Talmannen. − Nästa punkt är uttalanden från rådet och kommissionen om förberedelser inför toppmötet EU/Indien i Marseille den 29 september 2008.

  Jean-Pierre Jouyet, rådets ordförande. − (FR) Herr talman, mina damer och herrar! Jag välkomnar ert intresse för stärkta förbindelser med Indien. Toppmötet mellan EU och Indien, som kommer att äga rum i Marseille den 29 september 2008, vilket Margot Wallström påminde oss om, i närvaro av Indiens premiärminister Manmohan Singh, kommissionens ordförande José Manuel Barroso och rådets ordförande Nicolas Sarkozy, är ett av ett dussintal toppmöten som kommer att hållas med tredjeländer under det franska ordförandeskapet.

Som ni ser omfattar sammanträdeskalendern en stor mängd toppmöten med viktiga tillväxtekonomier. I juli hölls ett toppmöte med Sydafrika, och toppmöten kommer förhoppningsvis att äga rum med Korea, och med Kina och Brasilien i december. Dessa möten ger Europeiska unionen en unik möjlighet att utveckla en dialog med de viktigaste tillväxtekonomierna om ämnen av gemensamt intresse, och toppmötet med Indien är helt i linje med denna strategi.

Jag är medveten om att parlamentets utrikesutskott nyligen deltog i en givande workshop om förbindelserna mellan EU och Indien, där ett antal experter deltog. Denna workshop väckte en djup önskan om att förbättra dialogen och samarbetet mellan Europeiska unionen och Indien.

Ordförandeskapet drivs av samma vilja som parlamentet. Med en befolkning på över en miljard, som kommer att vara större än Kinas år 2025, och en årlig tillväxt på över 8 procent sedan 2005, kommer Indien att bli en mycket viktig partner för Europeiska unionen, och vi vill följaktligen att detta toppmöte ska bli ett viktigt steg mot fördjupade förbindelser med Indien.

Sedan 2000, när vårt första toppmöte ägde rum, har vi utvidgat omfattningen av vår dialog och vårt samarbete. Europeiska unionen är nu Indiens största handelspartner. EU är också en av de största investerarna i landet och inom många centrala sektorer av dess ekonomi – energi, transport och telekommunikation i synnerhet – och våra toppmöten har bidragit påtagligt till att stärka våra förbindelser.

Det var fallet år 2004, när vi omvandlade vårt samarbete till ett strategiskt partnerskap. År 2005 lade vi fram en handlingsplan för att främja detta partnerskap och år 2006 ingicks ett frihandelsavtal. Vi måste dock göra mer och se till att vår politiska dialog och vårt samarbete med Indien återspeglar landets verkliga potential.

Vi hoppas att toppmötet i Marseille ska bidra till detta. Vi hoppas också kunna stärka vårt samarbete med Indien på områden som för närvarande prioriteras inom unionen: klimatförändringar och energi. Dessa diskussioner med våra viktigaste tillväxtpartner är långt ifrån okomplicerade, men vi måste föra dem och vi måste arbeta tillsammans med våra indiska motparter för att nå vissa målsättningar.

För det första vill vi vid detta toppmöte anta en ny handlingsplan som är mindre omfattande och mer genomförbar och som gör att vi kan anpassa vårt partnerskap till de nya frågorna om energitrygghet och hållbar utveckling. Vi vill också inleda ett framtida samarbete på området för forskning och ny teknik, till exempel om solenergi och Iterprojektet.

Denna handlingsplan bör åtföljas av ett arbetsprogram om energi, ren utveckling och klimatförändringar och bör omfatta samarbete om t.ex. energieffektivitet, rent kol och förnybar energianvändning.

Dessa åtgärder skulle vid behov kunna stödjas av det nya europeiska handels- och teknikcentrumet. Det nya centrumet ska öppnas i New Delhi i slutet av året. Vid toppmötet kommer vi naturligtvis också att diskutera regionala frågor av avgörande betydelse för den internationella stabiliteten, t.ex. med anknytning till Afghanistan, Pakistan, Burma eller Iran.

Vid toppmötet vill vi också göra framsteg i fråga om vårt strategiska partnerskap med Indien genom att inleda eller fullfölja samarbete på specifika områden. Vi hoppas kunna underteckna ett mycket viktigt luftfartsavtal. Detta avtal paraferades av förhandlarna i början av året. Vi är måna om att underteckna avtalet, eftersom det kommer att göra det möjligt för oss att anpassa den nationella lagstiftningen till gemenskapslagstiftningen och samtidigt öka rättssäkerheten för EU-aktörerna. Jag tänker då endast på flygningar mellan Indien och Europeiska unionen. Angående de övriga frågorna hoppas jag att vi är på rätt väg vad gäller gemenskapslagstiftningen.

Vi vill ge förhandlingarna ny drivkraft genom ett handels- och investeringsavtal. Avtalet kommer naturligtvis att förhandlas fram av kommissionen, som är den ansvariga instansen i detta hänseende. Vi vill försäkra kommissionen, via Margot Wallström, om vårt fulla stöd, eftersom våra förbindelser med Indien är värda att stärka. Undertecknandet av ett handels- och investeringsavtal skulle vara ett stort steg framåt.

Samtidigt som utvecklingen av förbindelserna med Indien har stor potential, bör vi komma ihåg att landet endast är EU:s nionde största handelspartner efter Sydkorea, vilket verkligen är förvånande.

De tre dokument som vi har för avsikt att anta vid toppmötet, nämligen den reviderade gemensamma handlingsplanen, arbetsprogrammet om energi och det avtal jag nyss nämnde, håller just nu på att förhandlas fram med Indien, tillsammans med det gemensamma pressmeddelandet. Jag kan i dag inte gå in i detalj på dessa dokument, med tanke på att diskussionerna med våra indiska partner pågår, men jag tror att jag kan säga att vi är optimistiska om vad vi kan uppnå vid detta toppmöte.

Sammanfattningsvis vill jag gratulera parlamentet till dess mycket konstruktiva roll i förbindelserna mellan EU och Indien. Inrättandet år 2007 av en särskild delegation för förbindelserna med Indien har främjat kontakterna med det indiska parlamentet Lok Sabha, och parlamentets delegation kommer säkerligen att uppmanas att inta en ledande roll, i synnerhet när det gäller utarbetandet av framtida parlamentsresolutioner om känsliga frågor som rör förbindelserna mellan Indien och EU.

Jag vill slutligen ta tillfället i akt att särskilt nämna ordföranden för delegationen för förbindelserna med Indien, Neena Gill, och hylla hennes dynamiska arbetssätt.

  Margot Wallström, kommissionens vice ordförande. − (EN) Herr talman, ärade ledamöter, herr Jouyet! Jag talar för min kollega Benita Ferrero-Waldner, och det är ett stort nöje att få tala till er i dag om förberedelserna inför toppmötet med Indien i Marseille den 29 september 2008.

