Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2009/2732(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :

Ingivna texter :

B7-0106/2009

Debatter :

PV 22/10/2009 - 12.1
CRE 22/10/2009 - 12.1

Omröstningar :

PV 22/10/2009 - 13.1

Antagna texter :

P7_TA(2009)0059

Debatter
Torsdagen den 22 oktober 2009 - Strasbourg EUT-utgåva

12.1. Guinea
Anföranden på video
PV
MPphoto
 

  Talmannen. – Nästa punkt är en debatt om sex resolutionsförslag om Guinea.

 
  
MPphoto
 

  Véronique De Keyser, författare.(FR) Herr talman! Jag anser att intresset för den här frågan är betydligt större än vad det aktuella antalet personer här i parlamentet speglar. Jag beklagar det, på mitt partis och övrigas vägnar.

Guineas huvudstad Conakry behöver det internationella samfundets stöd. Efter president Lansana Contés död tog en militärjunta över makten. Juntan kritiserades av det internationella samfundet men fick delvis stöd av folket eftersom den lovade att snabbt överlämna makten till en civil regim genom fria val. Militärjuntans ledare, kapten Moussa Dadis Camara, försäkrade att han inte tänkte ställa upp i presidentvalet, men efter ett katastrofalt styre av landet – ingen budget, inga offentliga upphandlingsförfaranden och ingen grundläggande samhällsservice – fick han smak för makten och klamrade sig fast vid den så hårt att han nu ändå tänker ställa upp i valet. Hans valkampanj är helt beroende av landets organisatoriska, mediala och ekonomiska resurser. I protest mot att juntan inte hållit vad den lovat genomförde oppositionen en demonstration, som slogs ned brutalt av säkerhetsstyrkor. I demonstrationen dödades 150 människor, fler än 1 000 skadades och många kvinnor våldtogs och misshandlades mycket svårt.

Parlamentets, och förhoppningsvis EU:s, reaktion kommer att vara tydlig. Vi begär att fiskeavtalet med Guinea upphävs. Vi uppmanar Afrikanska unionen att införa sanktioner mot militärjuntan och att inrätta en försoningskommitté för att få till stånd en dialog. Vi begär att Guinea tillsätter en övergångsregering som kan förbereda för president- och parlamentsvalen, eftersom militärjuntan definitivt har dömts ut av det internationella samfundet.

Jag hoppas att dessa åtgärder, som är en skälig reaktion på den tragedi som inträffat, kommer att vara vägledande så att EU vågar agera lika snabbt vid andra tydliga fall av brott mot de mänskliga rättigheterna.

 
  
MPphoto
 

  Renate Weber, författare.(EN) Herr talman! Om man sätter sig in i situationen i Guinea och de fruktansvärda händelser som utspelat sig där de senaste månaderna kan man med all rätt undra varför de fått så liten uppmärksamhet i media. Det har bara stått några rader här och där, som om det inte alls hade handlat om hundratals mördade människor, fruktansvärda fall av tortyr och brutala våldtäkter för att tillintetgöra offrens mänskliga värdighet.

Flera olika internationella organ har visserligen fördömt den militärjunta som tog makten genom en statskupp, men jag anser att betydligt mer borde ha gjorts för att öka medvetenheten bland vanliga medborgare, däribland europeiska medborgare. Därför är jag glad att åtminstone Europaparlamentet, som talar för de medborgare som har skickat hit oss, reagerat på lämpligt sätt genom den resolution vi ska rösta om i dag.

Det räcker dock inte att bara kritisera och fördöma den aktuella regimen. Det är också ytterst viktigt att undanröja all risk för förskingring av EU-medel som är avsedda att hjälpa människorna i Guinea.

 
  
MPphoto
 

  Cristian Dan Preda, författare.(RO) Den 28 september är ett viktigt datum för folket i Guinea, eftersom det är årsdagen för folkomröstningen om landets självständighet. Men från och med i år kommer den 28 september att förknippas med den massaker som då utfördes mot oppositionella i Conakry av en regering som tagit makten genom våld.

Att låta militärjuntan behålla makten är inte ett godtagbart alternativ. Faktum är att juntaledaren Moussa Dadis Camara hela tiden har lovat att han ska kliva åt sidan och inte ställa upp som kandidat i valet. Tidsfristen för detta har gått ut, liksom även snart det ultimatum som Afrikanska unionen har ställt.

När militären nu har makten är det uppenbart att den ljuger och inte står för sitt ord. Därför måste en regering väljas genom demokratiska val, och det internationella samfundet måste utöva påtryckningar tills detta sker.

