Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2007/2285(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :

Ingivna texter :

A6-0256/2008

Debatter :

PV 24/09/2008 - 17
CRE 24/09/2008 - 17

Omröstningar :

PV 25/09/2008 - 7.6
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P6_TA(2008)0461

Fullständigt förhandlingsreferat
Torsdagen den 25 september 2008 - Bryssel EUT-utgåva

8. Röstförklaringar
Anföranden på video
PV
MPphoto
 

  Zuzana Roithová (PPE-DE).(CS) Herr talman! Jag vill bara att det förs till protokollet att jag röstade för Alessandro Fogliettas betänkande, men min voteringsutrustning fungerade inte.

 
  
  

Muntliga röstförklaringar

 
  
  

– Förslag till resolution: Årlig debatt om framsteg som har gjorts under 2007 på området för frihet, säkerhet och rättvisa (artiklarna 2 och 39 i EU-fördraget) (B6-0425/2008)

 
  
MPphoto
 

  Simon Busuttil (PPE-DE).(MT) Det är naturligtvis svårt att bli förstådd i denna kaotiska situation. Jag ville försöka förklara min röst för den resolution som vi just har antagit, som vi just har samtyckt till, om den årliga debatten om framsteg som gjorts på området för frihet, säkerhet och rättvisa. I dag sammanträder rådet (rättsliga och inrikes frågor) för att diskutera och godkänna den europeiska pakten för invandring och asyl. Detta är ett mycket viktigt ämne och det är ett mycket viktigt förslag som diskuteras i rådet och jag hoppas att man i den diskussion, som hålls i rådet i dag, infogar en deklaration i pakten om behovet av att mer rättvist och jämlikt fördela invandringsbördan. Jag hoppas att ministrarna godkänner pakten i dag och att den innehåller en hänvisning till detta gemensamma ansvar.

 
  
  

ORDFÖRANDESKAP: DOS SANTOS
Vice talman

 
  
  

− Förslag till resolution: Årlig debatt om framsteg som gjorts på området för frihet, säkerhet och rättvisa (artiklarna 2 och 39 i EU-fördraget) (B6-0425/2008)

 
  
MPphoto
 
 

  Frank Vanhecke (NI). - (NL) Herr talman! Av många skäl var den resolution vi just har röstat om oacceptabel för mig och säkert för min grupp också. Huvudskälet är naturligtvis att jag anser att Europa absolut inte behöver en ny ”olaglig” invandringsvåg. Absolut inte.

Det är alldeles för lätt för arbetsgivare i den privata sektorn och regeringar att fortsätta importera fler och fler utländska medborgare från länder utanför EU. Det orsakar en kompetensflykt från utvecklingsländerna till Europa, och i sista hand gagnar det varken utvecklingsländerna eller Europa, tvärtom. Vi borde äntligen – och här vänder jag mig i första hand till regeringar och näringslivet – se till att det mycket stora, verkligen mycket stora, antalet utländska medborgare, som redan är här och som inte är och aldrig har varit riktigt införlivade i vårt samhälle, assimileras, omskolas och integreras på den ordinarie arbetsmarknaden.

 
  
  

− Betänkande: Marianne Mikko (A6-0303/2008)

 
  
MPphoto
 

  Neena Gill (PSE). - (EN) Herr talman! Jag röstade för Mikko-betänkandet eftersom jag anser att medierna har en viktig roll att spela i att trygga demokratin. Med EU:s utvidgning är det vår roll att garantera att normer samordnas till skydd för grundläggande friheter och demokrati. Jag var delaktig i det yttrande om Marianne Mikkos betänkande som lades fram av utskottet för industrifrågor, forskning och energi och jag skulle vilja gratulera henne eftersom jag anser att den nya tekniken har lett till uppkomsten av nya mediekanaler med nya sorters innehåll, och medierna förblir ett viktigt politiskt verktyg. I detta sammanhang är medial mångfald ett oeftergivligt krav för den demokratiska samhällsmodellen.

När äganderätten till medierna koncentreras till bara ett fåtal händer gynnar detta monopoliseringen av reklammarknaden och utgör ett hinder för nya aktörer. Konkurrenslagen har bidragit till att hålla tillbaka mediekoncentrationen, men dessa problem finns fortfarande kvar i flera medlemsstater där marknaden domineras av några få stora aktörer.

Därför bör man rekommendera betänkandets förslag att koppla samman medielagstiftningen och konkurrenslagstiftningen.

 
  
MPphoto
 

  Zdzisław Zbigniew Podkański (UEN). - (PL) Herr talman! Medial mångfald innebär mångfald i spridningen av information och i programföretagens karakteristiska egenskaper. Båda dessa områden hotas för närvarande i mediesektorn. En ständigt ökande ägarkoncentration bland medieföretag som konkurrerar inom denna sektor har lett till en situation där information som är värdefull ur social och kulturell synpunkt är svår att finna i labyrinten av lättillgängliga och standardiserade nyheter för alla. Det är svårt att förutsäga vad försämringen av situationen inom denna sektor kommer att leda till, inte bara för enskilda konsumenter utan för samhället som helhet.

Föredraganden gjorde rätt i att betona den roll som programföretagen inom public service-sektorn har som väktare av mångfalden med uppgift att sända information av hög kvalitet. Det är också rätt att föreslå en modell där det finns starka public service-medier utanför den konkurrensutsatta mediemarknaden, som existerar sida vid sida med privata medieföretag som drivs av vinstintresse. Det kan inte råda någon tvekan om hur viktig balansen är mellan dessa två pelare. Texten i betänkandet samt föredragandens avsikter verkar klara och tydliga. Den kompromiss som nåddes under kulturutskottets diskussioner är bra. Dessutom bör den rättsliga statusen hos de nya metoderna att sprida information, som Internetbloggar och andra användargenererade webbplatser, klart definieras så att folk som skapar dessa former blir medvetna om sina rättigheter och skyldigheter och alla eventuella sanktioner.

(Talmannen avbröt talaren.)

 
  
MPphoto
 

  Frank Vanhecke (NI). - (NL) Herr talman! Jag gläds åt att höra parlamentet säga att alla medlemsstater måste garantera medial mångfald och att programföretag i public service-sektorn verkligen har en viktig roll där. Det är helt rätt och riktigt. I ett normalt samhälle betyder det demokrati och informationsfrihet och framför allt informationsfrihet för oppositionsgrupper.

Mätt med dessa kriterier är inte Belgien och inte heller Flandern några demokratier. Mitt politiska parti till exempel, ett stort politiskt parti i det landet, diskrimineras rutinmässigt och öppet och bojkottas av det flamländska public service-bolaget och till på köpet på grundval av officiella direktiv. Varför? Därför att våra idéer och våra åsikter inte är ”politiskt korrekta” eller avviker från huvudfåran. För inte alls så länge sedan medgav den f.d. chefen för public service-bolaget öppet att belgiernas kung hade gjort honom till friherre för att tacka honom för hans diskriminerande insatser mot oppositionspartiet.

Detta betänkande, som för övrigt inte alls är så dåligt, kunde med fördel ha inbegripit en punkt om behandlingen av oppositionspartier som inte rättar in sig i ledet.

 
  
MPphoto
 

  Koenraad Dillen (NI). - (NL) Herr talman! Jag avstod från att rösta om detta betänkande. Det framhäver med rätta olika svårigheter med medial mångfald och ägarkoncentrationen i flera medlemsstater.

Som flamländare har jag ett och annat att säga i ämnet. För det finns ingen stat i EU som har större behov av till exempel en neutral medieombudsman för att garantera yttrandefrihet och mångfald än Belgien. Här i Bryssel, landets institutionella centrum, bojkottar, som min ledamotskollega just sagt, inte bara de privata medierna utan också regeringsorganen skamlöst det största oppositionspartiet och vägrar folk rätten till fri och balanserad information.