EU:s förbindelser med Indien, har jag nu förstått, har blivit allt viktigare under flera år, inte bara på grund av den växande handeln och de allt fler investeringarna, utan också på grund av det gemensamma engagemanget för och de gemensamma erfarenheterna av en flerspråkig och mångkulturell demokrati. Här i parlamentet har ni nyligen visat på den politiska betydelsen av förbindelserna med Indien, både genom att inrätta en ny parlamentsdelegation och genom att ni bjöd in president Abdul Kalam att tala i parlamentet förra året, vilket var första gången för en indisk statschef.

Vid detta toppmöte hoppas vi omvandla detta allt större politiska engagemang till ett starkare konkret samarbete, och vi kan redan konstatera att stora framsteg gjorts, eftersom vi enades om ett strategiskt partnerskap med Indien 2004 och om en gemensam handlingsplan 2005.

För det första vill jag nämna att den politiska dialogen och samarbetet har stärkts och att det nu finns en verklig sammanträdeskalender för toppmöten och ministermöten, en årlig säkerhetsdialog har inrättats och nya former för dialogen vid Asien-Europa-mötet (Asem) och för mötet med Sydasiatiska sammanslutningen för regionalt samarbete har utarbetats, vilket också har främjat samarbetet om känsliga frågor som terrorismbekämpning.

För det andra vill jag nämna att förbindelserna mellan EU och Indien håller på att stärkas, i synnerhet på utbildningsområdet, där EU har finansierat över 900 stipendier till indiska studenter inom ramen för Erasmus Mundus-programmet, och sådan finansiering kommer att fortsätta att beviljas fram till åtminstone 2013.

Den tredje punkten är att det ekonomiska och tekniska samarbetet har stärkts. Det vetenskapliga och tekniska arbetet och utbytet har utökats och har också tagits upp på ministernivå. Nya dialoger har inletts, en energipanel mellan EU och Indien har inrättats och den internationella termonukleära experimentreaktorn, det så kallade Iteravtalet – där både Indien och EU är avtalsparter – har nu trätt i kraft.

Handeln och investeringarna har också fortsatt att öka. Den bilaterala handeln mellan EU och Indien har fördubblats till 55 miljarder euro sedan 2000, och EU är nu den största källan till utländska direktinvesteringar i Indien, medan allt större flöden av indiska utlandsinvesteringar också kommer till EU.

Utvecklingssamarbetet har fortsatt att öka, och vi kommer att använda merparten av den preliminära budgeten på 470 miljoner euro för Indien för 2007–2013 för att särskilt stödja hälso- och utbildningsprogram som rör millennieutvecklingsmålen.

Så vi har uppnått en hel del, men det finns mer att göra och vi anser att våra förbindelser bör inriktas på främjandet av fred, mänskliga rättigheter och vittomfattande säkerhet, hållbar utveckling som tar hänsyn till miljön, social rättvisa och ekonomisk välfärd, samt på stärkandet av kulturella och utbildningsmässiga utbyten. En av våra viktigaste målsättningar vid toppmötet är att enas om en reviderad gemensam handlingsplan som återspeglar dessa mål.

Som globala aktörer har båda sidor ett ansvar att ta itu med de globala utmaningarna, och vissa specifika globala frågor kommer att tas upp.

När det gäller världshandeln hoppas vi att Indien och USA kan lösa sina meningsskiljaktigheter angående WTO-rundan så att förhandlingarna kan återupptas. Klimatförändringarna och energin är också frågor som kommer att prioriteras vid toppmötet, och vi hoppas kunna underteckna ett gemensamt arbetsprogram om energi, ren utveckling och klimatförändringar som är inriktat på förnybar och ren energi, tillsammans med två lån på området från Europeiska investeringsbanken för klimatförändringar. Vi kommer också att diskutera den globala finanskrisen och hur livsmedelssituationen i världen kan förbättras.

I bilaterala frågor har vi vissa viktiga gemensamma intressen att diskutera. Vi har gjort stora framsteg med de förhandlingar om ett frihandelsavtal som inleddes förra året och vi strävar nu efter att de ska kunna slutföras snabbt och på ett balanserat sätt. Vi hoppas kunna underteckna ett övergripande civilt luftfartsavtal vid toppmötet. Vi kommer också att trycka på för att framsteg ska göras i fråga om ingåendet av ett sjötransportavtal.

Beträffande kultur och utbildning är vårt mål att enas om att inleda en politisk dialog.

Forskning och teknik är också en prioritering, och vid toppmötet bör inrättandet av det europeiska handels- och teknikcentrumet i Delhi och Europaparlamentets stöd till detta centrum välkomnas.

Avslutningsvis vill jag välkomna det indiska parlamentets inrättande nyligen av en vänskapsgrupp med Europaparlamentet. Jag är säker på att detta kommer att göra det möjligt för er alla, genom kontakterna med era indiska partner, att övertyga Indien om att EU är den mest framgångsrika och framåtblickande företeelsen inom internationella styrelseformer i modern tid, och att vi har mycket att erbjuda varandra.

  Charles Tannock, för PPE-DE-gruppen. – (EN) Herr talman! EU:s strategiska partnerskap med det demokratiska och sekulära Indien är av avgörande betydelse i dessa farliga och oförutsägbara tider, eftersom Indien är ett land som delar våra värderingar och ambitioner.

Vi står inför gemensamma utmaningar: kampen mot terrorism – och i detta sammanhang uppmanar jag Europol att bevilja Indien privilegierad status i utbytet av underrättelser och kampen mot terrorism – behovet av att skydda miljön, däribland frågan om klimatförändringar, och vikten av att ta vara på fördelarna med globaliseringen.

De senaste bombningarna i Delhi har belyst det allvarliga hotet mot Indien i form av islamisk terrorism. Med tanke på instabiliteten i Indiens grannländer, från Pakistan till Sri Lanka, borde det vara uppenbart för oss alla att vi måste göra vårt yttersta för att stödja Indien, både som regional makt i Sydasien och som en makt som spelar en viktig konstruktiv och global roll i multilaterala forum som t.ex. SAARC, Asean och FN, där det är hög tid att Indien beviljas en permanent plats i säkerhetsrådet.

I vår resolution framför vi med rätta vår oro angående morden på kristna i Orissaprovinsen nyligen och oroligheterna i Jammu och Kashmir, och kräver att de skyldiga ska straffas, eftersom mänskliga rättigheter och rättssäkerhet står i förgrunden för EU:s strategiska partnerskap med Indien. Situationen står i stark kontrast mot EU:s kontakter med Kina, som anser sig immunt mot våra vädjanden om respekt för medborgarnas mänskliga rättigheter.

