Talmannen. – Nästa punkt är ett betänkande av Maria Badia i Cutchet, för utskottet för kultur och utbildning, om konststudier inom Europeiska unionen (2008/2226(INI)) (A6-0093/2009).

  Maria Badia i Cutchet, föredragande. – (ES) Herr talman! Konstutbildning är numera ett obligatoriskt ämne i nästan alla medlemsstater, men det förekommer stora skillnader i hur undervisningen bedrivs.

Tidigare kopplades konststudier till undervisningen av barn och ungdomar, men nu har inriktningen på livslångt lärande och utvecklingen av den nya informations- och kommunikationstekniken (IKT) lett till att konstens och kulturens traditionella utrymme har utvidgats, vilket har gett upphov till nya former av tillgång till och uttryck inom sektorn.

Den kontinuerliga IKT-utvecklingen har även bidragit till att främja en kunskapsekonomi, vilket har lett till att intellektuell och kreativ förmåga har blivit ett viktigt inslag i denna nya ekonomi.

Det förslag till resolution som vi ska rösta om i morgon bygger på tanken att konstutbildning utgör grunden för yrkesutbildningen inom detta område och främjar kreativiteten och den fysiska och intellektuella utvecklingen. Den är också en viktig komponent i barn- och ungdomsutbildningen och konstundervisning i skolan lägger grunden till en verklig demokratisering av tillgången till kultur.

Utbildningen också mycket viktig för framgången för de yrkesverksamma inom den konstnärliga och kreativa sektorn, eftersom konststudier som inriktas på karriär- och yrkesutveckling kräver, förutom talang, att eleverna har en gedigen kulturell grund att bygga på som endast är möjlig att förvärva genom en tvärvetenskaplig och systematisk utbildning. Detta ökar möjligheten att ta sig in på arbetsmarknaden inom denna sektor eftersom eleverna förvärvar allmänna kulturella kunskaper, forskningsmetoder, företagarkunskaper och affärskunskaper samt kompetenser inom olika verksamhetsområden.

Dessutom ges ett mycket speciellt erkännande av den ekonomiska potentialen hos de företag och industrier som är verksamma inom det kreativa, kulturella och konstnärliga området i EU, som ger ett större bidrag än andra starkt uppmärksammade industrier som kemi- och livsmedelsindustrierna.

Vi får inte heller glömma att konstskolor och konstutbildnings- och formgivningscentrum bidrar till att utveckla nya konstnärliga stilarter och rörelser, samt öppna olika kulturvärldar, vilket förstärker EU:s framtoning i världen.

I förslaget till betänkande betonas att konstämnen bör vara obligatoriska i läroplanerna på alla utbildningsnivåer och medlemsstaterna uppmuntras att samordna sin konstpolitik på EU-nivå och främja både studenters och lärares rörlighet på detta område, samt att i högre grad uppmärksamma frågan om erkännande av kvalifikationer mellan medlemsstater.

Vi uppmanar även rådet, kommissionen och medlemsstaterna att fastställa konstutbildningens roll som ett mycket viktigt pedagogiskt verktyg för att öka kulturens värde, utforma gemensamma strategier för att främja politik för konstutbildning, utbilda ämneslärarna och att erkänna den viktiga roll som konstnärer spelar i samhället, vilket framgick av Europeiska året för kreativitet och innovation.

Slutligen understryks vikten av att utnyttja de resurser som den nya informations- och kommunikationstekniken och Internet erbjuder som kanaler för en modern och nutidsanpassad undervisning när det gäller att införa den konstnärliga dimensionen i läroplanerna. En europeisk portal för konst- och kulturutbildning bör tas fram gemensamt för att garantera utvecklingen och främjandet av den europeiska kulturella modellen.

Av alla dessa skäl uppmanar jag majoriteten att stödja betänkandet som kommer att ge ett tydligt budskap om stöd till yrkesverksamma, studenter och företag inom den kreativa och kulturella sektorn.

  Louis Michel, ledamot av kommissionen. – (FR) Herr talman, mina damer och herrar! Först av allt vill jag tacka Maria Badia i Cutchet för hennes initiativbetänkande om konststudier inom Europeiska unionen.

