Talmannen. – Nästa punkt på dagordningen är de muntliga frågorna till rådet och kommissionen om det andra europeiska toppmötet om romer. (B7-0013/2010; B7-0014/2010; B7-0202/2010; B7-0203/2010).

  Monika Flašíková Beňová, frågeställare. – (SK) Det finns en rad gemensamma nämnare mellan alla de parlamentsfrågor som har riktats till kommissionen och rådet inför det stundande europeiska toppmötet om romer.

För det första finns det ett utbrett missnöje med hur situationen ser ut för de flesta romer i EU. Denna fråga hänger också nära samman med ett missnöje med den låga utnyttjandegraden när det gäller struktur- och föranslutningsstöd för att integrera romerna i resten av samhället, liksom deras sociala rehabilitering. En annan viktig punkt är den roll som civilsamhället, inklusive romska organisationer, måste spela för att hitta lösningar.

Båda punkterna är viktiga men jag anser att det också är mycket viktigt hur man löser dessa problem. Låt oss vara ärliga – efter många år av vaga politiska deklarationer och inaktivitet känner många av oss nu ett akut behov av att äntligen övergå till konkreta åtgärder. Jag är en varm förkämpe för mänskliga rättigheter och alla mina anföranden här i Europaparlamentet under de senaste sex åren har skett mot bakgrund av detta. Under dessa sex år har jag även lyssnat till många diskussioner om diskriminering mot etniska romer och behovet av lösningar på etniska romers problem. Trots denna omfattande debatt har vi inte lyckats ta några avgörande steg mot en konkret lösning och detta beror framför allt på att vi inriktar oss för mycket på den tekniska termen ”diskriminering” och inte tar itu med de verkliga orsakerna till romernas aktuella situation.

Om vi verkligen vill ta itu med romerproblemet måste vi först och främst fokusera på att internationella fördrag om nationell rätt och internationella konventioner ska följas. Jag tänker framför allt på konventionen om barnets rättigheter, vars bestämmelser många romska familjer bryter mot. Jag syftar på Slovakien, där det tillhandahålls gratis barnomsorg och gratis undervisning i primär- och sekundärskolor. Allt detta tillhandahålls och finansieras av staten. Men inte ens på dessa två områden respekteras barnens grundläggande rättigheter.

Om vi verkligen vill ha en objektiv diskussion om hur vi ska lösa romernas problem måste vi inrikta oss på skälen och orsakerna till diskrimineringen.

ORDFÖRANDESKAP: VIDAL-QUADRAS
Vice talman

  Hélène Flautre, frågeställare. – (FR) Herr talman! Byrån för grundläggande rättigheter rapporterar att romerna utsätts för alla former av diskriminering på alla områden, oavsett om det rör sig om tillträde till arbetsmarknaden eller tillgång till hälso- och sjukvård, utbildning eller bostäder. Romerna är därför den mest diskriminerade minoriteten i Europa.

År 2009 hade exempelvis i genomsnitt en av fyra romer utsatts för våldsbrott – särskilt överfall, hot och svåra trakasserier – vid åtminstone ett tillfälle under de föregående tolv månaderna, samtidigt som en av tre romer hade förhörts av polisen i genomsnitt fyra gånger under de föregående tolv månaderna. Deras marginaliserade situation förstärks av de inte är medvetna om vilka rättigheter de har.

Denna situation rör nästan 10 miljoner personer i EU, som nu har begåvats med stadgan om de grundläggande rättigheterna och snart kommer att underteckna Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Detta reser tvivel kring icke-diskrimineringspolitiken och om hur effektiva dessa rättigheter är, både på EU- och på medlemsstatsnivå. Det var först på grund av det rasistiska våldet i Italien i december 2007 som en storskalig EU-mobilisering på hög nivå äntligen resulterade i att det första europeiska toppmötet om romer anordnades i september 2008.

