Talmannen. – Nästa punkt är ett betänkande av Claude Turmes, för utskottet för industrifrågor, forskning och energi, om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om främjande av användningen av förnybar energi (KOM(2008)0019 – C6-0046/2008 – 2008/0016(COD)) (A6-0369/2008).

  Claude Turmes, föredragande. – (DE) Fru talman! Direktivet om förnybar energi är en milstolpe i den europeiska energipolitiken. Genom detta direktiv kommer inte bara en mer miljövänlig el, uppvärmning och transport inom Europa att säkerställas, utan detta kommer också att vara vår egna inhemska energi, och arbetstillfällena och pengarna stannar inom EU. Vi ska bygga en ledande marknad och överta det tekniska ledarskapet samt trygga våra exportmarknader. Finns det något bättre att göra i denna kristid?

Denna framgång är kollektiv: den kollektiva framgången för dem som vi inte ser här – Lise, Aris, Hans, Paul, Michel, Fred – all personal bakom kulisserna. Det är Europaparlamentets framgång. Jag skulle åter vilja tacka Fiona Hall, Britta Thomsen, Umberto Guidoni, Werner Langen och Anders Wijkman för det förtroende som de haft för hur jag har skött förhandlingarna. Jag skulle också vilja tacka en person särskilt, Jean-Louis Borloo. Utan hans personliga bidrag, insatsen från hans kontor och från det franska ordförandeskapet skulle vi exempelvis inte ha infångat Silvio Berlusconi i en hel vecka för en vecka sedan och slutfört hans direktiv. Av denna anledning är det en kollektiv framgång, och det är precis vad EU kan prestera!

Jag ska kort gå in på innehållet. För det första skapar man investeringssäkerhet med direktivet, för vi har bindande mål på minst 20 procent. Vi har bindande nationella mål, mycket detaljerade nationella handlingsplaner och delmål som kommer att övervakas noggrant av kommissionen. Detta kommer att sätta tillräcklig press på de 27 medlemsstaterna för att de kraftfullt ska inrikta sig på vindkraft, solenergi, vattenkraftverk och kraftverk för biomassa.

Klausulen om en översyn 2014 är otydlig. Denna översynsklausul ifrågasätter inte målen, och den kommer inte heller att ifrågasätta samarbetsmekanismerna. Den italienska industrin för förnybar energi tackar mig i dag för att vi genom EU nu också kan utveckla förnybara energikällor i länder som Italien.

Dessa nationella mål – 34 procent för Österrike, 17 procent för Italien, 23 procent för Frankrike – kan också uppnås genom samarbetsmekanismerna. Detta var en av de punkter som vi tvingades ändra i kommissionens förslag. Vi vill ha samarbete och inte spekulationer när det gäller marknaden för förnybara energikällor. Det är av denna anledning som vi motsätter oss förslaget om handel med dessa ursprungsgarantier.

Även infrastrukturer är förnybara. Vi såg till att elnäten skulle öppnas, att gasledningarna skulle öppnas, att det skulle göras stora investeringar i värmenätverk, och att byggnader, till exempel taken på offentliga byggnader, i framtiden skulle utnyttja förnybar energi.

Den punkt som jag, som föredragande, är minst nöjd med är avsnittet om förnybar energi inom transportsektorn. Vår planet har begränsningar. Vi har begränsade oljetillgångar, men vi har också begränsad jordbruksmark. Det är av denna anledning som vi måste få ett slut på myten om ”stora lyxbilar och fyrhjulsdrivna fordon med falsk grön bensin”.

Vi ska också inrikta oss på elektromobilitet, och vi ska titta mycket närmare på biomassa när det gäller hållbarhet. Tillsammans med miljö- och utvecklingsrörelsen kommer gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen från och med nu att kämpa mot att galna agrobränslen tas in på marknaden!

(Applåder)

  Jean-Louis Borloo, rådets ordförande. – (FR) Fru talman, mina damer och herrar! Jag skulle vilja upprepa det tack som föredraganden framförde till diverse personer och säga att det arbete som gjorts uppriktigt sagt varit utmärkt, och detta är verkligen mycket mer än bara en enkel artighetsfras.

Det fanns naturligtvis punkter som var bristande i början. De har, när det gäller inbegripandet av bränslen, delvis rättats till för att uttrycka det enkelt, och ändrats något när det gäller marktilldelning. När det gäller det övriga visar de ansträngningar som krävdes av olika länder, som i själva verket inte har diskuterats – eller motsagts, tänkte jag säga – vad europeisk solidaritet egentligen går ut på.

När det gäller förnybar energi måste vissa göra betydligt mer, eftersom de har kapaciteten. Andra anstränger sig på andra övergångsområden. Jag anser att detta är ett fullkomligt utomordentligt direktiv.

  Andris Piebalgs , ledamot av kommissionen. − (EN) Fru talman! Jag skulle vilja börja med att tacka föredraganden, Claude Turmes, skuggföredragandena och alla de som har kämpat för förnybar energi. Jag minns fortfarande debatten om förnybar energi, uppvärmning och kylning samt alla de frågor som vi diskuterade. Jag anser att vi har fått bukt med det direktiv som ligger framför oss. Målets bindande natur kommer att innebära att åtgärder och stödinstrument för de medlemsstater som använder förnybar energi kommer att vara förutsägbara och långsiktiga. Detta kommer att göra det möjligt för ny teknik att penetrera marknaden och inte hamna i marginalen. Vi föreslår en genomgripande förändring.

Det stämmer att olika länder har olika mål, men jag skulle också vilja nämna en särskild aspekt som kom upp i rådet. Med undantag för ett enda land förstod alla länder att de kunde uppnå detta mål, och de har två ytterligare instrument till sin hjälp för att göra detta. För det första bör vi investera mycket i energieffektivitet eftersom det också bidrar till att uppnå mål för förnybar energi. För det andra får vi inte glömma bort någon av sektorerna eftersom vi skulle vilja vända oss till alla sektorer, inte bara elsektorn, utan även uppvärmning, kylning och transporter. Jag anser därför att vi, i den mycket goda anda som kommer från medlemsstaterna, borde kunna se optimistiskt mot detta mål.