Jag hoppas verkligen att det kommande toppmötet kommer att befästa den blomstrande förbindelsen mellan Indien och EU, särskilt på handelsområdet. Som medordförande för och grundare till vänskapsgruppen för Indien och som utrikesutskottets föredragande för yttrandet om frihandelsavtalet mellan EU och Indien vill jag att åtgärder snabbt ska vidtas för inrättandet av en frihandelsrelation som gynnar oss båda, när nu stora utländska direktinvesteringar för första gången strömmar in i EU från Indien. Min grupp PPE-DE vill också ha ett förstärkt politiskt samarbete om de många utmaningar som vi båda står inför i framtiden, t.ex. den rådande globala finansiella instabiliteten.

  Emilio Menéndez del Valle, för PSE-gruppen. – (ES) Den stora merparten av parlamentet anser att Indien är världens största demokrati och att vi måste utöka vårt samarbete med landet.

Vi har samma principer och lever i samma verklighet som Indien, från demokrati till multilateralism i internationella förbindelser. Vi är dock oeniga på vissa punkter, till exempel när det gäller dödsstraffet, som vi vill ska bannlysas från deras rättssystem. Vi uppmanar också Indien att godkänna Internationella brottmålsdomstolen.

Många beklagar att den indiska regeringen ännu inte har ratificerat den internationella konventionen mot tortyr. Med detta sagt, och trots detta, välkomnar vi Indiens samarbete med FN:s råd för mänskliga rättigheter och berömmer den indiska människorättskommissionen för dess arbete beträffande religiös diskriminering, kastsystemet och andra frågor.

Vi är medvetna om de förfärliga illdåd som hinduiska fanatiker nyligen begått i staten Orissa. Vi fördömer dessa illdåd utan att tveka, men inser samtidigt att de är undantag som inte är särskilt vanliga, även om de är mycket allvarliga. Vi vidhåller därför att Indien är ett föredöme i fråga om kulturell och religiös mångfald.

Indien spelar en viktig roll i sitt område och är liksom vi bekymrat över den nuvarande instabila politiska situationen i Pakistan och, återigen liksom de flesta av oss, över den alltmer osäkra och ovissa situationen i Afghanistan och Sri Lanka.

Det vore verkligen berömvärt om den indiska regeringen kunde sälla sig till våra ansträngningar här i EU när det gäller att hjälpa Burma att vakna upp ur sin nuvarande mardröm.

Slutligen kan Indien betraktas som en förespråkare för fred och stabilitet i regionen. Till skillnad från andra länder är Indien nu en ansvarstagande kärnvapenmakt. Jag anser personligen att landet skulle vara ännu mer ansvarstagande om det undertecknade icke-spridningsavtalet. Det skulle förbättra världens uppfattning av Indien, och jag måste säga i förbigående att det också gäller länder som Pakistan, Nordkorea och Israel.

Med allt detta sagt – och nu avrundar jag – och med insikten att gemensamma mål inte bör utesluta genomtänkt och förnuftig kritik, är jag övertygad om att det förestående toppmötet mellan EU och Indien kommer att bli en framgång.

  Nicholson of Winterbourne, för ALDE-gruppen. – (EN) Herr talman! Det är alltid ett nöje att tala om frågor som ytterligare kan stärka en av de viktigaste internationella förbindelserna i världen, nämligen den mellan Europeiska unionen och Indien. I vår resolution kräver vi att de som deltar vid toppmötet ska undersöka andra sätt att stärka denna förbindelse, och vi ser fram emot de konkreta resultat som kommer att rapporteras till parlamentet.

Toppmötet äger rum vid en kritisk tidpunkt. I vår resolution hedrade vi offren för terrorismen i Indien i september, däribland dem som dödades i attentatet mot Indiens ambassad i Kabul. Men i dag måste vi naturligtvis också hedra de hjältar som räddade liv i Islamabad, och vi måste komma ihåg att Indien ligger i hjärtat av en region med stora säkerhetsproblem. Önskemålet i vår resolution om ett utökat utbyte av underrättelser bör beaktas och infrias, och alla ansträngningar att stödja Indien i kampen mot terrorismen tillsammans med oss bör stödjas, bland annat, anser vi, genom att Indien får en plats i FN:s säkerhetsråd.

I resolutionen kräver vi också en fredlig framtid för de tidigare furstestaterna Jammu och Kashmir, på båda sidor av gränsen, som nu har delats upp i två nationer. Fred skapas, som vi så väl vet i Europeiska unionen, genom sysselsättning – genom arbetstillfällen – och det är särskilt roligt att höra att Indien för närvarande i Jammu och Kashmir bygger den längsta järnvägstunneln i världen, som kommer att bli nästan 11 km lång och ingår i en 148 km lång järnvägssektion. Detta kommer att bli den längsta tunneln i världen, den är färdig till 95 procent och skapar 3 900 nya direkta arbetstillfällen, och jag är säker på att den kommer att skapa många tusen fler.

Vi efterlyser även starkare kulturförbindelser. Detta är Europeiska året för interkulturell dialog, och Indien kan lära EU mycket om detta. Vi efterlyser en utökad dialog mellan folken, och jag är säker på att detta är rätt väg att gå. Sammanfattningsvis uppmanar jag kollegerna att stödja denna utmärkta resolution.

  Konrad Szymański, för UEN-gruppen. – (PL) Herr talman! Indien är en av våra strategiska partner, i fråga om såväl handel som politik. Landet spelar en konstruktiv roll i regionen. Det är dock dags att kritisera den indiska regeringen för dess uppenbara överträdelse av åsiktsfriheten på sitt territorium. All-India Christian Council uppger att kristna utsätts för olika typer av hot och intolerans i genomsnitt var tredje dag i Indien. Människor dör och kyrkor förstörs, alltmedan rättsväsendet har intagit en ovanligt passiv hållning.

Vi kan inte tolerera lagstiftningen om förbud mot att konvertera till kristendomen i vissa delar av Indien. Vi förväntar oss att beslutsamma åtgärder vidtas i detta hänseende och också när det gäller den ersättning som de kristna samfunden har rätt till på grund av de skador som orsakats på deras egendom.

Herr Jouyet, fru kommissionsledamot! Jag kräver att alla dessa frågor klargörs helt och hållet vid toppmötet mellan EU och Indien senare den här månaden.

  Gisela Kallenbach, för Verts/ALE-gruppen. – (DE) Herr talman! Jag vill börja med att betona att min grupp har ett starkt intresse för förbindelser som bygger på ett gott partnerskap med Indien, ett land som betraktas som världens största demokrati.

Men ett jämlikt partnerskap – och detta måste också betonas – innebär att man måste ta itu med problemen på ett uppriktigt sätt. Det är fortfarande inte fallet med Indien, och det är inte heller uppenbart när man tittar på den resolution som lagts fram. Därför har vi tyvärr inte kunnat ställa oss bakom denna kompromiss.

