Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2009/2135(BUD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :

Ingivna texter :

A7-0044/2009

Debatter :

PV 24/11/2009 - 13
CRE 24/11/2009 - 13

Omröstningar :

PV 25/11/2009 - 7.3
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2009)0087

Debatter
Tisdagen den 24 november 2009 - Strasbourg EUT-utgåva

13. Utnyttjande av Europeiska fonden för justering av globaliseringseffekter: Belgien - textilindustri och Irland - Dell - Omlokalisering av företag inom EU och den roll som EU:s finansiella instrument spelar (debatt)
Anföranden på video
PV
MPphoto
 

  Talmannen. – Nästa punkt är en gemensam debatt om

– betänkandet av Reimer Böge, för budgetutskottet, om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter i enlighet med punkt 28 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning, och

– en muntlig fråga till kommissionen från Pervenche Berès, för utskottet för sysselsättning och sociala frågor, om omlokalisering av företag i EU och den roll som EU:s finansiella instrument spelar (O-0120/2009 – B7-0226/2009).

 
  
MPphoto
 

  Reimer Böge, föredragande.(DE) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Som föredragande för budgetutskottet lägger jag i dag fram ett förslag om att i två specifika fall utnyttja Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter. I det ena fallet rör det sig om en ansökan från Belgien och i det andra om en ansökan från Irland. Till att börja med vill jag dock än en gång påpeka att det är upp till budgetutskottet att pröva om villkoren för att utnyttja fonden för globaliseringseffekter har uppfyllts. Jag betonar därför att budgetutskottet under de senaste månaderna har haft ett utmärkt samarbete med utskottet för sysselsättning och sociala frågor. Vi har även strävat efter att ta hänsyn till kommentarer och kritiska synpunkter från utskottet för sysselsättning och sociala frågor. Med tanke på hur bråttom det är att fatta beslut i denna fråga är det därför helt på sin plats att vi även tar upp den muntliga frågan från utskottet för sysselsättning och sociala frågor.

Fonden för justering för globaliseringseffekter har ett tak på 500 miljoner euro per år och har som enda syfte att ge extra stöd till arbetstagare som blivit arbetslösa till följd av genomgripande strukturförändringar i världshandelsmönstret. I resolutionen har vi klargjort att vi fortsätter att motsätta oss systematisk överföring av medel från Europeiska socialfonden för att finansiera fonden för justering för globaliseringseffekter. Herr kommissionsledamot! I dag ber jag er än en gång bekräfta att finansieringen inte kommer att genomföras med hjälp av betalningar från Europeiska socialfonden.

Jag vill verkligen än en gång uppmana kommissionen att i dag bekräfta sitt åtagande i budgetutskottet – nämligen att i framtiden avstå från att sammanföra ansökningar om utnyttjande av fonden, och i stället lägga fram dessa ansökningar separat, eftersom varje fall grundas på delvis olika saker och man bör undvika att ett komplicerat fall försenar godkännandet av ett annat fall. Jag hoppas att ni än en gång kan bekräfta detta här i dag.

När det gäller de faktiska omständigheterna i de två fallen, till och med enligt de ändrade reglerna – eftersom dessa två ansökningar lämnades in efter den 1 maj 2009 – talar vi om att utnyttja cirka 24 miljoner euro av fonden. Detta är tänkt att bidra till att täcka vissa av kostnaderna för förlusten av arbetstillfällen inom textilindustrin i Belgien och datortillverkningsindustrin i Irland. I Belgien rör det sig sammanlagt om 2 199 förlorade arbetstillfällen i 46 företag inom textilindustrin, vilka samtliga var baserade i två angränsande Nuts 2-regioner, nämligen Öst- och Västflandern, och i den separata Nuts 2-regionen Limburg. De belgiska myndigheterna har ansökt om 9,2 miljoner euro ur fonden för detta. När det gäller Irlands ansökan hade utskottet för sysselsättning och sociala frågor med rätta ytterligare några följdfrågor som diskuteras eller redan delvis fått sin förklaring med hjälp av kompletterande uppgifter. Ansökan rör en förlust av 2 840 arbetstillfällen i företaget Dell i grevskapen Limerick, Clare och North Tipperary och i staden Limerick. Av dessa begärdes stöd för 2 400. Ett belopp på 14,8 miljoner euro har anslagits i detta syfte. Efter en intensiv debatt i budgetutskottet gav vi i båda fallen klartecken till att utnyttja fonden för justering för globaliseringseffekter. Jag vill emellertid påminna er om min inledande kommentar där jag än en gång bad kommissionen att inta en tydlig ståndpunkt i denna fråga, och jag är mycket glad att budgetutskottet förde upp de mycket grundläggande frågorna om utnyttjandet av gemenskapsbudgetens finansiella instrument på dagens föredragningslista.

Jag ber därför kammaren att stödja detta betänkande.

 
  
MPphoto
 

  Pervenche Berès, frågeställare.(FR) Herr talman, herr kommissionsledamot! Utskottet för sysselsättning och sociala frågor ville kombinera en muntlig fråga om omlokaliseringar, framförallt multinationella företags omlokaliseringar, med behandlingen av dessa två ansökningar om utnyttjande av fonden för justering för globaliseringseffekter, eftersom vi i Irlands fall insåg de svårigheter och motsättningar som en sådan fond skulle kunna ge upphov till. Ledamöterna i utskottet för sysselsättning och sociala frågor försökte inte vid något tillfälle ta de irländska arbetstagarna som gisslan eller hota att inte hjälpa dem i det kritiska läge de som Dells företagsstrategi och omlokalisering har försatt dem i.

