Talmannen. - Nästa punkt är en debatt om sju förslag till resolutioner om kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Kina, särskilt fallet Liu Xiaobo.⁽¹⁾

  Renate Weber, författare. – (EN) Herr talman! Förra månaden dömdes Liu Xiaobo, den mycket välkände författaren och politiska aktivisten, till elva års fängelse för omstörtande verksamhet. Han greps över ett år efter att han utarbetat ”Charta 08”, en stadga som undertecknats av över 10 000 vanliga kinesiska medborgare med krav på de mest normala saker i ett demokratiskt samhälle: rätt till yttrandefrihet, öppna val och rättssäkerhet.

Åtalet mot Liu Xiaobo, som enbart baseras på hans fredliga initiativ, och de rättsliga trakasserier han utsattes för är utan tvekan oförenliga med internationellt erkända normer för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Därför bör vi bestämt uppmana till Liu Xiaobos ovillkorliga frisläppande, som bör ske omedelbart.

Under de senaste åren har förbindelserna mellan EU och Kina främst fokuserats på den ekonomiska dimensionen, vilken har överskuggat landets demokratiska situation och de grova och systematiska kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Kina.

För några dagar sedan medgav en polistjänsteman för första gången att den berömde människorättsadvokaten och 2008 års mottagare av Nobels fredspris, Gao Zhisheng, var försvunnen efter att under ett år ha hållits fängslad av kinesiska myndigheter. Många fruktar att han kan vara död. För några veckor sedan ignorerade Kinas regering en vädjan från EU om att inte avrätta en brittisk medborgare.

Det är särskilt oroande att se hur Kinas regering inte lever upp till sina internationella åtaganden på människorättsområdet. Under dessa omständigheter kan man med fog fråga sig varför Kina lämnade in en ansökan till FN:s råd för mänskliga rättigheter – var det helt enkelt för att legitimera det sätt på vilket landet undertrycker de mänskliga rättigheterna?

I april 2009 kom Kinas regering med en nationell plan för de mänskliga rättigheterna, ett långt dokument som inte verkar vara något annan än en bunt papper. Det får inte råda några tvivel. Detta parlament, Europaparlamentet, har skyldighet att grundligt utvärdera resultaten av människorättsdialogen mellan EU och Kina.

  Tunne Kelam, författare. – (EN) Herr talman! Kina har gjort imponerande ekonomiska framsteg. En del av dessa framsteg har dock uppnåtts genom metoder som uppenbart strider mot allmänt accepterade mänskliga normer. Förhoppningar om att evenemang såsom OS skulle motivera kinesiska myndigheter att visa mer respekt för demokratiska normer har varit förgäves. Tvärtom har de förtryckande åtgärderna ökat, och vi måste dra slutsatser utifrån detta.

I dag uttrycker Europaparlamentet sin oro över vad som hänt med den framstående människorättsaktivisten och forskaren, Liu Xiaobo, som undertecknat Charta 08 och som uppmanar till konstitutionell reform och skydd av mänskliga rättigheter. Denna stadga har modigt undertecknats av över 10 000 kinesiska medborgare. Förra månaden dömdes Liu Xiaobo till elva års fängelse. Vi uppmanar i dag till hans omedelbara och ovillkorliga frisläppande. Vi uttrycker vår solidaritet med kinesiska medborgares fredliga åtgärder till förmån för demokratiska reformer och skydd av de mänskliga rättigheterna, till vilka Kinas regering har gjort ett åtagande.

  Véronique De Keyser, författare. – (FR) Herr talman! Brådskande resolutioner är alltid en svår sak. Oftast speglar de politisk vanmakt snarare än en humanitär krissituation. Den strategi att peka ut de berörda som vi tillämpar varje månad är en sista utväg. Den är ett tydligt tecken på att alla andra vägar för dialog eller för att utöva påtryckningar har visat sig vara ineffektiva. När vi finner att vi inte kan agera, då fördömer vi.

När det gäller Kina är jag inte säker på att det är produktivt att öka antalet resolutioner såsom vi har gjort – i mars 2009, november 2009, januari 2010 och mars 2010, tillsammans med den andra planerade resolutionen. Inte för att jag underskattar Kinas svårighet med att hantera landets övergång till demokrati. Om man konstant är på offensiven, menar jag att det inte är målet som är felaktigt utan strategin. Det finns andra mer övertygande politiska verktyg.