Hur kan vi begära att Indien ska erbjuda en modell för hantering av kulturell och religiös mångfald, vilket anges i resolutionen, när oräkneliga personer återigen har dött på grund av extremistiska hinduers våldsamma illdåd mot kristna i Orissa och mot muslimer i Kashmir? De skyldiga för pogromerna i Gujarat har ännu inte ställts inför rätta. Ungefär 200 ärenden har fastnat i Indiens tröga rättssystem.

Vidtas verkligen beslutsamma åtgärder mot de radikala fraktionernas illdåd och massakrerna av kristna och muslimer? Hur stor jämlikhet åtnjuter egentligen daliterna? Är de mänskliga rättigheterna verkligen universella? Skyddas barn äntligen från arbete och utnyttjande? Det är de här frågorna som vi borde diskutera uppriktigt med våra indiska partner.

Under de senaste fem åren har Indiens nationella människorättskommission registrerat över 14 000 dödsfall i polisiärt och militärt förvar. Jag uppmanar Indien att reformera lagen om väpnade styrkors särskilda befogenheter. Det är denna godtyckliga rättvisa som ger näring åt rebellrörelserna i många indiska stater.

Fattigdomen i Indien ger fortfarande upphov till allvarlig oro, och inte ens program av hög kvalitet är tillräckligt. Mycket mer måste göras, med tanke på att 40 procent av världens mest undernärda barn lever i Indien.

Genom kunskaps- och tekniköverföring kan EU bidra på ett mycket betydande sätt till en verkligt hållbar utveckling i Indien.

  Jaromír Kohlíček, för GUE/NGL-gruppen. – (CS) Mina damer och herrar! När Indien blev självständigt 1947 antydde landets läs- och skrivkunnighetsgrad på 18 procent, dess instabila politiska förhållanden och dess ekonomiska utvecklingsnivå inte på något sätt vilka typer av problem vi skulle stå inför 60 år senare. Landets utvecklingsproblem är verkligen långt ifrån över. Indien har fortfarande miljontals analfabeter, arbetslösa och socialt marginaliserade personer, men landet har nu utvecklats till en kärnvapenmakt med en BNP-tillväxt som i flera år legat på ungefär 8 procent. Detta är ett land som omgående behöver bygga ett tiotal kraftverk, modernisera det grundläggande järnvägs- och vägnätet och lösa problemen i de små städerna. Små städer i Indien har ungefär en miljon invånare, bara så att vi vet vad vi talar om. Det demografiska trycket i vissa delar av landet är fortfarande stort, men i dag diskuteras problemet med outsourcing.

Indiska företag tar kvalificerat arbete från EU, programmeringsarbete, till exempel inom redovisning, och detta arbete utförs ofta av arbetstagare som bor i Indien. Många länder importerar kvalificerade specialister. Vi har vant oss vid att Lakshmi Mittals företag är det största stålföretaget i EU. Vi är medvetna om att andra industriföretag har börjat snegla på vår marknad. Problemen inom SAARC är fortfarande långt ifrån lösta och förhandlingarna om den känsliga Kashmirfrågan pågår fortfarande. Det finns dock positiva tecken här, och det tycks finnas många politiska och ekonomiska frågor att diskutera. Jag vill verkligen vädja om stöd till de stora infrastrukturprogrammen i Indien och de övriga SAARC-länderna. Ett exempel är gasledningen mellan Iran, Pakistan och Indien. Vi har gemensamma intressen i detta och andra projekt. Säkerhet, energitrygghet och ett världsomspännande internationellt samarbete – det är positiva tecken så här inför toppmötet.

  Bastiaan Belder, för IND/DEM-gruppen. – (NL) Herr talman! I det gemensamma resolutionsförslaget framhålls den kristna minoritetens känsliga ställning i Indien. Jag vill påpeka för rådet och kommissionen att denna situation kommer att vara hopplös, särskilt i staten Orissa, om inte de politiska och socioekonomiska orsaker som ligger till grund för problemet faktiskt hanteras. Enligt rapporter mördades den lokala ledaren för den radikala hinduiska organisationen VHP, Swami Laxmanananda Saraswati, den 23 augusti i år av maoister i Orissa. Den kristna minoriteten fick dock betala priset. Hinduiska nationalister gav sig på sina kristna landsmän beväpnade med påkar, yxor och facklor, och fortsatte att anställa förödelse vecka efter vecka, också i flyktinglägren.

Detta förefaller vara av rent religiös karaktär, men det har ett tydligt politiskt inslag. Poängen är att inte bara i Orissa utan också i andra delar av Indien får nu det hinduiska nationalistiska partiet BJP starkt stöd. Dess ideologi rymmer inte några religiösa minoriteter, allra minst en kristen minoritet.

Jag har just hört att rådet och kommissionen kommer att träffa den indiske premiärministern Singh i Marseille den 29 september. Premiärminister Singh kallade de skamliga händelserna i Orissa en nationell skandal. Ni måste ta upp detta med honom i Marseille. Ni måste föra upp denna fråga på dagordningen, det vill säga den religiösa intoleransen och förföljelsen av kristna, och diskutera frågan i detalj, eftersom det vore oacceptabelt att fullfölja ett strategiskt partnerskap under dessa förhållanden.

  Philip Claeys (NI). - (NL) Herr talman! Också jag vill ta tillfället i akt att framföra min oro över våldet mot kristna i Indien de senaste veckorna. Dussintals personer har mördats och tusentals människor har drivits från sina hem. Hundratals hus har stuckits i brand och inte ens kyrkor har skonats.

Europeiska unionen måste kräva att inte bara Indiens centrala regering utan också delstaternas regeringar gör allt i sin makt för att stoppa våldet och ställa de skyldiga inför rätta. Vid toppmötet i Marseille nästa vecka måste det strategiska partnerskapet med Indien stärkas i fråga om våra handelsförbindelser, men också samarbetet i kampen mot terrorismen måste utökas. Bombattentatet i Islamabad förra veckan har återigen visat i vilken utsträckning grannlandet Pakistan plågas av problemet med islamisk terrorism. Under denna politiska övergångsperiod i Pakistan är det verkligen mycket viktigt att förbindelserna mellan Indien och Pakistan inte försämras. Europeiska unionen måste bidra på alla sätt den kan för att hålla dialogen levande och främja vidare dialog.

Indien har en snabbt växande ekonomi som inverkar på energiefterfrågan. EU måste därför se till att Indien inte blir alltför beroende av länder som Iran och Ryssland.