Kanske kan stadgan om mediefrihet som föredraganden förespråkar omöjliggöra detta slags övergrepp. Annars lär hela saken bara vara ett spel för gallerierna.

Jag undrar också varför föredraganden är så pigg på strängare kontroll för det allra friaste mediet – Internet, och bloggare i synnerhet – för att inte nämna ett stort intresse för författarrättigheterna. För det är precis de stater som inte har någon verklig medial mångfald som mest vill ha strängare kontroll av Internet. Detta betänkande förser dem med ytterligare skäl och det är beklagligt.

 
  
MPphoto
 
 

  Pál Schmitt, för PPE-DE-gruppen. (HU) Tack herr talman! Jag kommer att tala ungerska. Mångfald i medierna är ett särskilt viktigt område för Europeiska folkpartiet så vi har beslutat att vår grupp, i stället för att förkasta betänkandet, ska lägga fram ett alternativt förslag till beslut. Samtidigt som vi bevarar fördelarna i det ursprungliga betänkandet har de delar som vi inte kan acceptera tagits bort från texten, och de rekommendationer som vi tyckte var viktiga att betona har lagts till.

Vad gruppen bland annat hade invändningar mot var att betänkandet särskilt nämnde enskilda medlemsstater, medan vi är övertygade om att ett betänkande om medial mångfald måste vara neutralt och ha allmän giltighet. Syftet är inte att skämma ut vissa länder som dåliga exempel. Likaså har vi inte kunnat acceptera att betänkandet fastställer att vissa medieimperier i första hand drivs av vinstintressen och materialistiska intressen. Det är en överdriven generalisering som vi inte kan acceptera.

Betänkandet, som har utlöst en våldsam politisk debatt, måste i alla händelser fästa kommissionens uppmärksamhet på att den borde behandla denna fråga på ett sätt som är lämpligt med tanke på ämnets allvar och undersöka vilka åtgärder på gemenskapsnivå eller nationell nivå som behöver vidtas för att genomföra mångfald. Tack.

 
  
  

− Gemensamt förslag till resolution – Kontroll över energipriserna (RC-B6-0428/2008)

 
  
MPphoto
 

  Peter Baco (NI).(SK) Jag stöder en effektiv kontroll av energipriserna. Prisvolatiliteten under de senaste månaderna gynnar helt klart inte EU:s medborgare, medan spekulanter och mellanhänder gör vinster. Dessutom har vi en absolut oacceptabel situation där energipriserna bestämmer livsmedelspriserna. Vi kan inte stillatigande acceptera det cyniska argumentet att det finns tillräckligt med mat globalt men att inte alla har råd att köpa dyr mat.

Enligt Världsbankens experter är energi från biomassa ansvarig för upp till 80 procent av den snabba ökningen av livsmedelspriserna. I det sammanhanget har jag vid flera tillfällen betonat att vi behöver öka livsmedelsreserverna och reglera användningen av livsmedelskällor för energisyften. Detta är huvudproblemet vid kontroll av livsmedelspriserna och måste därför ägnas mycket mer speciell uppmärksamhet.

 
  
MPphoto
 
 

  Czesław Adam Siekierski (PPE-DE). - (PL) Herr talman! Vi står för närvarande inför snabba ökningar av energipriserna. Detta påverkar direkt livskvaliteten för EU:s invånare och ökar inflationen. Det innebär att vi bör skapa instrument för att skydda Europas invånare från följderna av dessa prisökningar. Även om vi på senare tid fått se oljepriserna sjunka, anser jag att vi bör ägna större uppmärksamhet åt mekanismer som syftar till att garantera prisstabilitet. Det finns också en föreställning om att energimarknaderna bör bli öppnare för insyn så att de i framtiden skulle bli mindre mottagliga för spekulation på världsmarknaden. Medan vi diskuterar energifrågan är det nödvändigt att betona att vi i första hand måste intensifiera insatserna för att öka andelen energi som från förnybara källor, inklusive kärnkraft, i andra hand införa ny kolteknik och i tredje hand starta ett vittomfattande program för att förbättra energieffektiviteten.

 
  
  

− Betänkande: Alessandro Foglietta (A6-0256/2008)

 
  
MPphoto
 

  Renate Sommer (PPE-DE). - (DE) Herr talman! Jag röstade mot Foglietta-betänkandet och jag skulle vilja tacka alla ledamotskolleger som stödde mig i att förkasta det.

Även om fetma är ett ökande problem, för denna vitbok oss inte närmare någon lösning. Tvärtom presenterar den ett slumpmässigt hopplock av diverse rekommendationer och krav på lagstiftning. Detta får oss att verka löjliga. Jag är tacksam att åtminstone förslaget om de röda, gula och gröna färgkoderna på livsmedelsetiketterna förkastades, men andra förslag har överlevt, inbegripet några som föregrep beslut som nu håller på att fattas på området för livsmedelsmärkning, för vilket jag är föredragande inför parlamentet.

Vi beslöt att vi ska kräva censur för reklam, att vi vill förbjuda syntetiska transfettsyror, men ämnar samtidigt ange transfettsyreinnehållet på livsmedelsetiketterna, att vårt midjemått ska mätas officiellt i framtiden och att saltinnehållet ska övervakas vilket är liktydigt med att kräva ett ingripande i matrecept. En ny definition av begreppet hälsosam kosthållning har införts, där en av föreskrifterna är att hälsosam kosthållning endast är möjlig med ekologiska produkter. Detta innebär diskriminering mot dem som bedriver ett konventionellt jordbruk.

Det ska inte finnas någon dålig mat, som vårt rättssystem skulle bannlysa från marknaden. Alla konsumenter har rätt att få information, men de har också rätt till respekt, vilket innebär att de måste få fatta egna beslut.

 
  
  

Skriftliga förklaringar

 
  
  

− Betänkande: Karin Resetarits (A6-0263/2008)

 
  
MPphoto
 
 

  Hélène Goudin och Nils Lundgren (IND/DEM), skriftlig. Detta betänkande om ideellt drivna, icke-kommersiella, lokalsamfundsmedier i Europa tar upp ett område som anses böra få ett ökat ekonomiskt bidrag från EU-stödprogrammen. Detta är ännu ett exempel på hur olika särintressen i detta parlament försöker öka antalet EU-stödprogram och dessutom öka de ekonomiska resurserna till dem för att kunna dela ut anslag till höger och vänster.

Det ter sig ofattbart att stöd till ideellt drivna icke-kommersiella lokalsamfundsmedier skulle kunna ses som en uppgift att hantera på EU-nivå. Subsidiaritetsprincipen leder självklart till slutsatsen att detta är en uppgift för medlemsländerna eller regionala politiska enheter. Där finns kunskapen om dessa medier och där finns möjligheten att väga sådana utgifter mot resursbehovet för exempelvis vård, skola, omsorg osv.

I subsidiaritetens namn har vi röstat nej till detta betänkande i dess helhet.

 
  
MPphoto
 
 

  Gyula Hegyi (PSE), skriftlig. (EN) ”Lokalsamfundsmedier” spelar ofta en viktig roll i lokala samhällen. De är en inflytelserik källa till information bland de lokala medierna; ibland t.o.m. de lokala samhällenas enda röst. Därför borde EU fokusera mer på dessa medier, särskilt efter förkastandet av Lissabonfördraget, eftersom de kan tjäna som ett effektivt medel att ge medborgarna EU-relaterad information.