 
  
MPphoto
 

  Marie-Christine Vergiat, författare.(FR) Herr talman, mina damer och herrar! Jag deltog i debatten redan vid minisessionen i Bryssel för två veckor sedan och ska därför inte upprepa mig.

Mina parlamentskollegor har redan framfört en rad synpunkter. För egen del vill jag uttrycka min glädje över att alla partigrupper i parlamentet i dag gemensamt kan besvara vädjan från det civila samhället i Guinea. Det gör vi genom att fördöma hur den militärjunta som kom till makten i december 2008 slog ned en fredlig demonstration som hölls till minne av årsdagen av Guineas självständighet.

Det civila samhället i Guinea ber om vår hjälp, och faktum är att det skulle vara helt oacceptabelt om EU inom ramen för fiskeavtalet beviljade medel trots att vi mycket väl vet att pengarna kommer att hamna rakt i fickan på den styrande militärjuntan i stället för att hjälpa guineanska fiskare, som var avsikten.

Den guineanska regimen är i dag världens mest korrupta regim. Och det är inte jag som säger det, utan de organ som bevakar situationen i landet.

Därför hoppas jag innerligt att vi ska kunna rösta för det gemensamma resolutionsförslaget i dess helhet, däribland den punkt där det krävs att fiskeriavtalet upphävs, och jag hoppas på rådets och kommissionens stöd i frågan.

 
  
MPphoto
 

  Adam Bielan, föredragande.(PL) Herr talman! När Moussa Dadis Camara och militärjuntan i slutet av 2008 tog makten i Guinea efter president Lansana Contés död, var det internationella samfundet dessvärre naivt nog att tro att Moussa Dadis Camara faktiskt tänkte hålla fria och demokratiska presidentval och att han själv inte skulle ställa upp. Nu vet vi bättre. När de drygt 50 000 demonstranterna samlades på idrottsarenan den 28 september för att protestera mot Moussa Dadis Camaras ändrade taktik och brutna löften, beordrade han säkerhetsstyrkorna att gå till attack. Drygt 150 människor dog, fler än 1 200 skadades och många kvinnor våldtogs.

Jag är tacksam att Javier Solana, EU:s höga representant för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, var så snabb att säga sin mening. Jag vill också tacka den franska regeringen för att den avbrutit sitt militära samarbete med Guinea. Men nu har det gått tre veckor sedan massakern och dessa åtgärder har ännu inte gett några tydliga resultat. Därför anser jag att EU tillsammans med FN och Afrikanska unionen bör inrikta sig på att sätta press på Guinea, och tillämpa de allra strängaste sanktionerna. Först då kan vi börja tala om Moussa Dadis Camaras maktöverlämnande.

 
  
MPphoto
 

  Isabella Lövin, författare. − Herr talman! Jag välkomnar det beslut som fiskekommissionär Joe Borg meddelade i förrgår, alltså att kommissionen drar tillbaka sitt förslag till fiskeriavtal med Guinea. Fiskeriutskottet har redan röstat nej till ett sådant avtal. Det gjorde vi två dagar efter massakern i Conakry då över 150 personer sköts ner av regeringstrupper som kontrolleras av Moussa Dadis Camara.

Jag hoppas att det här är ett första steg och att Europeiska unionen ser över sin handelspolitik med utvecklingsländerna. Vi har ett stort ansvar som en av världens viktigaste och största handelsaktörer, och också utvecklingsaktörer. Vi måste ha en överensstämmelse mellan handeln och vilket förhållande vi har med den här typen av regimer. Man har under årens lopp försökt att förbättra fiskeriavtalet genom att säga att en del av avtalspengarna ska gå till att stödja det lokala fisket. Men kommissionens egna utvärderingar har visat att det faktiskt inte går till som det står på papperet, utan pengarna går direkt till att stödja den här typen av regimer. Det ska Europeiska unionen inte hålla på med!

 
  
MPphoto
 

  Filip Kaczmarek, för PPE-gruppen.(PL) Herr talman! Vi talade visserligen om Guinea redan för två veckor sedan, men situationen i landet förtjänar vår fortsatta uppmärksamhet och respons. I måndags fick utskottet för utveckling ta del av ett ögonvittnes redogörelse för händelserna den 28 september. Ögonvittnet var Cellou Dalein Diallo, före detta premiärminister och ledare för oppositionspartiet ”Union des Forces Démocratiques de Guinée”.