I det aktuella fallet konstaterar vi bara att kommissionens ordförande José Manuel Barroso den 19 september meddelade att ett stödpaket på 19 miljoner euro – som vi debatterar i kväll – hade beviljats Dell, eller snarare de arbetstagare som hade blivit uppsagda från Dell, för att hjälpa dem under deras omskolningsperiod. I New York köpte Dell samma dag upp Perot Systems, vilket fick Dells aktiekurs att stiga. Några dagar senare, den 23 september, beviljade kommissionsledamot Neelie Kroes mer än 54 miljoner euro i statligt stöd för att inrätta en Dellfabrik i Polen.

Vi har ställt frågor till både kommissionsledamot Vladimír Špidla och kommissionsledamot Neelie Kroes om detta. I ett långt brev förklarar de att de själva trodde att Dell skulle ha kvar två tillverkningsanläggningar för att försörja den europeiska marknaden. Problemet är att när Dell väl stängde en av dessa tillverkningsanläggningar förändrades inte den övergripande bedömningen av företagets strategi.

Vilken slutsats bör vi dra av detta? Att Dell inte respekterar vissa av de europeiska lagar om arbetstagares och fackföreningars rättigheter som vi dagligen talar om. Därför är det verkligen svårt att förstå varför EU:s budget – vid en tidpunkt när vi inser hur svår budgetprocessen är och hur svårt det är att finansiera återhämtningsplanen – i slutändan ska användas på detta paradoxala sätt där vi hjälper amerikanska aktieägare att öka avkastningen på sina investeringar men sätter irländska arbetstagare, inom EU, i polska arbetstagares skor. Detta är verkligen inte den filosofi som vi gav vårt stöd till när vi ställde oss bakom genomförandet av fonden för justering för globaliseringseffekter.

Naturligtvis är detta inte enbart kommissionsledamot Vladimír Špidlas fel, men vi bör i mer detalj studera under vilka villkor gemenskapsbudgeten utnyttjas för att stödja storföretags strategier. Detta gäller i än högre grad eftersom en av nyckelåtgärderna på sysselsättningsområdet i den återhämtningsplan som kommissionens sittande ordförande José Manuel Barroso utarbetade var att prioritera att de arbetstagare som hade arbeten behöll dessa.

Eftersom kommissionen informerades om Dells strategi för de två anläggningarna, när det blev aktuellt att välja mellan dem, anser jag att kommissionen borde ha varit mer proaktiv och förhandlat med Dell om att göra om den irländska anläggningen – med tanke på att företagets strategi var att förvandla en anläggning som tillverkar stationära datorer, som den i Irland, till en anläggning som tillverkar bärbara datorer, som den som nu finns i Polen. Om kommissionen kommer till multinationella företags undsättning i denna typ av situationer anser vi att vi bör ha en fastare rätt att yttra oss.

På det hela taget anser jag att dessa överväganden bör få den nya kommissionen – och särskilt Mario Monti inom hans ansvarsområde – att lägga fram betydligt mer proaktiva förslag om användningen av gemenskapsfonder vid en tidpunkt när vi måste hantera omlokaliseringar som än en gång ställer arbetstagare i en medlemsstat mot arbetstagare i en annan medlemsstat, och allt detta som ett led i en multinationell strategi som inte respekterar andan i en sociallagstiftning baserad på social marknadsekonomi på det sätt som vi vill se.

 
  
MPphoto
 

  Vladimír Špidla, ledamot av kommissionen. (CS) Herr talman, mina damer och herrar! Till att börja med vill jag tacka föredraganden för att han stöder kommissionens förslag om att utnyttja fonden för justering för globaliseringseffekter som svar på uppsägningarna inom textilsektorn i Belgien och datortillverkningsindustrin i Irland. Föredragandens stöd åtföljs av ett antal kommentarer, och jag tänkte begränsa mig till de frågor som rör budgeten eftersom vi kommer att få möjlighet att diskutera de andra frågorna i betänkandet vid ett senare tillfälle.

Er första budgetfråga rör var medlen kommer ifrån. Ni påstår att Europeiska socialfonden inte får vara den enda finansieringskällan. Ur ett budgetperspektiv är fonden för justering för globaliseringseffekter ett specialinstrument, eftersom den saknar egna medel. Den utnyttjas över redovisningsperioder, även om det i huvudsak handlar om att anslå tillgängliga budgetmedel och föreslå för budgetmyndigheten att vissa belopp ska utnyttjas genom revidering av budgeten. Arbetet utförs från fall till fall och utifrån vilka behov som finns. Det stämmer att Europeiska socialfonden hittills rent tekniskt har varit den huvudsakliga finansieringskällan. Här vill jag betona ”rent tekniskt” eftersom tillgångarna i Europeiska socialfonden inte på något sätt kommer att minska i slutet av redovisningsperioden. Detta är principfrågan.

Den andra fråga som ni tar upp rör inte uteslutande budgeten, utan handlar snarare om beslutsprocessen, eftersom ni ber kommissionen lägga fram förslag om utnyttjande av fonden för justering för globaliseringseffekter i separata dokument. Kommissionen är väl medveten om fördelarna med denna individuella strategi som helt och hållet eliminerar risken för konflikt eller att fonden används som en garant.

Det är emellertid viktigt att ta hänsyn till de nya kriterier för att vara berättigad till medel ur fonden som vi diskuterade tidigare i år, och som ni godkände. Med dessa nya kriterier kan vi de kommande månaderna förvänta oss en ökning av antalet ansökningar, och det är inte säkert att handläggningen av de enskilda dokumenten blir snabbare om de lämnas in separat. I vilket fall som helst anser kommissionen att den mest fördelaktiga strategin, som undviker risken för tekniska komplikationer, är en strategi som bygger på en bedömning från fall till fall, eftersom denna strategi ger bättre kvalitet. Kommissionen noterar därför era kommentarer och lovar att anpassa sina förfaranden de kommande redovisningsperioderna. I båda fallen tycker jag att jag tydligt har redogjort för kommissionens ståndpunkt.