Konststudier får ett allt viktigare utrymme på EU-nivå. Vi är alla överens om att kultur och konst är en mycket viktig del av utbildningen. De bidrar till att utveckla känslighet och självförtroende, nödvändiga egenskaper inte bara för vår roll som medborgare utan också för den ekonomiska aktör som vi alla har inom oss. Detta råder det ingen tvekan om. Konstutbildning är en källa till välmående, kreativitet och social integration. Det är mycket viktigt att denna utbildning främjas i EU:s utbildningssystem från så unga år som möjligt.

Vi delar denna vision och vi gläder oss över att det i ert betänkande hänvisas till flera viktiga initiativ på EU-nivå, t.ex. Europeiska året för kreativitet och innovation.

Konstens och konstutbildningens betydelse för att bygga ett bättre samhälle går hand i hand med dess inverkan på det ekonomiska livet. Enligt färska beräkningar uppskattas de kulturella och kreativa industriernas bidrag till det ekonomiska välståndet till 2,6 procent av EU:s BNP. Dessutom kan all ekonomisk verksamhet dra fördel av utbildningen i konst och kultur. Innovation uppmuntrar till att skapa synergieffekter mellan traditionella verksamhetsområden och mer innovativa sådana. I dag måste vi kombinera teknik och design samtidigt som vi integrerar principerna om hållbarhet och ekonomisk lönsamhet. Denna kombination kräver en ny definition av hur kunskap ska överföras och förvärvas.

Dessa olika frågor behandlas i dokumentet om den europeiska referensramen där nyckelkompetenser för livslångt lärande definierades 2006. Inom denna ram konstateras det att konstnärliga och kulturella uttryck är nödvändiga för att utveckla kreativ kompetens, som är så användbar i arbetslivet.

I den europeiska agendan för kultur presenteras nya metoder, särskilt en strukturerad dialog med det civila samhället och nyligen även nya öppna metoder för kulturell samordning. Dessa metoder har kunnat tillämpas tack vare en första treårig arbetsplan som rådet antog den 21 maj 2008 och där det anges fem prioriterade insatsområden. Inom denna ram inrättades en arbetsgrupp av sakkunniga från medlemsstaterna som skulle arbeta på temat synergieffekter mellan kultur och utbildning. Denna grupp kommer att utforma rekommendationer för att identifiera goda metoder på nationell nivå och även utfärda ett antal rekommendationer till medlemsstaterna och EU-institutionerna. Dessutom kommer den att ta fram metoder för att bedöma framstegen inom de politikområden som omfattas av dess mandat. Slutligen bör gruppen kunna ge ett värdefullt bidrag till Europeiskt kulturforum som ska hållas den 29-20 september 2009 i Bryssel.

Jag har precis läst ett svar från min kollega i kommissionen, Ján Figel’.

  Talmannen. – Punkten är avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum tisdagen den 24 mars 2009.

Skriftliga förklaringar (artikel 142)

  Marusya Ivanova Lyubcheva (PSE), skriftlig. – (BG) Europaparlamentets betänkande om konststudier inom EU ingår i de kontinuerliga insatserna för att utveckla den interkulturella dialogen och är mycket viktiga i samband med Europeiska året för kreativitet och innovation.

Konstutbildningen måste utan tvivel ägnas större och mer specifik uppmärksamhet. Det är viktigt att den är en obligatorisk del av läroplanen så tidigt som möjligt, eftersom den stimulerar den känslomässiga och kulturella utvecklingen hos den unga generationen.

Genom att ge dessa studier ett större praktiskt syfte och införa interaktiv undervisning skulle vi kunna få en djupare förståelse av nationella och europeiska kulturella värderingar. Genom att ge elever, lärare och yrkesverksamma inom sektorn ökad rörlighet kan vi direkt skapa medvetenhet om den europeiska identiteten och skapa kulturell och religiös tolerans.

Medlemsstaterna måste investera för att skapa bättre möjligheter till informella och oberoende konststudier och förhindra att antalet program på detta område minskar. Deras stöd till konstnärers yrkesliv skulle öka det allmänna intresset för olika former av konststudier.

Offentlig-privata partnerskap på detta område skulle bidra till att modernisera utbildningsprogrammen och uppmuntra till en mer aktiv integration av ny teknik i undervisningsprocessen. Större delen av resurserna för en samordnad EU-politik för konststudier utgörs av investeringar för att förstärka EU:s kulturella inflytande globalt, förstärka kreativiteten och, indirekt, EU:s ekonomi.