Som föredragande för betänkandet om aktiv dialog med medborgarna om Europa stöder jag helt och fullt alla slags kommunikationsmedel som kan bidra till att föra EU närmare medborgarna. Icke desto mindre är jag övertygad om att en viktig förutsättning för såväl lokalsamfundsmedier som andra lokala medier, som finansieras, även delvis, med offentliga medel, är att vara oberoende inte bara av den nationella makten utan också av den lokala.

Jag vet att lokalsamfundsmedier, särskilt finansieringen av dem, borde vara en viktig angelägenhet för medlemsstaterna på grund av deras olika former och lokala inriktningar. Vad vi kanske kan hjälpa till med på EU-nivå är att göra frågan mer synlig. Detta betänkande är ett första steg i den riktningen.

 
  
MPphoto
 
 

  Ian Hudghton (Verts/ALE), skriftlig. (EN) Resetarits-betänkandet, som jag stödde, hänvisar till hur viktigt det är att medierna förstärker den kulturella och språkliga mångfalden. Denna vecka startade den första tv-kanalen någonsin på gaeliska – en välkommen utveckling när det gäller att främja språklig mångfald i både Skottland och Europa.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (PSE), skriftlig. (EN) Lokalsamfundsmedier har alltid haft en viktig roll att spela i vårt samhälle. Sådana medier kan gynna den interkulturella dialogen genom att bekämpa negativa stereotyper. EU måste inse detta till fullo genom att förbättra det juridiska erkännandet av lokalsamfundsmedierna och deras tillgång till radiofrekvenser för sändningar. Jag röstade för betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Daniel Strož (GUE/NGL), skriftlig. (CS) Med hänsyn till lokalsamfundsmedier och alternativa medier anser jag att det står utom allt tvivel att dessa kan bidra till mer mångfald i medierna och en ökad medborgarmedvetenhet. Enligt min åsikt visar erfarenheten i EU:s flesta medlemsstater tydligt att yttrandefriheten nästan har blivit en myt och att karaktären på de så kallade kommersiella medierna skapas av deras ägare. Nivån på objektiviteten i den information som ges av lagstadgade medier avgörs ofta påtagligt av intressena hos dem som innehar den politiska makten, oavsett vilka stadgar och rättsliga ramar som fastställts för sådana medier. Detta gör det ännu viktigare att förhindra missbruk av lokalsamfundsmedier och alternativa medier, och att inte hindra dem från att få verka utanför gränserna för det uppdrag som sådana medier anses ha. Jag håller med om att dessa medier förtjänar att få allmänt juridiskt erkännande i de länder som tillhör EU. Men de föreskrifter som måste reglera deras verksamhet behöver redan från början utformas så att de förhindrar att lokalsamfundsmedier och alternativa medier sviker sin uppgift, sin sociala roll.

 
  
  

− Betänkande: Joseph Muscat (A6-0344/2008)

 
  
MPphoto
 
 

  Marian Harkin (ALDE), skriftlig. − (EN) Jag kan inte stödja detta betänkande. Även om jag håller med om och välkomnar många av dess förslag är jag oroad över att tillämpningsområdet för momsbefrielse när det gäller investeringsfonder minskar. Jag anser att det är bättre att behålla status quo.

 
  
MPphoto
 
 

  Peter Skinner (PSE), skriftlig. (EN) EPLP anser att en uppgradering av momskraven för finansiella tjänster länge har behövts. Föredraganden har ägnat sig åt sin uppgift med stor omsorg. Vi anser att han visat en mycket positiv inställning till att låta kunderna stå för kostnaderna och att han förstår de problem som kan uppstå. Vi är osäkra på hur några punkter kan lösas rent praktiskt – särskilt att företagen själva får avgöra om man ska tillämpa moms. Därför har vi vissa reservationer som inte kan uttryckas i de särskilda ändringsförslagen eftersom det var en blockomröstning för förslagen 1-28. EPLP stöder föredraganden men skulle ha röstat mot ändringsförslag 6 och 21.

Jag skulle personligen vilja tacka Joseph Muscat för hans arbete med detta och andra betänkanden och för hans kollegiala inställning i parlamentet. Jag hoppas att hans karriär går stadigt framåt och att vi inom kort kan välkomna honom tillbaka som Maltas blivande premiärminister.

 
  
  

− Förslag till resolution: Årlig debatt om framsteg som gjorts på området för frihet, säkerhet och rättvisa (artiklarna 2 och 39 i EU-fördraget) (B6-0425/2008)

 
  
MPphoto
 
 

  Philip Bradbourn (PPE-DE), skriftlig. (EN) Även om vi är för ett samarbete mellan medlemsstaterna på området för frihet, säkerhet och rättvisa röstar de brittiska konservativa mot detta betänkande eftersom vi framhärdar i vårt motstånd mot alla krav på ytterligare harmonisering på området. Särskilt är vi emot kraven i betänkandet på att anta de bestämmelser i Lissabonfördraget som kan antas under nuvarande arrangemang.

 
  
MPphoto
 
 

  Patrick Gaubert (PPE-DE), skriftlig. – (FR) Jag är glad att en mycket stor majoritet har antagit resolutionen om den årliga debatten om framsteg som gjorts under 2007 på området för frihet, säkerhet och rättvisa.

Det är en text av hög kvalitet som kraftfullt påminner oss om hur viktigt det är med ett snabbt antagande av Lissabonfördraget, som kommer att stärka området för frihet, säkerhet och rättvisa genom att svara för grundläggande förbättringar i fråga om legitimitet och effektivitet i EU:s verksamhet.

Den uppmanar också kommissionen och rådet att ange vilka nya mål som ska prioriteras i nästa fleråriga program för området frihet, säkerhet och rättvisa för perioden 2010–2014.

Till sist föreslår den flera viktiga åtgärder som ska vidtas på området för grundläggande rättigheter och medborgarskap, vad beträffar gränsskydd, invandring och asyl. Det är samma åtgärder som vår politiska grupp prioriterar och de flesta av dem återfinns också i den europeiska pakten för invandring och asyl som måste omsättas i konkret handling.

 
  
MPphoto
 
 

  Pedro Guerreiro (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Även om vi håller med om flera punkter i denna resolution om det så kallade området för frihet, säkerhet och rättvisa – en eufemism för den verkliga processen med att införa rättsliga och inrikes frågor, där medlemsstaterna har exklusiv behörighet, i gemenskapssystemet – inbegriper den en rad mål, prioriteringar och förslag som vi kraftigt förkastar.

Skälet är framför allt att man i resolutionen inte vill lyssna på förkastandet av det så kallade Lissabonfördraget – och insisterar på att det ska införas senast i slutet av 2009 och kräver att processen med att införa rättsliga och inrikes frågor i gemenskapssystemet ska skyndas på – vilket vittnar om den brist på respekt som majoriteten i parlamentet visar mot det irländska folkets suveräna och demokratiska beslut.

Ett annat skäl är också att den har som mål att Schengens informationssystem (inbegripet beslut som rör Prümfördraget), Frontex och EU:s invandringspolitik (som är selektiv, har skyddskaraktär och kriminaliserar invandring) ska utvecklas.

Och trots att resolutionsförslaget kritiserar att ”EU de facto håller på att skapa polisiärt och rättsligt samarbete med tredjeländer, främst Förenta staterna, genom bilaterala avtal på ett antal områden, och därigenom kringgår formella förfaranden för beslutsfattande och parlamentarisk kontroll” ifrågasätter parlamentet inte resolutionen.