När det gäller den andra frågan gläder det kommissionen att parlamentet har godkänt beslutet att utnyttja fonden för justering för globaliseringseffekter till stöd för arbetstagare som har sagts upp till följd av överkapacitet inom textilsektorn i Belgien och datasektorn i Irland. I samband med detta togs frågan upp om en möjlig koppling mellan omlokalisering av företag inom EU, den roll som EU:s finansiella instrument spelar och kommissionens kontroll av statligt stöd.

För det första är kommissionen medveten om och följer noggrant de negativa följder som företagsomlokaliseringar får för arbetstagare, deras familjer och regioner. Så länge det inte sker någon överträdelse av gemenskapsrätten kan kommissionen emellertid inte blanda sig i hur företag fattar sina beslut. Kommissionen konstaterar dessutom att den saknar befogenhet att hindra eller försena enskilda företags beslut och att företagen inte har någon allmän skyldighet att underrätta kommissionen om huruvida deras beslut är lagenliga. I detta sammanhang är kommissionen även medveten om den olust det väcker att regionalt statligt stöd, inklusive eventuella bidrag från strukturfonderna, kan användas som ett sätt att locka kommersiella investeringar från andra regioner.

Kommissionen konstaterar att målet för gemenskapsbestämmelserna om statligt stöd bland annat är att se till stöd för att påverka företags beslut om var de ska placera sina investeringar endast ska ges till missgynnade regioner och att sådant stöd inte får användas på ett sätt som skadar andra regioner. Detta problem tas även upp i förordningen om allmänna bestämmelser för strukturfonderna och Sammanhållningsfonden och i riktlinjerna för regionalt stöd för perioden 2007–2013 för att se till att dessa investeringar ger ett verkligt och hållbart bidrag till regional utveckling.

Enligt artikel 57 i förordningen om allmänna bestämmelser för strukturfonderna ska medlemsstaterna säkerställa att ett projekt får behålla sitt stöd från fonderna i fem år efter det att projektet har slutförts, eller tre år när det gäller små- och medelstora företag. Om ett projekt ändras till följd av en förändring av ägandeförhållandena för en infrastruktur eller till följd av att en produktionsverksamhet upphör och denna ändring påverkar dess karaktär eller villkoren för dess genomförande eller innebär att ett företag eller ett offentligt organ får en otillbörlig förmån, ska stödet betalas tillbaka. Medlemsstaterna ska varje år informera kommissionen om sådana grundläggande ändringar i sina årsrapporter om genomförandet av operativa program. Kommissionen ska meddela de andra medlemsstaterna.

Under programperioden 2007–2013 infördes dessutom en särskild lagbestämmelse i syfte att se till att företag som omfattas av förfarandet för att betala tillbaka belopp som felaktigt utbetalats efter en omlokalisering av produktionsverksamhet i en medlemsstat, eller till en annan medlemsstat, inte får ta emot stöd från fonden. I punkt 40 i riktlinjerna för regionalt stöd anges på liknande sätt att stödet ska göras beroende av att investeringen upprätthålls i den berörda regionen i minst fem år efter det att den slutförts. Om stödet beräknas på grundval av lönekostnader ska tjänsterna dessutom vara tillsatta inom tre år efter det att arbetena slutförts. Varje arbetstillfälle som skapats genom investeringen ska finnas kvar i den berörda regionen under fem år från den dag då tjänsten först tillsattes. När det gäller små och medelstora företag kan medlemsstaterna förkorta denna period till tre år.

Syftet med denna bestämmelse är att undvika en vild jakt på bidrag och att fabriker stängs uteslutande på grund av att företagen kan få högre offentligt stöd någon annanstans. Den tar hänsyn till att statligt stöd bara är en av de faktorer som påverkar företags beslut att omlokalisera och att övriga faktorer som löner, färdigheter, skatter och geografiskt läge ofta är mer betydelsefulla.

Jag anser att det inte råder något tvivel om att det är både naturligt och helt i sin ordning att diskutera frågor som rör användningen av EU-medel på strategisk nivå. Jag påminner om att medel som används eller kommer att användas inom ramen för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter går till personer som har påverkats negativt eller till enskilda arbetstagare, som arbetstagarna i Belgien, Irland eller andra EU-länder, och absolut inte till företag. Det handlar om pengar som är till för att stödja personer, enskilda personer, och inte företag.

 
  
MPphoto
 

  Elisabeth Morin-Chartier, för PPE-gruppen.(FR) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Jag vill återknyta till de fall som vi är tvungna att ta ställning till i samband med fonden för justering för globaliseringseffekter. Vi arbetar givetvis i arbetstagarnas intresse, för att öka deras anställbarhet när de drabbas av arbetslöshet inom sin ekonomiska sektor.

Låt oss emellertid gå tillbaka till Dellfallet, som Pervenche Berès kände sig tvungen att ta upp. Dells fabrik i Irland är inriktad på tillverkning av stationära datorer. I samma stund som kommissionen lät detta företag bygga en fabrik i Polen för att tillverka bärbara datorer – eftersom marknaden för och efterfrågan på bärbara datorer är mycket större – kollapsade den irländska produktionsanläggningen.