  Mario Mauro (PPE-DE). - (IT) Herr talman, herr Jouyet, kommissionsledamot Wallström, mina damer och herrar! Jag måste aktningsfullt påpeka att mina kollegers anföranden och era inledande anföranden skiljer sig åt, genom att ni i era inledande anföranden inte vågade tala om de senaste dagarnas massakrer och inte heller beslutsamt fördöma den bristande religionsfriheten i Indien. Det är ett mycket allvarligt tecken. Det får oss att tro att EU kommer att dyka upp vid det kommande toppmötet utan att våga ta upp den viktigaste frågan, som påverkar de verkliga förbindelserna och den sanna vänskapen mellan Europeiska unionen och Indien.

Det handlar faktiskt inte bara om massakern på kristna, utan om principen om religionsfrihet, och religionsfriheten är en frihet som inte liknar någon annan. Religionsfriheten avgör en demokratis kvalitet. Indiens president har berättat här i parlamentet hur han i en kristen skola inte bara lärde sig att älska kunskap, utan också att skilja på religion och politik.

Om det stämmer kräver vi med eftertryck att Europeiska unionen ska ägna tiden vid toppmötet mellan EU och Indien åt att erinra sig att religionsfriheten är grundläggande för demokratins utveckling, och åt att påpeka att vi måste utföra en gemensam uppgift: vi måste i en anda av vänskap komma ihåg att kränkningar av de mänskliga rättigheterna förhindrar verkligt konstruktiva förbindelser mellan parter som har allt att vinna på att skapa en gemensam framtid.

Vi måste ha detta mod, fru kommissionsledamot och herr minister, för om vi inte axlar detta ansvar kommer vi oundvikligen att bidra till att urholka demokratins kvalitet.

  Neena Gill (PSE). - (EN) Fru talman! Som ordförande för parlamentets Indiendelegation välkomnar jag verkligen denna debatt. Jag vill betona att det är av central betydelse att Indien och EU för en kontinuerlig och regelbunden dialog om många frågor som gynnas av ett gemensamt tillvägagångssätt – på råds- som kommissionsnivå, men också på parlamentsnivå – så jag välkomnar att en grupp har inrättats i det indiska parlamentet, och jag hoppas att de ska besöka Europaparlamentet inom en mycket snar framtid.

I vår resolution klargör vi tydligt vilka värderingar EU och Indien månar om i samband med vårt engagemang för demokrati, mångfald, rättssäkerhet och multilateralism, men det är också av central vikt att vi är naturliga partner. Jag anser verkligen att resolutionen borde ha varit mer inriktad på viktiga frågor som terrorism, klimatförändringar och på hur vårt partnerskap kan stärkas ekonomiskt, och jag hoppas att man vid detta toppmöte till viss del ska ta itu med de frågorna.

Jag vill också framföra mina djupaste sympatier för de familjer och offer som utsattes för bombattentaten i Indien nyligen. Jag tycker därför att vi måste erkänna att både EU och Indien har många fiender som vill förstöra våra gemensamma värderingar. Toppmötet bör vara ett tillfälle att stärka våra band, men jag tror att vi måste inse att framstegen hittills har varit långsamma och att den gemensamma handlingsplanen behöver mer resurser för att vi ska nå våra mål.

Sammanfattningsvis vill jag bara säga att vi kan framföra konstruktiv kritik i många vänskapsförbindelser, men att båda sidor ansvarar för att kritiken är balanserad. Så kritiken mot Indiens svårigheter och misslyckanden måste balanseras av ett fullständigt och uppriktigt erkännande av våra svårigheter och misslyckanden. Vi gör rätt i att fördöma den dåliga behandlingen av minoriteter, men EU måste också uppmärksamma sina egna problem med våld mellan grupper och våra egna otillfredsställande resultat på vissa områden i fråga om rasförbindelser.

  Wojciech Roszkowski (UEN). - (PL) Herr talman! Indien är världens största demokrati. Landet har också stor demografisk potential och åtnjuter en snabb ekonomisk tillväxt. Indien är därför en mycket viktig partner för Europeiska unionen och västvärlden. Det är viktigt att dessa förbindelser bygger på stabila grunder. Det finns många positiva inslag i Indiens utveckling. Förföljelsevågen på senare tid av kristna i Orissa och på andra ställen ger dock upphov till oro. De berörda lokala myndigheterna har underlåtit att vidta åtgärder för att skydda medborgarna i sitt land från attacker av fanatiker. Det är inte särskilt förvånande, eftersom vissa delstater i Indien har antagit lagstiftning som förbjuder hinduer från att konvertera till andra trosläror. Dessutom finns inga rättsliga restriktioner för verksamheten i extremistiska hinduistiska organisationer som kräver att Indien ska rensas på kristna. Indien är stolt över sitt demokratiska system, men ett sådant system förutsätter ändå att etniska och religiösa minoriteters rättigheter respekteras. Vill Mahatma Ghandis hemland verkligen förbise det nu? Om så verkligen är fallet måste frågan tas upp vid det kommande toppmötet.

  Angelika Beer (Verts/ALE). - (DE) Herr talman, mina damer och herrar! Låt mig återigen kort förklara varför min grupp kommer att förkasta kompromissresolutionen vid omröstningen.

Vid förhandlingarna visade det sig omöjligt att formulera en kritisk ståndpunkt om kärnenergiavtalet mellan USA och Indien. Vi ser detta som ett misslyckande av Europaparlamentet, eftersom vi förväntar oss att parlamentet ska ha modet att kritisera EU:s tystnad under förhandlingarna i den grupp av länder som levererar kärnmaterial (NSG). Det är ren feghet att alla medlemsstater, och särskilt det tyska ordförandeskapet för NSG, inte klarar av att försvara den europeiska säkerhetsstrategin vid ett så viktigt möte.

Vi har en kompromiss där en av prioriteringarna är att bekämpa spridning. Men genom att förbli tysta har vi förverkat – ja, faktiskt förstört – nedrustningspolitikens trovärdighet. Kärnvapennedrustning? Sällan! Stärka icke-spridningsfördraget? Knappast! Trovärdighet vid förhandlingarna med Iran? Inte en chans! I stället har vi Frankrikes ekonomiska intressen, särskilt när det gäller att ingå ett avtal om kärnenergiteknik med Indien. Det är den underförstådda ståndpunkten och därför kan vi inte godta kompromissen.

  Erik Meijer (GUE/NGL). - (NL) Herr talman! Indien är precis som Europa en subkontinent med många folk och olika språk, som försöker att lägga kriget och förtrycket från det förflutna bakom sig. Men Indien tillämpar fortfarande tortyr och dödsstraff och det utövas fortfarande våld mot folket i Kashmir, som aldrig fick den folkomröstning som behövdes efter delningen 1947 för att fastställa vilken stat de ville tillhöra.