 
  
MPphoto
 
 

  Tobias Pflüger (GUE/NGL), skriftlig. (DE) 1. Förslaget beskriver Lissabonfördraget som ”en viktig och brådskande förutsättning för att EU ska kunna bli ett område med frihet, säkerhet och rättvisa”. Lissabonfördraget har förkastats till följd av den irländska folkomröstningen. Det är hög tid att det accepteras.

2. Förslaget kräver att andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) kommer till fullständig användning och att Frontex förstärks. Gränsskyddsbyrån Frontex är ansvarig för det operativa genomförandet av den omänskliga politiken med att stänga EU för människor i nöd. Denna politik är en förolämpning mot mänskligheten och måste därför förkastas utan vidare.

 
  
MPphoto
 
 

  Søren Bo Søndergaard och Eva-Britt Svensson (GUE/NGL), skriftlig. (EN) I stort sett stöder vi tanken på att ge varaktigt bosatta rätt att rösta i EU-val och lokala val. Men vi anser att det är medlemsstaternas sak att bestämma om rätten att rösta i lokala val i enlighet med gällande internationella konventioner.

 
  
  

− Betänkande: Marianne Mikko (A6-0303/2008)

 
  
MPphoto
 
 

  Alessandro Battilocchio (PSE), skriftlig. (IT) Jag skulle vilja betona hur viktigt det är att skydda mångfalden i medierna (redan omnämnd i artikel 11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna) för att stödja en demokratisk process som kan ge de olika medborgarna i Europa information på ett öppet sätt. Vi vet att politiska påverkningar alltför ofta styr medierna, särskilt dem inom public service, som behöver en ansenlig och stabil marknadsandel så att de kan frigöra sig från olämplig finansiering och politisk lobbying.

Jag kommer därför att rösta för det här resolutionsförslaget som innebär att tre europeiska universitet ska få i uppgift att övervaka pluralismen genom användning av indikatorer för tillförlitlighet och opartiskhet. Jag instämmer också i att det behövs ett övervakningssystem för att garantera redaktionellt och journalistiskt oberoende i alla medlemsstater.

Tiden är mogen – med tanke på den kommande valkampanjen för 2009 års Europaparlamentsval – att vi tillsammans utarbetar en stadga om mediefrihet för att ta itu med den utsatta situation som många förläggare och journalister befinner sig i.

Slutligen behöver verkligen de nya mediekanalerna med europeisk och global täckning finansiering, men den nya tekniken måste samtidigt användas på ett ansvarsfullt sätt (bloggförfattarnas och bloggutgivarnas ställning måste till exempel klargöras) och större mediekompetens bör främjas i hela EU.

 
  
MPphoto
 
 

  Jean-Marie Cavada (ALDE), skriftlig. – (FR) Jag bekräftar på nytt att jag anser att yttrandefrihet och medial mångfald är mycket viktigt. Bloggar är verktyg som kan hota folks privatliv och kan ställas i samma kategori som ”brott mot presslagarna”, om de är osanna och uppsåtliga.

 
  
MPphoto
 
 

  Jorgo Chatzimarkakis (ALDE), skriftlig. (DE) Ett system med medial mångfald är en grundläggande förutsättning för att den europeiska modellen för ett demokratiskt samhälle ska överleva. Men ägarkoncentrationen av medierna skapar en omgivning som bidrar till uppkomsten av monopol, reser hinder för marknadsinträde och leder till ett likformigt medieinnehåll.

Utvecklingen av mediesystemet drivs mer och mer av vinstmotiv. Om intressekonflikter mellan ägarkoncentrationen av medierna och den politiska myndigheten ska undvikas, måste konkurrenslagstiftningen och medielagstiftningen anpassas till varandra. Faktum är att sådana intressekonflikter skadar fri konkurrens och mångfald. För att stärka mångfalden finns det också ett behov av att trygga en balans mellan public service-program och privata program.

Dessutom kräver jag åtgärder för att förbättra mediegruppernas konkurrenskraft för att skapa ekonomisk tillväxt. Europeiska och nationella konkurrensregler måste tillämpas konsekvent så att hård konkurrens och en öppen marknad kan garanteras. Särskilt nationell mediereglering måste vara öppen och effektiv.

Av detta skäl välkomnar jag kommissionens avsikt att utveckla indikatorer för att mäta mediernas mångfald. Jag kräver också att ytterligare indikatorer införs för att mäta sådana faktorer som demokrati och uppförandekoder för journalister. Dessutom anser jag att föreskrifterna för mediekoncentration också bör reglera möjligheten till tillträde till Internets innehåll och dess spridning.

 
  
MPphoto
 
 

  Lena Ek (ALDE), skriftlig. Marianne Mikkos betänkande utgör ett lysande exempel på när goda intentioner går för långt och hamnar i konflikt med mediernas oberoende och yttrandefrihetens grundvärden. Mikkos ursprungliga förslag – som bland annat innehöll möjlighet att registrera, kräva replikrätt och göra det lättare att åtala upphovsmannen för bloggar – står långt från den uppfattning jag har om yttrandefrihet och fri opinionsbildning. Lyckligtvis omarbetades betänkandet på dessa områden innan förslaget gick till plenum. Denna omarbetning var emellertid inte tillräcklig för att jag skulle kunna stödja betänkandet; förslaget står nämligen fortfarande på många punkter i konflikt med mediernas oberoende, fri opinionsbildning och yttrandefrihet.

Ändringsförslag 5 – som slutligen bifölls av parlamentet – är ett bättre alternativ till betänkandet. Ett bättre, men inte ett bra alternativ. Frågan om mediernas koncentration och mångfald är viktig och bör diskuteras. Men denna resolution är inte rätt väg att gå. Frågor som rör media måste alltid handskas på ett ansvarsfullt och genomtänkt sätt. När det kommer till mediernas oberoende, fri opinionsbildning och yttrandefrihet kan jag inte kompromissa; dessa värdegrunder är alldeles för fundamentala för att rucka på. Jag lade därför ner min röst i dagens omröstning. Med detta agerande vill jag visa mitt stöd för debatten, men också framhålla min oro över de återkommande ansatserna att reglera frågor som rör media och yttrandefrihet.

 
  
MPphoto
 
 

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Med de förändringar som införts i EU:s arbetsordning, som under dessa omständigheter inte accepterar särskilda ändringsförslag, är det inte Marianne Mikkos betänkande som vi just har röstat om utan snarare ett vittomfattande förslag till en alternativ resolution.

Den slutliga resolution som antagits är klart bättre än betänkandet och vi röstade för den enbart av det skälet, men den har kvar några synpunkter som vi inte håller med om.

Det huvudsakliga skälet till vår meningsskiljaktighet rör det sätt på vilket den försöker åstadkomma en pseudobalans genom att länka samman den så kallade konkurrenslagstiftningen med medielagstiftningen. Erfarenheten har visat att kapitalets intressen väger mer än alla rättigheter och friheter, inberäknat yttrandefrihet i media, och mycket ofta ifrågasätter mångfalden.

Fastän den på annat ställe fastställer att ”huvudmålet för offentliga myndigheter bör vara att skapa förutsättningar som åstadkommer en hög mediekvalitet (inberäknat i offentliga medier), säkerställer mediemångfald och garanterar journalisternas fulla oberoende”, vet vi att detta är svårt att nå när den demokratiska statens roll är svag. Sanningen är att när de viktigaste mediekanalerna ägs av ekonomiska och finansiella grupper garanteras inte yttrandefrihet och journalistiskt oberoende.