Valet av vid vilken av de två anläggningarna som tillverkningen skulle ske var en förespegling av de problem som vi måste lösa för de irländska arbetstagarnas skull. Efter att noggrant ha studerat varje enskilt fall har vi i vår arbetsgrupp om fonden för justering för globaliseringseffekter uppmanat kommissionen att noggrant bevaka allt stöd som beviljas respektive anläggning, oavsett om det handlar om EU-stöd eller regionalt stöd, eftersom EU:s politiska riktlinjer för stöd inte får användas på ett obalanserat sätt och inte får slå tillbaka mot arbetstagarna.

Vi vill därför att dessa problem ska ges större uppmärksamhet redan i tidigt skede, så att arbetstagarna inte behöver drabbas av dem.

 
  
MPphoto
 

  Alan Kelly, för S&D-gruppen.(EN) Herr talman! Den 8 januari 2009 upplevde de centrala delarna av västra Irland, särskilt Limerick, Tipperary och norra Kerry, ett ekonomiskt trauma utan motstycke. Dells tillkännagivande av att 2 000 arbetstillfällen skulle försvinna från regionen, tillsammans med tusentals sidoarbetstillfällen, innebar en förlust av historiska proportioner.

Genom fonden för justering för globaliseringseffekter har EU inrättat en fond som direkt kommer att hjälpa de ekonomiskt utsatta i detta område. När vi röstar i morgon bör vi se de 14,8 miljoner euro det rör sig om som en hjälpande hand, inte ett bidrag, till mer än 2 400 personer så att dessa kan få hjälp till en nystart i livet. Detta är mycket välkommet.

Pengarna kommer att användas för att omskola arbetstagare, hjälpa till att starta företag och tillhandahålla arbetsförmedling till människor, som verkligen behövs. Bara det att vi har företrädare för Dellarbetstagarnas kommitté på åskådarläktaren här i kväll visar hur betydelsefull denna fond är för Dellarbetstagarna och hur välkommen den är.

Vi har emellertid bara kommit halvvägs. Vi har nu 18 månader på oss att spendera pengarna, och i kväll uppmanar jag vår lokala minister i Irland, näringsminister Mary Coughlan, att personligen ingripa och se till att det finns en plan för hur pengarna ska spenderas. Detta är en engångsfond för vanliga arbetstagare, och de kommer aldrig att få en sådan chans igen. Fru minister! Sätt fart och se till att de centrala delarna av västra Irland får ta del av denna unika möjlighet.

Jag vill tacka alla ledamöter, särskilt mina egna kolleger, för deras stöd för Dellansökan och uppmanar dem att även stödja de liknande ansökningar som är på väg från Waterford Crystal och SR Technics.

 
  
MPphoto
 

  Marian Harkin, för ALDE-gruppen.(EN) Herr talman! Till att börja med måste jag säga att fonden för justering för globaliseringseffekter verkligen är ett uttryck för solidariteten mellan EU-medborgarna och EU-medlemsstaterna. Som irländsk ledamot är jag för det andra verkligen glad att de arbetstagare hos Dell som har sagts upp nu åtminstone kan blicka framåt och planera för framtiden. Precis som Alan Kelly nämnde är det emellertid mycket viktigt att se till att alla program och utbildningskurser som genomförs är skräddarsydda för att möta arbetstagarnas behov och att målet för allt stöd är att göra det möjligt för dem att komma tillbaka till arbetsmarknaden, eller starta sitt eget företag.

Avslutningsvis vill jag uppmärksamma den roll som parlamentet spelade vid godkännandet av fonden för Dellarbetstagarna. Trots några av de mycket allvarliga problem som har tagits upp i kväll tog vi inte arbetstagarna som gisslan, och vi godkände ansökan om 14,8 miljoner euro. Kommissionen måste emellertid se till att EU:s industripolitik präglas av konsekvens och att EU:s budget inte används för att öka aktievärdet i vissa företag, samtidigt som EU:s arbetstagare betalar priset för detta.

 
  
MPphoto
 

  Marije Cornelissen, för Verts/ALE-gruppen.(NL) Irlands ansökan om EU-medel för de personer som sades upp när Dell lade ned sin anläggning i Irland har gett upphov till en rad frågor som kräver svar.

Det faktum att ett företag som Dell lägger ned en anläggning i ett land och öppnar en ny i ett annat land är i princip en följd av vanliga marknadskrafter. De olika former av statligt stöd som är inblandade förändrar emellertid det hela. Dell etablerade sig i Irland för ett antal år sedan med hjälp av statligt stöd. Nu lägger man ned sin verksamhet där och startar en ny anläggning i Polen, återigen med hjälp av statligt stöd. I stället för att Dell står för en social åtgärdsplan för de arbetstagare som företaget har gjort arbetslösa får dessa personer förlita sig till Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter. Hur många arbetstillfällen har när allt kommer omkring egentligen skapats med hjälp av allt det statliga stöd som Irland, Polen och EU har pumpat in i Dell?

Frågan är därför vad kommissionen och medlemsstaterna tillsammans kan göra för att se till att de för en konsekvent politik? Hur kan vi dessutom se till att fonden för justering för globaliseringseffekter stöder de insatser som ett företag gör för sina arbetstagare i stället för att i stor utsträckning ersätta dem?

 
  
MPphoto
 

  Ilda Figueiredo, för GUE/NGL-gruppen.(PT) Herr talman! Vi har alltid förespråkat att EU:s politik för omlokalisering av företag borde ses över, och vi har alltid ansett att fonden för justering för globaliseringseffekter bara är ett sätt att lindra smärtan för de arbetstagare som har drabbats av multinationella företags strategier eller bristen på lämplig industripolitik som inriktas på produktion och bra arbetstillfällen med rättigheter. Vi förespråkar därför nya politiska riktlinjer för social utveckling och sociala framsteg.

