstrategin. Jag har inte hört någon nämna detta. Det är en otroligt viktig fråga. Det är i Lissabonstrategin som vi för första gången kopplar samman tekniska och ekonomiska frågor med konstnärliga frågor. När det gäller specifika åtgärder anser jag att vi bör agera på två nivåer.

Den första nivån – jag passar på nu när Ján Figel’ är med oss, eftersom han är den kommissionsledamot som ansvarar för utbildningsfrågor – den första nivån är just utbildningen. Vi bör analysera läget i EU. Ger verkligen examineringen från våra gymnasier de unga gymnasisterna en grund för kreativt tänkande? Vi måste granska vad det är som händer i EU. Känsla för estetik å ena sidan och färdigheter i matematik och vetenskap å den andra – det är vad som saknas. Traditionell humaniora möjliggör inte detta. Denna fråga diskuteras ofta inom European University Association (EUA).

En sista, mycket viktig punkt. När vi talar om resurser måste vi också tala om att fördela vissa medel på EU-nivå. Vi måste skapa en situation där vi i slutändan har något att rapportera, specifika data, om situationen i de enskilda medlemsstaterna, vad som saknas, hur vi kan jämföra, eftersom den här typen av jämförelser aldrig har gjorts tidigare på EU-nivå, i alla fall inte ordentligt. Detta kommer att hjälpa oss med Lissabonstrategin.

 
  
MPphoto
 

  Zita Pleštinská (PPE-DE).(SK) Herr kommissionsledamot Figel’! Jag är glad att ni deltar i den här debatten i dag, eftersom ni och jag på många sätt har liknande livserfarenheter.

Tack vare min egen erfarenhet som konstnär kan jag säga att detta att ägna Europaår åt vissa teman verkligen bidrar till att öka allmänhetens medvetenhet och delaktighet.

Eftersom dagens EU måste möta globaliseringens utmaningar och möjligheter genom att stärka sin kreativa och innovativa kapacitet välkomnar jag kommissionens beslut att göra 2009 till Europeiska året för kreativitet och innovation.

Drivkrafterna bakom innovation är människor och deras yrkeskompetens, entreprenörskap och sociala förmågor. Därför är det så viktigt att ägna särskild uppmärksamhet åt det livslånga lärandet. Jag välkomnar de föreslagna åtgärderna för främjande av kreativitet och innovationsförmåga i alla stadier av det livslånga lärandet, genom yrkeslivet till pensioneringen.

Jag är övertygad om att vi, för att uppnå målen för 2009 om att få EU att dra nytta av innovationen, måste se till att åtgärderna klaffar med den övriga politiken som ska fortsätta även efter Europaåret för kreativitet och innovation.

 
  
MPphoto
 

  Silvia-Adriana Ţicău (PSE). - (RO) Att förklara 2009 som det europeiska året för kreativitet och innovation är ett åtagande som vi har gjort. Hela 42 procent av företagen inom EU:s industri- och tjänstesektorer har rapporterat att de genomför innovativ verksamhet. Under 2003 rapporterade 65 procent av de tyska företagen innovativ verksamhet och 312 patent beviljades per miljon invånare, vilket kan jämföras med EU-genomsnittet på 128 patent per miljon invånare. I Rumänien genomför en femtedel av företagen innovativa affärer. Investeringarna i forskning och innovation i EU uppgick 2006 till bara 1,84 procent av BNP, medan målet i Lissabonstrategin är 3 procent.

Investeringarna i forskning och innovation har inte ökat i samma takt som BNP i EU. Jag menar att det inte räcker med undersökningar, konferenser och informationskampanjer. Europeiska året för kreativitet och innovation måste bli ett år då löften infrias. För att främja kreativiteten krävs stöd från både gemenskapsbudgeten och medlemsstaternas egna budgetar. Herr kommissionsledamot, ni åtar er att tillsammans med oss, Europaparlamentet och medlemsstaterna, se till att kreativiteten och innovationen ökar i EU under 2009.

 
  
MPphoto
 

  Dumitru Oprea (PPE-DE). - (RO) Vi vill tacka alla som bidragit till att ett central- och östeuropeiskt land redan ett år i förväg kunde slå ett slag för kreativiteten, eftersom Budapest faktiskt nu är huvudstad för denna nya EU-trend för kreativitet och innovation. Enligt samma linje föreslår vi att ledande universitet ska ges chansen att främja EU-politiken genom att vidta särskilda åtgärder vid minst ett universitet i varje land som anslutit sig vid de två senaste utvidgningarna, och experter och specialister bör involveras i dessa åtgärder. Vi föreslår också att de två eller tre främsta forskarna i varje land som anslutit sig vid de två senaste utvidgningarna ska resa runt mellan EU:s fem främsta universitet och forskningscentrum.

 
  
MPphoto
 

  Marusya Ivanova Lyubcheva (PSE).(BG) Herr talman, herr kommissionsledamot! Att utropa 2009 till Europeiska året för kreativitet och innovation skapar en möjlighet att främja kulturellt, vetenskapligt och ekonomiskt samarbete, en möjlighet som ger varje land chansen att utveckla sitt eget nationella program för att stimulera befolkningens kreativa potential.