Jag var den förste som begärde resolutioner om uigurerna och som hyste förhoppningen, tyvärr förgäves, om att dödsstraff på detta sätt skulle undvikas. För vår grupps räkning vill jag stödja Liu Xiaobo, den nyligen dömda dissidenten från Himmelska fridens torg, vars enda brott är hans passion för demokrati. Emellertid vägrar jag att ställa Kina vid skampålen varannan månad, helt enkelt eftersom det inte kommer att få Kina att ge med sig. Denna viktiga handelspartner, detta land som har en ständig plats i FN:s säkerhetsråd, som upplever intensiv tillväxt och som är mitt i en demokratisk förändring, som vi behöver för att bekämpa klimatförändringarna, detta land måste tvärtom vara en partner för vilken man säger några beska sanningar men som man respekterar för de insatser som det gör. Det är denna respekt som saknas i resolutionen.

Av dessa politiska skäl har min grupp underlåtit att underteckna den. Men för att säkra att det inte finns någon tvetydighet i människorättsfrågan, som jag värdesätter minst lika mycket som ni, kommer min grupp att rösta för alla ändringsförslag i sammanhanget. När det gäller slutresultatet av omröstningen kommer detta att bero på de ändringsförslag som vi lagt fram.

  Marie-Christine Vergiat, författare. – (FR) Herr talman! Kina är ett stort land med rik historia och med en enorm utvecklingspotential. Värdskapet för OS i Peking förra året fick inte de resultat som vissa hade väntat sig.

EU:s förbindelse med Kina är särskilt viktig. Det är vår skyldighet som Europaparlamentariker att högt och tydligt säga vad vi anser vara viktigt och vad som är oacceptabelt.

Faktum är att människorättssituationen i Kina är oacceptabel. Fallet med Liu Xiaobo, som befanns vara skyldig till att kräva demokratiska reformer i sitt land, tillsammans med över 10 000 andra kinesiska medborgare, är ett exempel på detta. Att möjliggöra en sådan mobilisering i detta land är enligt min mening en prestation snarare än ett brott.

Vi måste kräva att Liu Xiaobo frisläpps tillsammans med alla män och kvinnor som i likhet med honom trakasseras och fängslas men vars enda brott är att de har försvarat de mänskliga rättigheterna, och mer specifikt en av de mest grundläggande av dessa rättigheter, nämligen yttrandefriheten.

Som en kollega sade avrättades helt nyligen en brittisk medborgare, trots att han var mentalt sjuk. Det är första gången på över 50 år som en europé har avrättats i Kina. Faktum är att yttrandefriheten trotsas lite mer för var dag, vilket nyligen tydliggjordes för oss genom Google, som inte desto mindre har ett rykte om sig att vara den operatör som ger, om inte det bästa skyddet, så åtminstone det minst dåliga skyddet för Internetanvändare.

Det är allmänt känt att operatörer, för att etablera sig i Kina, måste följa de kinesiska myndigheternas uppmaning att installera programvarufilter, vilket till och med Google slutligen har gått med på att göra. Vi kan inte acceptera en regering som ägnar sig åt piratkopiering på Internet och nekar Internetanvändarna deras yttrandefrihet.

EU-institutionerna måste göra gemensamma ansträngningar och vidta åtgärder i denna fråga. Kinesiska Internetanvändare måste kunna tillgå ocensurerad information. EU har en skyldighet att stödja Internetföretag som vägrar att hjälpa de kinesiska myndigheterna med att censurera Internet eller, vad som är värre, med att gripa människorättsförsvarare, demokrater eller till och med journalister, såsom var fallet med Liu Xiaobo i april 2005.

Mina damer och herrar! Jag kan inte avsluta mitt anförande utan att be er minnas dödsfallen på Himmelska fridens torg. Många hundra unga kineser miste livet på kvällen den 3 juni 1989. Det är nu 20 år sedan, en tråkig årsdag vars minne vi gärna hedrar genom att hylla dessa unga offer. Det är dock inte alla händelser 1989 som har förtjänat samma uppmärksamhet.

  Charles Tannock, författare. – (EN) Herr talman! Det faktum att vi än en gång i Europaparlamentet debatterar Kinas människorättsövergrepp tyder på att den kommunistiska auktoritära ledningen i Peking är fortsatt besluten att undertrycka allt politiskt motstånd.