Vi anser emellertid även att de irländska arbetstagarna inte ska behöva drabbas dubbelt av att det multinationella företaget Dell, som lade ned sin verksamhet i Irland och fick stöd för att etablera sig i Polen, använder sig av social dumpning för att maximera sin vinst.

Därför stöder vi betänkandet.

Vi vill emellertid ha svar från Europeiska kommissionen om framtiden. Vi vill se radikala förändringar när det gäller politik, effektiv övervakning av det stöd som ges till multinationella företag, en riktig industripolitik och en kraftig investering i skapandet av arbetstillfällen med rättigheter.

 
  
MPphoto
 

  Seán Kelly (PPE). (GA) Herr talman! Till att börja med vill jag verkligen tacka kommissionen för att den anslår medel ur denna fond till de arbetstagare som Dell har gjort arbetslösa. Framför allt välkomnar jag Gerry och Denis som är här i kväll.

(EN) Utan tvekan förtjänar EU, och särskilt kommissionen, stort beröm för sin hjälp till Dellarbetstagarna, och jag vill tacka den för det. Jag vill även tacka två före detta kolleger som är här i kväll, Marian Harkin och Brian Crowley, och min omedelbare föregångare, Colm Burke, för att de i maj tog initiativet till denna fond.

Kommissionen gjorde två stora förändringar som var mycket viktiga för oss. Den minskande 50/50-finansieringen från 35 procent för den nationella regeringen och 65 procent för kommissionen och minskade även beloppet från 1 000 till 500 miljoner euro. Förhoppningsvis kommer även de anställda vid Waterford Crystal och SR Technics därför att få pengar så småningom.

Jag har emellertid två invändningar. För det första bör den tvååriga förlängningen av tidsperioden utökas till tre år eftersom många personer kommer att följa treåriga utbildningar. För det andra bör startdatumet inte vara samma datum som ansökningsdatumet utan det datum när parlamentet och rådet undertecknar beslutet.

Utöver det vill jag bara göra två kommentarer. Människor är mycket tacksamma över det som har skett. Ni har gett dem hopp i en tid av misströstan. Ni har visat solidaritet i stället för isolering, och denna fond kommer att användas väl och jag är övertygad om att den mycket väl kan bli den bästa fond och den bästa finansiering som Europeiska kommissionen någonsin har stått för. Jag tackar er verkligen.

 
  
MPphoto
 

  Frédéric Daerden (S&D).(FR) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Flera frågor har tagits upp, men fonden för justering för globaliseringseffekter ger mig två olika känslor.

För det första är jag glad att den finns. Europeiska arbetstagare behöver veta att EU finns här för dem i de svåra tider vi nu upplever. För det andra är jag glad att Belgien har fått beröm för det goda samarbete som arbetsmarknadens parter i Belgien har visat prov på när denna fråga förbereddes.

Tyvärr har jag även lite kritik att rikta mot hur Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter fungerar. För det första speglar fondens framgång ett besvärligt ekonomiskt läge i Europa, med alltför välkända samhällskonsekvenser.

För det andra har det i Dellfallet ifrågasatts om fonden verkligen är förenlig med andra stödinstrument. På den punkten stöder jag helt min kollega Pervenche Berès’ kommentarer tidigare.

Avslutningsvis måste betalningsbemyndigandena för att genomföra anslagen från denna fond överföras från andra budgetposter, och såvitt jag vet överförs de systematiskt från Europeiska socialfonden. Även om det tack vare strukturfondernas utnyttjandegrad, som inte är så hög som man kunde önska, går att göra på detta sätt måste strukturfonderna användas för det syfte de är avsedda för.

Sammanfattningsvis begär jag att man noggrant ska överväga hur Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska finansieras, och jag har på känn att kommissionen är beredd att göra en eftergift, om inte genom att direkt ge Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter en finansiell bas så åtminstone genom att se till att den inte längre finansieras enbart med medel från strukturfonderna.

 
  
MPphoto
 

  Ivo Belet (PPE).(NL) Jag vill göra en kort kommentar om fondens strukturella effekter. Naturligtvis är vi oerhört glada över de projekt som vi i dag har framför oss och som väntar på att godkännas i morgon. Trots det kan samtliga projekt förbättras, och det är skälet till min korta kommentar.

Fonden skjuter ibland över målet. Det beror helt enkelt på att förfarandet är för tungrott. Huvudsyftet med fonden är trots allt att arbetstagare som drabbas och förlorar sina tjänster snabbt ska få stöd och hjälp att hitta en ny tjänst. För närvarande fungerar inte alltid detta, eftersom vi inte klarar att reagera tillräckligt snabbt. Detta är oerhört frustrerande, särskilt för äldre arbetstagare. Utplacering och hjälp kräver en strategi som är snabb och kraftfull. En sådan strategi saknas helt saknas för tillfället.

Dessutom lider fonden för justering för globaliseringseffekter av bristande flexibilitet. Om man är en arbetstagare som har blivit uppsagd och har oturen att komma från ett företag som inte står på listan är man helt enkelt inte berättigad till stöd. Varje dag får vi höra sådana berättelser från arbetstagare som har drabbats men som inte är berättigade till stöd, och vi kämpar för att förklara – eftersom det är så komplicerat – varför de inte kan få stöd.

Jag anser att vi så snabbt som möjligt måste hitta en praktisk lösning på detta problem. Vi behöver en mycket snabbare strategi och om det går även ett sätt för oss att arbeta på ett mer heltäckande sätt. Jag anser att vi måste agera på detta område de kommande veckorna eller månaderna.