Jag anser att de flexibilitetsmekanismer som föreslås kanske inte är de mest ideala. Men jag håller med parlamentet och rådet om att vi måste investera i ett flertal tekniker i detta skede. Det värsta som skulle kunna inträffa är att vi hämmar utvecklingen av någon särskild teknik, till exempel solvärme, som i dag är mer kostsam jämfört med vindkraft. Jag anser att det är riktigt att garantera stödinstrument men samtidigt låta medlemsstater samarbeta. Jag ska nämna en investering som ett tjeckiskt företag gjort i ett vindkraftverk i Rumänien. Det är detta som vi eftersträvar. Vi eftersträvar stora investeringar där det är billigare, men det innebär inte nödvändigtvis att någon teknik bör uteslutas.

Jag anser att det är viktigt att det vidtas stödåtgärder och att det finns möjlighet att ta itu med de överenskomna administrativa barriärerna, liksom andra åtgärder som är absolut nödvändiga för att lyckas på detta område.

När det gäller transport är jag mer positiv än föredraganden, eftersom jag anser att det är mycket viktigt att vi tar itu med hållbarhetskriterierna. Vi har hållbarhetskriterier för växthusgaser. Vissa säger att de borde vara högre. Jag menar att de är höga, och det finns en stabil grund. För det andra har vi definierat förbjudna områden. Jag anser att även detta är en revolutionerande förändring. Slutligen tar vi också upp frågor som innefattar ändringar av direkt och indirekt markanvändning. Vi känner till att de vetenskapliga bevisen ännu inte är tillräckliga för att fatta ett mycket tydligt beslut om detta, men det finns helt klart en väg mot att nå bindande arrangemang utstakad även på dessa områden. Jag anser att denna del av direktivet är en enorm framgång, eftersom det är allra första gången som hållbarhetskriterier definieras och i en form som kommer att tillämpas. Jag anser att transportsektorn behöver förnybara energikällor, inte bara uppvärmning, nedkylning och elektricitet.

Jag är mycket stolt över det arbete som våra föredragande har gjort tillsammans med rådet och det franska ordförandeskapet. Jag är övertygad om att vi inte kommer att ha en konsumtion som består av enbart 20 procent förnybara energikällor 2020, utan en mycket, mycket högre andel. Så i dag kan vi känna oss säkra, och 2020 kommer vi att vara mycket glada.

  Béla Glattfelder, föredragande för yttrandet från utskottet för internationell handel. – (HU) Utskottet för internationell handel oroade sig främst för frågan om biobränslen, eftersom dessa är viktiga för internationell handel. Utskottet för internationell handel anser att internationell handel med biobränslen – som i denna bemärkelse i grund och botten innebär import från tredjeländer – inte får leda till miljöföroreningar eller ökad svält på global nivå. Utskottet för internationell handel rekommenderar därför att medlemsstater inte ska tillåtas beakta dessa importerade biobränslen, som – direkt eller indirekt – är sammankopplade med avskogning eller biobränslen som importerats från länder som fått internationellt livsmedelsstöd eller inför exporttullar eller andra exportbegränsningar på jordbruksprodukter, när de uppfyller målen för biobränslen. Enligt min mening är EU också i stånd att producera biobränslen, och vi kommer att lyckas minska vårt energiberoende först när vi börjar använda biobränslen som framställts inom EU.

  Mariela Velichkova Baeva, föredragande för yttrandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor. – (BG) Jag skulle vilja gratulera föredraganden till de utmärkta resultaten. För att nå målen i direktivet om förnybar energi måste vi skapa en ramlagstiftning som garanterar långsiktiga investeringsbeslut.

Den förutsebara efterfrågan på energi från förnybara energikällor och biobränsle kommer att skapa ett antal möjligheter, däribland att till exempel garantera riskkapital för små och medelstora företag för införandet av nya tekniker på marknaden.

Finansinstituten har en nyckelroll att spela, till och med under den aktuella svåra perioden, när det gäller strukturering och handelsinstrument med målet att finansiera projekt som främjar förnybar energi, energieffektivitet och andra mål. Detta uppnås genom att fastställa en rättslig ram med en långsiktig vision på europeisk och nationell nivå som ska inriktas på lokala och regionala myndigheters roll när det gäller att påverka politik som främjar användningen av energi från förnybara energikällor.

  Anders Wijkman, föredragande för yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet. − (EN) Fru talman! Jag håller med om att direktivet om förnybara energikällor är den bästa delen av energi- och klimatpaketet. Det gläder mig särskilt att man lyckades förbättra hållbarhetskriterierna för biobränslen i så hög grad. Jag anser att föredraganden har gjort ett utmärkt arbete.

Vi borde gratulera oss själva till detta direktiv eftersom andra delar av paketet lämnar mycket att önska. När fullständig utauktionering senareläggs till 2027 – om en generation från nu – och mer än 60 procent av utsläppsminskningarna kan göras i tredjeländer, var är de nödvändiga påtryckningarna och stimulansåtgärderna för omvandlingen av energiproduktion, transport, industriproduktion osv.? Detta är allvarligt för våra långsiktiga ansträngningar att skära ned utsläppen, men också för industrin. Vi behöver nyskapande. Om jag var er, mina herrar kommissionsledamöter, skulle jag vara lite orolig för risken att ETS-marknaden ska kollapsa som en kombinerad följd av de låga kraven på inhemska åtgärder och recessionen.

Jag anser att detta direktiv om förnybara energikällor är ett utomordentligt exempel. Det kommer att tillhandahålla de nödvändiga stimulansåtgärderna för teknikutveckling, skapa nya arbetstillfällen och minska beroendet av världen utanför, allt detta som vi desperat behöver.

  Inés Ayala Sender, föredragande för yttrandet från utskottet för transport och turism. – (ES) Fru talman! Även jag vill berömma slutsatserna från dessa förhandlingar om direktivet om förnybar energi. Vi anser, framför allt ur ett transportperspektiv, att en tydlig väg nu har stakats ut. Industrin har efterfrågat detta för rättssäkerhetens skull. Vi har också lyckats införa tillräckliga villkor och tillräcklig mångfald på denna väg, så att inte bara biobränslen, utan också andra faktorer, som väte eller elektricitet från förnybara energikällor, utgör en del av den blandning som krävs för att uppfylla målet om 20 procent och målet om 10 procent inom dessa 20 procent.

En grundläggande punkt, som jag anser är oerhört viktig, är införandet av hållbara kriterier. Dessa måste naturligtvis omfatta miljökriterier, som markanvändning och dess återverkningar i tredjeländer, men jag anser också att sociala kriterier är avgörande. Jag uppmanar kommissionen att vara särskilt mottaglig för detta, eftersom sociala kriterier är precis vad folket begär av oss i dessa tider av recession och stor osäkerhet.