Det tycks inte vara tillräckligt att begära att juntan ska respektera yttrandefriheten, mötesfriheten och de mänskliga rättigheterna i allmänhet. Om juntan respekterade dessa principer och värden vore den ingen junta, så vi kan inte förvänta oss att den ska lyssna till dessa uppmaningar. En handlingens man – och det är just vad Moussa Dadis Camara är – kan bara stoppas med handling, inte med ord. Därför uppmanar jag EU att agera.

 
  
MPphoto
 

  Patrice Tirolien, för S&D-gruppen.(FR) Herr talman, mina damer och herrar! Guinea skakas just nu av tragiska händelser som chockat världssamfundet och utgör ett hån mot lag och rätt.

Den 28 september 2009 slog militärjuntan ledd av kapten Dadis Camara med våld ned en fredlig demonstration som hade samlat alla oppositionspartierna.

Enligt Cotonouavtalen grundar sig förbindelserna mellan Europeiska unionen och AVS-länderna på respekt för de mänskliga rättigheterna och de demokratiska principerna. Därför är kapten Dadis Camaras ensidiga beslut att skjuta upp valet och vägra att ta upp frågan om sin kandidatur till posten som Guineas president ett allvarligt misslyckande när det gäller att respektera de åtaganden som gjorts om att genomföra ett fritt och öppet val inom ett år.

Europeiska unionen måste vidta omedelbara åtgärder i linje med de principerna och beständiga värden som ligger till grund för dess handlande för att se till att detta våld, som innebär så många kränkningar av de mänskliga rättigheterna, stoppas.

Det gläder mig att kompromissresolutionen ligger helt i linje med våra värderingar och principer. Jag vill dock särskilt understryka artikel 10 i denna text, nämligen upphävandet av protokollet om ett fiskeriavtal mellan Europeiska unionen och Republiken Guinea till dess att den demokratiska processen inletts.

Jag kan höra hur vissa personer oroar sig för att ett sådant beslut skulle få katastrofala socioekonomiska konsekvenser för befolkningen, men med tanke på våldsamheterna den 28 september måste vi inse att den guineanska regeringen knappt bryr sig om levnadsförhållandena för sina medborgare och att vårt enda alternativ är att vara bestämda.

Guinea har sedan sin självständighet 1958 endast fått uppleva diktatoriska regimer.

 
  
MPphoto
 

  Carl Haglund, för ALDE-gruppen. – Herr talman! Jag ska inte upprepa allt det kloka och goda som mina kolleger redan har sagt. Jag kan bara till en början säga att jag är mycket glad över att den här frågan diskuteras här idag. Jag ska kort säga några ord om den behandling vi hade om fiskeriavtalet i utskottet den 30 september. Det är faktiskt så att när vi skulle behandla frågan kunde man ha trott att EU var på väg att ingå ett handelsavtal med vilken västerländsk demokrati som helst. Ingenstans framgick det i diskussionen eller i handlingarna att vi hade ett avtal framför oss med en nation där situationen är vad den är idag, och som också redan har beskrivits rätt bra här i kammaren.

Flera har kanske tyckt att fiskerifrågor är en sak och mänskliga rättigheter är en annan sak, och att man inte ska blanda ihop dem. Själv kan jag inte förstå hur man som politiker kan resonera så. Det att rösterna i utskottet föll 11–9 till förmån för att fälla avtalet är också rätt oroande. Det fanns alltså en ganska stor grupp i parlamentet som åtminstone i det skedet tyckte det var helt okej att ingå ett handelsavtal med ett land som Guinea och med en regim som det landet har. Det är glädjande att säga att det nu finns en mycket större enighet kring att, för det första, ha en tydlig linje i fråga om Guinea, och för det andra, att det finns ett brett stöd för att man nu faktiskt har dragit tillbaka det här avtalet från rådets sida. Det gläder mig storligen.

Man kan säkert också tycka att de som är för att avtalet dras tillbaka inte tänker på de fiskare som berörs, men så är det ingalunda. Det är givet att vi måste finna en hållbar lösning för dem. Men vi kan inte sopa de mänskliga rättigheterna under mattan bara för att vi har en situation där vi har ett antal fiskebåtar som måste försörjas.

 
  
MPphoto
 

  Raül Romeva i Rueda, för Verts/ALE-gruppen. Herr talman! Jag hade äran att få delta i fiskeriutskottets möte då de, om än med väldigt knapp marginal, röstade mot att förnya fiskeriavtalet med Guinea, just på grund av massakrerna, våldtäkterna och alla kränkningar av de mänskliga rättigheterna som har ägt rum och som fortfarande behöver utredas.