 
  
MPphoto
 
 

  Glyn Ford (PSE), skriftlig. (EN) Jag gratulerar min kollega Marianne Mikko till hennes betänkande. Jag kommer att rösta för det gemensamma alternativa förslaget till resolution som min grupp lagt fram tillsammans med liberalerna och de gröna, som står närmast mig. Jag ser inget skäl till att något som är olagligt i skriftlig eller muntlig form skulle vara lagligt på Internet. Naturligtvis kan genomförandet bli svårt, men det är inget skäl för overksamhet. När allt kommer omkring har vi ju fartbegränsning på avlägsna landsvägar, trots att det är mycket svårt att övervaka dem. Ändå används inte detta som argument för ett fritt fram.

 
  
MPphoto
 
 

  Hélène Goudin och Nils Lundgren (IND/DEM), skriftlig. Detta betänkande och de alternativa resolutionsförslagen till det ligger utanför den lagstiftande proceduren och är inget annat än ett tyckande från EU-parlamentets federalistiska majoritets sida om att EU ska lägga sig i än mer på kultur- och medieområdet. Under beredningen av detta betänkande gick föredraganden alldeles för långt i sin ambition att finna sätt att kontrollera och övervaka bloggvärlden. Som tur var backade utskottet något i sitt förslag till sessionen och en del partigruppers resolutionsförslag är bättre än förslaget till betänkande. Men fortfarande kvarstår grundfrågan – varför behöver detta betänkande över huvudtaget behandlas i EU-parlamentet?

Frågan om mediekoncentrationen är viktig - så viktig att den fortsatt ska skötas i medlemsstaterna. Vi har därför röstat nej till detta betänkande i dess helhet.

 
  
MPphoto
 
 

  Jörg Leichtfried (PSE), skriftlig. (DE) Jag röstar för Marianne Mikkos betänkande om mediernas koncentration och mångfald i Europeiska unionen.

Tillgång till fria och skiftande medier i alla medlemsstater är oerhört viktigt nu för tiden. Systemet med två pelare för privata och offentliga tv- och audiovisuella medietjänster har utvecklats mycket bra. För att denna utvecklingsprocess ska kunna fortsätta så fördelaktigt som möjligt måste stabil finansiering ordnas för offentliga radio och tv-bolag som gör det möjligt för dem att främja allmänna och samhälleliga intressen, bevara mångfalden i medierna och ge folk tillgång till innehåll av hög kvalitet.

Jag stöder också att man skapar en stadga för mediefrihet. Denna skulle bli ett brohuvud för försöken att garantera yttrandefrihet. Journalisternas oberoende måste emellertid skyddas genom särskilda rätts- och samhällsgarantier.

Ägarkoncentrationen av medierna är också ett problem eftersom det uppmuntrar till uppkomsten av monopol. Det finns därför ett behov av slå samman konkurrens- och medielagstiftningen för att garantera tillgång, konkurrens och kvalitet. Betänkandet täcker mer eller mindre alla de viktiga punkterna och av det skälet stöder jag föredraganden.

 
  
MPphoto
 
 

  Ramona Nicole Mănescu (ALDE), skriftlig. (RO) Vi är alla överens om att mångfald bör vara en central del av massmedia. Mångfalden måste uppmuntras och ett antagande av Marianne Mikkos betänkande är ett viktigt steg i rätt riktning.

Medlemsstaterna bör uppmärksamma och stödja behovet av en balanserad massmediemarknad. De bör anstränga sig på både individuell och kollektiv nivå för att ge Europas medborgare tillgång till korrekt och varierad information.

Kulturell mångfald, det ständigt ökande behovet av att integrera immigranter och minoriteter samt angelägenheten att ge den aktiva befolkningen kvalitativ information, är de främsta skälen till att inrätta en stadga om mediefrihet. Jag ger mitt fulla stöd till Europaparlamentets förslag att offentliga medieföretag bör uppmuntras att fungera som alternativa informationsleverantörer till de företag som är grundade enbart på kommersiella kriterier.

Det viktigt att Europas medborgare aktivt utövar sina rättigheter och skyldigheter, och att de blir upplysta om den information som ges samt att de kan förstå och ha ett kritiskt förhållningssätt till den. Detta bör man ta hänsyn till i de europeiska institutionernas och medlemsstaternas framtida åtgärder.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (PSE), skriftlig. (EN) Den nya tekniken har lett till att det har skapats nya mediekanaler och att även mediernas innehåll har förändrats. Ett vittomspännande mediesystem är viktigt för demokrati och tankefrihet. Jag röstade för de flesta av Marianne Mikkos förslag.

 
  
MPphoto
 
 

  Doris Pack (PPE-DE), skriftlig. (DE) Ägarkoncentration inom media är ett utbrett problem som måste bekämpas. För det första är det ett problem i flera EU-länder och det är därför oacceptabelt att peka ut ett enskilt land. För det andra uppmuntrar man i betänkandet flera gånger kommissionen att vidta åtgärder inom ett verksamhetsområde där subsidiaritetsprincipen gäller.

Om detta hade ändrats, eller om jag hade kunnat rösta för en sådan ändring, hade jag godkänt Marianne Mikkos betänkande.

 
  
MPphoto
 
 

  Dimitrios Papadimoulis (GUE/NGL), skriftlig.(EL) Den ökade ägarkoncentrationen inom media leder till större monopol och kväver den nödvändiga åsiktsmångfalden.

I dag förefaller tillgången till information både obegränsad och otillräcklig. En stor proportion av medie- och Internettjänsterna ägs av företagsgrupper, som också är sina egna kunder och får bäst reklam. Det är viktigt att främja en kvalitativ public service-tv som är diversifierad, öppen och självständig. När det gäller yttrandefriheten på Internet bör EU prioritera ett offentligt samtal för att säkra yttrandefrihet och skydda personlig information. Debatten har bara börjat. Det går att hitta lösningar genom att samarbeta med allmänheten.

 
  
MPphoto
 
 

  Zita Pleštinská (PPE-DE), skriftlig. (SK) Ändringen av arbetsordningen som vi antog den 8 juli 2008 resulterade i nya bestämmelser för initiativbetänkanden. Under den andra sammanträdesperioden i september har vi haft möjlighet att se hur dessa bestämmelser fungerar i praktiken.

Under måndagskvällens debatt om initiativbetänkandena visade det sig dock att förändringen inte var särskilt lyckad. I diskussionerna om betänkandena var det endast föredraganden och en representant från kommissionen som hördes. Diskussionen tappade sin dynamik eftersom skuggföredragande inte heller tilläts yttra sig. Till och med bestämmelsen att ledamöter som deltagit i förberedandet av betänkandet har rätt att ge skriftliga kommentarer är problematisk. För närvarande får varje ledamot endast yttra sig skriftligen en gång per sammanträdesperiod.

Även omröstningsförfarandet för initiativbetänkanden är problematiskt. Enligt den nya bestämmelsen får inte ändringsförslag behandlas i kammaren. Endast ett alternativt resolutionsförslag får inges av en politisk grupp.

Bristerna i vårt beslut fick i praktiken konsekvenser för Marianne Mikkos betänkande om mediernas koncentration och mångfald i Europeiska unionen. Det relativt väl avvägda betänkandet innehöll några punkter som berörde vissa enskilda medlemsstater. Jag anser att innehållet i ett betänkande som handlar om ett så pass känsligt ämne bör vara neutralt. Jag hade inte för avsikt att rösta emot betänkandet, men vi hade ingen möjlighet att rösta om ett resolutionsförslag som ingetts av vår politiska grupp, PPE-DE-gruppen. Jag vill att den bestämmelsen ändras.