Livslångt lärande är viktigt, och likaså är kreativiteten – som ligger bakom all innovationspolitik – avgörande för att skapa mervärde för samhället. Denna politik visar att vi räknar med och vill utveckla de mänskliga resurserna, och att det är dessa som är centrala. Det är viktigt att en direktlänk skapas mellan utbildning, kultur och vetenskap. Det är viktigt att institutionerna samverkar för att vidga sin räckvidd. Kreativitet och innovation hör hemma i alla åldrar. Det är också viktigt att tillräckliga resurser anslås och att man budgeterar statliga medel för att uppmuntra talanger. Talanger kan alltid utvecklas men de måste få stöd, eftersom det är just de kompetenta och talangfulla kreativa personligheterna som utgör samhällets drivkraft.

 
  
MPphoto
 

  Ján Figeľ, ledamot av kommissionen. (SK) Jag vill tacka för en intressant diskussion som visar att det finns intresse för innovation och kreativitet och att denna agenda har parlamentets stöd. Jag lade märke till att debatten dominerades av ledamöter från de nya medlemsstaterna, vilket i sig är ett plus och kanske sänder en positiv signal om att EU:s utvidgning medför att nya teman och realiteter synas ur både ett globalt och lokalt perspektiv.

Den amerikanske sociologen Richard Florida har sagt att nyckeln till ett innovativt samhälle är en kombination av tre T: talang, teknik och tolerans. Alla har någon sorts talang, i någon utsträckning, inom något område. Tekniken kan representeras av en dator eller ett musikinstrument, kanske av en rullstol – ett medel för att utveckla en förmåga. Det tredje T:et, tolerans, gör det möjligt för alla, inklusive samhällets svaga och marginaliserade individer, att delta i processen mot förbättring, social delaktighet och ny kunskap.

Jag är glad att vi fick höra om kopplingen till 2008 eftersom vårt mål är att på grundval av den kulturella mångfalden och den interkulturella dialogen utveckla ytterligare en dimension av den kulturella agendan, nämligen det kreativa näringslivet. Det hjälper oss att se kulturen som en kreativ del av samhället, inte som en konsument, inte som ”någonting, någon gång” utan som en permanent faktor i processen för att utveckla ekonomin. Kulturen bidrar. Kultur handlar inte om konsumtion. Om vi ser kulturen ur den synvinkeln kommer vårt kreativa näringsliv att blomstra och ge god sysselsättning och ekonomisk tillväxt, vilket i själva verket är detsamma som Lissabonstrategin. Det rör sig inte om någon motsättning här (antingen näringsliv eller kultur) utan det rör sig snarare om en förening, som naturligtvis måste vara balanserad och förnuftig.

För ett andra är omsättningen av kunskaper till praktik mycket viktig för inlärningsprocessen. Vårt lärande är ofta isolerat och fragmenterat och utan relevans för praktiska behov. Jag ska inte bli långrandig, utan jag ville bara säga att vi verkligen fått positiva signaler här för entreprenörsektorn, för företagsutbildning, för det ansvar som inte bara EU utan även medlemsstaterna har för att främja och stödja talang och innovation. Allt detta hänger samman med moderniseringen av utbildningssystemet och livslångt lärande.

Jag vill avsluta med att säga att innovation inte bara återspeglas i nya slutprodukter eller nya tjänster. Innovation visar sig också i form av nya tillvägagångssätt, nya metoder och nya sätt att tänka. Därför blir 2009 ett så viktigt år: det kan förändra vår uppfattning av vikten av innovation, värdet av talang och kreativitet. Tack så mycket. Jag ser fram emot ytterligare samarbete.

 
  
MPphoto
 

  Katerina Batzeli, föredragande. (EL) Herr talman! Jag tror att vi alla här i parlamentet enhälligt och i politiskt samförstånd stöder idén att göra 2009 till det europeiska året för kreativitet och innovation. Vi har försökt bygga upp ett förtroende för att årsprogrammet för 2009 ska bli en framgång och detta framstår i allt högre grad som möjligt tack vare medbeslutandeförfarandet. Europaparlamentet har krävt att detta förfarande ska grundas på en interinstitutionell överenskommelse inte bara när det gäller beslutsfattande utan också i fråga om programmets genomförande och effektivitet.

Låt mig nu understryka att kommissionen måste ta hänsyn till de synpunkter som parlamentsledamöterna har framfört när det gäller programmets genomförande och framgångar i samband med övervakningen och inlämnandet av förslag från nationella myndigheterna och berörda parter. Kreativitet och innovation kommer att genomsyra all politik. Det kommer också att underlätta den fria rörligheten för konstnärer, kulturindustrin, utbildare och lärare.

Detta kräver en mycket mer omfattande revision än året för interkulturell dialog, då finansieringen var tydligt definierad och garanterad i EG:s årsbudget. Mot bakgrund av det budskap vi fått från kommissionsledamoten Ján Figel’ och från andra parlamentsledamöter om att vi bör övervaka programmets genomförande vill jag gärna poängtera att den interkulturella dialogen och Europeiska året för kreativitet och innovation måste gå i bräschen för vår kommunikationspolitik inför det kommande valet till Europaparlamentet. På så sätt kan vi i någon mån bidra till att mobilisera medborgarna och främja entreprenörskap, kreativitet och kultur.