När det gäller översynsklausuler anser jag att vi kan bidra till att utveckla och förbättra denna väg genom exempelvis nya lagstiftningsförslag. Det gemensamma formatet kommer också att hjälpa medlemsstaterna med nationella handlingsplaner för att uppfylla de mål som vi har fastställt.

Jag skulle slutligen vilja fråga kommissionen vilka planer den har för fördelningsinfrastrukturen och logistiken, och det …

(Talmannen avbröt talaren.)

ORDFÖRANDESKAP: MARTÍNEZ MARTÍNEZ
Vice talman

  Samuli Pohjamo, föredragande för yttrandet från utskottet för regional utveckling. − (FI) Herr talman! Jag vill tacka föredraganden för det enorma jobb som han har gjort.

Den hållbara och ökade användningen av förnybara energikällor är en positiv lösning för regionerna. Den kommer att skapa nya arbetstillfällen, förbättra självförsörjningen av energi och samtidigt utgöra ett viktigt bidrag för att kontrollera klimatförändringarna. Dessutom kommer det att främja den globala marknaden för maskiner och utrustning som används vid produktion av förnybar energi.

I sitt yttrande framhävde utskottet för regional utveckling regionernas avgörande betydelse och vikten av fokusering på lokal nivå när direktivet ska genomföras. Det krävs mycket samarbete på detta område. Vi behöver också utbyte av goda erfarenheter samt forskning, produktutveckling och pilotprojekt.

Villkor och klimatfaktorer varierar en hel del mellan medlemsstaterna och regionerna. Detta står också klart i kompromissförslaget, som till exempel skulle göra det möjligt för vårt utskott att föreslå en hållbar, men småskalig användning av torv i produktionsprocesser.

Det är viktigt att vi kan anta den kompromiss som nåddes om detta direktiv som en del av det som är ett historiskt energi- och klimatpaket.

  Csaba Sándor Tabajdi, föredragande för yttrandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling. – (HU) Jag skulle först av allt vilja gratulera föredraganden, Claude Turmes, eftersom detta är ett mycket viktigt direktiv. Det gläder utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling att Europeiska kommissionen har hållit sitt löfte. För ett år sedan, när parlamentet antog mitt betänkande om biogas, kom vi överens med Mariann Fischer-Boel om att det inte skulle framställas ett separat direktiv om biomassa, utan att vi skulle ta upp frågan om biomassa inom ramen för förnybara energikällor. Jag vill tacka kommissionen för att den har stått fast vid detta beslut. Jordbruksutskottet anser att biomassa och biogas spelar en avgörande roll bland de förnybara energikällorna. Men när det gäller biomassa är det oacceptabelt om det innefattar avskogning eller avlägsnande av mark som passar för livsmedelsproduktion. Biobränsle, produktion av biomassa, kan alltså inte under några omständigheter ske på livsmedelsproduktionens bekostnad. Det amerikanska bioetanolprogrammet är ett dåligt exempel på hur innehållet i detta program, som baseras på majs, har lett till höjda priser. Tack för er uppmärksamhet.

  Werner Langen, för PPE-DE-gruppen. – (DE) Herr talman! Jag skulle först och främst vilja säga att gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater instämmer i denna framförhandlade kompromiss. Förhandlingarna har varit hårda, och Claude Turmes har ägnat dem mycket arbete. I utskottet för industrifrågor, forskning och energi hade vi 1 500 ändringsförslag att ta itu med från yttrandena, och idérikedomen var så stor att nya förslag ständigt lades fram. Oss emellan har vi trots detta nått en lyckad slutsats, och jag skulle särskilt vilja tacka chefsförhandlaren, Frankrikes ständige representant, Philippe Léglise-Costa, som behöll det nödvändiga lugnet och kontrollen genom dessa extremt svåra förhandlingar, som bestod av minst tio rundor. Claude Turmes har äntligen gått med på en kompromiss som vi till fullo kan stödja, eftersom den skapar alla möjligheter till en betydelsefull användning av förnybara energikällor.

Kommissionsledamot Stavros Dimas har sagt: ”Ja, ge ert samtycke till hela paketet, även om det finns en sak här och där som ni inte tycker om.” Det förslag som kom från Andris Piebalgs’ tjänsteavdelning var verkligen användbart. I detta avseende har vi kunnat förhandla på en stabil grund och har inte behövt ändra så mycket, i motsats till vissa andra frågor som vi fortfarande måste diskutera. På denna grundval kan vi göra gemensamma framsteg när det gäller förnybar energi, befria medlemsstaterna från deras förpliktelse att utveckla modern teknik, och på så sätt nå vårt gemensamma mål på minst 20 procent förnybara energikällor före 2020.

Tyvärr fanns det en punkt i den övergripande kompromissen som jag anser vara allt annat än optimal, och det är kommissionens förslag att införa flexibla mekanismer. Här måste parlamentet och rådet göra halt. Som jag ser det skulle det ha varit bättre om vi hade tillhandahållit nya möjligheter i medlemsstaterna. Men trots denna reservation när det gäller denna enda punkt instämmer min grupp fullständigt med detta paket. Ett stort tack till Claude Turmes, det franska ordförandeskapet och kommissionen.

  Britta Thomsen, för PSE-gruppen. – (DA) Tack, herr talman! För tjugo månader sedan var det inte många som trodde att EU skulle binda 20 procent av sin energikonsumtion 2020 till energi från förnybara energikällor. Det är inget mindre än världens mest betydande energilagstiftning som vi ska anta här i Europaparlamentet i morgon. Härigenom kan vi äntligen se slutet på hundratals år av beroende av olja och gas, ett beroende som har förstört vårt klimat och orsakat krig, oro och ojämlikhet i hela världen. Vägen till denna punkt har också varit skakig och full av hinder, men när vi står här i dag är det för att erkänna att vi helt enkelt inte längre kan låta saker ha sin gång. Vi måste agera, och med detta direktiv om förnybar energi tar vi det första steget mot en renare och bättre värld.