Inom EU bör inte det strategiska partnerskap som ingicks 2004 vara en anledning att blunda för diskrimineringen av de 170 miljoner oberörbara som är kastlösa och saknar rättigheter. År 2007 jämförde Indiens premiärminister med rätta diskrimineringen av dessa daliter med apartheidsystemet i Sydafrika. Många daliter har konverterat till kristendom eller islam. Extremistoppositionspartiet BJP försöker utnyttja de kommande valen för att mobilisera hinduerna mot de kristna och muslimerna och för att tvinga daliterna att förlika sig med att alltid vara fattiga och sakna rättigheter.

Hur kan vi hjälpa den indiska regeringen att stoppa detta våld och hur kan vi se till att EU:s bistånd efter översvämningarna också når daliterna?

  Tunne Kelam (PPE-DE). - (EN) Herr talman! Denna förbindelse mellan de två största demokratierna i världen är mycket speciell. Indien håller på att bli en ekonomisk och politisk jätte, men det är ett gemensamt åtagande om rättssäkerhet, mångkulturell demokrati, global stabilitet och kamp mot terrorismen som enar oss. Jag hoppas att det nionde toppmötet kommer att föra oss närmare ett ingående av ett frihandelsavtal och att de fortfarande olösta frågorna om t.ex. tjänster, konkurrens och immaterialrätt ska kunna lösas.

Också jag är orolig över den aktuella vågen av attentat mot kristna i Orissa. Det är inte första gången detta har hänt. Den senaste vågen av gängvåld ägde rum i december förra året. Det är mycket viktigt – och jag har bett rådet och kommissionen att uppmärksamma sina indiska kolleger på detta – att de indiska myndigheterna vidtar alla tänkbara åtgärder för att ersätta skadad egendom, på ett fullgott sätt skydda de människor som inte vågar återvända till sina byar, hjälpa dem att bygga upp sina kyrkor igen och ställa de skyldiga inför rätta.

Samtidigt förstår vi komplexiteten i detta enorma land, och jag vill framföra min djupa sympati för offren för de många terroristattentat som Indien har utsatts för. Vi förespråkar tillsammans med våra indiska vänner gemensamma värderingar, rättssäkerhet och ovillkorlig respekt för mänskligt liv, dessa värderingar som Mahatma Ghandi så kraftfullt förkroppsligade.

  Thijs Berman (PSE). - (NL) Herr talman! För nästan ett år sedan skedde ett uppror i Burma. Förtrycket pågår fortfarande. Det skulle hedra Indien om regeringen bröt med den brottsliga regimen i Burma. Allt fler indier begär det, eftersom de är chockade över regimens fruktansvärda reaktion på konsekvenserna av cyklonen.

Under senare år har Indien haft en fantastisk tillväxt, fått allt fler högkvalificerade personer och uppvisat en enorm nyfikenhet på innovation. Indien spelar en ny roll bland utvecklingsländerna, med sitt eget ”allt utom vapen”. Indien är en ny givare. Dialogen mellan Europeiska unionen och Indien är också av ett annat slag och ibland skarpare, liksom man kan förvänta sig av en dialog mellan jämlika partner. Den enorma ekonomiska tillväxten kan skapa bättre förutsättningar för och möjligheter till en större social rättvisa i Indien. Problemet med de kastlösa är tyvärr fortfarande akut.

Europeiska unionen vill också att Indien ska följa ILO:s konventioner om barnarbete. Det finns ingen enkel lösning på detta problem. I Indien lever hela familjer av de pengar som barnen tjänar. Barnarbete är dock både en orsak och en följd av fattigdomen. När barnen arbetar finns för mycket billig arbetskraft och de vuxnas löner förblir låga. Som sådan är klyftan mellan rika och fattiga fortfarande alltför stor i Indien. Att arbeta för möjligheter för alla är en fråga om överlevnad; det förhindrar oacceptabla sociala spänningar och handlar om rättvisa för miljontals indier. Det är ett gemensamt ansvar, för EU, Indien och världen.

  Dariusz Maciej Grabowski (UEN). - (PL) Herr talman! Europeiska unionen måste överge sin politik med servilitet och beredvillighet att göra eftergifter om den ska kunna möta framtidens utmaningar. Ett exempel på denna politik är unionens inställning till Ryssland och argumentet att en sådan politik är motiverad på grund av Rysslands energiresurser.

I dagens snabbt föränderliga värld måste unionen främja och försvara rättigheter och okränkbara principer som individens rätt till frihet och tolerans och nationernas rätt till självbestämmande. Samtalen och förbindelserna med Indien, som är en ny världsmakt, kommer att visa om unionen är beredd att axla denna roll och agera därefter.

En av de centrala frågor som Europeiska unionen bör ta upp är kristnas rätt till religionsfrihet. Jag tänker särskilt på rättigheterna för medlemmarna i katolska kyrkan, som för närvarande förföljs och hotas av utplåning i Indien. För närvarande bränns kyrkor ned och kristna dödas i Indien, trots att Europa gav det indiska folket Moder Teresa av Calcutta. Hon var en helig person som spred sin godhet och vänlighet där det behövdes mest. Europeiska unionen bör inspireras av Moder Teresa när det gäller hur den ska fullfölja sina förbindelser med Indien. Indien bör se Moder Teresa som ett exempel på hur man utvecklar förbindelser mellan anhängare av olika trosläror.

  Sajjad Karim (PPE-DE). - (EN) Herr talman! Som föredragande för denna fråga i parlamentet sedan länge välkomnar jag toppmötet mellan EU och Indien, som kommer att äga rum inom kort.

Jag ser på många sätt Indien som en självklar partner för Europeiska unionen. Vi måste utnyttja detta toppmöte för att göra framsteg, och jag välkomnar rådets och kommissionens uttalanden i dag. Men jag måste som föredragande säga att det har tagit alltför lång tid att komma dit vi är i dag. Det är nu dags för resultat.

Många av mina kolleger har i dag kommenterat frågan om mänskliga rättigheter och religionsfrihet. Jag vill påminna dem om att parlamentet har kämpat mycket hårt för att en människorättsklausul ska införlivas i alla våra frihandelsavtal. Vi måste betona vårt engagemang för denna klausul, fru kommissionsledamot. Så oavsett om det gäller tusentals försvunna eller massgravarna i Jammu och Kashmir, eller mordet på kristna i Orissa och attackerna mot dem, måste vårt engagemang för de mänskliga rättigheterna förbli absolut och starkt.

När det gäller frihandelsavtalet behöver vi nu resultat. Ett omfattande bilateralt avtal mellan oss och Indien har inte bara betydelse för oss och Indien, utan också global betydelse.