 
  
MPphoto
 

  Markus Pieper (PPE).(DE) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Fonden för justering för globaliseringseffekter hjälper personer att få vidareutbildning och kvalifikationer. Det är EU:s sociala sida, och det är en god sida. Kommissionen har emellertid även undersökt om det stöd som har getts till Dell i Polen är förenligt med reglerna för statligt stöd. Kommissionen har godkänt 54 miljoner euro i polskt statligt stöd till Dell eftersom detta stöd sägs gynna regionalt ekonomiskt stöd.

Detta ger upphov till den grundläggande frågan om vi verkligen måste konkurrera med oss själva inom EU när det gäller offentliga medel. Svaret är ”nej”! Vi bör ändra reglerna för statligt stöd så att det inte längre betalas ut något omlokaliseringsstöd, inte heller av medlemsstaterna.

Jag har en annan fråga som jag vill ställa direkt till kommissionen: Inkluderar Polens 54 miljoner euro till Dell även pengar från EU:s strukturfonder? Herr kommissionsledamot! Varför har kommissionen inte någon tydlig ståndpunkt i denna fråga? Jag uppmanar kommissionen att verkligen ta sitt ansvar för att övervaka strukturfondsförordningarna på allvar. Inga EU-medel bör betalas ut för omlokalisering av företag inom EU. Herr kommissionsledamot! I dag gav ni ett undvikande svar. Ni gömmer er bakom den polska regeringens rapport. Ni har emellertid inte direkt undersökt om förordningen om allmänna bestämmelser för strukturfonderna verkligen har efterlevts.

Låt oss äntligen få lite insyn och offentliggöra varje enskilt stöd från strukturfonden, i likhet med vad som gäller på jordbruksområdet. Bara på så sätt kan vi verkligen skapa förtroende för EU:s strukturpolitik.

 
  
MPphoto
 

  Csaba Őry (PPE).(HU) Jag kommer mycket väl ihåg när vi inrättade denna fond för justering för globaliseringseffekter. Redan då debatterades det flitigt om det inte vore bra om det stöd som betalades ut från fonden, i stället för att mildra konsekvenserna av förlorade arbetstillfällen, hjälpte uppsagda arbetstagare att komma tillbaka till arbetsmarknaden och på så sätt uppmuntra företag att dra fördel av omlokaliseringsverktyget så att fonden täcker de förlorande parternas kostnader.

Dellfallet är ett typiskt exempel på detta eftersom erfarenheten visar att stödet i stället för att användas för att mildra konsekvenserna av förlorade arbetstillfällen och visa solidaritet verkar ha fungerat som ett incitament, eftersom Dell både får stöd för att säga upp anställda och för att omlokalisera. Det handlar helt enkelt om bristande samordning av EU-medel. Fonden för justering för globaliseringseffekter används som en del av konkurrenspolitiken och strukturfonderna. Det fyller ingen funktion och ger inga som helst fördelar, för att inte tala om att det strider mot fondens syften att använda dessa resurser på ett motstridigt sätt, utan någon som helst samordning. Därför uppmanar jag kommissionen att använda EU:s offentliga medel på ett samordnat sätt i denna typ av fall, så att vi i framtiden slipper denna typ av förvirring.

 
  
MPphoto
 

  Silvia-Adriana Ţicău (S&D).(RO) Herr talman, herr kommissionsledamot! Den ekonomiska och finansiella krisen har påverkat, och kommer att fortsätta att påverka, såväl järn- och stålindustrin som varvsnäringen. Min hemstad Galaţi har drabbats hårt av att tusentals arbetstillfällen har försvunnit från metallindustrin och varven.

Användningen av fonden för justering för globaliseringseffekter är en lösning på kort och medellång sikt när det gäller att stödja arbetstagare som befinner sig i en tuff situation efter att ha förlorat sitt arbete. Jag vill betona att de tunga industrierna måste moderniseras så att de i framtiden kan minska sina utsläpp. På så sätt kan vi bevara arbetstillfällen och därigenom ge arbetstagarna ett långsiktigt skydd.

 
  
MPphoto
 

  Brian Crowley (ALDE).(EN) Herr talman! I likhet med mina kolleger vill jag tacka kommissionsledamoten och föredraganden för deras arbete i denna fråga. Kommissionen kommer säkert ihåg att jag och en av mina före detta kolleger, Colm Burke, träffade honom i januari för att försöka få Dellarbetstagarna att omgående omfattas av fonden för justering för globaliseringseffekter.

Det visar tydligt hur mycket vi, på EU-nivå, anstränger oss för att sätta människor i första rummet och se till att det är människor som utgör politikens kärna. Vi försöker se till att deras liv skyddas och att EU kan reagera snabbt vid problem och svårigheter.

På ett mer personligt plan vill jag tacka kommissionsledamoten för hans aktiva engagemang i denna fråga, inte bara här i parlamentet utan även tillsammans med mig. Jag vill även tacka honom för att han åkte till Limerick för att träffa arbetstagarna.

Till resten av mina kolleger, som i andra frågor ibland ägnar sig åt att lägga ut villospår, vill jag säga att fonden för justering för globaliseringseffekter, trots alla sina brister, är ett positivt bidrag från EU:s sida, och vi borde uppmuntra att den växer sig stark. Som det heter i det gamla talesättet: Ge en man en fisk, och han har mat för dagen; lär en man att fiska, och han har mat för livet. Tack vare fonden för justering för globaliseringseffekter kan vi göra just det.

 
  
MPphoto
 

  Elisabeth Schroedter (Verts/ALE).(DE) Herr talman! Jag vill anknyta till kommissionsledamot Vladimír Špidlas andra kommentar. Han sade att vi inte kan påverka företagens beslut. Det stämmer inte. Naturligtvis påverkar vi företagens beslut genom att betala ut subventioner, pengar från Europeiska strukturfonderna och annat stöd.