Vår energikonsumtion är grundvalen när vi talar om att göra något åt klimatförändringarna, för om vi lyckas omvandla vår energikonsumtion och slutar använda fossila bränslen kommer vi också att lyckas göra något åt klimatförändringarna. Den överenskommelse som vi nått med rådet är ett bra resultat enligt socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet eftersom vi har uppnått de grundläggande bindande målen, så oavsett hur många kringgående strategier som vissa länder har hittat på kommer 20 procent av EU:s energikonsumtion 2020 att komma från grön energi. Vi har säkerställt bindande mål för att åtminstone 10 procent av energikonsumtionen inom transportsektorn ska komma från förnybara energikällor, och vi har också sett till att biobränslen kommer att framställas på ett ansvarigt och hållbart sätt. Vi i den socialdemokratiska gruppen har också betonat behovet av social hållbarhet. Det gläder oss också att andra generationens biobränslen värderas dubbelt i beräkningarna, så att det finns ett incitament att utveckla ny energiteknik. Slutligen har vi säkerställt grunden för en industri med två miljoner nya arbetstillfällen inom EU och forskning om miljövänlig energiteknik, så jag känner mig riktigt stolt i dag. Jag är stolt över att Europaparlamentet har visat att det är i stånd att vidta åtgärder och nöjd med att den socialdemokratiska gruppen har haft ett avgörande inflytande, så att vi i morgon kan ge vårt stöd till denna lagstiftning. Jag skulle vilja tacka alla mina kolleger varmt för deras utomordentliga samarbete i denna fråga.

  Fiona Hall, för ALDE-gruppen. – (EN) Herr talman! Jag är besviken över att man har förlorat kraven på utsläppsminskningar i delar av klimatpaketet. EU måste beslutsamt slå in på en väg mot en framtid med låga koldioxidutsläpp, annars kommer det att övertas av andra länder som är ivrigare att ta igen förlorad tid. Jag anser att vi kanske kommer att ångra detta förlorade tillfälle att se om vårt eget hus före resten av världen.

Men när det gäller direktivet om förnybar energi har parlamentet lyckats övertala medlemsstaterna att anamma behovet av radikala ändringar av hur vi hämtar vår energi. Jag vill tacka Claude Turmes: hans beslutsamhet gjorde detta framgångsrika resultat möjligt.

För industrin för förnybara energikällor erbjuder direktivet en rättssäkerhet och avlägsnar hinder som stoppar utveckling, som anslutning till kraftledningsnätet. När det gäller förnybara energikällor inom transport har industrin fått stränga kriterier för biobränslen, något som jag välkomnar. Jag är lättad över att den slutgiltiga texten skyddar mark med stor biologisk mångfald och höga lager av koldioxid, och att kravet på besparingar av växthusgaser har ökats jämfört med kommissionens ursprungliga förslag på 35 procent till 60 procent för nya anläggningar från och med 2017. Ytterst kommer nu följderna av indirekt markanvändning att bli en faktor i beräkningen av besparingar av växthusgaser, och biobränslen utan risker för bieffekter kommer att belönas ekonomiskt. Livsmedelspriserna kommer att övervakas och hanteras genom regelbunden rapportering och översynen 2014.

Om parlamentet hade fått sin vilja igenom skulle vissa åtgärder ha varit kraftfullare och mer omedelbara. Det är trots detta en slutgiltig text som förtjänar parlamentets stöd.

  Ryszard Czarnecki, för UEN-gruppen. – (PL) Herr talman! Jag vill tacka föredraganden för hans betänkande. Jag skulle vilja påminna kammaren om att en kompromiss nåddes om tre av sex betänkanden i energi- och klimatpaketet före rådets möte. Den kompromissen var inte sund. Då kunde man säga att EU:s energi- och industriglas var halvfullt, eftersom en gemensam ståndpunkt om hälften av direktiven hade nåtts. Trots detta skulle en skeptiker tvingas påpeka att det ovannämnda glaset förblir halvtomt. Men efter toppmötet är nu unionens glas fyllt till brädden.

Kompromissen är inte enkel. Den tvingar medlemsstater, inbegripet de nya, att göra oerhörda ekonomiska insatser, oavsett omständigheterna. Normer i kompromissversionen har ökats, och en hög nivå har fastställts för vår region. Vi bör komma ihåg att alla dessa siffror och indikatorer som det är så lätt att åta sig på papper kommer att avgöra de faktiska medel som våra skatter genererar. De kommer också att avgöra ödet för verkliga arbetstillfällen som är hotade.

  Umberto Guidoni, för GUE/NGL-gruppen. – (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Vi har en viktig kompromiss för EU framför oss, även om Europaparlamentet har tvingats bita i det sura äpplet.

Den text om förnybara energikällor som blev resultatet av trepartsmötet innehåller särskilt en tydlig definition av dess mål, och man hävdar framför allt att de är obligatoriska. Klausulen för en översyn 2014 ska ses som lösningen för större flexibilitet när det gäller att uppfylla målet om minskning, som ligger kvar på 20 procent, och, om förutsättningarna är de rätta, öka det till 30 procent före 2020. Det ska noteras att de mest kraftfulla och ekonomiskt fördelaktiga sätten att införa flexibilitet för medlemsstaterna är att fastställa nationella effektivitetsmål för bygg-, transport och industrisektorn och för en bättre användning av elektricitet.

Det obligatoriska målet på 10 procent för biobränslen borde godkännas med effektivitetskrav för tillverkningsprocesser genom att beakta de miljömässiga och social hållbarhetskriterierna. Användningen av biomassa bör inriktas mot icke-kontroversiella områden och mot mer effektiva omvandlingstekniker med hänsyn till första och andra generationens biobränslen. Den överenskommelse som nåddes i rådet, och Europaparlamentets vilja, sände ut ett positivt budskap: vi kan inte ta itu med denna allvarliga ekonomiska kris utan att ändra vår strategi. De som i likhet med Silvio Berlusconi lurade européerna med direktivet om ”tre vindar” och kallade det en ridderlig plan har motbevisats.

Det paket som parlamentet ombes att anta, även om det urvattnats på grund av medlemsstaternas själviskhet, går långt för att ge nyskapande lösningar som ska mildra klimatförändringarnas påverkan. Om vi inte kan agera snabbt kommer detta problem att tynga ned den europeiska ekonomin ännu mer, och framför allt EU-medborgarnas liv.

  Jana Bobošíková (NI). – (CS) Det direktiv som vi diskuterar är avsett att främja användning av energi från förnybara energikällor och utgör en del av energi- och klimatpaketet. Jag kommer att rösta mot detta paket i morgon, eftersom jag är fast övertygad om att den lagstiftning som lagts fram för oss som en svårvunnen överenskommelse mellan 27 stats- och regeringschefer är obegriplig, överflödig och potentiellt farlig. Jag hoppas att den aldrig kommer att genomföras till fullo.