I dag skulle jag vilja att Europaparlamentet antog denna resolution i plenum. Det skulle sända ett tydligt budskap både till EU-institutionerna och till Guineas regering om att vi inte är beredda att använda skattebetalarnas pengar för att hålla en korrupt regering som är inblandad i kriminell verksamhet kvar vid makten.

Det skulle glädja mig om människoliv och mänskliga rättigheter för en gångs skull ansågs viktigare än ett ekonomiskt avtal, och jag hoppas att detta blir prejudicerande. Det vore desto mer glädjande eftersom kommissionen redan har fattat sitt beslut, liksom fiskeriutskottet. Det är nu också hög tid för Europaparlamentet att godkänna beslutet vid plenarsammanträdet.

Detta är alltså en viktig möjlighet för oss och jag hoppas, vilket redan nämnts tidigare, att artikel 10 förblir oförändrad.

(Applåder från vissa håll)

 
  
MPphoto
 

  Tomasz Piotr Poręba, för ECR-gruppen.(PL) Herr talman! Minst 157 döda och över 1 200 sårade är resultatet av den guineanska arméns ingripande vid en fredlig demonstration av oppositionen vid idrottsarenan i Conakry i september. Det är den största massakern i Guineas historia sedan landet blev självständigt 1958.

När president Camara tog makten i december förra året lovade han att ta itu med korruptionen och anarkin och sedan överlämna makten vid ett demokratiskt val. I dag fortsätter militärjuntan att styra över landet utan någon som helst respekt för grundläggande principer som rättsstatsprincipen eller grundläggande rättigheter. Soldatgäng är regelbundet inblandade i attacker, rån och våldtäkter.

Som representanter för demokratiska länder måste vi kräva att juntan omedelbart drar sig tillbaka och att de ansvariga för den blodiga massakern på civila, skjutandet in i folksamlingar och de systematiska våldtäkterna av kvinnor ställs inför rätta. Guinea är ett land med en enorm ekonomisk potential, och trots detta är det ett av de fattigaste länderna i världen och en av de mest korrupta staterna i Afrika. En fortsatt diktatur styrd av militärjuntan kan leda till inbördeskrig och en destabilisering av situationen i hela Västafrika.

 
  
MPphoto
 

  Anne Delvaux (PPE).(FR) Herr talman! Fram till i dag har det registrerats 150 döda och otaliga exempel på sexuell förnedring. Den 28 september skedde en kränkning av Guineas civilbefolkning som saknar motstycke. Det var också en oproportionerlig reaktion från den styrande militärjuntan och vittnesmålen lämnar inget utrymme för tvivel.

Vi måste vara mycket tydliga inför en sådan grymhet och jag välkomnar de riktade sanktioner mot kapten Moussa Dadis Camaras junta som EU:s medlemsstater beslutade om i går. Det är uppenbarligen inte tillräckligt att bara fördöma händelserna. Vi måste kräva att de utreds ordentligt av en internationell undersökningskommission och att de brott som har begåtts inte går ostraffade.

Jag vill under de 30 sekunder som jag har kvar uppmana Europeiska unionen att använda alla tillgängliga medel för att bekämpa användningen av sexuellt våld som krigsvapen. Detta är ett snabbt växande fenomen i många väpnade konfliktområden. Det är kvinnor, ofta de väldigt gamla eller de väldigt unga, som drabbas. Under alla omständigheter är det mycket sårbara människor som utsätts.

I alla typer av nya samarbetsavtal måste stöd för rättsstatsprincipen och goda styrelseformer automatiskt vara ett minimikrav tillsammans med respekten för de mänskliga rättigheterna, jämställdhet och skydd av de mest utsatta.

 
  
MPphoto
 

  Harlem Désir (S&D).(FR) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Den 28 september demonstrerade folket i Guinea. De krävde att de åtaganden som gjorts skulle respekteras och att fria och demokratiska val skulle hållas som utlovat.

De har lidit under värsta tänkbara förtryck genom en regim som redan tidigare saknade all form av legitimitet och som den dagen förlorade all sin värdighet. Männen slogs ned, kvinnorna fick sina magar uppsprättade med bajonetter och våldtogs, och de politiska motståndarna och fackföreningsmedlemmarna torterades och lemlästades.