Detta bör dock inte hindra oss att ta upp dessa frågor i parlamentet. Jag tror inte bara att detta är vår plikt, utan att det också är vår skyldighet gentemot offren för människorättsövergrepp i Kina såsom Liu Xiaobo, varav de flesta har förvägrats möjligheten att yttra sig. Därför debatterar vi åter denna fråga i dag.

Tilldelningen av Sacharovpriset 2008 till Hu Jia visade världen hur allvarligt vi Europaparlamentariker tar på frågan om mänskliga rättigheter i Kina. Vi tar den på allvar eftersom Kina verkligen är betydelsefullt. Landets oerhörda storlek, dess påverkan globalt och dess militära och ekonomiska kraft får EU att eftersträva ett strategiskt partnerskap som baseras på ömsesidig respekt och säkerhet.

Kanske vår förbindelse med Kina slutligen också kommer att grundas på våra gemensamma värderingar demokrati, mänskliga rättigheter och rättssäkerhet. Vi kan bara hoppas. Jag tror att vi alla ändå hoppas på att vi en dag verkligen kommer att se detta genomfört i praktiken i Folkrepubliken Kina. Det har antytts att sådana ideal är något främmande i Asien. Jag hänvisar alltid till det demokratiska Taiwan och det enorma Indien med sina demokratiska sekulära traditioner, där dessa blomstrar i ett fritt samhälle, för att i grunden vederlägga att Kina inte kan vara demokratiskt.

  Heidi Hautala, författare. – (FI) Herr talman! Vad som är betydelsefullt i fallet med Liu Xiaobo är att nu så många som 10 000 personer öppet har uttryckt sitt stöd för honom, och jag anser att Europaparlamentet bör erkänna dessa personers mod och lovorda dem för detta.

Samtidigt måste vi komma ihåg att Kina har gett löften om att förbättra människorättssituationen. Kina försökte ansluta sig till FN:s råd för mänskliga rättigheter och sade att landet skulle åta sig att främja och skydda de mänskliga rättigheterna och leva upp till de högsta normerna på detta område. Dessa är Kinas egna löften inför FN, och det är dessa som vi bör hänvisa till.

I denna resolution talas också om människorättsdialoger mellan EU och Kina. Men hur optimistiska vi än vill vara är slutresultatet att dessa knappast har varit till någon nytta alls. EU-institutionerna behöver också sinsemellan tänka på hur de kan förbättra sina egna strategier och få Kina att förstå att dess åtaganden i människorättsfrågor också är en fråga för oss och att det framtida samarbetet oss emellan väsentligen beror på dem.

Slutligen kan vi fråga varför EU:s politik om Kina är så osammanhängande och inkonsekvent, och vad vi kan göra åt detta. Europaparlamentet kommer å sin sida definitivt att stödja kommissionen i en gemensam ansträngning för att inrätta en ny strategi med Kina.

  Cristian Dan Preda, för PPE-gruppen. – (RO) ”Vi bör sluta se ord som brott.” Det är vad Liu Xiaobo uttryckte i Charta 08, det politiska manifest som han lanserade och vilket som sagt har fått stöd från tusentals kineser. Liu Xiaobo har dömts till elva års fängelse och kommer att fråntas sina politiska rättigheter under ytterligare två år för att ha gjort ett sådant uttalande och för att konsekvent stödja de mänskliga rättigheterna. Jag tror att detta straff är ett uttryck för de kinesiska myndigheternas upptrappning i kampen mot människorättsaktivister. Tillkännagivandet i söndags att Tzu Yong Jun, en ledare för rörelsen i samband med Himmelska fridens torg, också dömts till nio års fängelse utgör ytterligare belägg för detta.

Till följd av detta anser jag att det är mycket viktigt att ta upp frågan om mänskliga rättigheter som en del av nästa toppmöte mellan EU och Kina, såsom anges i artikel 9 i resolutionen.

I enlighet med vad Heidi Hautala tidigare sade anser jag att dialog inte räcker för de mänskliga rättigheterna. Denna människorättsfråga måste hanteras som en del av toppmötena eftersom dialogen hittills inte har gett några resultat.

  Zigmantas Balčytis, för S&D-gruppen. – (EN) Herr talman! EU förhandlar nu om ett nytt ramavtal med Kina, som kommer att ange den fortsatta vägen för utvecklingen av ekonomiska förbindelser med landet.