Processen för att skapa och förhandla om hela klimatpaketet har mest påmint om Hans Christian Andersens saga ”Kejsarens nya kläder”. De regeringsministrar som slutligen gav sitt enhälliga godkännande till detta hopkok av kaotiska förordningar, anvisningar, straff och böter i Bryssel visar ofta prov på en helt motsatt åsikt i sina hemländer. I privata samtal har de till och med beräknat den negativa påverkan av de klimatvänliga galenskaperna och erkänt att denna gröna bubbla skulle skada deras nationella ekonomier. Men de har varit rädda att använda sin vetorätt att förkasta en lagstiftning som inte kommer att ge EU någonting annat än ytterligare förlorad konkurrenskraft.

Ingen av politikerna talar ansvarsfullt om hur det nya direktivet och de nya förordningarna kommer att driva upp kostnaderna för värme och elektricitet. Varför behöver vi nya register och årsrapporter för att ge en ursprungsgaranti? Varför ska en oberäknelig vindgenererad kilowattimme i ett distributionsnät få företräde framför en pålitlig kilowattimme som genererats av kärnkraft? Vilka av våra parlamentsledamöter kan till exempel beräkna normaliseringsregeln för att ta hänsyn till energi som framställs av vattenkraftverk? Parlamentet vill använda denna artikel i morgon genom en komplex formel för att ge order till alla vattenkraftverk inom unionen. Vem, förutom föredraganden och några få tjänstemän, vet ens vad jag talar om?

Om vi vill arbeta för våra medborgares intressen och säkerställa en hållbar utveckling, då får vi inte förbjuda all industriell produktion inom unionen, ge fördelar till vind och regn, blockera kärnkraft och i ändlöshet driva upp energipriserna genom meningslösa byråkratiska åtgärder. Vi borde därför förkasta hela klimatpaketet i morgon.

  Alejo Vidal-Quadras Roca (PPE-DE). – (ES) Mina damer och herrar! Vi måste erkänna att det finns en något bitterljuv smak av dagens debatt och morgondagens omröstning i parlamentet, som både har en ljus och en mörk sida.

Den mörka sidan är att intensiteten och hastigheten hos detta förfarande, som vi har genomfört, har gjort att många parlamentsledamöter känner sig isolerade och utestängda från en stor del av debatten om ett åtgärdspaket, som vi alla vet förmodligen är den viktigaste under denna valperiod.

På den ljusa sidan är jag övertygad om att resultatet av dessa maratonförhandlingar är, kan vi äntligen säga, tillfredsställande.

Detta är en gemensam debatt om hela paketet, men just nu talar vi om direktivet om förnybara energikällor, och jag skulle särskilt vilja framhålla några punkter i detta ämne.

För det första behåller man med rätta andelen biobränslen på 10 procent, för om vi har ett problem inom EU är det problemet med försörjningstrygghet.

De nationella stödsystemen, som också ska fortsätta, har varit mycket framgångsrika i vissa medlemsstater, särskilt i Spanien. Att dessa upprätthålls är därför också mycket goda nyheter enligt min mening.

Flexibilitetsmekanismerna syftar till att hjälpa dessa medlemsstater med mindre potential att delta i detta ambitiösa projekt att stimulera förnybara energikällor genom att gå samman med de medlemsstater som har stor potential. Även detta är ett mycket positivt bidrag.

Dessutom sänder man med detta direktiv om förnybara energikällor säkert ut ett mycket starkt och tydligt budskap till EU:s industrier, som kommer att uppmuntra dem att agera med förtröstan och säkerhet. Detta kommer att skapa enorma affärsmöjligheter och skapa arbetstillfällen, både inom EU och i världen.

Kort sagt inleder detta lagstiftningspaket en ny era av engagemang i miljökvalitet av en sådan utbredning och omfattning …

(Talmannen avbröt talaren.)

  Mechtild Rothe (PSE). – (DE) Herr talman! Först vill jag berömma föredragandens utmärkta arbete. Min bäste Claude! Ett högst uppriktigt tack till er! Dessa riktlinjer erbjuder nu en stor möjlighet för oss att med ny kraft driva på med de ändringar inom energi som EU behöver.

Vi vet att klimatförändringarna, som fortskrider i dramatisk hastighet, kräver ett tydligt fokus på förnybara energikällor och energieffektivitet. Det som har lagts fram för oss i dag som en kompromiss med rådet är ett mycket gott resultat. Det hot som kommissionens förslag utgjorde mot framgångsrika nationella stödinstrument genom handeln med rättigheter har avlägsnats. Den flexibilitet som är grundläggande om vi ska nå, och jag hoppas överskrida, målet om 20 procent tillhandahålls med hjälp av äkta samarbetsmekanismer. Dessutom har de nationella handlingsplanerna, i vilka strategin för ökningen av förnybara energikällor fastställs, skärpts påtagligt.

Å ena sidan har Europaparlamentet förbättrat de ekologiska kriterierna för biobränslen avsevärt, och å den andra har det lagt till sociala kriterier. Jag tackar därför föredraganden och hela delegationen för detta resultat.

  Roberts Zīle (UEN). – (LV) Tack, herr talman! Först av allt skulle jag vilja tacka Claude Turmes och alla som deltog i trepartsmötet för den överenskommelse som har nåtts. Enligt min uppfattning är kompromissen om direktivet om förnybara energikällor viktig eftersom vi inte frångick de mål och åtaganden som fastställts tidigare, oberoende av den finansiella och ekonomiska krisen och av att fossila bränslepriser faller på kort sikt. När det gäller transport skulle jag verkligen vilja säga att det är bra att dessa hållbarhetskriterier ska läggs fram och att ett program för att främja en ny generation av biobränslen också har utarbetats, något som, enligt min mening, är en bra kompromiss för den kritiska situation som omfattar livsmedelsproduktion och biobränslen. Slutligen gläder det mig också att man lyssnat på åsikten i en liten europeisk stat som Lettland: att målet för Lettland, som har en särskilt hög andel förnybar energi, redan den högsta inom EU, har uppnåtts och minskats. Detta visar förtroende för EU:s förståelse för situationen även i små stater. Tack så mycket.