  Mirosław Mariusz Piotrowski (UEN). - (PL) Herr talman! EU bygger på kristendomen, och vi bör alltid följa kristna värderingar. Religionsfrihet är en av Europeiska unionens grundläggande rättigheter. Det bör betonas i samband med förbindelserna mellan Europeiska unionen och andra länder. Attackerna på kristna i Indien, förföljelsen av dem och skadegörelsen på deras kyrkor har gett upphov till stor oro. De indiska myndigheterna har underlåtit att agera och har därigenom antytt att de samtycker till de allt fler terroristattentaten. I samband med det kommande toppmötet mellan EU och Indien vore det lämpligt att göra tydliga åtaganden från de indiska myndigheternas sida till ett villkor för samtalen. De indiska myndigheterna bör åta sig att omedelbart vidta alla möjliga åtgärder för att stoppa förföljelsen av kristna och se till att de skyldiga straffas. Vidare får EU inte göra några eftergifter, t.ex. handelsmedgivanden, för länder där de grundläggande rättigheterna kränks utan påföljder. Europaparlamentet måste sända ett tydligt budskap om att det sätter försvaret av dessa värderingar framför kortsiktiga ekonomiska intressen.

  Christa Klaß (PPE-DE). - (DE) Herr talman, fru kommissionsledamot, mina damer och herrar! Toppmötet mellan EU och Indien markerar ett nytt skede i fördjupandet av förbindelserna mellan Europeiska unionen och Indien. Vi vill främja den ekonomiska utvecklingen i Indien.

Vi följer dock också mycket noga händelseutvecklingen för de mänskliga rättigheterna och den mänskliga värdigheten i de indiska regionerna. Nästan alla talare före mig har talat om förföljelsen av kristna den senaste tiden. Dessa frågor måste också diskuteras vid toppmötet. Mordet på en andlig ledare och en medlem av World Hindu Council den 23 augusti i år utlöste denna nya konflikt. Detta är inte den första attacken mot kristna, och därför har ungefär 60 000 kristna enbart i delstaten Orissa nu flytt från sina hem. Kristna utsätts för en kampanj med förföljelse, förödmjukelse, misshandel och mord. Hem, kyrkor och kloster i kristna samhällen plundras och förstörs.

Den indiska regeringen måste garantera rätten till liv och frihet för de kristna som lever där. Ekonomiskt välstånd och stabilitet kan endast nås genom frihet för folket.

  Reinhard Rack (PPE-DE). - (DE) Herr talman! Indien och EU behöver fler och bättre kontakter med varandra på alla nivåer, men särskilt mellan vanliga människor som till exempel affärsmän, turister och studenter.

Låt mig göra en kort kommentar, som också har betydelse för kommissionens lagstiftningsprogram som vi diskuterade tidigare. Inom internationell luftfart behöver vi bra säkerhetsregler som är verkligt användbara och effektiva, och inte bara halvhjärtade utspel. En förnuftig och verkligt nödvändig åtgärd vore därför att äntligen avskaffa de meningslösa regler som förbjuder passagerare att ta ombord vätskor, och hitta en mer förnuftig lösning.

  Czesław Adam Siekierski (PPE-DE). - (PL) Herr talman! När nu toppmötet mellan EU och Indien närmar sig borde vi fundera över möjligheterna till ett utökat samarbete med Indien. Trots att betydande framsteg gjorts är vårt samarbete med Indien ändå betydligt mindre dynamiskt än våra förbindelser med Kina. EU är Indiens viktigaste ekonomiska partner, men det finns fortfarande utrymme för våra företag att förbättra sin position inom de sektorer av den indiska ekonomin som genomgår en dynamisk utveckling. Jag tänker på energi, telekommunikationer och maskiner. Samtidigt måste vi se till att möjligheterna att göra affärer med Indien inte får oss att blunda för befolkningens problem. De största av dessa är den utbredda fattigdomen, bristerna i hälso- och utbildningssystemen, aidsepidemin och de stora sociala skillnaderna. När vi skickar politiker, finansiärer, varor och kunskap till Indien får vi inte glömma bort behovet av humanitärt bistånd och läkemedel. Vi får framför allt inte glömma bort frågan om religionsfrihet i Indien.

  Jean-Pierre Jouyet, rådets ordförande. − (FR) Herr talman! Jag vill tacka alla för denna debatt, som har visat vilken betydelse vi fäster vid att utveckla vårt partnerskap med Indien, eftersom detta land är en makt som bidrar till den internationella och regionala stabiliteten, med tanke på att det, som sagts, är det största, folkrikaste och mest demokratiska landet i regionen, och eftersom det är ett land som, trots de svårigheter som nämnts, upprätthåller kulturell och religiös pluralism.

Som svar på de farhågor som Charles Tannock och andra framfört, vill jag säga att kampen mot terrorism är ett centralt inslag i dialogen mellan Europeiska unionen och Indien. Med tanke på det terroristvåld som har drabbat Indien fördömer unionen alla de attacker som landet har utsatts för, och som Neena Gill sa framför vi våra sympatier med offren för dessa attacker, som syftade till att förstöra det indiska samhällets mångetniska och mångreligiösa karaktär.

Flera talare har med rätta hänvisat till våldet mot, förföljelsen av och attackerna mot det kristna samfundet i allmänhet och det kristna samfundet i Orissa i synnerhet. Vi har följt dessa händelser oerhört noga och kommer naturligtvis att ta upp dem vid toppmötet. Som Neena Gill sa måste vi dock ge konstruktiv kritik och se till att berömma den indiska premiärministerns modiga inställning, som flera talare nämnt, när han beskrev dessa händelser som en nationell skandal och snabbt skickade 3 000 poliser till Orissa. Vi förblir djupt oroade över de attacker och det våld som begåtts mot människor av olika trosläror, i synnerhet de kristna samfunden. Vi upprepar att kampen mot terrorism måste bedrivas med respekt för rättsstatsprincipen och den internationella rätten.

Angående frågan om regional stabilitet som bland annat Emilio Menéndez del Valle och Thijs Berman tog upp, har Europeiska unionen begärt att situationen i Burma ska föras upp på dagordningen för toppmötet. Unionen vill övertyga alla Burmas grannländer om att demokratiska reformer och en fredlig övergång i landet ligger i deras intresse. Vi kommer att diskutera frågan med Indien och med andra länder. Vi hoppas också på en ökad stabilitet och på att förhandlingarna kan ge resultat också i fråga om situationen i Kashmir och förbindelserna mellan Indien och Pakistan.

Vad beträffar de sociala frågor som nämnts, däribland barnarbete, som Gisela Kallenbach tog upp, delar rådet dessa farhågor och inte bara när det gäller Indien. Vi förhandlar med våra indiska partner fram en handlingsplan i syfte att stärka åtagandena i fråga om företagens sociala ansvar, anständigt arbete och insatser för att bekämpa barnarbete. Vi har fattat beslut om grundläggande rättigheter för arbetstagare i linje med Internationella arbetsorganisationens normer som en del av våra känsliga förhandlingar om handels- och investeringsavtalet. Jag delar som jag sa Neena Gills ståndpunkt, som jag uppfattar som mycket balanserad. Vi måste stödja offren för alla terroristattacker och kritisera Indien när vi uppfattar dess åtgärder mot terrorismen som otillräckliga, men vi måste också stödja de indiska myndigheterna när de vidtar lämpliga åtgärder.