Just därför debatterade parlamentet frågan om omlokaliseringar under förhandlingarna om förordningen. Till sist gav parlamentet med sig – även PPE-gruppen röstade tyvärr för, herr Pieper – och gick med på att fastställa en gräns på bara fem år i strukturfondsförordningen, vilket helt klart är otillräckligt sett till graden av stöd. Verts/ALE-gruppen var den enda grupp som vid detta tillfälle sade att vi åtminstone behöver 10 år för den del av förordningen som kommissionsledamoten citerade, som rör kravet på att företag som flyttar ska betala tillbaka det stöd de har fått. Allt jag kan säga är att detta visar att Verts/ALE-gruppen hade rätt.

 
  
MPphoto
 

  Joanna Katarzyna Skrzydlewska (PPE).(PL) Herr talman! Genom att utnyttja Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter går EU än en gång samman för att möta ekonomiska svårigheter. Den här gången rör det sig om svårigheter på grund av strukturella förändringar av världshandeln. I likhet med finanskrisen är det bara med hjälp av integrerade åtgärder som vi kan bekämpa globaliseringens effekter.

Tack vara finansiella medel till dem som har blivit arbetslösa har såväl belgiska textilarbetare som arbetstagare från Dells fabrik i Irland getts omedelbar möjlighet att omskola sig och hitta ett nytt arbete. Syftet med fonden är även att främja entreprenörskap och egenföretagande. Denna hjälp till enskilda sektorer i olika länder är ett bra bevis på den sociala solidariteten inom EU.

Faktum är att Dell, som motiverade sin flytt av produktionen från Irland med behovet att hitta ett land med lägre produktionskostnader, har hittat ett sådant land inom EU, nämligen staden Łódź i Polen. Łódźområdet har hög arbetslöshet, och Dellfabriken har skapat cirka 2 000 nya arbetstillfällen. Denna investering betyder mycket för att förbättra situationen i och omkring Łódź, och kommer att öka utvecklingstakten i hela provinsen.

 
  
MPphoto
 

  Pervenche Berès, frågeställare.(FR) Herr talman! Jag kan försäkra min kollega Brian Crowley att ingen ledamot av utskottet för sysselsättning och sociala frågor har ifrågasatt att fonden för justering för globaliseringseffekter är effektiv och användbar. Vi anser bara att den kan användas bättre.

Jag vill anknyta till en av kommissionsledamotens kommentarer, när han berättade för oss att vi måste undvika fondshopping. Det är just det som dagens problem handlar om.

När ni lämnar över ansvaret för detta område, vad kommer ni att säga till nästa kommissionsledamot med ansvar för fonden för justering för globaliseringseffekter? Dellfallet visar nämligen tydligt att det finns risk för att förfarandena snedvrids, att gemenskapsmedel missbrukas och att beviljandet av stöd sker inom ramen för konkurrenspolitiken.

 
  
MPphoto
 

  Vladimír Špidla, ledamot av kommissionen. (CS) Mina damer och herrar! Jag anser att denna diskussion i princip följer två linjer. De flesta anser att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter fungerar men att den kan fungera bättre. Tidsaspekten nämndes, även om jag anser att denna aspekt till viss del har överdrivits genom att medlemsstaterna kan reagera med en gång och får tillbaka kostnaderna. Trots detta anser jag att vi bör debattera frågan och att vi även måste leta efter en lösning i linje med detta.

Frågan om enskilda budgetposter togs också upp. Det stämmer att detta inte var praktiskt möjligt när fonden inrättades. Trots detta kan fonden fungera på detta sätt. Just därför är det nödvändigt att ställa alla frågor som går och om möjligt hitta ett bättre svar på dessa frågor än vi hittills har lyckats med. Inget av detta ifrågasätter emellertid grundprincipen att fonder kan ge konkret hjälp i kristider.

Den andra frågan som har tagits upp i debatten är mycket mer komplex. Det rör sig om frågan om omlokalisering, frågan om eventuella konkurrerande subventioner och en rad andra frågor som hänger samman med detta och som är extremt komplexa. Jag anser att det är rätt att ta upp dessa frågor och att det är rätt att göra det grundat på en djup förståelse för de faktiska omständigheterna. Jag skulle vilja nämna några fakta i samband med Dellfallet och även förmedla några av våra tankar kring det övergripande problemet.

Till skillnad från den allmänna uppfattningen är faktiskt lönekostnaden per produktionsenhet klart högre i Polen än i Irland, enligt OECD. Lönekostnaderna i Polen är således inte lägre utan högre än i Irland. Detta är viktigt att komma ihåg, för slutsatser från direkta jämförelser i komplexa situationer är inte någon tillförlitlig metod. Om vi vill debattera dessa frågor måste vi öka kunskapsnivån betydligt, åtminstone på vissa områden.

Den andra frågan rör Dell självt. Det stämmer att Dell inledde sin verksamhet i Limerick 1991, med andra ord för 18 år sedan. Det stämmer också att det inte finns några bevis för att det har fått stöd från EU-fonder för sin verksamhet. Det finns ingen information om detta, även om jag inte kan utesluta att företaget erhöll stöd från regionala fonder eftersom det på den tiden, 1990, inte fanns några skyldigheter eller metoder som gjorde det möjligt för oss att få sådan information. Det stämmer även att Dell fattade sitt beslut att omlokalisera verksamheten till Łódź i december 2007. Därför är inga pengar från Europeiska strukturfonderna inblandade. I detta fall – och detta gäller inte i alla fall utan bara i fall som överstiger 50 miljoner euro, vilket är fallet här – görs en grundlig utvärdering som även tar hänsyn till arbetsmarknadsfrågor. Kommissionen kom fram till att dessa två händelser, som ligger så långt ifrån varandra rent tidsmässigt, inte kan kopplas till varandra. Detta betyder emellertid ingenting och motsäger inte på något vis att frågan om användningen av EU-resurser regelbundet måste vara föremål för grundliga diskussioner på grundval av våra nya uppgifter och att det är bra att vi får större konsekvens. Dellfallet har utgjort en bra språngbräda, och det är utan tvekan rätt att fortsätta denna debatt.