  Roger Helmer (NI). - (EN) Herr talman! Nu för tiden, när vi alla oroar oss för energiförsörjningstrygghet, står det klart att vi bör fortsätta med förnybar energi, men att förnybar energi måste vara både miljömässigt och ekonomiskt hållbar. Mot denna bakgrund är jag mycket orolig för den snabba rusningen när det gäller vindenergi, särskilt i mitt eget land, där vi har fastställt överoptimistiska och fullkomligt ouppnåbara mål för vindenergi. Det är inte uppenbart att vindkraft uppfyller dessa krav; den är mycket dyr, och den tvingar redan upp elkostnaderna för hårt pressande familjer och företag.

Det finns en hel del lagrad energi i tillverkning, konstruktion, transport och uppförande av vindturbiner. Det finns betydande mängder koldioxid som släpps ut vid grävning av grunder, infrastruktur, vägar och ledningar. Min största oro i dag är dock inte dessa frågor, utan hur lokala samhällen påverkas: vindkraftparker slår ut som utslag i min region, Leicestershire och Northamptonshire. Vindkraftparkerna inkräktar på synfältet, de sänker fastighetsvärden, de fördärvar liv och hem och samhällen. Vi blir alltmer oroliga för hälsoeffekter av det lågfrekventa ljudet, särskilt på natten, som stör de lokala invånarnas sömn. Det är dags för oss att skydda de människor som vi företräder. Jag anser att vi bör ha ett lagstadgat minsta avstånd från nya vindturbiner för upprättandet av bostäder på minst tre kilometer.

  Reino Paasilinna (PSE). – (FI) Herr talman! Tack till alla föredragandena.

Det händer mycket. Unionen har engagerats för att få ett slut på kriget i Georgien, vi har börjat försöka kontrollera den utbredda finanskrisen och nu utarbetar vi ett energipaket, som inte heller är någon småsak.

Man har kommit överens om vilka industrisektorer som ska få utsläppsrätter. Det är viktigt att det inte sker ett investeringsras som leder till arbetslöshet. Detta skulle ha skett utöver den finansiella nedgången, något som skulle ha varit en ödesdiger kombination. Samtidigt får nu sysselsättningen en ny stimulans eftersom industrin inte överförs till andra länder och energieffektiviteten ökar, och det behövs teknik för detta.

Det gläder mig att vårt förslag att ta perioden 2005–2007 som vår grundreferens antogs eftersom det innebär rättvisa. EU är nu på väg mot förändring, en förändring som grundas på solidaritet, som också omfattar de som ännu inte är så energieffektiva i dagsläget.

  Mieczysław Edmund Janowski (UEN). – (PL) Herr talman! Jag skulle vilja tacka föredraganden och stöder kompromissen om utkastet till direktivet om förnybar energi. Jag skulle också vilja ta tillfället i akt att göra några kommentarer.

När vi talar om förnybara energikällor tänker vi på utnyttjande av vindkraft, solenergi, geotermisk energi, vågkraft, vattenfall, biomassa och biogas. Tyvärr kan anläggningar för framställning av förnybar energi påverka miljön negativt eller begränsa livsmedelsproduktionen, även om detta inte är oundvikligt. Det är därför viktigt att vi låter det sunda förnuftet stödja alla våra åtgärder och att vi utför djupgående studier. Vi bör också eftersträva att minska kostnaden för att utnyttja förnybara energikällor genom att söka efter innovativa lösningar. Förnybara energikällor behöver verkligen inte vara kostsamma. Dessutom borde vi beräkna extrakostnaderna genom att ta hänsyn till miljöförstöring som orsakas av att man utnyttjar traditionella energikällor.

I detta sammanhang skulle jag vilja framhålla behovet av att engagera lokala myndigheter, särskilt i stadsområden. Vi bör också tillhandahålla begriplig information om detta ämne till samhället. Att spara energi och utnyttja den på ett rationellt sätt är andra mycket viktiga åtgärder. Vi får inte slösa bort Moder Jords rikedomar.

  Luca Romagnoli (NI). – (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Först och främst vill jag säga att jag är imponerad av de intressanta argument som framförts i denna debatt om en av hörnstenarna i den europeiska politiken om klimatförändringar och energi.

I denna tid av ekonomiskt kaos i våra ekonomier kan jag inte annat än beundra det franska ordförandeskapets ansträngningar för att – i samverkan med president Silvio Berlusconi, som förtjänar tack och erkännande för detta – hantera ett område som obestridligen bidrar till förstörelse och förorening av planeten, samtidigt som man garanterar rimliga villkor för våra industriers överlevnad. Turmesbetänkandet förbättrar avsevärt våra möjligheter i framtiden, eftersom det inte råder någon tvekan om att vi kommer att behöva energi från förnybara källor.

Jag ställer mig bakom både den allmänna inriktning som intas i betänkandet och ändringsförslagen, framför allt ändringsförslagen 1, 2, 4, 5 och 7, och jag kommer att rösta för, trots att jag skulle önska att vissa instrument för att skapa förnybar energi bedömdes på ett annorlunda sätt, med tanke på att följderna av dem ännu inte har utvärderats och debatterats ordentligt. I fråga om de mål som föreslås måste man dock beakta både den sociala och miljömässiga hållbarheten, och därmed hållbarheten hos alla aspekter av vår tillverkningsindustri.

  Teresa Riera Madurell (PSE). – (ES) Herr talman! Detta betänkande utgör utan tvekan ett mycket betydelsefullt steg framåt mot ett säkrare, mer konkurrenskraftigt och mer hållbart energisystem. Jag vill därför gratulera föredraganden till hans utmärkta arbete, som innebär att parlamentet kan spela en ledande roll i denna process.

Jag beklagar dock att klausulen om en översyn 2014 har behållits. Vissa försiktighetsåtgärder har visserligen införts för att se till att den varken påverkar målet på 20 procent eller medlemsstaternas kontroll över de nationella stödsystemen, men enligt min uppfattning verkar de inte vara tillräckliga.

Som den nu är formulerad skulle vissa medlemsstater kunna klaga på att handeln med förnybara energicertifikat har återupptagits, en risk som vi arbetade så hårt för att undvika under förhandlingarna om detta direktiv.

Det är vår uppgift från parlamentets sida att vara uppmärksamma på att det inte förekommer någon tänjning i fråga om att uppnå målen, och att uppmuntra unionen att främja den enorma potentialen för förnybara energikällor på andra håll i världen.