Dessa förbindelser är mycket omfattande, men vi får inte bortse från upprepade människorättsövergrepp och vi måste visa respekt för rättssäkerheten.

EU måste stärka människorättsdialogen mellan EU och Kina. Denna dialog, som inleddes 2000, har visat sig vara ineffektiv. EU, och särskilt den höga representanten, bör säkra en samordnad och effektiv gemensam utrikespolitik för EU gentemot Kina. Respekten för de mänskliga rättigheterna måste ligga till grund för denna politik.

  Helga Trüpel, för Verts/ALE-gruppen. – (DE) Herr talman! När Kina valdes som värd för OS hoppades jag till en början, efter alla Kinas löften om att förbättra människorättssituationen, att detta kanske skulle hända.

Men under och efter OS tvingades vi tyvärr medge att det inte skett några framsteg, och att människorättssituationen snarare försämrades. Efter domen mot Liu Xiaobo har nu också ett homosexuellt parti förbjudits av polisen, vilket påtagligt hotar att leda till en politisk istid i Kina för dissidenter, människorättsförsvarare och homosexuella.

Av detta skäl kräver vi ett omedelbart frisläppande av Liu Xiaobo och andra människorättsförsvarare, och vi uppmanar Kina att särskilt – om landet vill vara en erkänd partner i världssamfundet – upphöra med sina hysteriska censuråtgärder och övervakningsmetoder.

Detta gäller naturligtvis särskilt Internet. Vi kan inte acceptera politisk filtrering av Internet. Det är avgörande för de grundläggande rättigheterna att yttrandefriheten försvaras i alla världens länder. De mänskliga rättigheterna är allmänt gällande och odelbara, vare sig det är här i Europa, i Förenta staterna, i Sudan eller i Kina. Folkrepubliken Kina måste vänja sig vid detta om landet verkligen vill spela en annan roll.

Jag är fast övertygad om att vi som européer behöver tydliggöra för Kina, i våra officiella förbindelser vid toppmöten, att landet snabbt behöver förändra sin människorättspolitik – just eftersom vi har ett intresse av politiskt samarbete när det gäller klimatskydd, miljö och reglering av finansmarknaderna.

  Lorenzo Fontana, för EFD-gruppen. – (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Ett av de största problemen i fråga om de mänskliga rättigheterna i Kina är utnyttjandet av tvångsarbete i Laogai, de kinesiska koncentrationslägren.

Detta är en verklig form av modernt slaveri, och denna fråga gäller särskilt den europeiska ekonomin. Det råder inga tvivel om att en stor mängd varor som kommer från den kinesiska marknaden har producerats av fångar i Laogai, naturligtvis med en kraftig sänkning av arbetskostnaderna, vilket leder till snedvriden konkurrens med avseende på europeiska varor.

Också mot bakgrund av Förenta staternas erfarenhet, som redan har antagit vissa lagar som förbjuder import av kinesiska varor som producerats i Laogai, kan och bör EU göra allt det kan för att hindra införsel av varor som helt eller delvis producerats genom tvångsarbete.

För det första bör en kampanj genomföras för att öka allmänhetens medvetenhet om detta. För det andra bör samma hygien- och säkerhetskrav som gäller europeiska produkter också krävas för alla produkter som importeras till Europa, och lagstiftning om märkning bör införas för att säkra varornas spårbarhet.

Företagare som investerar i Kina måste också uppmanas att följa exakta regler när det gäller arbetstagarnas rättigheter. Slutligen behöver vi inrätta regler och framför allt se till att de respekteras, så att det finns ett absolut förbud mot import av varor som producerats genom tvångsarbete.

Jag är övertygad om att detta är det enda sätt på vilket vi verkligen kan hjälpa kineserna i deras kamp för de mänskliga rättigheterna. Om så inte sker kommer vi att vara medbrottslingar som vill neka dessa människor deras frihet.

  Edward McMillan-Scott (NI). - (EN) Herr talman! Jag har äran att vara Europaparlamentets vice talman med ansvar för demokrati och mänskliga rättigheter. Resolutionen fokuserar med rätta på Liu Xiaobo, den huvudsakliga författaren till Charta 08. En engelsk version finns tillgänglig på min webbplats charter08.eu.

Efter mitt senaste besök i Peking i maj 2006 greps, fängslades och i vissa fall torterades alla dissidenter som jag hade kontakt med, till exempel Hu Jia, som fortfarande sitter i fängelse och som behöver läkarvård. Särskilt Gao Zhisheng, som enligt uppgift har försvunnit efter att under tre och ett halvt år ha suttit i fängelse, i husarrest och utsatts för tortyr, vilket drev honom till att göra två självmordsförsök. Gaos öppna brev till regimen 2005 angav tonen för Charta 08. Hans bevakning av förföljelsen av den andliga buddhistiska gruppen Falun Gong fick brett stöd i hela Kina. Jag tror att myndigheterna nu bör föra fram Gao Zhisheng och släppa honom fri.

Ingen bör tvivla på att Europaparlamentet inte kommer att ge upp när det gäller reformer i Kina och naturligtvis också i Tibet.

  Eija-Riitta Korhola (PPE). - (FI) Herr talman! Det är oacceptabelt när kommersiella intressen drar längsta strået i förbindelserna mellan EU och Kina medan insisterandet på respekt för de mänskliga rättigheterna och den demokratiska utvecklingen mer eller mindre fått rollen av hjärtliga hälsningar.

Jag har med intresse följt sökmotorföretaget Googles djärva agerande och dess planer på att sluta samarbeta med de kinesiska myndigheterna när det gäller filtrering av webbsidor på Internet och censur, och till och med lämna landet. Samtidigt uppmanar Google tydligt till yttrandefrihet för kinesiska Internetanvändare.

Jag delar andra parlamentsledamöters oro över behandlingen av Liu Xiaobo och andra kinesiska samvetsfångar, och jag hoppas att rådet och kommissionen kommer att ta upp Xiaobos fall vid nästa toppmöte mellan EU och Kina. De överenskommelser som man förhandlar om just nu bör göra det helt tydligt att den framtida utvecklingen av handelsförbindelserna med Kina mer kommer att knytas till politisk dialog och respekt för mänskliga rättigheter.

  Gesine Meissner (ALDE). – (DE) Herr talman! Vi har talat om olika saker i frågan om vad som skulle vara rätt väg att tala till Kina och utöva påtryckningar på landet, eftersom det tydligen inte finns särskilt mycket som gör något större intryck på detta land. Véronique De Keyser sade att hennes grupp av detta skäl hade underlåtit att underteckna resolutionen. Jag anser inte att detta är rätt väg framåt. Särskilt EU, som har fastlagt de mänskliga rättigheterna i stadgan om de grundläggande rättigheterna och i Lissabonfördraget, bör fortsätta att påpeka kränkningar av de grundläggande mänskliga rättigheterna. För tillfället har vi inga andra alternativ tillgängliga. När vi kommer på något bättre kommer jag genast att vara där för att stödja det.

Det handlar dock inte bara om Liu Xiaobo. Det handlar också om Gao Zhisheng, som har försvunnit och som utifrån vad vi nu hör enligt uppgift har begått självmord. Alla antar att han troligen har dödats på något hemskt sätt. Det är oacceptabelt. I samband med OS upptäckte vi, genom att åka till Kina och prata med folk där, att inget alls förändras när det gäller människorättssituationen. Vi hoppades alla att det skulle förändras, men det fungerade inte. Därför bör vi inte upphöra med våra enträgna vädjanden.

  Neelie Kroes, ledamot av kommissionen. – (EN) Herr talman! EU har tydligt uttryckt sin djupa oro över den oproportionerliga domen mot den framstående människorättsförsvararen Liu Xiaobo på elva års fängelse för hans roll som upphovsman till Charta 08, ett utkast till demokratisk och rättighetsbaserad reform i Kina, och för att ha offentliggjort ett antal essäer om människorättsfrågor på Internet.

Vi fäster mycket stor vikt vid tankefrihet och yttrandefrihet, vilka som vi alla känner till är hörnstenar till vårt demokratiska system. Domen mot Liu Xiaobo är helt oförenlig med rätten till yttrandefrihet enligt Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, vilken Kina har undertecknat. Vi värnar också om att skydda rätten till sexuellt uttryck och sexuell läggning, vilket nämnts av Helga Trüpel.

EU försökte övervaka rättegången, och vi beklagar djupt att våra observatörer utestängdes från rättssalen. Detaljerna om rättegången, som vi inte desto mindre har fått information om, anger tydligt att Liu Xiaobo inte gavs möjlighet att framställa ett ordentligt försvar och att han inte fick en rättvis rättegång. EU kommer fortsätta att uppmana Kinas regering att ovillkorligen släppa Liu Xiaobo och att upphöra med trakasserierna och fängslandet av andra undertecknare av Charta 08.

Vår övergripande politik i förhållande till Kina präglas av konstruktivt engagemang inom ramen för vårt strategiska partnerskap. Vid flera tillfällen i det förgångna har vi välkomnat Kinas framsteg när det gäller sociala och ekonomiska rättigheter, samt lanseringen nyligen av Kinas handlingsplan för de mänskliga rättigheterna. Men å andra sidan finns det extremt allvarliga farhågor när det gäller civila och politiska rättigheter och en viss utveckling under den senaste tiden, till exempel de frågor som Europaparlamentarikerna har tagit upp i förslaget till resolution.

EU:s engagemang för de mänskliga rättigheterna kommer till uttryck i våra regelbundna politiska kontakter och särskilt i vår människorättsdialog med kinesiska myndigheter. Den senaste sessionen hölls som ni vet den 20 november förra året i Peking. Vår starka förbindelse gör att vi kan diskutera dessa frågor på ett uppriktigt sätt. Förra året, vid det tolfte toppmötet mellan EU och Kina i Nanjing, togs de mänskliga rättigheterna upp, både under diskussionerna och vid presskonferensen.

Marie-Christine Vergiat och Eija-Riitta Korhola berörde cyberattackerna mot Google. Kommissionen anser att detta är en oroväckande fortsatt utveckling när det gäller yttrandefriheten i Kina. Vi övervakar naturligtvis situationen noga. Vi förstår att det pågår en samrådsprocess mellan företaget och de kinesiska myndigheterna. Vi kommer att fortsätta vara vaksamma ifall liknande attacker riktas mot företag i EU.

Låt mig försäkra Europaparlamentet om att vi kommer fortsätta ta upp dessa frågor, även på högsta nivå, och påminna om Folkrepubliken Kinas internationella människorättsliga skyldigheter. Vi påminner också om Kinas konstitutionella garantier för yttrandefrihet. Vi delar alla målet med ett Kina som är mer öppet för insyn, som följer internationella normer om mänskliga rättigheter och som samarbetar för att ta itu med globala utmaningar. För att uppnå detta måste vi fortsätta att arbeta på att utveckla vårt strategiska partnerskap.

Jag skulle vilja reagera på en fråga från Véronique De Keyser. När det gäller avrättningen av den brittiske medborgaren, Akmal Shaikh, har EU fördömt hans avrättning i starkast möjliga ordalag. EU beklagar djupt det faktum att Kina inte hörsammade upprepade uppmaningar från EU och från en av dess medlemsstater om att dödsstraffet mot Akmal Shaikh skulle bytas ut mot ett annat straff.

  Talmannen. – Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum kl. 12.00.

Skriftliga förklaringar (artikel 149)

  Cătălin Sorin Ivan (S&D), skriftlig. – (RO) Rätten till liv och rätten till yttrandefrihet och tankefrihet utgör grundvalen för den europeiska integrationen och för vår världsbild. När en av våra partner, i detta fall Kina, upprepade gånger kränker dessa rättigheter är vi skyldiga att reagera. Men vi får inte göra detta på grundval av en ”utpekande” modell, anklaga Kina och bortse från de skillnader i kultur och civilisation som finns mellan oss. Denna resolution, som gäller kränkningen av mänskliga rättigheter i Kina, särskilt i fallet med Liu Xiaobo, är ett bevis på ett förenklat synsätt på de frågor som Kinas samhälle står inför. Vi antog definitivt inte vår ståndpunkt med tanke på den princip om de mänskliga rättigheternas okränkbarhet som underbygger resolutionen, vilken vi helhjärtat stöder. Det handlade faktiskt om hur denna kommunicerades. För att uppnå de önskade resultaten behöver vi upprätthålla en atmosfär utan konflikter mellan oss själva och Kina. Det är det enda sättet för oss att bidra till Kinas utveckling mot ett samhälle som i grunden värdesätter betydelsen av att respektera de mänskliga rättigheterna.

  Anneli Jäätteenmäki (ALDE), skriftlig. – (EN) ”Don’t be evil” (var inte ond) är Googles välkända motto. Det har riktats kritik mot deras policy i Kina under åren, och företagets motto har ifrågasatts. Människorättsgrupper har anklagat Google för att hjälpa Kinas regering i förtrycket av landets medborgare och särskilt människorättsaktivister. Det förefaller som att Google kommer att vara mindre ”ont” i framtiden. Företagets beslut att börja driva en ofiltrerad sökmotor i Kina förtjänar de varmaste gratulationerna. Genom att tillkännage förändringen i företagets Kinapolitik riskerar Google förtjänsterna från den största Internetmarknaden i världen och överger potentiellt nästan 400 miljoner användare. Just i detta fall har Google bevisat att ett stort multinationellt företag verkligen kan hålla sig till sin etiska policy. Företagets grundare sitter fortfarande med i företagets ledning, och Google har alla möjligheter att ge uttryck för sina kärnvärderingar och uppfattningar i alla företagets framtida åtgärder. Om Google fortsätter att gå bra kommer detta bevisa att det inte finns någon inneboende konflikt mellan att tjäna pengar och att agera på ett hållbart och humant sätt.

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. – (PT) Det har förekommit återkommande kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Kina, och vi kan inte underlåta att fördöma dessa. Det faktum att EU är en av Kinas viktigaste ekonomiska partner ökar vårt ansvar att fördöma alla handlingar som kränker någon medborgares rättigheter, särskilt personer som försvarar yttrandefrihet och mänskliga rättigheter i detta land. Det är avgörande att Folkrepubliken Kina respekterar och uppfyller de åtaganden landet gjorde inför FN:s råd för mänskliga rättigheter.

  Alajos Mészáros (PPE), skriftlig. – (SK) Ju större ett land är geografiskt sett, och ju mer oberoende det är ekonomiskt, desto svårare är det att kräva att de mänskliga rättigheterna iakttas av detta land. Jag finner det oacceptabelt att EU i sina förbindelser med Kina fortsätter att sätta sina ekonomiska intressen främst. Vid nästan varje möte på högre diplomatisk nivå är allt vi kan göra att försiktigt påminna om kränkningar av de mänskliga rättigheterna i detta land. I Europa har vi tyvärr haft många negativa erfarenheter av kommunistiska regimers praxis när det gäller undertryckandet av de mänskliga rättigheterna. Därför är jag övertygad om att det verkliga antalet människorättsöverträdelser är mycket högre än vad vår information får oss att tro. Av detta skäl behöver vi brådskande kunna få Kina att respektera de mänskliga rättigheterna, även på bekostnad av ekonomiska och politiska uppoffringar. I annat fall kan utvecklingen i Kina ha en ogynnsam inverkan på den generella utvecklingen av den politiska situationen i Asien med följande återverkningar på den generella globala ekonomin och politiken.

  Wojciech Michał Olejniczak (S&D), skriftlig. – (PL) Jag röstade för resolutionen som fördömer kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Vi får inte tolerera eller medge att dessa kränks, varken som människor eller som medborgare. Uppförande som är skadligt för människor, deras frihet och rättigheter, som definierades för många år sedan, strider mot grunderna för västvärldens demokratier. Den dialog som inleddes mellan EU och Kina 2000 har inte lett till de väntade effekterna. Vi bör därför fråga oss om vi har gjort allt vi skulle ha kunnat göra. Om svaret är ”nej” bör vi tillämpa bestämmelserna i resolutionerna om det ekonomiska samarbetets effektivitet. De mänskliga rättigheterna bör ligga till grund för dialogen mellan EU och Kina, och folkets intressen bör komma före ekonomiska intressen.

Gripandet av och domen mot fredsförkämpen och människorättsaktivisten Liu Xiaobo, som har krävt mer demokrati i Kina, är en tydlig signal om att våra nuvarande åtgärder inte är effektiva. Därför är det värt att ta ytterligare steg, frånsett resolutioner, som kommer att möjliggöra större respekt för vad Liu Xiaobo kämpar för, samt för tusentals kineser och många andra folk runtom i världen.

För trettio år sedan inleddes reformer i Kina som visade för världen att något höll på att förändras, som skulle kunna bidra till något positivt för samhället. Vi förväntar oss detsamma i dag. Vi vill i dag ha en partner som respekterar principer som för oss är grundläggande.