 
  
MPphoto
 
 

  Zdzisław Zbigniew Podkański (UEN), skriftlig. (PL) Herr talman! Pluralism i medierna innebär mångfald i informationsspridningen och i programföretagens inriktningar. Båda dessa är för närvarande hotade inom mediesektorn. Den ständigt ökande ägarkoncentrationen inom de konkurrerande medieföretagen har lett till att det nu är svårt att hitta information som är värdefull ur ett socialt och kulturellt perspektiv, i virrvarret av de lättillgängliga och likriktade nyheter som är avsedda att passa alla. Situationen inom mediesektorn blir bara värre, och det är svårt att förutspå vilka konsekvenser det kommer få för den enskilda konsumenten, men även för samhället i stort.

Föredraganden gjorde rätt i att lyfta fram hur viktiga de offentliga programföretagen, och deras uppdrag att sända information av god kvalitet, är för att värna om mångfalden. Hon gjorde även rätt i att föreslå en modell med en stark offentlig mediesektor som står utanför den konkurrensfyllda mediemarknaden, men verkar sida vid sida med de privata medieföretag som är vinststyrda. Det råder inga tvivel om hur viktig balansen mellan dessa två är. Både betänkandets text och föredragandens avsikter förefaller tydliga och transparenta. Den kompromiss som nåddes under diskussionerna i utskottet för kultur och utbildning var mycket lyckad.

Dessutom bör den rättsliga ställningen för de nya metoderna för informationsspridning, såsom bloggar och andra användargenerade webbplatser, formuleras tydligt så att de personer som skapar dem är medvetna om sina rättigheter och sitt ansvar samt eventuella påföljder. Vi kommer att se mer av den sortens innehåll. Att grunda dessa åtgärder på etiska normer är ett steg i rätt riktning.

 
  
MPphoto
 
 

  Marek Siwiec (PSE), skriftlig. − (PL) I resolutionen om mediernas koncentration och mångfald i Europeiska unionen, som har antagits, gjorde parlamentsledamöterna, inklusive jag själv, rätt i att förespråka bättre tillgång till diverse massmedia och yttrandefrihet.

Det bör dock påpekas att vad gäller bloggar skiljer sig resolutionen betydligt från den ursprungliga versionen av betänkandet av Marianne Mikkos och utskottet för kultur och utbildning. I betänkandet förmodade man att det skulle göras ett klargörande av ställningen för bloggar och användargenererade webbplatser så att de skulle omfattas av bestämmelser som liknar de som gäller för andra publikationer. I den resolution som sedan antogs efterlyses i stället ett öppet samtal om bloggens ställning. Det är därför jag har röstat för resolutionen.

Enligt min mening spelar Internet och i synnerhet bloggar en viktig roll för att främja mångfalden i medierna och yttrandefriheten, och de bör därför slippa restriktioner. Punkt 25 i den tidigare versionen av betänkandet kunde feltolkas som ett hot mot yttrandefriheten för de upphovsmän som använder detta allt populärare medium. Jag tycker absolut att parlamentet i framtiden bör förkasta liknande försök till reglering eller kontroll.

 
  
MPphoto
 
 

  Andrzej Jan Szejna (PSE), skriftlig. (PL) Under dagens omröstning gav jag mitt stöd till resolutionen om mediernas koncentration och mångfald i Europeiska unionen. Jag håller med om föredragandes grundprincip, nämligen att det måste råda viss jämlikhet när det gäller normerna för att värna om demokratin och de grundläggande friheterna.

I dagens värld har massmedia ett enormt inflytande, som bara växer. Medieformerna utvecklas och förnyas, vilket är positivt. Det gör mediesektorn mer dynamisk och varierad. Jag anser att i detta avseende finns ett behov av att inrätta ett system för övervakning och genomförande, utifrån indikatorer för medial mångfald som fastställts på ett tillförlitligt och opartiskt sätt. Vi bör värna om medial mångfald som en viktig del av demokrati och frihet, så att alla EU-invånare garanteras tillgång till kostnadsfria och varierade massmedier.

Jag inser även värdet av att inrätta en stadga om mediefrihet, vilket skulle säkra programföretagens och journalisternas sociala rättigheter, och även yttrandefriheten.

 
  
  

− Gemensamt förslag till resolution – Kontroll över energipriserna (RC-B6-0428/2008)

 
  
MPphoto
 
 

  Roberta Alma Anastase (PPE-DE), skriftlig. − (RO) De fortsatt stigande oljepriserna leder till allvarliga problem för tillväxten inom EU, särskilt när det gäller den negativa effekten på konsumenternas köpkraft och livskvalitet.

EU:s utrikespolitik är central i det avseendet. Då EU:s ekonomi fortfarande är starkt beroende av energiimport är det nödvändigt att inrätta en gemensam energipolitik grundad på solidaritet, säkerhet och diversifiering av källor och externa försörjningsled.

I min egenskap av föredragande för det regionala samarbetet i Svartahavsområdet har jag upprepade gånger betonat hur viktiga och brådskande dessa åtgärder är. I dag uppmanar jag dock kommissionen och rådet att prioritera konkreta åtgärder för att minska EU:s energiberoende snarast. Min vädjan gäller oljeimporten, men även gasimport och genomförandet av Nabuccoprojektet.

 
  
MPphoto
 
 

  Jan Andersson, Inger Segelström och Åsa Westlund (PSE), skriftlig. Vi har röstat emot ändringsförslag 1 om beskattning av oväntade vinster då vi anser att den föreslagna texten är otydlig och vi ifrågasätter hur detta ska genomföras och framförallt vad förslaget i slutändan syftar till. Vi har dock röstat för det ändringsförslag som förordar sänkt moms för energibesparande varor och tjänster då det kan vara ett av många sätt att stimulera övergången till mer energieffektiva alternativ. Vi vill dock påpeka att skatter är nationell kompetens och beslut om dessa kan bara fattas av medlemsstaterna.

 
  
MPphoto
 
 

  Carlos Coelho (PPE-DE), skriftlig. (PT) Jag röstade för resolutionen eftersom man lyckas lyfta fram den känsliga frågan om diskrepansen mellan råoljans värde på den internationella marknaden och slutpriset på bränsle, utan att ha den känsloladdade inställning som vissa regeringar, däribland den portugisiska, har haft.

I Portugal visade minister Manuel Pinho både en stor förvirring (och begränsad förmåga att ingripa) och en oacceptabel inblandning i tillsynsmyndigheternas oberoende. Detta är bara önsketänkande i upptakten till valet.

Jag godkänner inte någon administrativ prisreglering eller skattesamordning på Europanivå när det gäller bränsle.

Jag kan gå med på skattintervention (moms och produktionsskatt), under förutsättning att det sker tillfälligt och selektivt, till förmån för de värst drabbade hushållen och industrisektorerna.

Enligt min mening består lösningen huvudsakligen i att förstärka de gällande bestämmelserna för olja. Vi bör inte förvänta oss att konkurrensmyndigheten ska sluta upp bakom ministerns uttalande och konsumenternas klagomål. I stället bör konkurrensmyndigheten inom sin befogenhet att ta initiativ göra vad den kan för att få bukt med det klimat av misstroende som råder angående dess kapacitet att övervaka oljesektorn. Den portugisiska allmänheten förtjänar en garanti att det inte förekommer några konkurrensbegränsande metoder i prissättningen. Om det bekräftas att sådana förekommer måste konkurrensmyndigheten göra ett opartiskt ingripande och införa avskräckande påföljder.

 
  
MPphoto
 
 

  Bairbre de Brún (GUE/NGL), skriftlig. − (EN) Jag ger med glädje mitt stöd till de i huvudsak användbara idéerna i resolutionen om stigande energipriser. Nationella och regionala myndigheter måste komma med handlingsplaner för att skydda de mest utsatta medborgarna så fort som möjligt.