Vi välkomnar därför initiativen att upprätta ett internationellt organ för förnybar energi för att främja förnybar energi även utanför EU.

  Inese Vaidere (UEN). – (LV) Mina damer och herrar! Enligt min uppfattning är det mycket välkommet att avtalet om energi- och klimatändringspaketet nåddes enhälligt, eftersom det är tydligt att vi bara kommer att kunna göra effektiva framsteg om det råder enhällighet. Först och främst vill jag påminna om att man har funnit en lösning i formuleringen av kompromissen för de medlemsstater som minskade sina utsläpp med minst 20 procent under perioden 1990–2005. Lösningen borde emellertid vara ännu djärvare, eftersom t.ex. minskningen från 1990 till 2005 i mitt land – Lettland – redan uppgick till 57 procent, och den totala finansiering som kommer från auktioner, som ska användas till att genomföra paketet, har minskats betydligt. För det andra måste vi, för att de mål som fastställts för 2020 ska nås, utarbeta ett EU-omfattande incitamentsystem, som ska stödja företag och privatpersoner som använder eller inför förnybara energikällor. Detta skulle kunna uppnås genom att en del av kostnaderna för att genomföra förändringar täcks. För medlemsstater som inte har tillräckliga budgetresurser skulle denna uppgift annars kunna visa sig vara omöjlig. Europeiska kommissionen bör också anstränga sig mer för att finna resurser för produktion av effektivare och billigare tekniker för förnybar energi. Dessa tekniker måste tillhandahållas till rimliga priser för att klimatsituationen över hela världen ska förbättras …

  Czesław Adam Siekierski (PPE-DE). – (PL) År 2020 ska tjugo procent av den energi som används utvinnas ur förnybara källor. Detta är ett mycket ambitiöst mål med tanke på den nuvarande situationen i Europa. För närvarande utgör förnybar energi 8,5 procent av all energi som används i EU. Varje enskilt land bör försöka fastställa vilka resurser som bäst kan utnyttjas på det egna territoriet.

Det är värt att notera att lokala myndigheter blir allt villigare att utnyttja förnybar energi. Enligt min uppfattning är framtiden för denna sektor verkligen beroende av lokala initiativ. De sistnämnda kommer att få ett starkt nationellt och europeiskt stöd, vilket omfattar finansiellt stöd.

Det är därför nödvändigt att uppmuntra sådana åtgärder, för att visa på de fördelar de medför och för att stödja initiativ som redan tagits. Fördelarna är många: ökad sysselsättning och inkomst, ökade skatteintäkter och, framför allt, förnybara energikällor.

  Marusya Ivanova Lyubcheva (PSE). – (BG) Herr talman, kommissionsledamöter, mina damer och herrar! Detta betänkande är obestridligen en bedrift av Europaparlamentet. Faktum är att vi måste finna två balanser: å ena sidan energiproduktion från alla tillgängliga källor, inklusive förnybara och alternativa sådana, och å andra sidan energiproduktion och -konsumtion och skydd av miljön.

Detta direktiv är ett viktigt instrument för att uppnå detta. Det är viktigt att införa ekonomiskt effektiv politik och effektiva åtgärder för att minimera bördan för energikonsumenterna och för att gynna samhället. Om man stöder detta direktiv markerar det emellertid också stöd för de tekniker som traditionellt sett har används för energiproduktion i de fall där de är säkra, hållbara och pålitliga, en viktig faktor när det gäller t.ex. kärnkraft. Detta innebär att vi behöver flexibilitet.

Det är anledningen till att jag återigen vill fästa er uppmärksamhet på problemet med de kärnreaktorer som har stängts i kärnkraftverket i Bulgarien, som måste få ett tillräckligt rimligt stöd så att landet kan fortsätta att aktivt delta …

(Talmannen avbröt talaren.)

  Romana Jordan Cizelj (PPE-DE). – (SL) Mina damer och herrar! I Poznań såg jag själv i förra veckan hur stora förhoppningar resten av världen sätter till Europeiska unionen. Vi har uppmuntrats att upprätthålla vårt ledarskap på området för klimatförändringar. Förenta staterna och Australien har också antytt att de ska slå in på samma linje som den vi har drivit.

Detta innebär naturligtvis ett oerhört stort ansvar för vår del, ansvaret att anta sunda lagar och genomföra dem. Detta ansvar är desto större eftersom vårt lagstiftningsinstrument inte omfattar några straff. Det är anledningen till att jag vill uppmana de nationella regeringarna och ledamöterna att se till att vi verkligen uppfyller våra mål.

Jag vill betona ytterligare två saker: vi måste investera i transportnät vid sidan av produktionskapacitet på området för förnybara energikällor. Intelligenta nät har en oerhört stor betydelse i detta avseende eftersom de möjliggör en decentraliserad elproduktion. Slutligen bör vi öka användningen av biomassa …

(Talmannen avbröt talaren.)

  Silvia-Adriana Ţicău (PSE). – (RO) Jag skulle vilja gratulera föredraganden, Claude Turmes. Att främja användningen av förnybar energi kräver ett starkt engagemang från medlemsstaternas sida att modernisera sin infrastruktur för energiförsörjning, inrätta funktionsseparering och ansluta de olika försörjningsnäten i Europa så att producenter av förnybar energi kan få tillgång till nätverket för energitransport och distribution.

Med den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa tillhandahålls betydande belopp för energieffektivitet, förnybar energi, anslutning av olika energiförsörjningsnät och ökning av energieffektiviteten. Detta innebär följaktligen att ett främjande av förnybar energi kan skapa nya arbetstillfällen och bidra till en ekonomisk utveckling.

