Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Debatter
Onsdagen den 18 februari 2009 - Bryssel EUT-utgåva

30. Tillämpad forskning inom den gemensamma fiskeripolitiken (kortfattad redogörelse)
Anföranden på video
PV
MPphoto
 

  President. – Nästa punkt är en kort presentation av ett betänkande av Rosa Miguélez Ramos för fiskeriutskottet, om tillämpad forskning inom den gemensamma fiskeripolitiken (2008/2222(INI)) (A6-0016/2009).

 
  
MPphoto
 

  Rosa Miguélez Ramos, föredragande.(ES) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Att förena ett korrekt bevarande av ekosystemen med ett hållbart utnyttjande av marina resurser, förebyggande och kontroll av effekterna av mänsklig aktivitet på miljön, förbättring av kunskaper och teknisk utveckling och förnyelse är uppgifter som vi inte kan lösa om vi inte får stöd av den europeiska forskningsgemenskapen.

Forskning om fiske är också avgörande när vi ska utarbeta rekommendationer och ge lagstiftarna vetenskapliga råd. Ökade investeringar i forskning och utveckling, och när det gäller insamling och behandling av pålitliga data skulle resultera i en stabilare och hållbarare gemensam fiskeripolitik.

Men även om det jag fick höra av en forskare – ”Det är inte pengarna, utan de mänskliga resurserna som är problemet” – ger en bra bild av situationen, så tänker jag inte säga att forskning om fiskerifrågor har gott om finansiella resurser. Tvärtom vill jag säga att vi har ett dubbelt problem.

För det första, herr kommissionsledamot, så verkar de belopp som avsatts i sjunde ramprogrammet för marin forskning, som borde vara en sektorövergripande fråga, vara otillräckliga för den integrerade strategi som för närvarande krävs i frågan.

Dessutom, herr kommissionsledamot, har forskarna problem när de skickar in projekt till sjunde ramprogrammet – och jag kan försäkra er att jag talade med många av dem när jag utarbetade mitt betänkande, både före och under processen. Dessa problem kan delvis tillskrivas det annorlunda fokus som å ena sidan krävs för vattenbruk, som till sin natur i grunden är en industriell verksamhet, och å den andra sidan forskning om fiske och marin vetenskap, som till sin natur är mångdisciplinär och mer långsiktig.

Fram till det sjunde ramprogrammet täcktes båda dessa områden med samma medel, och de rapporterade till generaldirektoratet för fiskerifrågor, vilket gjorde att de kunde komplettera varandra. För närvarande är det GD Forskning som har ansvaret, och resultatet är att det blir svårare för forskarsamhället att kommunicera sektorns problem och behov till de personer som utarbetar riktlinjerna för förslagsinfordringar.

Den allmänna uppfattningen inom forskarsamfundet är dessutom att generaldirektoratet verkar ha valt att prioritera grundforskning utan att lämna utrymme för forskning som är inriktad på allmänna policyfrågor. Låt mig lämna ett exempel: att från vetenskaplig synpunkt berika gemenskapens maritima strategi, eller undersöka kopplingarna mellan fiske och klimatförändringar.

Sammanfattningsvis kräver målet för Europeiska unionens marina politik, nämligen att uppnå ett produktivt fiske i en ren marin miljö, att forskarna på detta område har tillgång till horisontella finansieringsmekanismer i sjunde ramprogrammet.

Avslutningsvis vill jag nämna det andra problemet: den oroande bristen på unga forskare inom fiskeriforskningen, vilket verkar vara resultatet av yrkesutbildningar som inte är särskilt attraktiva jämfört med andra basvetenskaper.

Det är viktigt att vi skapar intressanta och givande universitetskurser som erbjuder goda yrkesmöjligheter. Det verkar också som om vi måste standardisera de olika forskningsmodeller som tillämpas i de olika medlemsstaterna för att vi bättre ska kunna jämföra resultat, ställa samman data och öka samarbetet mellan olika nationella forskningsinstitutioner. Jag tycker naturligtvis också att det är mycket viktigt att fiskarnas erfarenheter och expertkunnande tas till vara bättre i processen när vi utarbetar vetenskapliga yttranden som är avsedda att utgöra grund för de politiska besluten inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken.

 
  
MPphoto
 

  Janez Potočnik, ledamot av kommissionen. − (EN) Herr talman! Jag uppskattar att kunna prata om mitt ansvarsområde. Kommissionen välkomnar parlamentets betänkande om tillämpad forskning inom den gemensamma fiskeripolitiken och tackar föredraganden Rosa Miguélez Ramos och fiskeriutskottet för ett utmärkt arbete.

Betänkandet kommer lägligt nu när de gemensamma ansökningsomgångarna för havs- och sjöfartsforskning förbereds. Det sammanfaller också med arbetsprogrammet 2010 för sjunde ramprogrammet och lanseringen av grönboken om en reformering av den gemensamma fiskeripolitiken, som innehåller ett kapitel om forskning. Kommissionen instämmer i princip med de centrala delarna av betänkandet.

Vi välkomnar att man stöder den europeiska strategin för havs- och sjöfartsforskning, och prioriterar ökad kapacitetsuppbyggnad, ny infrastruktur, nya färdigheter och utbildningsinitiativ, att utveckla samspelet mellan etablerade discipliner för havs- och sjöfartsforskning, samt att främja samverkan mellan medlemsstater och kommissionen och ny forskningsledning.

Kommissionen är medveten om hur viktigt det är att en tillräcklig budget avsätts till forskning inom fiske och vattenbruk i sjunde ramprogrammet, samtidigt som man bör bibehålla en bra balans i förhållande till andra forskningsområden, särskilt inom jordbruk, skogsbruk och bioteknik: tema 2 – KBBE, och tema 6 – miljö. Årsbudgeten för sjunde ramprogrammet kommer att öka progressivt under programmets tre sista år och både fiske- och vattenbrukssektorn kommer att dra nytta av ökningen.

Kommissionen kommer att forsätta arbetet med att stödja forskningen i linje med betänkandet genom att synliggöra forskningen inom fiske och vattenbruk i sjunde ramprogrammet och skapa en god balans mellan forskning som stödjer politiken och grundforskning, införa mer samhällsvetenskap i arbetsprogrammen, främja spridning av resultat och främja ökad samordning av nationella forskningsprogram.

Slutligen kommer kommissionen att underlätta införlivandet av forskning inom fiske och vattenbruk i sin strategiska forskningsdagordning, det europeiska området för forskningsverksamhet och den nya europeiska strategin för havs- och sjöfartsforskning.

Tack vare de initiativ som jag just har nämnt, känner jag att det finns en fast grund för att förbättra fiske- och vattenbrukssektorn genom innovativ forskning inom ramprogrammet. Dessa sektorer kommer i sin tur att dra nytta av att den nationella forskningen samarbetar och samordnas på ett bättre sätt, genom de olika initiativen inom det europeiska området för forskningsverksamhet och i samma riktning som den gemensamma fiskeripolitiken.

Om jag får tillägga något mer personligt, kan jag garantera att det inte är mer komplicerat nu än tidigare, helt enkelt beroende på att samma personer arbetar med detta och att vårt samarbete med min kollega Joe Borg går fantastiskt bra. Det är så forskningen bör bedrivas i framtiden. Vi samarbetar mellan olika sektorer och det ger bättre resultat, vilket knappast hade varit fallet om det hade gjorts sektorsvis. Ett stort tack för detta utmärkta arbete.

 
  
MPphoto
 

  Talmannen. – Punkten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum på torsdag den 19 februari 2009.

 
Senaste uppdatering: 25 april 2009Rättsligt meddelande