I dag måste Europeiska unionen stödja Afrikanska unionen, Ecowas och Förenta nationerna i deras vägran att låta dessa brott gå ostraffade, och framför allt visa solidaritet med Guineas befolkning. Detta land med ett överflöd av tillgångar kommer inte att kunna använda dem för sin egen utveckling så länge som korrupta diktaturer lägger beslag på tillgångarna för att gynna en klan.

Därför välkomnar jag den bestämda strategi som tillkännagetts av Europeiska kommissionen, och som parlamentet kan visa prov på i dag. Vi kan inte väga strikt ekonomiska intressen mot de åtaganden som gjorts av EU:s partner, särskilt av dem som undertecknat Cotonouavtalet, i fråga om respekt för de mänskliga rättigheterna och de demokratiska principerna. I dag har vi ett åtagande gentemot Guineas befolkning om att stödja dem i deras kamp för frihet och demokrati.

 
  
MPphoto
 

  Ioannis Kasoulides (PPE).(EN) Herr talman! Jag bad om ordet för att kunna kommentera förslaget om att upphäva det nuvarande fiskeriprotokollet mellan EU och Guinea. Jag ställer mig frågande till om en sådan brutal regim som inte tvekar då det gäller att ta livet av 156 av sina medborgare och är skyldig till så många andra grymheter kommer att låta sig påverkas av en sådan oproportionerligt liten sanktion. Vi ska också komma ihåg att det finns rättsliga skyldigheter då det gäller detta avtal gentemot personer som är anställda inom fiskerinäringen i Guinea och som inte har något med denna brutala regim att göra. Därför ställer sig Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater) tvekande till att stödja detta förslag.

 
  
MPphoto
 

  Charles Tannock (ECR).(EN) Herr talman! Historien om Guinea och dess huvudstad Conakry följer ett deprimerande och välbekant afrikanskt mönster: en diktatorisk härskare, en militärkupp, en auktoritär regim som ersätts av en annan och majoriteten av befolkningen som fortfarande lever i yttersta fattigdom. Guinea har avsevärda mineral- och oljetillgångar som skulle kunna göra landet till en av Afrikas mest välmående nationer. I stället underblåser landets rikedomar konflikten och fattigdomen, inte bara i Guinea utan i en hel region som har bevittnat fruktansvärd blodspillan och kronisk instabilitet under de senaste 20 åren.

Tidigare har jag uppmanat Europeiska kommissionen att inrätta ett slags Kimberleyprocess för andra tillgångar än diamanter för att se till att gruvföretagens verksamhet inte stöder inbördeskrig eller grymma diktatorer som till exempel kapten Camara i Guinea. Jag är därför bekymrad över den oerhört omfattande affärsöverenskommelse som slutits mellan Guinea och kinesiska företag. Jag hoppas att kommissionen och rådet kan förklara för Peking att vi förväntar oss att dess affärsverksamheter i Guinea varken framkallar interna oroligheter eller ytterligare underminerar de mänskliga rättigheterna i landet. Jag misstänker dock, liksom Ioannis Kasoulides, att förslagen om att upphäva EU:s fiskeriavtal endast kommer att straffa lokala samhällen och inte militärjuntan.

 
  
MPphoto
 

  Heidi Hautala (Verts/ALE).(FI) Herr talman! Eftersom vi har hyllat kommissionen för dess beslut om Guineas fiskeriprotokoll, särskilt med tanke på brotten mot de mänskliga rättigheterna, skulle jag vilja fråga kommissionen om den nu planerar att genomföra en systematisk kartläggning av liknande situationer, eller åtminstone att vara beredd att handla konsekvent och lika bestämt om sådana kränkningar av de mänskliga rättigheterna äger rum på andra platser i världen?

 
  
MPphoto
 

  Eija-Riitta Korhola (PPE).(FI) Herr talman! Nyligen frågade en finsk väljare hur jag definierar mänskliga rättigheter. Jag sade att jag inte ville definiera dem på egen hand och att det inte var värt att göra det för då skulle de inte nå längre än till min egen ytterdörr. Tanken är att de mänskliga rättigheterna redan har definierats och att länder är ålagda att respektera dem. De mänskliga rättigheterna är bindande inom världssamfundet. Det är därför vi åberopar dem.