(Applåder)

 
  
MPphoto
 

  Talmannen. − Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum i morgon.

Skriftliga förklaringar (artikel 142)

 
  
MPphoto
 
 

  Bogdan Golik (PSE), skriftlig. – (PL) Innan jag blev ledamot i Europaparlamentet hade jag förmånen att få lära mig något om de principer som styr utbildningssystemet och privata företag. Dessa erfarenheter har visat mig att EU måste utveckla sina kreativa och innovativa förmågor av både sociala och ekonomiska skäl.

Jag anser att det kommande året för kreativitet och innovation är ett utmärkt tillfälle att förbättra EU:s konkurrenskraft på den globaliserade världsmarknaden. Såväl den polska staten som EU-myndigheterna stöder projekt som gäller ett fortsatt ökat samarbete mellan medlemsstaterna på utbildningsområdet, utbyte av goda metoder och ett Europa för kunskap och innovation. Jag är mycket glad över att tanken med ett europeiskt institut för innovation och teknik nu har blivit befäst genom inrättandet av EIT:s högkvarter i Budapest i juni 2008.

För att kunna dra full nytta av människors kapacitet och utnyttja idéer som EIT till fullo behövs det inte bara en välutvecklad infrastruktur för att främja människors kreativitet utan också ett stödsystem som kan garantera rimliga arbetsvillkor som gör det möjligt för människor att fullfölja sin personliga utveckling. Jag vill också ta tillfället i akt att göra er uppmärksamma på ett polskt initiativ, från Łódź, som är en del av EIT. Łódź är en uppstickare i EU med sin innovationsförmåga och enastående kunskaper både inom den moderna undervisningen och genom de koncept som införs i näringslivet. Vi har alla mycket att tjäna på att utnyttja gynnsamma omständigheter, som det europeiska året för kreativitet och innovation, liksom den underskattade potentialen hos städer som Łódź!

 
  
MPphoto
 
 

  Zita Gurmai (PSE), skriftlig. – (HU) Kreativitet och innovation spelar en enormt viktig roll för EU:s förmåga att reagera effektivt inför globaliseringens utmaningar och möjligheter. Ett mer effektivt utnyttjande av kunskaper och en utveckling av innovationsförmågan är kärnelement i EU-ekonomin, och vi måste därför lägga särskilt tonvikt vid dem. Europeiska året för kreativitet och innovation är just ett sätt att fästa uppmärksamheten på detta.

EU-ekonomins dynamik är till stor del beroende av dess förmåga till innovation. EU måste fokusera all sin kreativitet och innovationsförmåga av både sociala och ekonomiska skäl. Det är därför som det är så viktigt att vi under detta Europaår också talar om praktiska åtgärder och främjar utvecklingen av innovationer.

Resultaten av kreativitet och innovation måste bli mer allmänt kända. Därför behövs det särskilda åtgärder för att starta informations- och PR-kampanjer, organisera evenemang på EU-nivå, medlemsstatsnivå, regional och lokal nivå, att formulera nyckelbudskap och sprida kunskap om goda exempel.

Det är viktigt att främja de klusternätverk som redan är erkända drivkrafter för innovation, att underlätta bildandet av kunskapstrianglar och att släppa fram olika utbildningsformer. För att främja innovation måste medlemsstaterna inrikta sig på de framsteg som gjorts inom innovationsstödjande tjänster, särskilt i fråga om tekniköverföring, bildandet av poler och nätverk för innovation genom kontakter med universitet, högskolor och näringsliv, kunskapsöverföring och bättre tillgång till finansiering.

 
  
MPphoto
 
 

  Nicolae Vlad Popa (PPE-DE), skriftlig. (RO) Mångfald är en av källorna till innovation och EU:s utvidgningspolitik har medfört nya källor av mångfald i EU och därmed nya innovationskällor. Tyvärr är kostnaderna för att delta i Erasmus-programmet oöverkomliga för många studenter i Rumänien och Bulgarien, vilket minskar deras deltagandenivå.

Erasmus inrättades 1987 med målet att ge studenter rörlighet inom EU och förutsättningar för en bättre karriär. Tjugoett år senare har programmet inte bara lockat två miljoner studenter och 3 100 högskolor utan också aktivt bidragit till att förbättra det akademiska livet för studenter genom att hjälpa dem att få interkulturell förståelse och självförtroende.

Även om det inte var Erasmus-programmets uppenbara mål har man tack vare programmet lyckats få studenter att förstå själva grundtanken med Europeiska unionen, nämligen den fria rörligheten inom denna olikartade men förenade familj.

Med tanke på att vi närmar oss Europeiska året för kreativitet och innovation 2009 anser jag att en tilldelning av extra medel i budgeten för studenter som kommer från nya medlemsstater skulle leda till ökat deltagande i programmet och därmed till ökad mångfald som en källa till kreativitet och innovation.

 
Senaste uppdatering: 22 mars 2009Rättsligt meddelande