Vad gäller kommentarerna om samarbete i fråga om kärnenergi vill jag påminna er om att ett avtal ingicks den 6 september 2008 av den grupp av länder som levererar kärnmaterial (NSG). Det fastslogs där att ett undantag skulle beviljas enligt vilket det skulle bli möjligt att upprätta handelsförbindelser med Indien på området för civil kärnenergi, under överinseende av och med samtycke från Internationella atomenergiorganet, och med respekt för detta organs villkor. Jag vill också betona att Indien har lovat att förlänga sitt moratorium mot kärnvapenprov och att de civila och militära programmen inte får förväxlas.

Sammanfattningsvis upprepar jag att Europeiska unionen är ensam om att utveckla en beslutsam dialog med alla tillväxtekonomier med tillämpning av samma människorättskriterier för alla partner, med en obligatorisk klausul i alla nya avtal från 1995 som kräver respekt för internationell rätt, däribland Internationella brottmålsdomstolen, FN:s konventioner om politiska rättigheter och tillämpningen av sociala rättigheter och miljörättigheter. Det gäller alla tillväxtekonomier, också Indien.

  Margot Wallström, kommissionens vice ordförande. − (EN) Herr talman, ärade ledamöter! Låt mig helt kort besvara några av era detaljerade frågor och lägga till ytterligare några punkter.

Jag börjar med en upplysning som jag tror är viktig för alla er som är engagerade i frågan om samarbete mellan Indien och EU och som rör översvämningen i delstaten Bihar nyligen, där Europeiska kommissionen ger stöd till katastrofens offer. Kommissionen har avsatt 2 miljoner euro för nödhjälp för att täcka de mest trängande behoven i fråga om livsmedel, logi, vatten, sanitär utrustning och medicinskt stöd. Detta stöd har gått till både fördrivna personer och dem som lever kvar i de drabbade byarna. Det tycker jag är viktigt för er att veta.

En fråga rörde civil luftfart. Undertecknandet av det övergripande avtalet vid toppmötet kommer i princip att åtföljas av undertecknandet av finansieringsavtalet om ett nytt samarbetsprogram för civil luftfart som omfattar 12,5 miljoner euro. Det är det största finansieringsbelopp för luftfart som Europeiska gemenskapen avsatt till något tredjeland.

Jag vill bara säga ett par ord om klimatförändringarna, eftersom det naturligtvis ligger i vårt intresse att göra Indien delaktigt inför avtalet om klimatförändringar efter Kyoto. Som ni vet anser vi, till skillnad från Indien, att klimatförändringsrelaterade åtgärder inte är oförenliga med ekonomisk utveckling. Sådana åtgärder kan tvärtom vara till hjälp, och vi uppmanar Indien att också agera proaktivt vid den kommande konferensen i Poznań för att förbereda avtalet om klimatförändringar efter Kyoto och vid förhandlingarna om ett avtal i Köpenhamn. Vi har goda skäl att förvänta oss att ett arbetsprogram om energi och klimatförändringar kommer att antas vid toppmötet, och detta är ett grundläggande inslag i vårt samarbete med Indien.

Vi följer naturligtvis mycket noga våldet mot folkgrupper i staten Orissa, som vi beklagar. Vi tog upp frågan om Orissa vid den senaste människorättsdialogen i februari och bad myndigheterna att förhindra detta våld. Vi tog också upp frågan med Indiens nationella människorättskommission och med den nationella minoritetskommissionen. Vi kommer också att ta upp frågan vid toppmötet på grundval av en rapport som har beställts av delegationscheferna i Delhi.

Angående vår dialog om Indien vill jag slutligen säga till Neena Gill att kommissionen är beredd att informera parlamentet om prioriteringarna i den reviderade gemensamma handlingsplanen. Vår avdelning för yttre förbindelser håller regelbundna möten med alla tjänsteavdelningar som är direkt delaktiga i frågor som rör Indien, och en företrädare för parlamentets sekretariat bjuds alltid in till dessa möten, men jag tror att det är viktigt att följa upp detta mycket konkret.

Tack så mycket för denna debatt. Vi kommer naturligtvis att framföra alla era detaljerade och väl underbyggda åsikter till kommissionen.

  Talmannen. - Jag har mottagit sex resolutionsförslag(1), som ingivits i enlighet med artikel 103.2 i arbetsordningen.

Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum på onsdag.

Skriftliga förklaringar (artikel 142)

  Sylwester Chruszcz (NI), skriftlig. – (PL) Så här inför toppmötet mellan EU och Indien den 29 september vill jag uppmärksamma vissa dramatiska händelser. Jag tänker på den våldsvåg som drabbat kristna och på seriemorden på kristna i Indien i augusti, framför allt i Orissa. Europaparlamentet bör kraftfullt fördöma dessa attentat. Frågan om polisens agerande vid massakern på företrädare för religiösa minoriteter är också oroande. Jag vill framföra min djupa sorg och oro över attackerna på kristna i Orissa, och i synnerhet i Kandhamaldistriktet. Jag vill också betona behovet av att ge offren omedelbart bistånd och stöd.

  Filip Kaczmarek (PPE-DE) , skriftlig. – (PL) Indien är en viktig partner för Europeiska unionen. Indiens landvinningar är imponerande såväl politiskt som ekonomiskt. Det finns utrymme för kontinuerlig förbättring av förbindelserna mellan Indien och EU. Dessa förbindelser kan vara ömsesidigt gynnsamma. Det tycks dock finnas ett allvarligt hinder för Indiens utveckling och för utvecklingen av våra ömsesidiga förbindelser, ett hinder som avsevärt minskar Indiens potential. Detta hinder består enligt min åsikt i det kastsystem som för närvarande tillämpas i Indien. De indiska myndigheterna måste göra allt i sin makt för att befria det indiska samhället från de negativa och ibland verkligt tragiska konsekvenserna av detta system. I dessa fall är det inte tillräckligt med endast lagstiftningsåtgärder och politiska uttalanden. Det viktiga är att faktiskt förändra de sociala relationerna och de omänskliga traditionerna. Det är ingen enkel uppgift och man kan inte förvänta sig omedelbara resultat. Vi bör inte avskräckas av att det troligen blir en långsiktig process. Vi bör tvärtom stödja Indien i dess ansträngningar med denna viktiga uppgift. Jag utgår från att det kommande toppmötet mellan EU och Indien kommer att bidra till att försvaga kastsystemet i Indien och leda till skärpta normer för mänskliga rättigheter och medborgerliga rättigheter i världens största demokrati.

ORDFÖRANDESKAP: COCILOVO
Vice talman