Guinea har undertecknat Cotonouavtalet, som kräver att mänskliga rättigheter och demokrati respekteras. Det här är en grundläggande förutsättning. Vi måste verkligen kräva att ett lands demokratiska utveckling inleds på allvar innan vi sluter fler samarbetsavtal med utgångspunkt i Cotonouavtalet. Som vi hört är situationen i Guinea i dag oacceptabel och kräver snara åtgärder och möjligen sanktioner. Guinea har viktiga malmreserver och följaktligen stora utvecklingsmöjligheter. Samtidigt är det ett av världens mest korrupta länder. Det är sorgligt att kinesiska statsägda företag och affärsverksamheter som investerar i Guinea inte kräver någon respekt för de mänskliga rättigheterna.

 
  
MPphoto
 

  Leonard Orban, ledamot av kommissionen.(RO) Kommissionen har varit snabb att i starka ordalag och vid mer än ett tillfälle (talmannen avbröt talaren) fördöma massakrerna och de uppenbara kränkningar av de mänskliga rättigheterna som ägde rum den 28 september 2009 och som även har fortsatt.

Genom sitt deltagande i den internationella kontaktgruppen för Guinea godkände kommissionen de slutsatser som nåddes vid mötet den 12 oktober gällande antagandet av olika åtgärder för att främja iakttagandet av mänskliga rättigheter.

För det första måste, på humanitär nivå, varje person som fängslats godtyckligt släppas omedelbart, offrens kroppar måste överlämnas till deras respektive familjer och alla skadade, särskilt kvinnor som blivit våldtagna, måste få läkarvård. Vi kan bara uttrycka vår bestörtning och oro över att det just nu inte verkar som om några av dessa åtgärder har genomförts.

För det andra välkomnar kommissionen beslutet från FN:s generalsekreterare om att inrätta en internationell undersökningskommitté för att utreda massakrerna den 28 september i syfte att ställa förövarna inför rätta. Det är avgörande för oss att sätta stopp för deras straffrihet och att människorättssituationen i Guinea inte försämras ytterligare. Den internationella undersökningskommittén och de preliminära undersökningar som gjorts av Internationella brottmålsdomstolen kommer i detta avseende att bidra till att förbättra situationen.

I den situation som nu råder är kommissionen beredd att undersöka möjligheten att ge ekonomiskt stöd till ett internationellt observatörsuppdrag och erbjuda skydd så att kommissionsledamöter och vittnen är skyddade mot hot samt hjälpa till att skapa en trygg tillvaro för Guineas befolkning.

Å andra sidan är kommissionen benägen att, förutom att införa ett totalt vapenembargo, även undersöka möjligheten att stödja reformer inom säkerhetsområdet i syfte att reformera armén och göra den professionell så att stabiliteten kan återinföras i Guinea.

Till sist vill jag påpeka att de åtgärder som krävs i enlighet med artikel 96 i Cotonouavtalet antogs redan den 27 juli 2009.

Jag vill också nämna något som betonades tidigare. För konsekvensens skull och för att öka påtryckningarna på militärjuntan har Joe Borg, kommissionsledamot med ansvar för havsfrågor och fiske, meddelat att kommissionen har för avsikt att upphäva det partnerskapsavtal som föreslagits i fiskerisektorn och som skulle ha upprättats mellan Guinea och EU. Vi kommer för ögonblicket inte att betala ut (applåder) motsvarande ekonomisk ersättning.

För att svara på frågan som ställdes till mig tidigare kommer kommissionen att vidta åtgärder och se över det inträffade utifrån varje enskilt fall.

Tack.

 
  
MPphoto
 

  Talmannen. – Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum efter debatten.

Skriftliga förklaringar (artikel 149)

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig.(PT) Huvudmålet för ett nytt partnerskapsavtal mellan Europeiska unionen och Guinea-Conakry är att stärka samarbetet mellan Europeiska unionen och Guinea. Det kan i sin tur främja upprättandet av ett partnerskap för att utveckla ett hållbart fiske och en ansvarsfull förvaltning av fiskeresurserna i Guineas fiskezon, vilket ligger i båda parters intresse.

Den ekonomiska ersättningen enligt protokollet är satt till 450 000 euro per år för fiskemöjligheter avseende kategorin ständigt vandrande arter. Hela beloppet är avsett för att inrätta en nationell fiskeripolitik som är baserad på ansvarsfullt fiske och hållbart utnyttjande av fiskebestånden i guineanska vatten.

Det ovannämnda ligger i linje med det portugisiska kommunistpartiets förslag om fiskeriavtal med tredjeländer, vilket är anledningen till att jag röstade för detta dokument.

 
Senaste uppdatering: 27 mars 2010Rättsligt meddelande