Det krävs betydande investeringar för att gradvis minska beroendet av fossila bränslen och för att modernisera och effektivisera befintliga anläggningar för energiproduktion. Vad gäller biobränslen måste EU investera i forskning om den andra generationens biobränslen …

  Gyula Hegyi (PSE). – (HU) Jag vill börja med att delge er några funderingar i fråga om biobränslen. Vi vet att detta är en mycket motsägelsefull form av energi, eftersom det, om vi importerar den från utvecklingsländerna, finns risk för att det leder till att regnskogar förstörs eller till svält i många områden. Samtidigt skulle framför allt den tredje generationens biobränslen kunna bli användbara för den totala energibalansen i EU, och därför anser jag att vi i grund och botten bör producera biobränslen av inhemska, dvs. våra egna, källor. Överkapaciteten inom det europeiska jordbruket bör med andra ord användas i detta syfte. Jag ska ge ett exempel: i Ungern finns nästan 1 miljon hektar oanvänd mark. Om vi kunde använda denna mark på ett innovativt sätt för att producera biobränsle, samtidigt som de naturliga aspekterna bevaras – vi ska med andra ord inte ägna oss åt intensiv odling – så skulle vi samtidigt tjäna miljön och det mål som nämnts av Claude Turmes, nämligen att huvudsakligen använda oss av våra egna källor inom Europa för att få …

  Claude Turmes, föredragande. – (FR) Herr talman! Jag vill tacka er alla, och tack så mycket för blommorna. Det har varit ett nöje att samarbeta med er. Jag har bara ett par tre korta kommentarer.

För det första: Andris, herr kommissionsledamot, ni har helt rätt. Vi talar om 20 procent, men det ser jag som ett minimum. Jag är övertygad om att vi kan överträffa 20 procent 2020, eftersom kostnaderna för tekniken kommer att sjunka och eftersom hela systemet och hela ekonomin kommer att byggas runt förnybara energikällor.

Se t.ex. på elektriciteten: vi kommer att gå från 15 procent grön el i nuläget till 35 procent 2020. Vad kommer att hindra oss från att nå 50 procent 2025-2030? Med detta direktiv inleds därför, fr.o.m. i morgon, den gröna energirevolutionen, och enligt min uppfattning måste vi nästa år stödja den med två åtgärder. För det första, mer pengar från Europeiska investeringsbanken.

För det andra vill jag att kommissionen, när den lägger fram handlingsplanen för förnybar energi nästa år, noggrant överväger ett regionalt samarbete: ett samarbete mellan Nordsjön och Östersjön, ett regionalt samarbete runt den solenergiplan som lanserades av Frankrike, och ett regionalt samarbete i fråga om biomassa. Varför inte upprätta ett expertcentrum i Polen för att skynda på användningen av biomassa i hela Östeuropa, i kombination med uppvärmningsnät?

Den gröna revolutionen har följaktligen inletts. Det vi kan koncentrera oss på nu är energieffektivitet. Siffran 20 procent energieffektivitet har inte nämnts tillräckligt under de senaste månaderna. Vi har inte kunnat göra allt. Detta innebär därför att vi måste fokusera på energieffektivitet, byggnader, transportlogistik, elektronik, elmotorer, allt detta under 2009 och 2010. Dessutom måste Sverige, Spanien och Belgien, som ska inneha ordförandeskapet för EU, göra energieffektivitet till ytterligare en ”framgångssaga” för Europeiska unionen i samarbete med parlamentet och kommissionen.

Tack så mycket, allihop. Det har varit ett stort nöje. Detta var på ett sätt nästan en livsambition, en dröm som jag kunnat förverkliga, och därför vill jag tacka er alla för den tillfredsställelse som ni har hjälpt mig att nå i fråga om detta projekt.

  Talmannen. – Tack, herr Turmes! Jag vill gratulera er till den framgång som nåtts i denna debatt och som kommer att nås i morgondagens omröstning.

Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum i morgon.

Skriftliga förklaringar (artikel 142)

  Constantin Dumitriu (PPE-DE), skriftlig. – (RO) Europeiska rådet diskuterade nyligen lagstiftningspaketet för energi och klimatförändring. Det huvudsakliga bekymret var den finansiella och ekonomiska krisen. Vi kan emellertid inte förbise den livsmedelskris som är kopplad till denna. Nu för tiden är ett ekonomiskt genomförbart jordbruk ett krav för att kunna garantera livsmedelssäkerhet för befolkningen i Europa.

Jag förstår den oro som min kollega Claude Turmes känner i fråga om biobränslen och hans motstånd mot det mål att använda dessa bränslen till 10 procent av den totala bränslekonsumtionen som stöds av kommissionen. Det finns de som anser att livsmedelskrisen och ökningen av livsmedelspriserna är en följd av odlingen av energigrödor. Dessa grödor utgör dock endast 2 procent av EU:s nuvarande jordbruksproduktion.

Det finns en risk för att en obefogad ökning av produktionen av biobränslen kommer att innebära en konkurrens för livsmedelsproduktionen. Denna risk kan motverkas med en tydligt definierad lagstiftning och med fastställande av exakta målsättningar i de nationella handlingsplanerna.

Vi får inte bortse från fördelarna med användningen av biobränslen, som t.ex. ett minskat beroende av fossila bränslen och minskade utsläpp av växthusgaser. I länder med betydande jordbrukspotential, som t.ex. Rumänien, Bulgarien och Polen, utgör användningen av biobränslen ett praktiskt socioekonomiskt alternativ för utvecklingen av landsbygdsområden och främjandet av miljöskydd genom utnyttjande av den potential som energieffektivitet och förnybara energikällor innebär.

  Rovana Plumb (PSE), skriftlig. – (RO) Ett antagande av detta direktiv kommer att ingjuta ett större förtroende hos investerare och etablera en rättslig ram, vilket är av avgörande betydelse för planeringen av framtida investeringar som syftar till att uppnå de ambitiösa målen till 2020. Direktivet om förnybar energi innebär ekonomiska möjligheter för en utveckling av nya industrisektorer och omkring 2 miljoner nya jobb till 2020. Detta är en oerhört viktig uppgift, med tanke på den nuvarande finansiella och ekonomiska krisen.

I förslaget till direktiv om främjande av användningen av förnybar energi fastställs obligatoriska lagstiftningsmål för alla medlemsstater i fråga om den allmänna andel energi från förnybara källor som ska användas. Som en följd av detta förväntas Rumänien öka andelen förnybar energi av den totala energiförbrukningen från 17,8 procent 2005 till 24 procent 2020. År 2010 ska 11 procent av landets totala energiförbrukning tillhandahållas från förnybara källor.

Under den period som följer kommer det nationella mål som satts upp för användningen av förnybara energikällor för elproduktion att uppnås om följande åtgärder vidtas:

– Stimulans av investeringar i en förbättrad energieffektivitet genom hela kedjan som omfattas av resurser, produktion, transport, distribution och konsumtion.

– Främjande av användningen av flytande biobränslen, biogas och geotermisk energi.

– Stöd av verksamhet som omfattar forskning och utveckling och spridning av resultaten av relevant forskning.