På medellång sikt kommer en övergång till förnybara energikällor i förening med ökad energieffektivitet att ge oss ett skydd mot de oundvikliga prissvängningar som man får räkna med när man förlitar sig på fossila bränslen, men här och nu behövs det konkreta åtgärder för att få bukt med bränslefattigdomen.

Jag håller dock inte med om att liberalisering av energimarknaden är en lösning på problemet med stigande priser.

 
  
MPphoto
 
 

  Glyn Ford (PSE), skriftlig. − (EN) Jag röstade för det gemensamma förslaget till resolution om kontroll över energipriserna. Jag röstade dock emot ändringsförslag 1 som yrkade för en särskild EU-skatt. Eftersom energipriserna varierar mycket inom EU är detta något som måste och borde göras på nationell nivå.

 
  
MPphoto
 
 

  Ian Hudghton (Verts/ALE), skriftlig. − (EN) Jag röstade emot resolutionen om energipriser. Jag håller helhjärtat med om att problemet med stigande energipriser kräver ett politiskt agerande, men jag tar helt avstånd från resolutionens ”låga koldioxidutsläpp”. Jag tror inte att en ökning av energi från kärnkraft skulle vara positivt för miljön och jag anser att den politiska uppmärksamheten bör riktas mot förnybara kärnkraftsfria energikällor.

 
  
MPphoto
 
 

  Catherine Stihler (PSE), skriftlig. − (EN) Jag välkomnar det positiva utslaget i dagens omröstning om att synliggöra energifattigdomen och sänka momsen på energisparande varor.

 
  
  

− Betänkande: Alessandro Foglietta (A6-0256/2008)

 
  
MPphoto
 
 

  Jan Andersson, Inger Segelström och Åsa Westlund (PSE), skriftlig. − Det finns mycket som EU kan göra för att minska problemet med fetma och som vi borde fokusera på i parlamentet. Därför är det bra att parlamentet idag röstade för betänkandet som rör kost, övervikt och fetman. Parlamentet beslut innebär bland annat att parlamentet kräver ett förbud mot transfetter.

Men vi anser samtidigt att betänkandet kunde ha avhållit sig ifrån att ha en mängd åsikter om vad olika skolor ska göra och servera. Det anser vi avgörs bäst på nationell eller lokal nivå.

 
  
MPphoto
 
 

  Carlos Coelho (PPE-DE), skriftlig. (PT) Kampen mot det allvarliga folkhälsoproblemet övervikts- och fetmarelaterade sjukdomar måste börja redan i barndomen.

I betänkandet uppmanas medlemsstaterna, de lokala myndigheterna och skolförvaltningarna att övervaka och höja skolmåltidernas kvalitet och näringsriktighet.

Det är viktigt att livsmedel innehåller information om näringshalten, i synnerhet skillnaden mellan de naturliga transfettsyror som finns i kött och mjölkprodukter och de som framställs industriellt (artificiella). När den skillnaden inte anges blir konsumenterna förvirrade och det skapas en negativ bild av hälsosamma mjölkprodukter, vilket ger oönskade följder för konsumtionen och skadar folkhälsan (genom till exempel minskat intag av viktiga näringsämnen som kalcium och protein).

Europeiska indikatorer såsom midjemått är användbara för att övervaka de riskfaktorer som diverse fetmarelaterade sjukdomar medför. Kunskap om spridningen av bukfetma gör det lättare att planera effektiva åtgärder för att minska dessa problem.

Jag tycker att det är en bra idé att märka livsmedel med färgkoder, eftersom Europas invånare behöver lättydda symboler för att kunna göra hälsosamma val, snarare än tydlig och lättförståelig märkning.

 
  
MPphoto
 
 

  Duarte Freitas (PPE-DE), skriftlig. (PT) Övervikt och kostrelaterade sjukdomar är allvarliga folkhälsproblem, och kampen mot fetma måste påbörjas redan i barndomen.

Alessandro Fogliettas betänkande innehåller en mycket lämplig uppmaning till medlemsstaterna, de lokala myndigheterna och skolförvaltningarna att övervaka och höja skolmåltidernas kvalitet och näringsriktighet.

Jag anser att livsmedel alltid bör innehålla information om näringsvärdet, och i synnerhet en angivelse om artificiella transfetter, eftersom de påverkar hälsan mycket negativt. Om man misslyckas med att skilja på artificiella transfetter och naturliga fetter vilseleder man konsumenterna och bidrar till en negativ bild av vissa animaliska livsmedel som innehåller naturliga transfetter, till exempel kött och mjölkprodukter.

Jag röstade också för förslaget att ta fram europeiska indikatorer såsom midjemått och övriga riskfaktorer i samband med fetma, då jag tror att de kan vara till hjälp i framtiden för att bedöma vilka risker människor står inför, och för att de genomförda åtgärderna ska lyckas.

 
  
MPphoto
 
 

  Marian Harkin (ALDE), skriftlig. − (EN) Jag kan inte ge mitt stöd till betänkandet eller ändringsförslag 6 eftersom jag känner att det är fel att ett betänkande som handlar om hälsa innehåller skatte- eller momsfrågor.

 
  
MPphoto
 
 

  Ian Hudghton (Verts/ALE), skriftlig. − (EN) Jag röstade för Alessandro Fogliettas betänkande och välkomnar betänkandet om vitboken om hälsofrågor som rör kost, övervikt och fetma. Fetma är ett stort problem i Europa och de besvär som hör samman med fetma och dålig kost ger allvarliga konsekvenser för våra samhällen. Jag kommer från Skottland, och där har regeringen gjort lyckade insatser för att förbättra kosten på offentliga institutioner, till exempel skolor och sjukhus. Sådana initiativ bör uppmuntras i EU.

 
  
MPphoto
 
 

  Eija-Riitta Korhola (PPE-DE), skriftlig. (FI) Jag röstade för Alessandro Fogliettas initiativbetänkande, som antagits av utskottet, om kost, övervikt och fetma som en del av vår folkhälsostrategi. Jag uppskattar grundidén att näringslivet bör ges en chans att minska hälsoproblem som beror på övervikt eller fetma genom självreglering, samtidigt som kommissionen skulle ha möjlighet att se till att det faktiskt görs något för att till exempel reklamen ska bli mer förnuftig och ansvarsfull (särskilt den som riktar sig till barn) och för att människor ska få i sig mindre salt, fett och socker.

Det är viktigt att ge konsumenterna detaljerad information genom märkning av livsmedelsförpackningar, så att konsumenterna får en chans att välja mellan bra, bättre och sämre mat. Enligt min mening, och i motsats till nuvarande praxis, bör artificiella transfetter definitivt anges i beskrivningen av livsmedel. I det avseendet röstade jag emot vår grupps linje.

Jag stödde dock min grupps åsikt angående användning av färgkoder när man märker livsmedel. Syftet med färgkodade etiketter är att tydligt tala om hur pass bra en produkt är för hälsan. Färgkoderna har varit mycket omdiskuterade i Europa, och är ofta missvisande, och således värdelösa. Många brittiska matvarukedjor har därför haft för avsikt att slopa en praxis som de hade antagit tidigare.

 
  
MPphoto
 
 

  Jörg Leichtfried (PSE), skriftlig. (DE) Jag kommer att rösta för Alessandro Fogliettas betänkande om vitboken om en strategi för hälsofrågor som rör kost, övervikt och fetma.