Mina damer och herrar! Jag vill tacka er för denna debatt och för möjligheten att tillsammans med er ta upp några aspekter i samband med användningen av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter. Sammanfattningsvis vill jag säga att det inom ramen för vår politik naturligtvis finns en risk att resurser används på olämpliga eller inte helt optimala sätt. Det är en inneboende risk som alltid kommer att finnas när vi utvecklar vår politik. Därför är det upp till oss att tänka på det och våga betrakta vissa grundmurade principer med nya ögon och ändra dessa gamla, grundmurade och kanske omoderna metoder när vi hittar intellektuella och tekniska lösningar och når politiskt samförstånd.

 
  
MPphoto
 

  Reimer Böge, föredragande.(DE) Herr talman! Jag vill upprepa att budgetutskottet och utskottet för sysselsättning och sociala frågor under de senaste månaderna har strävat efter att sätta igång förfarandena så fort som möjligt baserat på ett yttrande från det sistnämnda utskottet – som till och med inrättade en särskild arbetsgrupp i detta syfte. I de berörda arbetstagarnas och deras familjers intresse var målet att efter noggrann prövning se till att medlen blev tillgängliga så snabbt som möjligt.

För det andra vill jag säga att vi under prövningen av den fleråriga budgetramen och de nya instrumenten och under översynen och ändringen av budgeten precis som med alla andra instrument även måste pröva hur Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter fungerar och vilket mervärde den ger, framför allt hur den påverkar förvaltningen och interaktionen mellan institutionerna på nationell nivå och på EU-nivå. Vi måste fundera över hur denna interaktion med Europeiska socialfonden (ESF) kan utformas på ett bättre sätt. Därför måste vi vara öppna för alla möjliga diskussioner som kan leda till förbättring.

Herr kommissionsledamot! När det gäller finansieringskällorna hade ni naturligtvis rent tekniskt rätt i era kommentarer om betalningsbemyndiganden från ESF. När det kommer till kritan skulle jag emellertid vilja att den övergripande bilden för åtaganden och betalningar enligt den fleråriga budgetramen, både för strukturfonderna och för ESF, ser ut som vi kom överens om i totalsiffrorna. Dåligt genomförande får inte leda till att medel förblir oanvända till följd av problem inom kontroll- och förvaltningssystemen och sent genomförande av fonderna, och att vi sedan tar en bit av dessa pengar varje år för att betala för andra program som det här. Det ligger inte i upphovsmännens intresse.

För tillfället noterar vi vad ni har sagt om bestämmelserna för statligt stöd. Vi ställde liknande frågor i ett annat fall som rörde Nokia i Bochum och dess omlokalisering till Rumänien. Trots det måste jag säga att vi noga måste undersöka interaktionen mellan kommissionen och medlemsstaternas rapporteringsskyldigheter. Jag får intrycket att i dessa frågor fungerar det ungefär på samma sätt som vid övervakningen av fiskekvoterna: vardera sidan trycker på lite mot den andra, och slutresultatet blir att vi inte får något effektivt system. Vi kommer att fortsätta att hålla ögonen på denna fråga och kommer även att intensivt övervaka dessa frågor i liknande situationer, och insisterar på att kommissionen agerar i enlighet med de bestämmelser och regler som vi enades om 2007.

Avslutningsvis vill jag rikta en uppmaning till er alla. Rösta för detta utnyttjande av fonden för justering för globaliseringseffekter i morgon.

 
  
MPphoto
 

  Talmannen. – Debatten är härmed avslutad. Omröstningen kommer att äga rum onsdagen den 25 november 2009.

Skriftliga förklaringar (artikel 149)

 
  
MPphoto
 
 

  Iosif Matula (PPE), skriftlig. (RO) Herr talman! Jag stöder Reimer Böges betänkande eftersom jag anser att många arbetstagare i EU som har blivit arbetslösa behöver stöd, inklusive från EU-fonderna. Mer än 37 miljoner euro delades ut till 10 275 arbetstagare under 2009, vilket är långt från det årliga taket på 500 miljoner euro från denna EU-fond. Jag måste betona att dessa medel är avsedda för uppsagda arbetstagare och inte deras företag. EU får inte finansiellt stödja företagsstrategier som går ut på att företag omlokaliserar och säger upp arbetstagare, framför allt om företaget flyttar utanför EU eller samtidigt får stöd från en annan medlemsstat.

Vi måste verkligen noga övervaka hur företags omlokaliseringar går till. De sociala kostnaderna i samband med nedläggning eller omlokalisering av fabriker får inte läggas på EU:s skattebetalare. Låt oss inte glömma att fonden skapades för att ge extra stöd till arbetstagare som har sagts upp på grund av genomgripande strukturella förändringar inom världshandeln, och efter den 1 maj 2009 även till dem som har sagts upp till följd av den globala finansiella och ekonomiska krisen. Jag anser att möjligheten att utnyttja EU-fonder dessutom kan vara till stor hjälp för nya medlemsstater. En sådan möjlighet kan göra det lättare för dem att klara de svårigheter de har hamnat i på grund av den ekonomiska krisen och lättare för dem att anpassa sig till konkurrensen på EU:s gemensamma marknad.

 
Senaste uppdatering: 16 april 2010Rättsligt meddelande