Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Debatter
Torsdagen den 18 december 2008 - StrasbourgEUT-utgåva
BILAGA (skriftliga svar) - FRÅGOR TILL KOMMISSIONEN

Fråga nr 71 från Zdzisław Kazimierz Chmielewski (H-0932/08 )  
 Angående: Kommissionens initiativ om gemenskapens rättsliga ram för en europeisk forskningsinfrastruktur (ERI)
H-0932/08
 

Kommissionens initiativ om gemenskapens rättsliga ram för en europeisk forskningsinfrastruktur (ERI) (KOM(2008)0467 ) underlättar betydligt deltagandet i mångsidiga internationella vetenskapsprojekt.

Det är motiverat att kommissionen ägnar särskild uppmärksamhet åt att trygga utvecklingen av vetenskapens och forskningens inneboende möjligheter inom Europeiska unionen som helhet. Därför är det skäl att se till att ERI fördelas lika över unionens hela område och ge stöd till att forskningsprojekt inom ramen för ERI förläggs till sådana medlemsstater där forskningspotentialen är förhållandevis svag.

Vilka åtgärder ämnar kommissionen således vidta för att den planerade rättsliga ramen ska tjäna utjämna skillnaderna i fråga om ny teknik, forskningspotential och vetenskapsinfrastruktur, också på de ställen inom unionen där forskningsinfrastrukturen är svagt utvecklad?

 
  
 

(EN) Kommissionen tackar ledamoten för hans fråga om förslaget till förordning om en rättslig ram för en europeisk forskningsinfrastruktur och om kommissionens åtgärder för att hjälpa mindre utvecklade regioner att överbrygga sina vetenskapliga och tekniska klyftor.

Det bör först klargöras att förordningen om en europeisk forskningsinfrastruktur är utformad för att underlätta att konsortier som leds av flera medlemsstater och länder som är kopplade till gemenskapens ramprogram för forskning och utveckling gemensamt inrättar och driver stora forskningsanläggningar av europeiskt intresse.

Förordningen är avsedd för infrastrukturer som ligger i framkanten av den vetenskapliga kompetensen och kräver stora investeringar som överskrider ett enskilt lands ekonomiska och vetenskapliga förmåga. Genom att planera och samordna sådana projekt mellan flera europeiska partner blir det möjligt att uppnå en kritisk massa och åstadkomma specialisering och ömsesidigt lärande på europeisk nivå. Många sådana projekt har identifierats av Esfri (Europeiska strategiska forumet för forskningsinfrastruktur) i deras färdplan för 2006 (uppdaterad i år). Projekten omfattar infrastrukturer inom många vetenskapliga områden, exempelvis observatorier för miljövetenskap, databaser för genomik eller kraftfulla superdatorer av teknisk toppklass.

Forskningsinfrastrukturerna bör bidra till att säkra vetenskaplig kompetens inom gemenskapens forskning samt gemenskapens ekonomiska konkurrenskraft på medellång till lång sikt genom att ge effektivt stöd till europeisk forskningsverksamhet. För att uppnå detta bör de ha ambitionen att förbättra den europeiska vetenskapskapaciteten jämfört med dess nuvarande läge och därmed bidra till utvecklingen av det europeiska forskningsområdet.

Kommissionen föreslog den rättsliga ramen för ERI som svar på medlemsstaternas begäran om en skräddarsydd rättslig form för att underlätta och påskynda uppbyggnaden av nya forskningsinfrastrukturer som omfattar flera medlemsstater, eftersom de nuvarande instrumenten har visat sig inte vara lämpliga. De europeiska forskningsinfrastrukturerna kommer att förbättra tillgången till utmärkta forskningstjänster för den europeiska forskarvärlden i allmänhet, såväl för forskare från länder med många infrastrukturer som från länder med färre infrastrukturer.

Med hänsyn till ERI:s geografiska fördelning bör det framhållas att även om kommissionen kommer att registrera förslag som kan komma i fråga för att utnyttja den rättsliga formen för ERI faller både planering och finansiering av forskningsinfrastrukturer tydligt under de nationella myndigheternas behörighet. Det är de som ska lägga fram förslag och kommissionen kommer att registrera de förslag som kan komma i fråga utan hänsyn till plats. De nationella myndigheterna ska tillsammans besluta om alla specifika aspekter, t.ex. medlemskap, bidrag och plats för sätet.

Kommissionen kommer likväl att sträva efter att uppmuntra nya enheter som innebär ett mervärde för det europeiska forskningsområdet och så långt det är möjligt omfattar regionala partneranläggningar. Många stora forskningsanläggningar (t.ex. 28 av de 44 i Esfris färdplan) är decentraliserade forskningsinfrastrukturer som kommer att vara etablerade i flera länder, antingen för att de måste vara fysiskt spridda (t.ex. miljöövervakning eller geologisk övervakning) eller för att spjutspetscentrumen är spridda. Sådana decentraliserade strukturer, som redan stimuleras genom de ”integrerade verksamheterna” som stöds via de sjätte och sjunde ramprogrammen för utveckling inom forskning och teknik (FP6 och FP7), kommer att bana väg för en balanserad utveckling av det europeiska forskningsområdet.

Vidare kommer kommissionen så långt det är möjligt att sträva efter att uppmuntra en fri tillgång till forskningsinfrastrukturer för forskare och ingenjörer från ett stort geografiskt område. Man kommer särskilt att sträva efter att främja tillgången på grundval av vetenskaplig kompetens eller behov och inte endast utifrån betalningsförmåga.

Gemenskapsfinansiering för infrastrukturer finns inom ramen för sammanhållningspolitiken, i enlighet med gällande gemenskapslagstiftning. Kommissionen har nyligen offentliggjort en guide till att använda och kombinera finansiering från gemenskapens olika instrument (medel för forskning, sammanhållning och konkurrens)(1) . Konvergensregioner kan på ett intelligent vis använda strukturfonderna och Sammanhållningsfonden för att skaffa finansiering för europeiska forskningsinfrastrukturer och lämna in övertygande ansökningar för att stå som värdar för dessa.

Slutligen bör det framhållas att kommissionen stöder den vetenskapliga och tekniska utvecklingen av regionernas potential genom FP7-specifik verksamhet inom programmet Kapacitet.

Sammanfattningsvis kommer den nya rättsliga ramen för ERI att vara öppen för tänkbara förslag från partner överallt i EU och i länder som är knutna till ramprogrammet för forskning. Kommissionen kommer att fortsätta att uppmuntra de länder som har en relativt svag forskning att investera och komma i fatt, men det åligger ländernas nationella förvaltningar att ansluta sig genom att lägga fram tänkbara förslag.

 
 

(1) ftp://ftp.cordis.europa.eu/pub/fp7/docs/practical-guide-eufunding_en.pdf

 
Senaste uppdatering: 3 november 2009Rättsligt meddelande