Jag håller med föredraganden om att det finns ett behov av att omstrukturera åtgärderna inom hälsa, sport och kost. Problem som övervikt och ohälsosamma matvanor är vanligast bland socialt och ekonomiskt eftersatta delar av befolkningen. En av de första åtgärderna för att lösa problemet kan genomföras i skolan. Ett första steg mot en hälsosammare livsstil skulle bestå av fler idrottslektioner och en balanserad kost för barn och ungdomar, och kostlära borde vara ett obligatoriskt ämne i alla europeiska skolor. Även märkning av livsmedel skulle vara bra, eftersom det skulle hjälpa konsumenterna att jämföra produkter och skilja på bra och dålig mat.

Betänkandet ger ingen perfekt lösning, med det innehåller förslag till några mycket bra åtgärder. Åtgärderna kan leda till att vissa saker blir bättre och därför ser jag dem som mycket positiva.

 
  
MPphoto
 
 

  Astrid Lulling (PPE-DE), skriftlig.(FR) Det är lovvärt av kommissionen att engagera sig i hälsosam mat och motion för alla medborgare för att förhindra att de blir överviktiga, feta och kroniskt sjuka. Jag stöder absolut avsikten att ringa i varningsklockan inför fetmaepidemin, som har drabbat tre miljoner barn och 20–30 procent av de vuxna, medan 14 miljoner barn och hälften av den vuxna befolkningen är överviktig.

Jag välkomnar att man erkänner och analyserar den effekt som smakförstärkare har på konsumtionsmönstren. Exempel är glutamat, guanylat och inosinat, vilka finns i stora mängder i många färdigrätter och industriellt producerade livsmedel.

Samtidigt beklagar jag att mitt ändringsförslag inte antogs. Förslaget innebar främjande av hälsosamma matvanor genom att konsultera Euro-Toques, en sammanslutning av kockar som följer en hederskodex för att bevara produkternas kvalitet och skydda den lokala produktionen. Jag tror vi gör klokt i att använda deras fackkunskaper för att främja bästa praxis, bland annat i skolmatsalar, och för att utveckla en smak hos de unga för kvalitetsmat och hälsosamma matvanor.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (PSE) , skriftlig. (EN) Jag välkomnar Alessandro Fogliettas betänkande om vitboken om hälsofrågor som rör kost, övervikt och fetma. Betänkandet innehåller flera positiva rekommendationer som t.ex. förslaget om ett förbud över hela EU mot transfettsyror, som har befunnits ha ett samband med hjärtsjukdomar och kvinnlig infertilitet. Jag instämmer dock med mina kolleger och stöder åtgärder som går ännu längre. Skolorna ska till exempel inte behöva ha marknadsföring av ohälsosamma livsmedel inne på sina områden. Min röst avspeglar mina åsikter.

 
  
MPphoto
 
 

  Dimitrios Papadimoulis (GUE/NGL) , skriftlig.(EL) Fetman har antagit epidemiska proportioner. De fetaste människorna i Europa finns i Grekland, där tre av fyra är överviktiga och där man har sett en 956-procentig ökning av snabbmaten.

För att bekämpa fetman måste kraftfulla åtgärder vidtas här och nu:

- moms på frukt och grönsaker måste sänkas,

- moms på hälsokostprodukter och skyddet för traditionella produkter måste sänkas,

- korrekt näringsintag måste tillförsäkras redan från tidig barndom,

- i skolorna måste maten i kantinerna kontrolleras, och barnen ska ha gymnastik,

- annonsering och missledande information om produkter med högt fett-, socker- eller saltinnehåll ska förbjudas,

- märkning med tydlig näringsinformation ska vara obligatorisk så att konsumenterna kan göra hälsosamma val,

- syntetiska transfetter och smakförstärkare i industriellt producerad färdigmat ska förbjudas.

I början av 2009 ska kommissionens program för gratis distribution av frukt och grönsaker i skolorna träda i kraft. EU bidrar till detta med totalt 90 miljoner euro årligen, och till detta kommer nationella bidrag. Den grekiska regeringen måste se till att medel finns för att omedelbart inleda detta program.

 
  
MPphoto
 
 

  Catherine Stihler (PSE) , skriftlig. (EN) Tydlig märkning på livsmedel kommer att underlätta kampen mot fetman. Jag blev mycket besviken när jag läste i betänkandet om avslaget för obligatorisk märkning med färgkoder på förpackningarnas framsidor. Det är en åtgärd som jag starkt stöder. Jag välkomnar uppmaningen om ett förbud över hela EU mot artificiella transfettsyror.

 
  
  

− Gemensamt förslag till resolution – Socialt paket (B6-0378, 0427, 0429, 0433 och 0434/2008)

 
  
MPphoto
 
 

  Proinsias De Rossa (PSE), skriftlig. (EN) Det finns flera grundläggande principer som måste uppfyllas för att patienter inom EU ska ha rätt att söka vård i en annan medlemsstat.

Vi kan inte tillåta att EG-domstolen fastställer en policy i frågan från fall till fall och bit för bit. De kommer att fatta beslut som enbart grundas på marknaden och inte på sjukvårdens unika karaktär som en samhällsomfattande tjänst som inte är marknadsstyrd.

Patienternas hälsa och välmående måste stå i centrum för de lagar vi stiftar inom området.

Fram till dess att vi är överens om att harmonisera de nationella sjukvårdssystemen med högsta standard, måste medlemsstaterna fritt kunna planera, finansiera och styra tjänsterna för att erbjuda högkvalitativ offentlig hälso- och sjukvård inom det egna landet.

Konkurrens mellan de nationella sjukvårdsorganen får inte bli ett mål för eller ett resultat av lagstiftningen. Patienterna gynnas inte av att hälsa behandlas som vilken produkt som helst som kan köpas och säljas. Det anser jag skulle sänka standarden.

 
  
MPphoto
 
 

  Hélène Goudin och Nils Lundgren (IND/DEM), skriftlig. Denna resolution innehåller synpunkter på lämpliga politiska åtgärder vad gäller bland annat anställningsskydd, kampen mot fattigdom, arbetsmarknadsåtgärder, integration av äldre på arbetsmarknaden, yrkesmässig rörlighet och löneskillnader. Denna typ av betydelsefulla arbetsmarknadsfrågor ska absolut inte regleras genom pekpinnar från EU-institutionerna. Medlemsstaterna har bättre förutsättningar än EU-institutionerna att utveckla en framgångsrik politik inom dessa områden. Eventuella internationella samordningar ska ske inom ramarna för globala organisationer med bred demokratisk legitimitet, såsom ILO. Vi har således röstat nej vid slutomröstningen om denna resolution.

 
  
MPphoto
 
 

  Marianne Thyssen (PPE-DE), skriftlig. (NL) Vi är fortfarande glada över att parlamentet undantog hälso- och sjukvården från ramdirektivet om tjänster. Hälso- och sjukvård är trots allt en specifik sektor som kräver ett specifikt angreppssätt.

Den grundläggande förutsättningen i förslaget, som ligger i linje med fast rättspraxis, måste vara att organisation och finansiering av hälso- och sjukvården är medlemsstaternas ansvar. Det betyder å ena sedan att patientrörligheten inte kan göras till en absolut rättighet, och å andra siden att det inte finns några ursäkter för att inte investera i det egna hälso- och sjukvårdssystemet. Det innebär också med nödvändighet att medlemsstaterna måste kunna debitera patienten den verkliga kostnaden.

Det måste finnas solidaritet, men det måste också finnas möjlighet till olika behandling för patienter som har bidragit i sitt eget land genom socialförsäkrings- och skattesystemet, och utländska patienter som inte har gjort det.

Det är bra att direktivet finns, men alla som känner till den här sektorn inser att mycket återstår att göra. Enligt mitt tycke är kvalitet, tillgänglighet och ekonomisk hållbarhet inom hälso- och sjukvården, baserat på solidaritet med socialt ansvar, själva nyckelkriteriet här.

 
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy