Talmannen. – Nästa punkt är en gemensam debatt om de fyra betänkanden som handlar om beskattning.

Vi har

– betänkandet av Magdalena Alvarez om administrativt samarbete i fråga om beskattning (A7-0006/2010),

– betänkandet av Theodor Dumitru Stolojan om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som avser skatter, tullar och andra åtgärder (A7-0002/2010),

– betänkandet av David Casa om frivillig och tillfällig tillämpning av förfarandet för omvänd betalningsskyldighet på leveranser av vissa varor och tjänster (A7-0008/2010),

– betänkandet av Leonardo Domenici om god förvaltning i skattefrågor (A7-0007/2010).

Jag ger ordet till föredraganden, Magdalena Alvarez, i fyra minuter.

  Magdalena Álvarez, föredragande. – (ES) Herr talman, mina damer och herrar! EU bygger på ett solidariskt förhållande mellan medlemsstaterna. Ett mycket bra exempel på solidaritet är administrativt samarbete i skattefrågor, vilket är en central del av unionens funktion. Här handlar det enbart om lojalitet mellan medlemsstaterna och deras skatteförvaltningar. Sådan lojalitet övergår till förtroende, där parterna litar på varandra och ser sig själva som bundsförvanter som inte kommer att tillåta att bedragare finner en fristad inom deras statsgränser för att fortsätta sin verksamhet där.

Skattebedrägeri skadar hela ekonomin och får allvarliga följder för de nationella budgetarna, eftersom det medför minskad förmåga att göra utbetalningar och investeringar. Dessutom överträds principen om rättvis beskattning i förhållande till de medborgare som följer reglerna. Orättvis konkurrens uppstår, vilket leder till en felaktig marknadsfunktion. Alla dessa följder är särskilt oroväckande eftersom de senaste beräkningarna tyder på att värdet för skattebedrägeri i EU uppgår till 200 miljarder euro per år. Om vi betänker att den här siffran är lika stor som kostnaden för kommissionens föreslagna ekonomiska återhämtningsplan kan man fullt förstå vilket belopp det rör sig om.

Vi står därför inför en stor utmaning och bör lägga fram beslutsamma åtgärder. Det direktiv som för närvarande är i kraft är definitivt ett första steg på vägen. Dessvärre och trots alla goda avsikter med detta direktiv har dess praktiska tillämpning inte medfört de önskade resultaten.

Det är nu dags att ta ytterligare ett steg och rusta oss med nya medel så att vi tar itu med skattefrågor vid sidan av marknadsintegrering och liberalisering. Jag välkomnar därför förslaget från kommissionsledamot Kovács och jag vill gratulera honom till hans arbete under hela hans mandatperiod, och särskilt i dag till detta förslag till nytt direktiv.

Förslaget kommer att ge oss fler och mer effektiva medel till att bekämpa skattebedrägeri och skatteflykt i Europa. Det nya direktivet utgör ett kvalitativt och kvantitativt steg framåt i detta avseende. Det är ett kvantitativt steg framåt eftersom nya krav fastställs, och ett kvalitativt steg eftersom befintliga krav utökas och specificeras. Tillämpningsområdet utökas från informationsutbyte på begäran till automatiskt utbyte.

Det tredje nya inslaget är att banksekretessen hävs. Enligt min uppfattning är det här den mest betydande åtgärden i förslaget, i och med att praxisen med banksekretessen är det främsta hindret för skatteförvaltningarna. OECD har länge efterlyst att banksekretessen ska hävas och nu har G20 tagit upp frågan. Om detta genomförs kommer vi att få ett effektivt verktyg för att sätta stopp för den ohållbara förekomsten av skatteparadis i EU.

Denna målsättning finns även i det betänkande som vi har framför oss i dag. I betänkandet strävar vi i själva verket efter att förstärka resultaten av kommissionens förslag. Syftet är att förbättra effektiviteten och utöka tillämpningsområdet för det nya direktivet.

Jag tänker inte ge en fullständig redogörelse här utan endast lyfta fram de huvudsakliga ändringsförslagen. Först och främst utökas tillämpningsområdet, genomförandet av det automatiska informationsutbytet stärks och i fråga om banksekretessen föreslås utökade tillämpningskriterier för att den ska göras enhetlig med resten av direktivet. Det finns även kompromissändringsförslag, nämligen de som gäller automatiskt informationsutbyte, uppgiftsskydd och konfidentiell information samt informationsutbyte med tredjeländer.

Slutligen vill jag tacka mina kolleger för deras arbete och samarbetsvillighet. De ska hedras för sin inställning. Vi har i hög grad uppnått enighet. Parlamentet sänder ut ett tydligt budskap. Parlamentet är fast beslutet att bekämpa skattebedrägeri och skatteflykt och att stärka de viktiga EU-principerna om lojalitet, öppenhet och rättvis konkurrens.

  Theodor Dumitru Stolojan, föredragande. – (RO) Den senaste tidens finansiella och ekonomiska kris har tydligt visat hur viktigt det är att ha sunda, hållbara offentliga finanser i varje medlemsstat. Medlemsstater som har god kontroll över sina offentliga finanser och en konjunkturutjämnande finanspolitik har kunnat ge finansiella incitament för att hjälpa sina ekonomier ut ur krisen.

Som föredragande välkomnar jag kommissionens initiativ och rådets förslag till direktiv om att förbättra medlemsstaternas ömsesidiga bistånd för indrivning av fordringar som avser skatter och tullar. Det här direktivet kommer inte bara att hjälpa till att öka effektiviteten vid indrivning av fordringar, utan även bidra till att den inre marknaden fungerar bättre. Jag vill nämna för er att det här förslaget till direktiv innehåller viktiga förbättringar i flera väsentliga aspekter som avser indrivning av fordringar, till exempel informationsutbyte mellan myndigheter, metoder för indrivning av fordringar och den återkoppling som kommissionen behöver för att övervaka en ständigt växande verksamhet, vilket återspeglas av det stora antalet ärenden mellan medlemsstaterna.

Ändringsförslag har lagts fram. Jag vill tacka alla mina kolleger som har lagt fram dessa ändringsförslag, vilka mer utförligt har tydliggjort direktivets tillämpningsområde.

  David Casa, föredragande. – (MT) Jag anser att detta betänkande tydligt kommer att visa hur effektivt EU fungerar, i kraft av sina institutioner, när ett problem uppstår som kräver omedelbar och särskild uppmärksamhet.

När vi talar om gemenskapsinterna bedrägerier via skenföretag måste uppmärksamheten riktas mot de åtgärder som måste vidtas i detta tillfälliga förfarande som syftar till att sätta stopp för missbruk av momssystemen i Europa. Som jag redan har nämnt är detta slags bedrägerier kända som gemenskapsinterna bedrägerier via skenföretag. I dess allvarligaste form går detta under begreppet ”karusellbedrägeri”, vilket är brottslig verksamhet som bedrivs av experter och professionella bedragare.

Färska undersökningar har visat att detta slags bedrägerier utgör omkring 24 procent av alla slags momsrelaterade bedrägerier. Det uppstår när en person som erbjuder en tjänst eller säljer en vara får en momsbetalning från en köpare inom gemenskapen och denna betalning bokstavligt talat försvinner utan att dessa bedragare och brottslingar gör någon inbetalning till skatteverket.

Av denna anledning har detta döpts till ”karusellbedrägeri”, eftersom momsen fortsätter att försvinna från varje land som detta slags handel bedrivs i. Kommissionens förslag ger således möjlighet att avlägsna den risk som finns med handel som bedrivs inom gemenskapen. Vi måste se till att vi inte tillför ytterligare byråkratiska bördor som gör att ärliga affärsidkare blir lidande. Vi har även varit noga med att inte vidta denna tillfälliga åtgärd för ett stort antal produkter, utan endast för dem som kan kontrolleras och utvärderas.

EU:s utsläppshandelssystem bör också nämnas, eftersom det har ändrats i och med kommissionens förslag. Vi konstaterar att på grund av sårbarheten i EU:s utsläppshandelssystem har en annan ändring införts som fastställer att när en medlemsstat beslutar att den är redo att anta systemet måste metoden för omvänd betalningsskyldighet bli obligatorisk för alla betalningar som gäller utsläpp av växthusgaser, eftersom det är nödvändigt med samordning och omedelbara åtgärder mellan alla medlemsstater.

För närvarande och fram till 2012 beviljas omkring 90–95 procent av krediterna dem som ger upphov till mest utsläpp. Dessa beviljas av nationella regeringar och mellan 5 och 10 procent av dem auktioneras bort. Från och med 2013 kommer större delen av dessa krediter auktioneras ut och därför måste vi innan systemet tas i bruk och är på väg att införas se till att marknaden skyddas från dem som försöker missbruka systemet.

Med tanke på den samstämmighet som finns inom utskottet för ekonomi och valutafrågor och även med hänsyn till de kompromisser som jag har lyckats få till stånd med socialdemokraterna, liberalerna och alla de politiska grupperna så anser jag att detta bör bana vägen för ett mer tillförlitligt system. När mitt betänkande har antagits kommer vi därmed att på allvar bekämpa bedrägerier och bli mer framgångsrika i frågor som gäller momssystemen i EU.

  Leonardo Domenici, föredragande. – (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Även om frågan om god förvaltning i skattefrågor alltid har haft stor betydelse har den blivit ännu mer relevant och betydelsefull till följd av den stora ekonomiska och finansiella krisen för två år sedan. På europeiska och internationella toppmöten, det vill säga G20, har man redan diskuterat och fortsätter man att diskutera det här, särskilt i samband med problemet att bekämpa skatteflykt och skatteparadis.

Allt detta är viktigt. Det är ett tecken på engagemang och viljestyrka, men vi får inte lura oss själva att tro att ett tillkännagivande är allt som krävs. Vi behöver en effektiv och löpande politik. Det finns fortfarande många problem som vi måste ta itu med. Det är sannerligen fortfarande alldeles för lätt att köpa eller bilda ett bulvanföretag för att undvika beskattning. Man behöver bara titta runt lite på Internet: Det finns tusentals webbplatser som erbjuder företag till salu, även i EU-länderna. Ofta är allt du behöver göra att skicka ett e-postmeddelande och bifoga en kopia av ett inskannat pass för att bilda ett bolag. Vi måste sätta stopp för praxisen att bilda lagliga skenföretag för att undvika skatter.

Det betänkande som jag lägger fram bygger på kommissionens meddelande av den 28 april 2009 om god förvaltning i skattefrågor. Betänkandet är inriktat på framläggning av fasta förslag och man efterlyser ett starkt engagemang från kommissionen och rådet, så att dessa förslag kan genomföras. Bekämpning av skatteparadis, skatteflykt och otillåten kapitalflykt måste ses som prioriteringar för EU.

Härav principen om god förvaltning, som bygger på öppenhet, informationsutbyte, gränsöverskridande samarbete och sund skattekonkurrens. Poängen är att vi måste öka samarbetet och samverkan i skattefrågor inom EU.

Det övergripande målet för oss är att det måste finnas ett automatiskt informationsutbyte globalt och multilateralt, och att detta uppenbarligen måste starta inom EU. Som Magdalena Álvarez redan har sagt måste vi fullständigt avskaffa banksekretessen i EU-länderna och skynda oss att sätta stopp för det tillfälliga undantag som tillåter tillämpning av källskatt, vilken ofta inte betalas eller beräknas för lågt, i stället för informationsutbyte.

Jag vill inte uppehålla mig vid de konkreta förslag som betänkandet innehåller. Jag vill emellertid betona att vi fortfarande i synnerhet måste göra följande: utöka omfattningen av direktivet om sparande från 2003, bekämpa momsbedrägerier, inrätta ett offentligt EU-register med namn på samtliga privatpersoner och företag som grundat bolag och öppnat konton i skatteparadis, samt att ge nya incitament för projekt som syftar till harmonisering av skatter, med början i den gemensamma skattebasen.

EU måste även sända ut ett gemensamt budskap internationellt och kämpa för att förbättra OECD-standarder, för att åstadkomma automatiskt informationsutbyte i stället för utbyte på begäran.

Herr Kovács, efter att ha lyssnat även på de andra betänkandena vill jag säga att det krävs ett starkt engagemang från kommissionen och att dessa prioriteringar också måste framhävas för den nya kommissionen vid skiftet. Som Europaparlament har vi rätt att uppmana rådet och kommissionen att redogöra för sitt arbete.

Jag tackar mina kolleger och i synnerhet skuggföredragandena för deras bidrag till detta arbete, som jag hoppas kommer att antas av parlamentet.

  László Kovács, ledamot av kommissionen. – (EN) Herr talman, ärade ledamöter! Jag har nöjet att få diskutera skattefrågor med er i dag, min sista dag som kommissionsledamot med ansvar för skatter och tullar.

Jag vill först och främst framföra mitt tack till Europaparlamentet och särskilt till utskottet för ekonomi och valutafrågor för det stöd som kommissionen och jag har fått under de senaste fem åren gällande de flesta, om inte alla, skatteförslag som vi har lagt fram.

De skattepolitiska frågor som ni för närvarande diskuterar har en viktig roll när det gäller att nå kommissionens målsättningar för att bättre bekämpa skattebedrägeri och skatteflykt, något som leder till en förlust på 200–250 miljarder euro per år på EU-nivå. Vi strävar också efter att öka insynen och samarbetet.

Jag vill framföra ett särskilt tack till Leonardo Domenici, Magdalena Álvarez, Dumitru Stolojan och David Casa för att ni har tagit er an dessa skatteinitiativ på ett konstruktivt sätt. Jag är mycket glad över att det huvudsakliga budskapet i betänkandena är att kommissionens initiativ stöds. Som jag uppfattar det uppmuntrar dessa betänkanden till ökade insatser i fråga om för det första god förvaltning i skattefrågor, både inom och utanför EU, för det andra administrativt samarbete i fråga om beskattning, för det tredje ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar och för det fjärde kampen mot momsbedrägeri, särskilt karusellbedrägeri.

Beträffande god förvaltning i skattefrågor är målet med kommissionens politik att främja principerna om insyn och öppenhet, informationsutbyte och en sund global skattekonkurrens. Kommissionen antog ett meddelande i april 2009 som främjar dessa principer i syfte att bekämpa gränsöverskridande skattebedrägeri och skatteflykt, både inom och utanför EU, och åstadkomma lika konkurrensvillkor.

Kommissionen har lagt fram flera förslag som syftar till att främja god förvaltning inom EU. Det pågår fortfarande en debatt om dessa förslag, men jag hoppas att de kommer att antas snart och att detta kommer att stärka våra argument gentemot andra jurisdiktioner att vidta liknande åtgärder.

Kommissionen är fast övertygad om att fördjupade ekonomiska förbindelser mellan EU och dess samarbetande jurisdiktioner alltid bör åtföljas av åtaganden för god förvaltning. På grundval av rådets slutsatser från 2008 är målsättningen att införa relevanta överenskommelser med tredjeländer en åtgärd som gör att EU:s samarbetspartner skulle erkänna och förbinda sig att genomföra principerna om god förvaltning i skattefrågor.

Särskild uppmärksamhet måste riktas mot utvecklingsländerna. Kommissionens avdelningar håller för närvarande på att utarbeta ett meddelande ägnat god förvaltning i skattefrågor i det specifika sammanhanget utvecklingssamarbete. I meddelandet kommer den roll behandlas som god förvaltning i skattefrågor kan spela för att förbättra mobilisering av resurser i utvecklingsländer, särskilt genom kompetensutveckling.

Jag välkomnar ert stöd att till fullo låta kommissionen medverka i arbetet med de inbördes utvärderingarna inom ramen för OECD:s globala forum, särskilt med att kartlägga icke samarbetsvilliga jurisdiktioner, utarbeta ett förfarande för att utvärdera efterlevnaden och genomföra åtgärder för att främja att standarderna följs. Kommissionen bör fortsätta att vara en aktiv aktör för att se till att alla parter lever upp till sina åtaganden.

När det gäller det antal avtal – tolv stycken – om utbyte av information i skattefrågor som ett land måste sluta för att få status som samarbetsvillig jurisdiktion stöder kommissionen behovet att granska detta och ta hänsyn till kvalitativa aspekter, till exempel för det första vilka jurisdiktioner som avtalen har slutits med – för att uttrycka mig helt tydligt så skulle ett skatteparadis som har tolv avtal med andra skatteparadis definitivt inte klara den här tröskeln –, för det andra jurisdiktionens villighet att fortsätta att sluta avtal även efter att tröskeln har passerats och för det tredje genomförandets effektivitet.

När det gäller er begäran om att undersöka en rad alternativ till sanktioner och incitament för att främja god förvaltning i skattefrågor håller kommissionen redan på att undersöka flera incitament för att främja god förvaltning på EU-nivå, till exempel ökad användning av utvecklingsstöd i syfte att uppmuntra vissa tredjeländer att gå ifrån orättvis skattekonkurrens. Arbetet med möjliga sanktioner är inte lika långt framskridet och naturligtvis måste man i samband med alla EU-åtgärder ta hänsyn till skattepolitiken i de enskilda medlemsstaterna.

Det finns emellertid två specifika områden där jag helt och fullt håller med er. Det ena gäller de offentliga registren och avslöjande av information om investerare i skatteparadis. Jag anser att det måste finnas en balans mellan privatliv och behovet för jurisdiktioner att genomföra sin skattelagstiftning.

Samtidigt som det inte bör finnas några restriktioner för utbyte på grundval av banksekretess eller nationella skatteintressen, måste skattebetalarnas rättigheter respekteras och strikt förtrolighet för den information som utbyts gälla. Dessa begränsningar måste respekteras så att ett offentligt register inte blir den bästa lösningen.

Den andra frågan gäller prissättning på transaktioner. Ni föreslår en övergång till jämförbara vinstmetoder för att man bättre ska kunna identifiera oriktig prissättning på transaktioner och de mest använda teknikerna för att undvika att betala skatt. Samtidigt som det är sant att en jämförelse av vinster inom industrisektorer kan vara ett tecken på att någonting är fel, anser jag att enbart enstaka tecken inte är tillräckligt för att slutgiltigt identifiera oriktig prissättning på transaktioner, utan detta kan endast vara en faktor i en mycket bredare riskbedömning av riktigheten i priserna på transaktioner mellan dotterbolag till multinationella företag.

Den jämförbara vinstmetoden kan godtas, men endast om den leder fram till samma resultat som transaktionsmetoderna. Att rakt upp och ned byta till den jämförbara vinstmetoden – som det föreslås i ändringsförslaget – skulle inte nödvändigtvis vara ”rätt” svar.

Det föreslagna nya direktivet om administrativt samarbete i fråga om beskattning syftar till att öka och harmonisera alla mekanismer för informationsutbyte och andra samarbetsformer mellan medlemsstater för att bättre förhindra skattebedrägeri och skatteflykt. I direktivet föreslås särskilt att banksekretessen ska avskaffas i förbindelser mellan medlemsstaterna på grund av administrativa samarbetsändamål. Jag välkomnar varmt den konstruktiva inställningen och stödet till förslaget som framgår av betänkandet av Magdalena Álvarez.

Jag är medveten om att den mest kontroversiella frågan i diskussionen i utskotten har varit ändringsförslagen om automatiskt informationsutbyte, som syftar till att ha enbart ett alternativ med automatiskt utbyte, på grundval av ett beslut som medlemsstaterna ska fatta.

Låt mig få påminna om att syftet med det här förslaget är att förbättra allt slags informationsutbyte inom EU och andra former av administrativt samarbete och i synnerhet automatiskt utbyte, som är en viktig grundval för att förhindra skattebedrägeri och skatteflykt.

Att främja informationsutbyte på begäran som en OECD-standard är utan tvivel en godtagbar strategi för tredjeländer, men på en fullt integrerad inre marknad som EU:s gemensamma marknad måste medlemsstaterna vara mer långtgående och gå ytterligare ett steg. De måste kunna använda de bästa verktyg som finns att tillgå för att nå sina politiska mål i syfte att bekämpa skattebedrägeri och skatteflykt.

Jag noterar att förslaget till betänkande om god förvaltning i skattefrågor framhäver nödvändigheten att utveckla det automatiska informationsutbytet som en allmän regel, som ett sätt att få stopp på användningen av konstgjorda juridiska personer för att undvika beskattning. Jag noterar även att man i betänkandet välkomnar förslaget till ett nytt direktiv för administrativt samarbete eftersom man även här utökar omfattningen till att innefatta all slags beskattning och avskaffar banksekretessen. Jag uppmanar er därför att inte rösta för det nya ändringsförslag som lagts fram av PPE-gruppen om att radera alla hänvisningar till automatiskt informationsutbyte i betänkandet.

Angående de ändringsförslag som syftar till att ge mer specifika bestämmelser för skydd av personuppgifter vill jag understryka att medlemsstaterna i alla fall måste respektera befintlig EU-lagstiftning på området och att dessa bestämmelser därför måste respekteras utan vidare ändringar av det föreliggande förslaget till direktiv. För tydlighetens skull kan jag emellertid tänka mig en redogörelse som hänvisar till befintliga EU-bestämmelser.

När det gäller ändringsförslagen om utvärderingssystemet och kraven så anser jag att de regler som finns i förslaget och som underbyggs av ordförandeskapets kompromisstext bör utgöra en lämplig ram som återspeglar innebörden i de föreslagna ändringsförslagen.

Kommissionen kan i princip godta vissa ändringsförslag, till exempel de som innebär att möjligheten införs för kommissionen att anta delegerade akter som gäller tekniska förbättringar av kategorierna för inkomst och kapital som är föremål för automatiskt informationsutbyte, samtidigt som de berörda kategorierna bör preciseras i själva direktivet och inte genom kommittéförfarande. Detta är även förenligt med inriktningen på de pågående diskussionerna i rådet.

Kommissionen kan även i princip godta ändringsförslagen om banksekretessen, som skulle innebära att det inte görs någon skillnad mellan skattebetalarna på grundval av deras skatterättsliga hemvist. Vidare godtar kommissionen även i princip ändringsförslaget om att tjänstemän får närvara och delta i administrativa utredningar.

Kommissionen kommer att försvara innebörden i dessa ändringsförslag vid överläggningarna med rådet, utan någon formell ändring av förslaget, eftersom dessa bestämmelser redan tycks återspeglas i kompromisstexten.

Låt mig nu få rikta uppmärksamheten mot kommissionens förslag om ömsesidigt bistånd för indrivning av skatter. Nationella bestämmelser om indrivning av skatter är begränsade till nationsgränserna och bedragare har utnyttjat detta för att organisera insolvenser i de medlemsstater där de har fordringar. Medlemsstaterna kräver därför i högre utsträckning av andra medlemsstater att de ska driva in skatter, men befintliga bestämmelser har endast tillåtit 5 procent av fordringarna att drivas in.

Kommissionens förslag syftar till att åstadkomma ett bättre biståndssystem med bestämmelser som är lättare att följa och med mer flexibla villkor för att begära bistånd. Som ni vet nåddes vid Ekofinrådets möte den 19 januari 2010 en överenskommelse om att allmänt synsätt på förslaget till direktiv. Jag välkomnar varmt den stödjande inställningen till detta förslag, som framgår av betänkandet av Dumitru Stolojan.

Kommissionen kan i princip godta det ändringsförslag som syftar till att göra utövandet av de kontrollbefogenheter i medlemsstaten som tjänstemän i den anmodade medlemsstaten har till föremål för en överenskommelse mellan de berörda medlemsstaterna. Detta återspeglas även i rådets kompromisstext. Kommissionen kan emellertid inte godta övriga ändringsförslag, till exempel att ett systematiskt och automatiskt informationsutbyte för indrivning ska införas, eftersom det skulle kunna leda till en oproportionell administrativ börda och även omfatta oproblematiska indrivningsfall. Likväl kommer kommissionen i samarbete med medlemsstaterna att undersöka möjligheterna till ytterligare förbättringar av bistånd angående indrivning av skatter och för att lösa eventuella problem.

Låt mig avslutningsvis säga några ord om kommissionens förslag om frivillig och tillfällig tillämpning av förfarandet för omvänd betalningsskyldighet. Som ett snabbt svar på nya och oroväckande bedrägerimönster som har rapporterats av ett flertal medlemsstater är syftet med detta förslag att ge intresserade medlemsstater möjlighet att i enlighet med ett frivilligt och tillfälligt förfarande tillämpa så kallad omvänd betalningsskyldighet, vilket innebär att det är klienten som måste redovisa momsen inom ett begränsat antal bedrägerikänsliga sektorer. Detta föreslagna direktiv kommer att medföra att medlemsstaterna från en lista över fem kategorier kan välja maximalt två kategorier av bedrägerikänsliga varor, till exempel mobiltelefoner, och en kategori av tjänster, till exempel utsläppsrätter för växthusgaser, för vilka man har upptäckt stora bedrägerikedjor under den gångna sommaren.

De skulle vara tvungna att bedöma effektiviteten för dessa åtgärder och dess inverkan på en tänkbar övergång av bedrägeriet till andra medlemsstater, till andra leveranser eller andra bedrägerimönster.

Det gläder mig att rådet tog upp detta förslag så snabbt och nådde en överenskommelse i frågan vid Ekofinrådets möte den 2 december. Naturligtvis är det beklagligt att en överenskommelse endast kunde nås för en del av förslaget, nämligen i fråga om utsläppsrätter för växthusgaser, men jag är fullt medveten om att denna del var den mest brådskande.

Kommissionen vill så konstruktivt som möjligt fortsätta att bidra till rådets förhandlingar om de återstående delarna av förslaget.

Slutligen vill jag återigen tacka Europaparlamentet för dess snabba reaktion och dess tydliga stöd. Även om kommissionen inte är i stånd att nu formellt godta alla de framlagda ändringsförslagen kommer de att vara till nytta i de kommande debatterna med rådet. Här handlar det utan tvivel om vår förmåga att snabbt reagera på en omfattande mekanism för bedrägeri, men också om trovärdigheten för EU:s system för handel med utsläppsrätter.

  Talmannen. – Tack, kommissionsledamot Kovács. Som ni nämnde är det här det sista tillfället som ni kommer till parlamentet, så låt även mig få tacka för det utmärkta samarbete som vi har haft med er under er mandatperiod.

  Astrid Lulling, för PPE-gruppen. – (FR) Herr talman! Slumpen har ofta ett finger med i spelet. I samband med att vi diskuterar integritetsskydd och skydd av enskilda och dessa debatter får nytt genljud har parlamentsledamöterna ett fantastiskt tillfälle att fastställa vissa fasta principer. Oavsett om det handlar om att införa kroppsskanning på flygplatser eller ett Swift-avtal med Förenta staterna så kommer de som ihärdigt försvarar individuella friheter inte tveka att göra sina röster hörda den här veckan, även om det innebär att det uppstår betydande diplomatiska spänningar.

Jag beklagar emellertid att deras kamp för medborgerliga friheter är föränderlig och ombytlig. När det gäller att skydda bankuppgifter och finansiella uppgifter så förvandlas det goda plötsligt till något ont. Det som på andra områden förtjänar att skyddas måste här föraktas på grund av en ny tvingande nödvändighet: den allmänna obligatoriska finansiella koloskopin. Automatiskt utbyte rakt av, vilket utgör grunden för Magdalena Álvarez och Leonardo Domenicis betänkanden, är skannern som klär av dig in på bara skinnet eller Swift-avtalet i större skala, varifrån det inte finns någon återvändo. Det här parlamentet kommer dock inte att låta sig stoppas av en motsägelse. Vi kan fatta beslut till förmån för ett automatiskt utbyte av all möjlig information mellan skattemyndigheter i Europa och samtidigt förkasta Swift-avtalet med Förenta staterna för de individuella friheternas skull.

Kan denna motsägelse, denna ombytlighet, begripas eller i vissa fall till och med försvaras för effektivitetens skull? Nej. Den gyllene regeln, er gyllene regel, det vill säga det automatiska utbytet av alla skatte-, bank- och finansuppgifter för alla utländska medborgare kommer oundvikligen att leda till en störtflod av ohanterliga uppgifter. Det tidigare fallet med beskattning av inkomster från sparande bör tjäna som ett varnande exempel för er. Ändå är så inte fallet. Återigen är ni tvungna att välja fel väg och förespråka ett system som inte fungerar. Ingen är så döv som den som inte vill höra.

Till de av mina vänner som har tyckts bekymrade över den överdrivna byråkrati som genomförandet av detta system kan komma att medföra vill jag säga att den enda lösningen är att motsätta sig det, att inte införa det, och sedan bli förvånad över dess ödesdigra följder.

Låt mig slutligen få säga några ord till kommissionsledamot Kovács, som utkämpar sin sista strid i kväll. Jag önskar honom lycka till. I er karriär, herr kommissionsledamot, har ni ofta valt fel strid, men som den hederliga människa jag är vill jag inte alltför mycket lägga er det till last så här i slutskedet. Jag önskar er lycka till, herr kommissionsledamot.

(Talaren godtog att besvara en fråga (blått kort) (artikel 149.8 i arbetsordningen))

  Miguel Portas (GUE/NGL). – (PT) Fru Lulling, jag skulle bara vilja ställa en fråga till er. Vad har det automatiska utbytet av skatteinformation att göra med avskaffandet av sekretessen i ert anförande, när de är två helt separata frågor? Större delen av länderna i Europa har ingen banksekretess. Automatiska mekanismer för att sprida information mellan skattemyndigheter finns redan och tillgångarna för var och en av dem finns inte på Internet. Finns det inget sätt att hålla i sär dessa två frågor?

  Astrid Lulling, för PPE-gruppen. – (FR) Herr talman! Min kollega har olyckligtvis inte förstått någonting, men eftersom jag inte har någon mer talartid kommer jag att förklara det för honom personligen. Jag hoppas att han kommer att förstå före omröstningen.

  Liem Hoang Ngoc, för S&D-gruppen. – (FR) Herr talman, mina damer och herrar! I denna kristid har de offentliga finanserna utnyttjats kraftigt, till en början för att rädda det finansiella systemet och sedan för att mildra de sociala och ekonomiska följderna.

Det talas mycket om offentliga underskott och medlemsstaternas utgifter ifrågasätts, samtidigt som de minskade skatteintäkterna tillåts träda i bakgrunden. Vi glömmer bort att det är 200 miljarder euro skatt per år som inte betalas in i EU, resurser som kunde ha använts för viktiga återhämtningsåtgärder och som skulle tillåta oss att lugnt och stillsamt möta det som vissa inom citattecken kallar den demografiska tidsbomben.

Därför är de texter som vi diskuterar i dag så viktiga. Att införa gemensamma styrmedel och fullständig öppenhet mellan medlemsstaterna för indrivning av fordringar är nödvändiga åtgärder om vi ska kunna se till att inga medborgare eller företag kan slippa undan sitt skatteansvar, och att alla bidrar till det gemensamma arbetet.

Vi måste ge skattemyndigheterna i varje land i unionen de resurser som krävs för att de ska kunna utföra sina uppdrag. Vi måste även framhäva i vilken utsträckning en sund finanspolitik är nödvändig.

Just nu är alla oroade över Grekland. Vi ser i dag vilka ytterligheter som bristen på ett effektivt finanssystem leder till. Det är inte bara krisen som skadar Karamanlis regering, utan framför allt är det föregångarnas brist på politiskt mod att reformera Greklands finansförvaltning och därmed att skapa ett effektivt system för indrivning av skatt.

Vi hoppas att unionen kommer att använda alla resurser som finns för att bekräfta sin solidaritet med Grekland. Jag hoppas att omröstningen på onsdag styrker omröstningen i utskottet och leder till hoppingivande texter om indrivning av skatt.

  Sharon Bowles, för ALDE-gruppen. – (EN) Herr talman! Jag är glad över att vi debatterar dessa betänkanden under kommissionsledamotens mandattid, även om det är på håret. Utskottet har arbetat hårt för att det skulle bli så. Herr kommissionsledamot, vi har nu haft en ömsesidigt stödjande dialog i många – jag skulle faktiskt säga de flesta – frågor, även om vi naturligtvis inte har varit överens om allting. Till exempel har vi kommit överens om moms för gemenskapsinterna leveranser, men inte enats om solidariskt ansvar inom ramen för gränsöverskridande transaktioner, och i en hel del fall har vi båda blivit besvikna på medlemsstaternas långsamhet eller bristande uppbackning. CCCTB är ett av dessa förslag.

Men trots dessa besvikelser har ni lagt fram mer kraftfulla, traditionella styrmedel som bygger på samarbete, informationsutbyte och tillgång till uppgifter. Så både personligen och som ordförande för utskottet för ekonomi och valutafrågor vill jag ta tillfället i akt och tacka er för ert arbete och er entusiasm under er mandattid. Som mina kolleger har sagt är det i dessa tider av finansiell stress ännu viktigare att medlemsstaterna kan driva in fullständiga skattebelopp. Med denna drivkraft måste rådet vara mer framåtskridande i framtiden. De som medvetet planerar att smita från och slippa undan beskattning skadar samhället och bör inte förvänta sig överseende när de blir upptäckta. Vi måste också ha verktygen för att upptäcka dem.

Med särskild hänsyn till frågan om administrativt samarbete så anser jag att automatiskt informationsutbyte är en fördel. Det är förenligt med direktivet om skatt på sparande, som jag hoppas snart kommer att antas i rådet. Ert engagemang i frågan har dock redan skapat en positiv utveckling, både i och utanför EU. Jag välkomnar även direktivet om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar, men anser att en lägre tröskel för genomförande vore lämpligare. Och slutligen ber jag er och mina kolleger om ursäkt för att jag inte stannar under resten av debatten, men som alltid är det dubbelbokningar här i parlamentet.

  Philippe Lamberts, för Verts/ALE-gruppen. – (FR) Herr talman, mina damer och herrar! Sedan några veckor tillbaka har det varit en trend att oroa sig för budgetunderskotten i vissa av medlemsstaterna. Man kan naturligtvis kritisera en del exempel på offentliga utgifter – och vi ska inte avstå från att göra det – och man kan hänvisa till de miljarder euro som ges i bidrag till fossila bränslen, men vi får inte glömma, som den socialdemokratiska ledamoten sade, att de ökade offentliga underskotten i första hand är ett resultat av den finansiella och ekonomiska krisen.

Jag anser inte att regeringarna måste lära sig sund förvaltning av dem som på grund av sin förkärlek för riskfylld verksamhet – som, tro det eller ej, finansieras av fordringar – orsakade krisen.

Därför instämmer vi i att de offentliga underskotten är ohållbara på sina nuvarande nivåer, eftersom de minskar möjligheten för Europa att gå i spetsen för en global ”Green New Deal” som i högsta grad behövs. Vi måste därför ta itu med frågan, inte bara med hänsyn till utgifterna utan även till inkomsterna, och denna anda genomsyrar läsningen av de betänkanden som läggs fram i dag, särskilt de av Magdalena Álvarez och Leonardo Domenici.

Genom att göra det automatiska informationsutbytet mellan skattemyndigheterna till standard får medlemsstaterna möjligheter att på allvar bekämpa skattebedrägeri. Jag vill påminna er om att det årliga beloppet för skattebedrägeri beräknas uppgå till 200–250 miljarder euro eller 2 procent av BNP. Innan vi ens talar om att omstrukturera Europas skattesystem, låt oss se till att skatt som ska betalas också drivs in.

Förslagen stöder även att en gemensam skattebas för företagsbeskattning införs, vilket kommer att göra saker och ting tydligare för både skattebetalarna och medlemsstaterna. Genom detta kommer vi att ta ett steg framåt, men det bör inte bana väg för mer konkurrens, utan för mer samarbete. Är det dags att vi sätter stopp för skattedumpning, för denna väg mot fördärvet som undergräver medlemsstaternas skatteintäkter och för deras förluster? För skattebetalarnas och de små och medelstora företagens förluster, som inte har samma resurser som de stora transnationella företagen till att spela ut medlemsstaterna mot varandra.

Vi anser att den gemensamma skattebasen därför är en förutsättning för införandet av en progressiv harmonisering av skattesatser för företag – i enlighet med det som vi gör för momsen – med början i fastställda minimigränser.

Slutligen kommer det att krävas mycket mer djupgående förändringar om en hållbar grundval för medlemsstaternas skattesystem ska åstadkommas, till exempel sänkta avgifter på inkomst för anställning och kompensation för denna sänkning genom införande av en progressiv energiskatt – för icke förnybara energikällor – och av en skatt för finansiella transaktioner och avkastningar. Men som jag brukade få höra som barn är det en helt annan historia.

Under tiden gratulerar Gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen Magdalena Álvarez och Leonardo Domenici till deras utmärkta arbete, som inte bara innebär att Europaparlamentets tidigare ställningstaganden upprepas, utan även att de har blivit mer långtgående och ändamålsenliga.

Jag vill avsluta med att säga några avskedsord till kommissionsledamot Kovács. Jag var inte här när ni kom hit, men mina kolleger har talat om att det intryck som ni gav dem genom era handlingar var mycket bättre än det som ni gav oss när ni först utnämndes. Ni har därför gjort oss positivt överraskade. Jag önskar er lycka till med allt.

  Ashley Fox, för ECR-gruppen. – (EN) Herr talman! Jag vill tacka de föredragande och övriga medarbetare för deras hårda arbete med att framställa dessa betänkanden.

Beskattning, särskilt alla former av harmonisering, är alltid en känslig fråga. Vi behöver balansera behovet av att sköta en enda effektiv marknad med behovet av att skydda medlemsstaternas behörighet i fråga om beskattning. Jag skulle ge Philippe Lamberts rådet att det bästa sättet att minimera skatteflykt är att ha enklare skatter och lägre skattenivåer. Skattekonkurrens är något riktigt bra. Det skyddar skattebetalaren från giriga regeringar.

Medlemsstaterna måste vara fria att teckna bilaterala avtal med tredjeländer. Förenade kungariket och Förenta staterna delar villigt information med varandra på grund av deras tidigare samarbete i kampen mot terrorism. I fall de skulle dela den informationen med EU, skulle många tredjeländer vägra att teckna liknande avtal i framtiden. Samarbeten skulle upphöra och nationell säkerhet skulle sättas på spel.

Jag uppmanar alla ledamöter att närma sig dessa betänkanden på ett sakligt vis. Vi måste försäkra oss om att vi inte ger efter för onödig harmonisering som äventyrar nationell säkerhet.

  Nikolaos Chountis, för GUE/NGL-gruppen. – (EL) Herr talman! Med dessa betänkanden görs otvivelaktigt en positiv insats för att skapa ett rättsligt ramverk för administrativt samarbete på EU-nivå i fråga om direkta och indirekta skatter, med undantag av moms och punktskatter.

Jag måste emellertid säga att dessa betänkanden, förslag till direktiv och så vidare, berör problemet med skatteflykt och skattefusk.

Det finns emellertid två aspekter av skatteflykt som har utmärkt sig under krisen. Den första har att göra med skattekonkurrens inom Europa, vilken inte på något sätt främjar solidaritet samt ekonomisk och social sammanhållning mellan medlemsstaterna. Vi behöver ta itu med det här problemet och lösa det.

Den andra aspekten har att göra med utlandsbaserade företag. Som vi alla vet är dessa företag verktyg för skatteflykt och pengatvätt. Den grekiska regeringens avsikt, att helt enkelt belägga sådana transaktioner med en 10-procentig skatt, är skandalös.

Liksom flera ledamöter har betonat, i dessa tider av ekonomisk kris där alla medlemsstater står inför finansiella problem, för att inte nämna det faktum att Europeiska centralbanken och stabilitetspakten är inadekvata, och förvärrar problemen snarare än löser dem, så behöver vi gemensamma lösningar för gemensamma problem, till exempel skatteflykt.

Vi behöver slå ner på skatteflykt och skattefusk så att regeringar har inkomster vid en tidpunkt då det råder brådskande behov av omdistribuerings- och utvecklingspolitik.

  Godfrey Bloom, för EFD-gruppen. – (EN) Herr talman! Beskattning som koncept har inte förändrats särskilt mycket de senaste 3 000 åren, eller? De rika och mäktiga stjäl pengar från vanligt folk för att göra sina egna liv bekvämare.

Den förändring som har skett i moderna tider är att beskattning nu är till fördel för de som betalar skatt, att vi på något vis betalar skatt pro bono.

För att hålla denna myt vid liv uppfinner vi återkommande hot för att skrämma folk till undergivenhet. Det senaste av dessa hot är förstås att om vi inte hostar upp miljöskatter, så kommer vi alla att kokas levande. Något som påminner om medeltida religioner som hade samma anslag – betala eller brinn i helvetet.

Skatteharmonisering är ett koncept som den moderna politiska klassen har hittat på för att försäkra sig om att ingen regering stjäl för lite från sitt folk, ett slags kartell av tjuvar skulle man kunna säga.

Om ni verkligen vill ha skatteharmonisering får jag då föreslå att kommissionen och tjänstemännen betalar samma skatt som väljarna, att de bär samma skattebörda som oss andra, innan väljarna stormar den här byggnaden och hänger oss från taknocken, vilket de har all rätt att göra.

  Hans-Peter Martin (NI). – (DE) Herr talman! Vi behöver se över den demokratiska processen. Som ung författare och journalist betalade jag 62 procent i skatt av övertygelse, eftersom jag var övertygad om, och hade intrycket av att de som styrde var goda människor. Sedan jag har blivit ledamot av Europaparlamentet har jag emellertid sett vad som faktiskt händer med skatteintäkter. På den tiden betalade vi miljoner schilling varje år. Det som oroar mig i debatten om främjandet av god förvaltning i skattefrågor är att vi inte längre ser våra egna utgifter, utan i stället bara talar om elaka skattebedragare.

Då, när skattenivån låg på 62 procent sade min skatterådgivare Christoph Matznetter, som senare blev Österrikes finansminister; ni är från Vorarlberg, gå över gränsen till Liechtenstein eller Schweiz! Jag gjorde inte det, men det gjorde andra. Om man mot bakgrund av dessa erfarenheter närmar sig detta med ett sansat och rationellt tänkesätt hos någon som inte var offentliganställd, någon som inte var en kostnad för socialförsäkringssystemet, någon som inte var aktiv inom det offentliga på det sätt som de flesta av ledamöterna här, då måste du fråga dig själv hur i hela världen du ska kunna spara dina hårt förvärvade pengar från detta slöseri?

Mitt förslag är därför följande. Låt oss börja med oss själva, och med att visa att en förnuftig administration kommer att använda pengar på ett vettigt sätt. Varför behöver vi 200 nya arbetstillfällen? Varför måste vi finansiera skidskolelektioner den här veckan? Vad ska det vara bra för? Om ni verkligen vill ta er an kampen mot skatteparadisen, driva in skattefordringar och om ni vill att EU ska tas på allvar, så måste vi börja med oss själva och visa människor att de institutioner vi representerar använder skattebetalarnas pengar ansvarsfullt. I annat fall kommer vi att fortsätta att förlora skatteintäkter, utan någon som helst rätt att hålla dessa människor till svars.

  Enikõ Gyõri (PPE). – (HU) Mina damer och herrar! En BNP-minskning på 4 procent, 21 miljoner arbetslösa EU-medborgare, förhandlingar om underskott med 20 medlemsstater, statsskulder på 80 procent. Med EU i ett sådant tillstånd frågar jag om vi har råd med lyxen att tillåta miljarder i skatteintäkter att bara försvinna? Det är oacceptabelt att samtidigt som vi offrar enorma summor på ekonomisk stimulans och på att hålla arbetsplatser öppna, så har inga framsteg gjorts på EU-nivå med att finna metoder för att exempelvis höja den skamliga nivån på 5 procent för indrivning av gränsöverskridande skattefordringar. Eller huruvida vi ska utöka det automatiska informationsutbytet att gälla för all inkomst och på så sätt eliminera regeringarnas behov av att inhämta information om sina medborgares obeskattade inkomster, som investerats här och där, från stulna datalagringsmedia.

I nuläget är skattebedrägerier inom EU två och en halv gånger större än EU:s totala budget. Medlemsstaternas skattemyndigheter måste samarbeta för att spåra skattebedrägeri. Ingen ska kunna gömma sig bakom banksekretess, och låt oss förbjuda kvasiskatteparadis inom EU trots att det skadar de berörda medlemsstaterna. EU:s gemensamma intresse måste prioriteras framför enskilda intressen. Ärliga skattebetalande EU-medborgare förväntar sig inget mindre av oss än regler som är bindande för alla, utan kryphål.

I Leonardo Dominicis betänkande beskrivs hur vi kan ta bort dessa kryphål. Det handlar inte om skatteharmonisering utan om hur vi ska driva in skatt påförd enligt varje enskild medlemsstats regler, med hjälp av andra om det så behövs. Alla övriga komponenter i skattepaketet framför oss tjänar samma syfte. För PPE:s räkning har jag lagt till flera förslag till betänkandet av Leonardo Domenici, vilka även hade stöd från andra politiska grupper. I första hand har jag föreslagit att ett motivationssystem införs för att garantera att den medlemsstat som driver in gränsöverskridande skattefordringar på begäran av en annan medlemsstat även får en andel av de indrivna skattefordringarna. På så sätt kan vi stimulera det avstannade samarbetet mellan skattemyndigheter. För det andra, genom att använda ett system med standardiserad vinst kan vi vidta effektiva åtgärder, särskilt mot multinationella företag som manipulerar överföringskostnader för att undvika beskattning. Jag vet att kommissionsledamot László Kovács tvivlar på detta, men jag tror att arbete kan börja i den riktningen.

Slutligen gläder det mig att kommissionen stöder behovet av skärpta krav för informationsutbyte i frågor om beskattning som fastställts i OECD:s modellavtal tillämpligt på tolv stater. Genom att fortsätta i den här riktningen anser jag att vi kan närma oss en ärligare skattepolitik.

  Olle Ludvigsson (S&D). - Herr talman! Vi debatterar i kväll ett antal åtgärder för att bekämpa skattebedrägeri och skatteflykt av olika slag. Detta är frågor av stor vikt. Det vore mycket positivt om vi inom EU kunde förstärka våra verktyg och vårt samarbete mot skattefusk på det sätt som föreslagits.

Med tanke på den finansiella och ekonomiska krisen är det särskilt angeläget att skattesystemen görs så effektiva, pålitliga och rättvisa som möjligt. Jag ser positivt på förslaget att utöka möjligheten att använda förfarande för omvänd betalningsskyldighet. Detta är bland annat ett helt centralt steg i utvecklingen av klimatarbetet. När utsläppsrätterna börja auktioneras ut 2013 måste vi ha ett trovärdigt handelssystem på plats, som är fritt från momsbedrägerier och liknande problem. Den omvända betalningsskyldigheten är sannolikt ett utmärkt sätt att förhindra dessa momsbedrägerier. På så vis kan såväl trovärdigheten som effektiviteten i systemet säkerställas.

Arbetet med betänkandet om omvänd betalningsskyldighet har varit mycket konstruktivt. Jag har med glädje kunnat konstatera att kommissionen, rådet och de berörda parlamentsledamöterna har varit helt inställda på att snabbt hitta en bra lösning. Ett centralt inslag i betänkandet är att skapa ett omfattande system för utvärdering, och att det systemet bygger på enhetliga kriterier. Det är mycket viktigt att vi noggrant följer upp hur väl denna omvända betalningsskyldighet fungerar i praktiken på det aktuella området. De nu föreslagna åtgärderna mot skattefusk är viktiga på vägen, men de ska ses som en liten del i mer omfattande och långsiktig process.

Det återstår mycket att göra på detta område. EU-samarbetet bör stärkas, och EU bör leda utvecklingen när det gäller att skapa kraftfulla internationella avtal i kampen mot skattefusk.

  Sylvie Goulard (ALDE). – (FR) Herr talman! Detta till synes ganska tekniska paket är egentligen kopplat till några högst politiska frågor. Till att börja med är administrativt samarbete mellan stater i skattefrågor en nyckelfråga för den inre marknaden. Det är mycket viktigt att påpeka detta eftersom fri rörlighet för personer och kapital utgör en del av gemenskapens värdefulla regelverk som vi är så fästa vid. Det får emellertid inte resultera i en orättvis beskattningssituation där vissa välinformerade och rörliga medborgare inte fullgör sin skatteplikt, samtidigt som mer bofasta medborgare fortsätter att fullgöra sin.

Det får inte heller fungera som ett konkurrensmedel mellan stater, och då menar jag ett incitament till bedrägeri eller skatteflykt. Detta förklarar vårt stöd för en gemensam konsoliderad bolagsskattebas och det automatiska informationsutbytet mellan medlemsstater, vilket redan har diskuterats.

Om Astrid Lulling hade gjort oss äran att stanna kvar hade jag kunnat tala om för henne att frågan om medborgerliga rättigheter visserligen kommer upp då vi talar om utbyte av känslig information, men att det enligt min åsikt är stor skillnad mellan den information som vi kan utbyta mellan medlemsstater på den interna marknaden, i den interna marknadens tjänst, och den information som vi utbyter med andra länder, även samarbetsländer som Förenade staterna.

Den andra högst politiska frågan, särskilt efter krisen, är kampen mot skatteparadisen men också mot gråzoner eller släpphänta rutiner som tyvärr fortfarande förekommer inom EU eller associerade områden.

Enligt G20-deklarationen förväntar sig medborgarna resultat och en trovärdig union. Detta har varit huvudtemat för många ändringsförslag och jag anser att parlamentet måste fästa förnyad vikt vid frågan.

Slutligen, för att sammanfatta, vill jag säga något till László Kovács. Det är ganska ovanligt att kunna säga adjö till någon samma kväll som deras uppdrag går ut och framför allt att kunna ge råd till den av kommissionen utsedda Algirdas Šemeta, vars första steg på området vi har välkomnat. På samma sätt har vi välkomnat Barroso II- kommissionen som verkar fast besluten om att ta itu med frågan, särskilt genom att ge Mario Monti ansvaret att framställa en rapport om den interna marknaden innehållande alla dessa aspekter.

Jag anser att hur motståndskraftiga och motvilliga medlemsstaterna än är, så är det upp till kommissionen att använda sin initiativkraft, så som ni har lyckats göra i kanske ännu större omfattning, László Kovács. Medlemsstaternas kistor är tomma. Beskattning är ett annat sätt att fylla på dem och förutsatt att det görs på ett intelligent sätt så stöder vi detta.

  Eva Joly (Verts/ALE). – (FR) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Tack vare Leonardo Domenicis arbete är betänkandet vi i dag måste hålla en slutlig omröstning om ett högkvalitativt dokument. Jag hoppas verkligen att det kommer att antas på onsdag vid vårt plenarsammanträde. Många av förslagen i betänkandet gällande finansiell öppenhet och insyn, skattefrågor och kampen mot skatteparadis, huvudkonsekvenser som med rätta betonas här, har ingen tidigare motsvarighet.

Till att börja med bör vi välkomna att det i texten tas hänsyn till de betydande begränsningarna i kampen mot skatteparadis så som den har förts hittills. Skatteavtal och OECD-förteckningar över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner, att återskapa de officiella regler som är i bruk, är otillfredsställande och representerar till och med den del av problemet som vi försöker lösa.

Därför är förslagen i det här betänkandet, vars målsättning är att gå ännu längre, att anta en ny definition av skatteparadis och att skapa nya verktyg inklusive sanktioner, enormt viktiga. Detta är förstås fallet med förslaget om att införa ett automatiskt informationsutbyte i frågor om beskattning, både inom EU och på internationell nivå.

Detta gäller även räkenskaper land för land, så som det efterfrågas i betänkandet, vilket kommer att göra det möjligt att mäta företagens faktiska verksamhet i de länder där de finns etablerade, samt att kontrollera att de verkligen betalar de skatter som de där enligt lag är skyldiga att betala. Detta är två grundläggande krav som har stöd av flera sakkunniga sedan länge. Vi kan bara välkomna att EU antar dessa och på så sätt kommer vi att bli en av de institutioner som är mest engagerade i denna kamp.

Problemet med skatteparadis är inte bara en teknisk fråga. Det har att göra med grundläggande val. Vill vi ge utvecklingsländerna medel så att de kan dra nytta av sina egna resurser i stället för att de blir konfiskerade? Vill vi garantera att alla våra företag och medborgare i den mån de kan bidrar till att finansiera samhällslivet? Genom att rösta för betänkandet av Leonardo Domenici ger vi ett positivt svar på dessa två frågor. Ett svar som jag anser att vi bara kan vara stolta över.

På ett personligt plan vill jag tacka László Kovács för den konferens som vi organiserade tillsammans i Bryssel den 9 december i syfte att föra upp den här frågan på dagordningen. Tack och lycka till!

  Ivo Strejček (ECR). – (CS) Herr talman, herr kommissionsledamot! I dag debatterar vi ett paket med ekonomiskt och politiskt omtvistade förslag som förväntas medföra ett avsevärt förbättrat samarbete inom området för beskattning. Skattebedrägeri är otvivelaktigt ett stort problem som reducerar statsbudgetintäkter. Vilka är emellertid orsakerna till skatteflykt och vilka är motiven hos de som gör sig skyldiga till skattebedrägeri?

Först och främst höga skattenivåer. Ju högre skatt desto fler skattebetalare som kommer att söka vägar för att kringgå skatteskyldighet. Vi bör komma ihåg denna välkända ekonomiska sanning särskilt i dag när de flesta politiker tror att statliga finansunderskott går att lösa med högre skatter, att det med andra ord skulle gå att lösa på inkomstsidan i stället för genom stora besparingar på utgiftssidan. Jag skulle vilja påpeka en sak till, och det är att skatteparadis existerar av just denna anledning, eftersom människor flyttar sitt kapital till platser med lägre skatter. Om ni vill avskaffa eller begränsa förekomsten av skatteparadis måste ni sänka skatterna.

Den andra viktiga orsaken till skatteflykt är skattesystemens slutenhet och komplexitet. Ju fler undantag desto fler bedrägerier. Statistik och olika studier bekräftar att svårigheterna med till exempel momsindrivning främst orsakas av förvirrade förklaringar och tusentals vitt skilda undantag. Tyvärr föreslår varken kommissionen eller parlamentsledamöterna att medlemsstaterna inför skattesänkningar eller grundläggande justeringar som skulle kunna leda till öppenhet och insyn kring skattejurisdiktion.

De omtvistade förslagen är enligt följande: för det första införandet av principen om obligatoriskt informationsutbyte om skattebetalare, för det andra att den obligatoriska informationen om skattebetalare är noggrant definierad vilket givetvis är mycket känsligt, för det tredje att skyldigheten att utbyta information om alla slags skatter ska träda i kraft första gången, för det fjärde, en legislativ nyhet, att banksekretessen upphävs.

  Miguel Portas (GUE/NGL). – (PT) Herr talman! Den här diskussionen är mycket viktig eftersom regeringarna och kommissionen har sagt att strategin för att ta oss ur krisen under de kommande åren, är beroende av radikala nedskärningar i offentliga investeringar och samhällskostnader. Enligt återkommande information i de olika rapporter som har diskuterats i dag, framgår att det går att ta en annan väg, en bättre väg framåt som kommer att uppmuntra ärlighet och tillfredsställelse bland skattebetalarna.

Det är också denna väg vi måste följa för att övervinna krisen från inkomstsynpunkt, huvudsakligen från inkomstsynpunkt, eftersom den kommer att sätta stopp för den mardröm som har orsakats av skatteparadis och av omfattande skatteflykt och skattebedrägeri bland stora företag och inom banksektorn.

Det är av just den anledningen som jag instämmer i betänkandet av Leonardo Domenici där det står att inte tillräckligt görs för att avsluta banksekretessen. Det är just på den vägen vi måste fortsätta eftersom lite ekonomisk rättvisa aldrig har skadat någon.

  Arturs Krišjānis Kariņš (PPE). – (LV) Herr talman, herr kommissionsledamot! Frågan är inte om vi är för eller emot kampen mot skattebedrägeri. Givetvis stödjer vi den. Frågan är i stället, vilka medel vi vill använda för att nå vår målsättning. Situationen mellan medlemsstaterna är i nuläget sådan att det finns stater som inte gärna utbyter information om skattebetalare med andra medlemsstater, inte heller på begäran. Det aktuella förslaget handlar om införandet av ett automatiskt system där all information om medborgare och företag som verkar utomlands kommer att utbytas mellan skattemyndigheter. I min mening är det viktigaste inte att öka graden av byråkrati, oavsett hur vi utbyter information. Just nu befinner sig EU i kris. I Spanien är arbetslösheten nästan 20 procent, i Lettland är den över 20 procent och i många andra länder ligger den en bra bit över 10 procent. Tyvärr är detta en uppåtgående trend. Resultatet blir att medlemsstaterna tvingas minska sina statsutgifter, något som står i direkt motsats till att öka storleken på den byråkratiska apparaten. Ett införande av det automatiska informationsutbytessystemet skulle emellertid oundvikligen öka storleken på den byråkratiska apparaten. Jag anser att Europas skattebetalare helt enkelt inte har råd att stödja detta just nu. Jag anser att det finns ett annat förslag som vi borde diskutera, nämligen att kanske inte gå till överdrift och utbyta all information automatiskt, utan i stället försäkra oss om att alla medlemsstater utbyter information på begäran. För att sammanfatta, alltså ett automatiskt informationsutbyte på begäran. Tack.

  Arlene McCarthy (S&D). – (EN) Herr talman! Med en årlig förlust på över 200 miljarder euro måste kampen mot skattebedrägeri och skatteflykt i EU fortsätta att vara en prioritet för parlamentet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar. Jag kan inte tro att någon här i kammaren anser att rätten till integritet innebär rätten att undandra sig skatt.

Det finns givetvis ett globalt samförstånd om att brist på god förvaltning i skattefrågor uppmuntrar skattebedrägeri och skatteflykt. Skattebedrägeri har haft stor inverkan på nationella budgetar. Det stjäl väsentliga resurser från offentliga tjänster, hälso- och sjukvård, utbildning och forskning. Enligt en stor välgörenhetsorganisation har dessutom extremt förmögna personers och globala företags skatteflykt en allvarlig inverkan på mer än 5 miljoner barn i världens utvecklingsländer.

Regeringar i de fattigaste utvecklingsländerna svindlas på 92 miljarder euro i skatteintäkter årligen, samtidigt bedömer Världsbanken att en tredjedel av den summan, mellan 30 och 34 miljarder euro, skulle räcka till FN:s millenieutvecklingsmål. Ännu mer chockerande är att välgörenhetsorganisationen Christian Aid baserad i Förenade kungariket vidhåller att runt 7 biljoner euro finns undangömda i skatteparadis.

De föreslagna åtgärderna och rekommendationerna i dessa betänkanden är nödvändiga för att skapa lika villkor och för att ta itu med de snedvridningar och oegentligheter som förstärker dessa system av skatteflykt och bedrägeri. Utlandstillgångar motsvarar nu en tredjedel av de globala tillgångarna …

(Talmannen bad talaren att tala långsammare med hänsyn till tolkarna.)

… hälften av världshandeln passerar genom skatteparadis och åtgärder för att slå ner på dessa har redan påbörjats. Skatteparadis är under utredning och arbete pågår med förslag i EU och OECD.

Ett starkare skattesamarbete är den enda vägen framåt. Det försvagar inte den nationella suveräniteten utan tvärtom, stärker och förbättrar nationella skattesystem genom att stoppa de som försöker underminera dessa systems integritet och funktion.

Om vi har lärt oss något av den globala finanskrisen är det att vi behöver mer öppenhet och insyn i finansiella transaktioner. Därför stödjer jag förslagen som våra föredraganden har lagt fram, om ett närmande av ett globalt avtal och en standard för automatiskt informationsutbyte av skatteuppgifter.

Jag skulle vilja avsluta med att säga att de som vill urvattna dessa förslag genom att gömma sig bakom skräckpropaganda om personlig integritet, varken är allvarliga eller långtgående i sitt stöd för att på global nivå lösa problemet med skatteflykt och främja god förvaltning, gott medborgarskap och socialt ansvar.

  Wolf Klinz (ALDE). – (DE) Herr talman, mina damer och herrar! Momsbedrägeri är ingen bagatellartad förseelse. Det är en kriminell handling och ett problem som med tiden antingen trappas upp eller ned. Enligt de senaste beräkningarna förlorar medborgarna, och därmed skattebetalarna, upp till 100 miljarder euro varje år, kanske ännu mer.

I kristid med accelererande statliga skulder har medborgarna ingen förståelse för att EU hittills inte lyckats ta itu med det här problemet. Därför välkomnar vi ett nytt försök att införa förfarandet för omvänd betalningsskyldighet som vi kommer att ha omröstning om i övermorgon. Det vi försöker åstadkomma med förfarandet för omvänd betalningsskyldighet är att effektivt eliminera problemet med momsflykt, eller åtminstone minska detta. Vi måste emellertid vänta och se om det här förfarandet kommer att generera den önskade ökningen av momsintäkter och hindra nya fall av bedrägeri. Men det är säkerligen värt ett försök. Vi kommer att kontrollera resultaten av förfarandet, vars tillämpning i nuläget är begränsad till 2014, mycket noggrant och göra en kritisk bedömning.

Jag skulle emellertid ha velat se en ändring på en specifik punkt. Jag stödjer att företag som i laga ordning fullföljer sin plikt när det gäller kontroll av momsregistreringsnummer, befrias från ansvarsskyldighet, även om mottagaren gör sig skyldig till bedrägeri. Jag beklagar verkligen att mitt ändringsförslag på denna punkt inte vann en majoritet i utskottet för ekonomi och valutafrågor.

  Vicky Ford (ECR). – (EN) Herr talman! Skattebedrägeri är ett brott som inte bara bestjäl regeringar, utan även varje skattebetalare som betalar sin skatt i tid. Mycket bra har gjorts av OECD, G20 och olika föredraganden i parlamentet i arbetet med att bekämpa skattebedrägeri. Jag vill särskilt nämna betänkandet av Leonardo Domenici och tacka honom för den stora öppenhet han har visat genom att samarbeta med parlamentet för att förbättra detta dokument. Jag bekymrar mig emellertid över tre saker.

Den första är att kampen mot skattebedrägeri inte får användas som en ursäkt för de som vill skapa en debatt om skatteharmonisering inom EU. I dokumentet finns formuleringar om införandet av en gemensam konsoliderad bolagsskattebas och jag anser att vi bör vänta tills kommissionen senare i år lägger fram sin konsekvensbedömning innan vi drar några förhastade slutsatser om för- och nackdelar i den debatten.

Den andra punkten gäller den kontroversiella frågan om informationsutbyte. Det är väldigt tydligt att det under vissa omständigheter behövs ett förbättrat utbyte och att det, som när det gäller beskattning av sparande, finns fördelar med ett automatiskt utbyte. Det här betänkandet går mycket längre och kräver automatiskt utbyte på alla områden. Jag skulle hellre se att vi undersöker de särskilda omständigheterna i varje enskilt fall för att bedöma var vi behöver detta.

För det tredje, i betänkandet av Leonardo Domenici föreslås införandet av en EU-avgift för finansiell rörlighet till och från vissa jurisdiktioner. Så som kommissionsledamoten har poängterat finns det olika sanktioner och motiv som kan användas för att främja god förvaltning på detta område. Jag är mycket orolig över att vi, på grund av denna formulering om en avgift på EU-nivå, kommer tillbaka med bara ett oerhört kontroversiellt förslag.

  Diogo Feio (PPE). – (PT) Herr talman! Genom att ta upp dessa fyra betänkanden som verkar ha en mycket framstående teknisk struktur, debatterar vi tunga politiska frågor. Till att börja med och för att förtydliga, kampen mot skattebedrägeri och skatteflykt måste fortlöpa för att visa respekt för de som betalar skatt och följer reglerna.

Jag vill också vara tydlig med att det här inte är en fråga som är direkt relaterad till någon kris. Det är en fråga om allmän etik. Precis som denna fråga bör debatteras, bör EU och dess medlemsstater även debattera en fråga relaterad till skattekonkurrens i syfte att uppmuntra ekonomisk tillväxt genom skattepolitik.

Det är även nödvändigt att se kampen mot skattebedrägeri och skatteflykt i ett rättsperspektiv. Lagstiftningen måste vara tydlig, präglas av öppenhet och insyn och administrativa organ måste agera på lämpligt vis. Det är därför som frågan om ett informationsutbyte är relevant och vi måste överväga beslut som har fattats av internationella organisationer som verkligen har studerat frågan, först och främst OECD. I detta avseende är utbyte av erfarenheter oumbärligt så att åtgärder som ser bra ut i teorin, inte är kontraproduktiva i praktiken.

Särskilt när det gäller skatteparadis måste vi stödja de beslut och framsteg som gjordes vid G20-toppmötet och vi måste framför allt komma ihåg att åtgärderna på detta område bör vara ändamålsenliga, proportionerliga och effektiva.

  Elisa Ferreira (S&D). – (PT) Herr talman, herr kommissionsledamot! Här är några fakta som är värda att komma ihåg. Enligt OECD fanns mellan 5 och 7 biljoner euro undangömda i skatteparadis under 2008. Inom EU motsvarar skatteflykt, vilket redan har nämnts i dag mellan 2 och 2,5 procent av EU:s förmögenhet, det vill säga dubbelt så mycket som EU:s budget.

Nuförtiden är det ingen tvekan om att skatteparadis, nya finansiella produkters vaghet, bristen på adminsitrativt samarbete, misslyckandet med reglering och kontroll av marknaderna och aktörernas överdrivna ambitioner, alla har bidragit till den fruktansvärda kris vi erfar.

På global nivå görs framsteg och vi drar lärdomar av dessa, lärdomar som etablerats genom initiativ från IMF, OECD, G20 och forumet för finansiell stabilitet. Särskilt under ledning av László Kovács, som jag vill framföra mina lyckönskningar till, har EU varit engagerad i en rad initiativ. Bland annat administrativt samarbete, direktivet om beskattning av sparande, bistånd för skuldindrivning, en uppförandekod, liksom ökat samarbete mellan Belgien, Österrike, Luxemburg, Isle of Man och även angränsande länder som Schweiz, Monaco och Liechtenstein.

Det är emellertid viktigt att denna gemensamma satsning inte leder till vad som så väl beskrevs av Leonardo Domenicis landsman, när det står i betänkandet att mycket måste förändras om situationen ska kunna bestå. Det är ett exempel på något som inte får hända!

EU:s medborgare lider nu av arbetslöshet, hot om skattehöjningar och förlusten av grundläggande pensionsrättigheter. Små och medelstora företag får inte kredit och förlusterna är omfattande. Dessa medborgare förväntar sig att vi, som deras representanter här i parlamentet, ska dra lärdomar av detta och verkligen kunna garantera konkurrens, rättvisa, öppenhet och insyn, och ärlighet inom EU.

Dessa fyra betänkanden, särskilt de av Leonardo Domenici och Magdalena Alvarez, ligger i linje med detta. Jag hoppas att dessa betänkanden får ett brett stöd från parlamentsledamöterna och att de faktiskt förser EU med den politiska energi som behövs för att kunna dra de rätta lärdomarna och att uppmuntra till ett erkännande av dessa på internationell nivå.

  Olle Schmidt (ALDE). - Herr talman! Att skatter är en känslig fråga vet vi, och det hör vi här. Medlemsstaterna anser med rätta att skatter i första hand är en nationell fråga, men i sviterna av finanskrisen anser ändå allt fler att samarbetet inom EU måste bli bättre.

Skattekonkurrens är positivt. Det ska dock ske med rättvisa regler, och ingen medlemsstat ska ha fördelar av att ett lands regler kan användas för att smita undan skatt. Skattesvindel är olagligt, omoraliskt och snedvrider förutsättningarna för enskilda EU-länder.

Man kan vara kritisk mot sitt lands skattetryck. Det är understundom också jag. Då måste man emellertid arbeta för att förändra den inhemska politiken och inte smita från sitt ansvar. Det mest effektiva informationsutbytet är det som sker automatiskt. EU kritiserar ofta olika former av skatteparadis. Det är därför viktigt att vi visar att vi även arbetar internt för att förbättra öppenheten, insynen och samarbetet på skatteområdet, medvetna om privatlivets helgd.

För att inte skapa onödiga administrativa utgifter, och för att skapa en klarare rättslig grund, har ALDE-gruppen lagt fram ett ändringsförslag om att medlemsstaterna inte ska vara tvungna att biträda en annan medlemsstat om ärendet gäller mindre än 1 500 euro per år. Jag tycker att det sätter tydliga gränser för myndigheternas befogenheter, och jag uppfattar det som att László Kovács accepterar detta ändringsförslag.

(EN) Slutligen vill jag tacka László Kovács som är kommissionsledamot i ytterligare ungefär 18 timmar. Det har varit ett privilegium att samarbete med er. Ni uppnådde inte allt men ni gjorde ert bästa. Tack och lycka till.

  Jacek Włosowicz (ECR). – (PL) Herr talman! Under sin sjätte mandatperiod antog kommissionen en rad lagstiftningsförslag som en del i kampen mot skattebedrägeri och skatteundvikande inom EU. En nyckelfaktor i sammanhanget är ett förslag till direktiv om administrativt samarbete i fråga om beskattning. Tack vare att det antogs av praktiskt taget alla medlemsstater är det direktiv som nu är i kraft otvivelaktigt det första steget mot ett administrativt samarbete på detta område, trots att det var uppenbart att det saknades specifika resultat vad beträffar verkställandet. Detta förslag innebär emellertid en förstärkning av varje medlemsstats suveränitet i fråga om beskattning, genom införandet av mer specifik och effektiv hantering av skatteindrivning i varje land och även en intensifiering av den europeiska integrationsprocessen som blir allt viktigare i fråga om beskattning, såväl från politisk och ekonomisk synpunkt som från administrativ synpunkt.

  Thomas Mann (PPE). – (DE) Herr talman! Tack för ert utmärkta arbete, kommissionsledamot László Kovács. Administrativt samarbete mellan EU-länder i skattefrågor, vilket är mitt beredningsområde, är ett omfattande projekt. Det är nödvändigt eftersom skatteflykt inte är en bagatellartad förseelse. Det är ett gränsöverskridande problem.

Vi måste arbeta tillsammans för att bekämpa skattebedrägeri och tvivelaktiga skatteparadis. Medlemsstaternas ståndpunkt att allt inte kan lösas på europeisk nivå är en grov missuppfattning. Att undersöka möjligheten att köpa olagligt förvärvad information om bedragare, vilket är rättsligt problematiskt och en fråga som vi i Tyskland har brottats med, får inte vara vårt enda tillvägagångssätt. Det kan dock vara så att sådana inköp är nödvändiga.

I detta betänkande välkomnar jag för det första det planerade automatiska informationsutbytet mellan skattemyndigheter, för det andra ett förbättrat förfarande för ömsesidigt utbyte av personal mellan myndigheter, och för det tredje det trängande behovet av en åtgärd för att lätta på banksekretessen långt utanför EU:s gränser.

Visserligen behöver vi eliminera några hinder, särskilt konflikten mellan informationsutbyte å ena sidan och dataskydd å andra sidan. Vi behöver skapa balans mellan de två och inte tillåta att något av dessa intressen dominerar över det andra.

Vidare bör gränsöverskridande dubbelbeskattning få mer uppmärksamhet. Jag har talat med företrädare för ett flertal små och medelstora företag som verkar i olika medlemsstater. De säger att situationen är alldeles för komplicerad och att det inte finns tillräckligt med öppenhet och erfarenhet, vilket är orsaken till att de är oförmögna att fatta de rätta investeringsbesluten. Vi måste beakta detta. Vi behöver också minska byråkratin och vara mer uppmärksamma på vad som är nödvändigt, så att skattemyndigheter kan hjälpa oss att arbeta nära tillsammans och förenkla våra förfaranden. Om vi kan uppnå detta, om vi kan införa förenklade förfaranden i företagarnas vardag, kommer vi att göra tydliga framsteg. Detta betänkande är ett tillkännagivande av vår avsikt att göra detta.

  George Sabin Cutaş (S&D). – (RO) Vår debatt om de föreslagna skattereformerna utspelar sig i en situation som oundvikligen påverkar skattepolitiken. Den ekonomiska och finansiella krisen orsakar större underskott världen över, vilket i sin tur gör att resurserna avsatta för den offentliga budgeten får ännu större betydelse.

De senaste rapporterna i ämnet betonar den oroväckande omfattningen av skattebedrägeri i EU, som uppgår till mer än 200 miljarder euro årligen, vilket motsvarar 2 till 2,5 procent av BNP.

De ledamöter som har arbetat med dessa betänkanden, ett arbete jag uppskattar, har presenterat en tydlig bild av bedrägeriets omfattning. Den ekonomiska återhämtningsplan som kommissionen har föreslagit, med målet att minska krisens inverkan, kräver kostnader motsvarande 1 procent av BNP. Jag anser att situationen kräver kraftåtgärder mot bedrägeri och ett närmare samarbete mellan medlemsstaterna, särskilt eftersom krisen mer än någonsin har belyst den negativa aspekten av ömsesidigt beroende mellan nationella ekonomier.

Mot denna bakgrund utgör förslaget till direktiv ett steg framåt, eftersom det kommer att bringa europeisk skattelagstiftning i överensstämmelse med både ekonomisk utveckling och en stärkt europeisk integrationsprocess. I detta avseende kan ett automatiskt informationsutbyte, lättnad av banksekretess och åtgärder för att förbättra det ömsesidiga biståndet för indrivning av fordringar effektivisera det administrativa samarbetet mellan de 27 medlemsstaterna.

Slutligen vill jag önska kommissionsledamot László Kovács all framgång i hans framtida uppdrag.

  Carl Haglund (ALDE). - (inledning utan mikrofon) … tid som denna då skatteinkomsterna minskar världen över är föreliggande direktiv mycket välkommet. På en gemensam marknad kan vi absolut inte acceptera det nuvarande läget, där beskattningsbar inkomst kan döljas och bli obeskattad i ett annat medlemsland. Som här redan har nämnts, förlorar EU-länderna årligen flera miljarder euro i skatteintäkter på grund av bristande informationsutbyte medlemsländerna emellan. Det är också bra att minnas att samtidigt som vissa undanhåller sina inkomster och därmed skatter betalar alla vi andra mer skatter istället. Det är knappast tänkt att det ska vara så, åtminstone inte enligt min åsikt.

Det är förvånande att vissa försvarar det rådande systemet som faktiskt möjliggör att folk smiter från sina skatter. Jag förstår att vissa medlemsländer har mycket att förlora, men är det faktiskt ett trovärdigt argument som de kommer med? Nej, det är det inte.

Vi bör främja internationellt skattesamarbete och utarbeta gemensamma standarder för att förebygga skattefusk på såväl EU-nivå som globalt. Samtidigt vill jag påminna om att det finns de som tycker att detta med integritetsskydd är viktigt och att det sköts på ett adekvat sätt. Det är bra att komma ihåg, eftersom det system som vi håller på att bygga upp annars inte har någon trovärdighet i medborgarnas ögon, vilket är en förutsättning för att vi ska lyckas.

  Sirpa Pietikäinen (PPE). – (EN) Herr talman! Jag anser att det har varit smärtsamt tydligt i denna ekonomiska kris att vi antingen misslyckas var och en för sig i EU, eller så lyckas vi tillsammans. Det har varit en mycket lång process för att nå den punkt där vi faktiskt kommer att ha ett automatiskt informationsutbyte kring skattefrågor i EU med full insyn och ett effektivt administrativt samarbete mellan tjänstemän och stater.

Samtidigt som vi ber den privata sektorn, bankerna, att vara mer insynsvänliga och pålitligare efter finanskrisen, anser jag att vi behöver kräva detta även av våra stater och av oss själva. Jag uppmanar kommissionen att vara mycket långtgående och stark när det gäller internationellt samarbete i syfte att åstadkomma ett internationellt avtal gällande skatteparadis och automatiskt informationsutbyte.

  Seán Kelly (PPE). – (EN) Herr talman! Beskattning är absolut nödvändigt för att kunna styra länder, jag tror att de flesta medborgare skulle hålla med om det. Men det är inte många medborgare som välkomnar skattebetalandet med öppen famn och ett leende. Det går ända tillbaka till Jesus, då han påpekade att en av de mest föraktade under hans tid var skatteindrivaren, som ansågs vara en skurk.

Jag är inte säker på om skatteindrivarens status är mycket högre i dag. Nu kallas de skattehandläggare, men de skulle troligen inte vinna någon popularitetstävling.

Hursomhelst sågs samtidigt de som gjorde sig skyldiga till skatteflykt historiskt nästan som hjältar genom att de överlistade regeringen. Som tur är förändras även detta, men å andra sidan är skatteflykt utbrett över landet och över världen. Även i mitt eget land, där självaste bankerna på 1980-talet och 1990-talet försåg människor med utlandsadresser för skatteflykt. När detta uppdagades var det givetvis individen som var tvungen att betala.

I framtiden måste vi försäkra oss om att minska skatteflykten. OECD bedömer att 2,5 procent av BNP på global nivå förloras på grund av skatteflykt. Cigarettsmuggling är ett typexempel där cigaretter har flyttats från lågskatteland till högskatteland och orsakar fruktansvärd hälsoskada och givetvis finansiell skada.

Samtidigt är EU begränsat i vad det kan göra eftersom Lissabonfördraget inte ger någon större behörighet I fråga om beskattning. Det visade sig i Lissabonfördraget i de garantier som Irland fick.

Av denna anledning kan vi inte ha en gemensam konsoliderad bolagsskattebas och principen om lojal skattekonkurrens måste finnas kvar. Genom samarbete, samverkan samt övertygande och övertalning, måste vi försöka få saker att hända, men vi kan inte tvinga fram det.

  Sari Essayah (PPE). – (FI) Herr talman! Dessa förslag utgör utmärkta försök att underlätta kampen mot skattebedrägeri och förbättra samarbetet mellan myndigheter.

Vi bör komma ihåg att beskattning aldrig är ett självändamål, utan att det är samhällets verktyg för att genomföra politiskt överenskomna mål, som att utjämna inkomstfördelningen, beskatta skadlig verksamhet och skapa en ekonomisk grund för allmänna välfärdstjänster. Ett välfungerande skattesystem bygger på ett rättvist och brett beskattningsunderlag och ett rimligt skattetryck.

Skattefusk och skattebedrägeri förstör beskattningsunderlaget och det blir de ärliga medborgarna och företagen som får betala notan för de skatter som bedragarna inte betalar. Som vi har hört här befinner sig bruttonationalprodukten i kris i olika delar av Europa. Skattebedrägeri och skattefusk minskar BNP med inte mindre än 200 miljarder euro om året. Det har vi faktiskt inte råd med.

Jag skulle vilja lämna några kommentarer om betänkandena. När vi överväger sätt att bekämpa momsbedrägerier måste vi ha begreppen kostnadseffektivitet, rättssäkerhet och proportionalitetsprincipen i åtanke. Dessa punkter framhävs mycket tydligt i David Casas betänkande. I kampen mot momsbedrägerier är det rimligt att i synnerhet betona varor och tjänster som är utsatta för bedrägerier, och metoden för omvänd skattskyldighet ger dessa medlemsstater en möjlighet att tillämpa ett omvänt system genom att avvika från huvudprincipen i momsdirektivet.

Förvaltningssamarbete är ett sätt att komplettera den nationella lagstiftningen, men vi måste komma ihåg att den aldrig ersätter denna och inte heller innebär en tillnärmning av lagstiftningen.

Det mest kontroversiella av allt kring dessa direktiv har varit frågan om informationsutbyte. Ett effektivt informationsutbyte mellan tullar och skattemyndigheter i medlemsstaterna bidrar till att bekämpa missbruk, och det är därför jag anser att vi bör främja utbytet av skatteregister och inte förhindra det. I Finland är skatteregistren offentliga och landet är ett av de minst korrumperade i världen. Eftersom det förhåller sig så, förstår jag inte varför ett automatiskt utbyte av skatteregister skulle riskera att kränka de medborgerliga rättigheterna så som vissa ledamöter tycks tro.

  Paul Rübig (PPE). – (DE) Herr kommissionsledamot László Kovács, herr talman! Finanslagstiftning är förstås ett nationellt ansvarsområde och det stimulerar medlemsstaternas egenintresse. Här i EU bör vi dock fundera över hur vi i framtiden ska kunna stödja den inre marknaden och i synnerhet de fyra friheterna.

Ett av de huvudproblem vi måste hantera här är förstås dubbelbeskattning. Små och medelstora företag som inte kan hålla reda på all lagstiftning på det här området har särskilt svårt att erbjuda sina tjänster i andra länder. Kommissionen bör därför lägga fram ett förslag om hur dubbelbeskattning ska hanteras. Förslaget bör bestå av ett okomplicerat och öppet skattesystem för dessa företag, eftersom det i sista hand är företagets kreditvärdighet som avgör om det kan överleva på marknaden och om det bevarar sin betalningsförmåga. Jag skulle även vara mycket tacksam för en ”one stop shop” för små och medelstora företag, så att de kan få en enda kontaktpunkt och så att skatteåterbäring kan betalas ut snabbt och effektivt samt med öppenhet och insyn.

  Silvia-Adriana Ţicău (S&D). – (RO) Jag skulle vilja nämna e-förvaltningssystemen som redan har utvecklats i olika medlemsstater för att genomföra följande typer av tillämpningar: betalning av skatt på elektronisk väg samt betalning av moms på elektronisk väg eller initiativ som e-fakturering. Vi talar om en ny digital agenda för de kommande fem åren som innebär att medlemsstaterna är tvungna att använda informationstekniken för att förbättra förvaltningssamarbetet även i skattefrågor.

Åtminstone när det gäller e-fakturering inrättades en högnivågrupp redan 2008 som i november förra året utarbetade en rapport och rekommendationer för Europeiska kommissionen. Kommissionsledamot Antonio Tajani åtog sig även att under den efterföljande perioden ta fram initiativ i syfte att främja e-fakturering så att det skulle få större användning i medlemsstaterna. Jag skulle vilja fråga kommissionen om och när den kommer att lägga fram ett sådant förslag.

  Nick Griffin (NI). – (EN) Herr talman! Att diskutera skattesamarbetet under den pågående eurokrisen är som att möblera om däcksstolarna på Titanic.

Länderna i söder har på engelska fått den grova akronymen PIGS (Portugal, Italien, Grekland och Spanien). Men de som undertrycks av euron är inte grisar utan människor som hemsöks av en utopisk lärosats om att en storlek passar alla. Deras ekonomier kommer antingen att gå under av tusentals nedskärningar eller räddas till fördärv för skattebetalare i Storbritannien eller någon annanstans. Det kommer inte att finnas särskilt mycket skatt kvar att samarbeta över.

Det finns två utvägar: antingen avskaffa euron och återgå till sina egna valutor som slavnationer under det jordgubbsröda Sovjet eller utestänga ”problemländer” från euron. Det skulle kunna vara PIGS. Mer rättvist vore det om det var Tyskland eller dess franske samarbetspartner, eftersom orsaken till denna förödelse är just att eurosamarbetet drivs enligt tyska intressen.

Denna ändlösa kris kommer att förstöra det federala projektet – skattesamarbetet och alltihop. Det sorgliga i det hela är att det kommer att utarma så många oskyldiga offer innan det når så långt.

  Elena Băsescu (PPE). – (RO) Jag skulle vilja gratulera Theodor Dumitru Stolojan för hans insatser i arbetet med betänkandet om indrivning av fordringar. EU behöver en gemensam lagstiftning som verkställs enhetligt i alla medlemsstater för att bekämpa skattebedrägeri och skattefusk. Den inre marknaden och enskilda medlemsstaters statsbudget kan påverkas om olika typer av skatter och avgifter inte betalas. Den fria rörligheten för kapital och personer har gjort det nödvändigt att utöka lagstiftningens tillämpningsområde. Obligatoriska socialförsäkringsavgifter kommer även att inkluderas från årets början.

Ett viktigt steg i arbetet med att indriva fordringar inom EU är det snabba informationsutbytet. Gemensamma standardinstrument och standardformulär som kommer att översättas till alla officiella EU-språk kommer att underlätta det dagliga arbetet för de berörda myndigheterna. Ett gemensamt automatiserat system gör det möjligt att lösa frågor snabbare och till en lägre kostnad.

  Udo Bullmann (S&D). – (DE) Herr talman! I dag gratulerar vi Magdalena Alvarez, Leonardo Domenici och övriga ledamöter för deras utmärkta betänkanden. Vi gratulerar även kommissionsledamot László Kovács för hans engagerade arbete och önskar honom lycka till i sitt framtida arbete. Vi hoppas att han till sin efterträdare kommer att förmedla den glöd med vilken han har kämpat för en gemensam skattepolitik. Samtidigt måste vi dock nämna att medlemsstaterna fortsätter att tveka med att vidta de åtgärder som är mer än nödvändiga i denna krissituation, åtgärder som slutligen kommer att leda till ett bättre samarbete.

Det är ganska skandalöst att vi fortfarande inte har nått ett genombrott i frågan om beskattningsunderlaget. Alla som tror att de ska kunna försvara sin suveränitet på detta sätt kommer att förlora den, precis som de kommer att förlora sina skatteintäkter. Därför är det främsta budskapet i dessa betänkanden att vi måste skapa ett bättre samarbete i Europa. Endast detta kommer att leda till framsteg!

  Michael Theurer (ALDE). – (DE) Herr talman, mina damer och herrar! Det är nödvändigt att bekämpa skattebedrägerier. Skattefusk och skattebedrägerier är förstås inte orsaken till den ekonomiska och finansiella krisen. Jag anser att det är viktigt att vi här i Europaparlamentet än en gång klargör att vi måste återvinna skattebetalarnas förtroende genom enkla skattesystem och genom låga och rättvisa skatter. Detta innebär dock inte att vi inte aktivt bör bekämpa skattefusk och skattebedrägeri, eftersom skattefusk undergräver vårt rättsmedvetande.

Därmed kommer vi in på frågan om skatteparadis. Tysklands granne Schweiz har uttryckt oro över att landet utsätts för påtryckningar. I det här ärendet vill jag fråga kommissionen specifikt: Har man lagt fram förslag eller har man vidtagit åtgärder för att utsätta Schweiz för särskilda påtryckningar? Min personliga uppfattning är att Schweiz inte har råd att behandla EU sämre än USA. Det innebär därför att Schweiz faktiskt måste ansluta sig till våra gemensamma insatser för att bekämpa skattefusket.

  László Kovács, ledamot av kommissionen. – (EN) Herr talman, ärade ledamöter! Jag anser att den här debatten har varit intressant och inspirerande. Precis som de flesta av er är jag övertygad om att våra insatser för att bekämpa skattefusk och skattebedrägerier och att öka skattesamarbetet är värdefulla. Jag är tacksam för ert stöd och för det arbete de fyra föredragandena har lagt ned och jag är mycket tacksam för stödet för dessa viktiga initiativ från kommissionen.

Att främja god förvaltning i skattefrågor är en komplicerad fråga som innehåller många olika problem. Era betänkanden har omfattat i stort sett alla dessa frågor, allt från det formella lagförslaget som stödjer förvaltningssamarbetet till vårt arbete med tredjeländer. Jag är glad över att höra att många av er har uppmanat kommissionen att vara mer långtgående. Jag instämmer helt med er och jag är säker på att den nya kommissionen kommer att kunna hantera de förestående utmaningarna med hjälp av ert stöd och med stödet från medlemsstaternas regeringar. Jag vet att min efterträdare prioriterar dessa frågor. Kommissionen, parlamentet och rådet bör fortsätta insatserna för att godkänna de lagförslag som har lagts fram eller som är på gång samt det arbete som uppförandekodgruppen för företagsbeskattning har utfört.

När det gäller de externa aspekterna av principerna om god förvaltning i skattefrågor bör alla åtgärder som nämns i meddelandet främjas. Det gäller framför allt de åtgärder som riktar sig till utvecklingsländer.

Jag vill också tacka för era kommentarer och åsikter kring de specifika förslagen om förvaltningssamarbetet, ömsesidigt stöd i indrivningen av skattefordringar samt frivillig och tillfällig tillämpning av metoden för omvänd skattskyldighet. Det gläder mig att Europaparlamentet och kommissionen är överens om vilka åtgärder som ska vidtas för att bättre kunna bekämpa skattebedrägeri och skattefusk i och utanför EU. Jag märker också ett allmänt stöd för de tre förslagen.

Att nå snabba framsteg och enhälliga överenskommelser om förslaget om förvaltningssamarbete är en av de frågor som det spanska ordförandeskapet prioriterar. Det är också något de flesta medlemsstater prioriterar. Det finns ett trängande behov av att EU når en enhällig överenskommelse internt för att kunna visa internationellt att man är fast besluten om att fortsätta sin strävan utifrån OECD-standarden och G20-rekommendationerna och bana väg för en framtida utveckling på internationell nivå genom att visa att man är i stånd att utveckla ett fullfjädrat förvaltningssamarbete.

Det är uppenbart att det inte finns någon enskild eller global lösning för att undanröja skattebedrägeri och skattefusk, men de förslag vi har diskuterat i dag är viktiga steg framåt inom ramen för EU:s strategi för bekämpning av skattebedrägeri.

Slutligen skulle jag, dagen innan mandatperioden löper ut, åter igen vilja tacka för stödet för kommissionens skatte- och tullinitiativ och framför allt för samarbetet med utskottet för ekonomi och valutafrågor samt utskottet för inre marknaden och konsumentskydd.

  Magdalena Álvarez, föredragande. – (ES) Herr talman! Jag skulle vilja ta upp anledningarna till varför vi går längre än de befintliga OECD-standarderna när det gäller automatiskt informationsutbyte.

Man kan åberopa många argument i detta hänseende, men OECD-modellen hänför sig klart till en större ram av internationella förbindelser där spelreglerna ser helt annorlunda ut än i EU.

Som László Kovács sade har vi ett inre ekonomiskt område i EU i vilket skatteinformationen ska få samma fria rörlighet som människor, så att varje medlemsstat kan tillämpa sitt skattesystem. Inom unionen har vi en inre marknad utan gränser för varor och människor. Det finns därför ingen anledning att ha gränser för skatteinformationen.

Medlemsstaterna ingår i ett politiskt projekt och förhållandet mellan deras skatteförvaltningar måste vara förenligt med detta politiska projekt. Det är politiska principer som står på spel här, utöver frågor om praktisk önskvärdhet.

Jag skulle vilja betona att den nationella skattesuveräniteten snarare stärks än försvagas när vi bekämpar bedrägerier. Med andra ord kommer medlemsstaternas skattesuveränitet att stärkas när de får tillgång till effektivare instrument för att genomföra sina egna skattesystem. Allt detta måste vi ha i åtanke och det är därför vi måste stödja detta direktiv.

Bedrägeri är dessutom ett brott, som Wolf Klinz med rätta påpekade. Det kan inte rättfärdigas med halvhjärtade argument som att en del skattesystem har höga skatter. Tvärtom skulle jag vilja gå så långt som att påstå att skatterna skulle kunna sänkas om skattebedrägerierna minskade. Vi måste förbli ståndaktiga i våra satsningar på att förenkla de olika skattesystemen.

Sammanfattningsvis vill jag betona att de fyra betänkanden och de fyra förslag till direktiv vi stöder har en starkt avskräckande verkan. För när skattebetalarna inser att dessa bestämmelser ger bedragare mindre manöverutrymme och färre tillflyktsorter, minskar lusten att syssla med sådant. Även om vissa personer försöker syssla med sådant kommer vi att ha effektivare instrument till hands för att kunna ta itu med dem.

Slutligen måste jag nämna att dessa åtgärder kommer mycket lägligt nu när krisen har belyst riskerna med bristande öppenhet och insyn, överföringar från vissa länder till andra och behovet av offentliga stimulansåtgärder. I detta sammanhang vill jag nämna Philippe Lamberts stöd. Han klargjorde att de offentliga finanserna i tider som dessa måste göra en särskild insats för att vidta åtgärder som syftar till att vända konjunkturen och ge socialt skydd för att mildra krisens verkningar.

Av alla dessa skäl är dagens medborgare mer än någonsin tidigare medvetna om hur allvarligt det är med skattebedrägerier och vilka följder det får för ekonomin i allmänhet. De är också angelägna om att deras representanter vidtar lämpliga åtgärder för att hantera denna fråga.

  Theodor Dumitru Stolojan, föredragande. – (RO) Jag har lyssnat uppmärksamt på de åsikter ledamöterna har framfört. Jag har även konstaterat röstnedläggningar kring det automatiska informationsutbytet. Jag tror dock fullt och fast på att vi här i parlamentet på EU-nivå måste visa alla europeiska medborgare som varje år betalar skatter och avgifter att vi är fast beslutna att vidta alla åtgärder för att hålla skattebedrägerierna på en så låg nivå som möjligt, så att besluten om att indriva fordringar för skatter och avgifter kan genomföras oavsett vilken medlemsstat gäldenären är bosatt i.

ORDFÖRANDESKAP: WALLIS
Vice talman

  David Casa, föredragande. – (MT) Även jag har lyssnat uppmärksamt på allt som har sagts här och om jag skulle dra en slutsats av denna viktiga debatt skulle det vara att vi alla är överens om att vi måste utnyttja alla tillgängliga medel för att bekämpa skattefusk och olika typer av bedrägerier som äger rum i olika länder. Vi ska åstadkomma detta med hjälp av åtgärder som dem som har föreslagits i dag, utan att skada handelssektorn – i synnerhet små och medelstora företag – och utan att öka byråkratin. Tvärtom rekommenderar jag att vi måste fortsätta att minska pappersexercisen på områden som ofta utgör ett hinder för handelssektorn.

Vi måste se till att vi inte bestraffar ärliga medborgare som betalar och inte kringgår skatt. Detta gäller även personer i affärssektorn, personer som bedriver gränsöverskridande handel och som inte kringgår skatter och därför inte är kriminella.

Jag anser därför att vi med dessa förslag kommer att stärka trovärdigheten för utsläppshandelssystemet och de betalningar som hör samman med detta. Samtidigt måste vi som jag redan har påpekat minska den administrativa bördan för ärligt affärsfolk och dessutom måste vi se till att parlamentet hålls informerat under hela processen för godkännande av metoden för omvänd skattskyldighet.

Precis som de övriga ledamöterna vill jag tacka kommissionsledamoten för allt arbete han har utfört under de gångna åren. Vi har uppenbarligen inte alltid haft samma syn den här frågan, men när vi ser tillbaka på skattesektorn tror jag att vi i dag har ett rättvisare och effektivare system för våra medborgare, nämligen medborgarna i Europeiska unionen.

  Leonardo Domenici, föredragande. – (IT) Fru talman, mina damer och herrar! Jag skulle vilja tacka för kommentarerna till våra betänkanden som är resultatet av en gemensam insats. Jag hoppas att dessa kommentarer förebådar en positiv omröstning i Europaparlamentet.

Precis som Theodor Dumitru Stolojan och David Casa har påpekat anser jag att våra betänkanden förtjänar stöd, inte minst för våra medborgares skull: ärliga skattebetalare som är de första som drabbas av bedrägerier och skattefusk. Syftet är att alla ska betala, något som medför att varje individ får betala mindre.

Jag vill bara framföra två kommentarer. Astrid Lulling talade i början av debatten om skattekoloskopi. Jag vet av erfarenhet att koloskopi inte är någon särskilt behaglig undersökning, även om den kan vara mycket fördelaktig för människors hälsa. På skatteområdet kan det undvikas på ett mycket enkelt sätt: helt enkelt genom att man inte undanhåller eller döljer sin egen inkomst och inte kringgår sina rättsliga åtaganden.

Den andra kommentaren är att det är rätt att alltid vara oroad över hur de offentliga medlen används, men det är också rätt att vara oroad när regeringarna tvingas använda dessa offentliga medel för att rädda banker och finansinstitut som har spekulerat bort sina pengar.

  Talmannen. – Den gemensamma debatten är avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum onsdagen den 10 februari 2010.

Skriftliga förklaringar (artikel 149)

  Sebastian Valentin Bodu (PPE), skriftlig. – (RO) Momsbedrägeri är en brottslig verksamhet som får enorma följder för ländernas statsbudget. Det förekommer olagliga återbetalningssystem i alla medlemsstater och Rumänien är inget undantag (exempelvis karusellbedrägeri).

Systemet med omvänd skattskyldighet som har införts av vissa medlemsstater inklusive Rumänien har fungerat mycket bra. Men det har även varit nödvändigt att anpassa momsdirektivet 2006/112/EG efter den nuvarande situationen för att begränsa risken för olagliga momsåterbetalningssystem (den typ som bygger på skenexporter) till ett absolut minimum. Det är därför omvänd skattskyldighet för produkter som befinner sig i riskzonen för skattebedrägerier är en tillförlitlig metod som har en generellt sett positiv inverkan på statsbudgeten, även om det förekommer dröjsmål med betalningen till den nationella statsbudgeten av moms som uppkommer av transaktioner som omfattas av en sådan skatt.

Sammanfattningsvis när vi ställs inför valet mellan att endast få moms i slutet av en ekonomisk cykel när den färdiga produkten eller tjänsten når slutanvändaren och att undvika bedrägeri som rör olagliga momsåterbetalningar är det första alternativet rätt val. Det perfekta scenariot skulle vara att den omvända skattskyldigheten tillämpas som en regel snarare än ett undantag. Men denna åtgärd bör vidtas efter en ingående analys av hur det inverkar på statsbudgeten.

  Alan Kelly (S&D), skriftlig. – (EN) Jag vill bara ta upp en särskild punkt när det gäller skattesamarbetet mellan medlemsstaterna. Detta var en mycket känslig fråga under den irländska folkomröstningskampanjen om Lissabonfördraget. Jag vill bara ge mina kolleger i parlamentet en varningssignal. Samarbetet mellan medlemsstaterna ligger till grund för denna union. Men samarbetet har alltid byggt på enighet. Det vi måste vara försiktiga med på skatteområdet är att vi inte tar hänsyn till behoven hos vissa medlemsstater. Vissa länder behöver tillämpa reglerna annorlunda. Om exempelvis ett land är en ö eller om landet inte har en befolkning som kan stödja en stor, fungerande marknad, behöver det utnyttja alla de fördelar som står till förfogande för att locka investeringar. Jag uppmanar kollegerna att ha detta i åtanke när de lägger fram förslag i den här frågan. Förslagen bör inte inkräkta på subsidiariteten. Alla förslag måste godkännas av medlemsstaterna. Det är en viktig faktor i den här debatten.

  Ramona Nicole Mănescu (ALDE), skriftlig. – (RO) De skatterelaterade initiativ vi har diskuterat i dag spelar en särskilt viktig roll i kampen mot gränsöverskridande skattebedrägerier och skattefusk, frågor som har en betydande politisk aspekt och allvarliga konsekvenser för medlemsstaternas statsbudgetar. Att främja god förvaltning i skattefrågor kräver åtgärder på EU-nivå och utanför EU liksom i medlemsstaterna. Vi behöver kraftåtgärder, enkla lagar som präglas av öppenhet och insyn samt, i vidsträckt betydelse, mindre byråkrati. Sist men inte minst måste vi se till att medborgarna har tillgång till stöd.

Åtgärder som att garantera öppenhet och insyn, informationsutbyte på alla nivåer, förbättra stödet till medlemsstaterna, inrätta effektivt gränsöverskridande samarbete och lojal skattekonkurrens är viktiga mål – i synnerhet nu under den pågående finanskrisen, när vi alla har sett hur viktig skattesystemens hållbarhet är. Medlemsstater med god förvaltning i skattefrågor har kunnat reagera mycket snabbare och effektivare på den ekonomiska krisen.

Jag välkomnar kommissionens initiativ och det arbete som föredragandena har gjort. Jag anser att det finns en politisk önskan om att främja god förvaltning i skattefrågor. Men vi måste se till att dessa förslag är mer än just politiska budskap och vidta åtgärder för att genomföra dem så snabbt som möjligt.

  Marianne Thyssen (PPE), skriftlig. – (NL) Fru talman! Skattemyndigheterna står inför en utmanande uppgift i den globaliserade och digitaliserade världen. Att upptäcka skattebedrägerier och sociala bedrägerier är komplicerat till och med på den inre marknaden. Dessutom är avsaknaden av en gångbar europeisk lagstiftning om gränsöverskridande förvaltningssamarbete mellan skattemyndigheterna problematisk. Vi stöder därför att man inrättar ett skattekontaktkontor för varje medlemsstat för att påskynda och förenkla förvaltningssamarbetet mellan medlemsstaterna. För närvarande tar förfrågningar om skatteinformationsutbyte så lång tid att skatteförvaltningarna ofta rent av beslutar sig för att inte vänta på informationen. Alternativet med ett automatiskt informationsutbyte som föreslagits av kommissionen får mitt fulla stöd av två skäl. För det första kommer det att göra det möjligt för medlemsstaterna att indriva skatterna effektivare, något som i kristider är rättvist och på intet sätt en lyx. För det andra innebär det att aktörerna på den inre marknaden behandlas lika. Ömsesidighetsprincipen om skatteinformationsutbytet stämmer också överens med avtalen inom OECD och G20. Detta är ett otvetydigt budskap som den belgiska revisionsrätten också – med rätta – angeläget efterlyste för inte så länge sedan. Därför kommer jag att stödja Magdalena Alvarez betänkande med full övertygelse.