Uppmaningarna om en ramstrategi på EU-nivå för integrering av romer, inklusive ett direktiv om integrering av romer, har fortfarande inte lett till några konkreta resultat. De medlemsstater – till exempel Frankrike och vissa andra – som har behållit tillfälliga regler för bulgarers och rumäners tillträde till sina marknader straffar främst romer, och de måste avskaffa dessa regler så snart som möjligt som ett tecken på sin goda politiska vilja.

Medlemsstaterna måste slutligen upphöra att förhandla fram bilaterala återtagandeavtal med Kosovo, som Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, Thomas Hammarberg, har visat leder till att romer skickas tillbaka till blyförgiftade läger i norra Mitrovica.

När det gäller Europeiska kommissionen skulle jag vilja påminna kommissionen om Europaparlamentets resolution av den 11 mars 2009 om romernas sociala situation och om att förbättra deras tillträde till arbetsmarknaden i EU. Eftersom det i år är Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning tycker jag att vi åtminstone borde kunna bestämma oss för att använda våra instrument och våra strukturfonder så bra som möjligt för att försöka lösa denna allvarliga situation.

  Diego López Garrido, rådets tjänstgörande ordförande. – (ES) Herr talman! Jag ska besvara frågorna från Monika Flašíková Beňová och Hélène Flautre i en fråga som direkt berör mänskliga rättigheter, som berör oss alla, och som även berör en stor befolkningsgrupp. Som ni känner till är ju romerna den största etniska minoriteten i EU, och man kan inte påstå att de har samma levnadsstandard som den genomsnittlige EU-medborgaren.

När det gäller de frågor som har riktats till mig rör den första frågan strukturfonderna på detta område. Jag framhåller att de slutsatser som det spanska ordförandeskapet har för avsikt att anta i rådet innehåller dessa tio grundläggande principer, som innefattar revideringen eller ändringen av strukturfondernas befintliga operativa program, liksom framtida bestämmelser för perioden 2014 och framåt.

Vi har betonat att strukturfonderna bör utnyttjas fullt ut för att främja integreringen av romerna. Framför allt har vi föreslagit att integrerade åtgärder ska vidtas både på landsbygden och i städerna, på grundval av den ändring som nyligen gjordes av artikel 7 i Europeiska regionala utvecklingsfonden. Målet är ett övergripande främjande av romska befolkningsgrupper som startar med förbättringar av deras livsvillkor och sociala situation.

Den andra frågan rör de åtgärder som ska vidtas av lokala myndigheter. Vi är medvetna om att för att romerna ska få tillgång till strukturfonderna måste romska organisationer och romerna själva ta aktiv del i alla skeden av processen, dvs. både i planeringen, förvaltningen, övervakningen och utvärderingen av europeiskt stöd.

I sina slutsatser kommer rådet även att föreslå att Europeiska kommissionen tillhandahåller tekniskt stöd och teknisk vägledning till medlemsstater och lokala myndigheter, och att den underlättar horisontell samordning mellan medlemsstater och vertikal samordning från EU-nivå ned till nationell, regional och lokal nivå.

I den tredje frågan tillfrågas rådet om ordförandeskapstrojkan har ett strategiskt förslag eller en strategisk dagordning på detta område. Jag kan bekräfta att romernas sociala och ekonomiska integration uttryckligen tas upp i det program som ordförandetrojkan har utarbetat. Denna avsikt fastställs i det program som antagits enhälligt av rådet (allmänna frågor) och ingår därför i strategin för de kommande 18 månaderna, som är den period som ordförandetrojkans program omfattar.

Vi inser att vi måste göra åtaganden som rör både kortsiktiga och långsiktiga åtgärder. För att komma till rätta med ojämlikheter måste vi på kort sikt prioritera de instrument som jag nämnde tidigare och anta en handlingsplan för att genast ta itu med frågor som att elever går i särskilda skolor som i vissa fall helt eller delvis är avsedda för romska barn – en situation som ger upphov till tydlig segregation – bostadsproblem, som nämndes tidigare, hälsofrågor och tillträde till arbetsmarknaden.

På lång sikt vill vi även se en horisontell strategi som integrerar frågan om romerna på alla EU:s politiska områden. Detta måste genomföras med hjälp av den öppna samordningsmetoden och på områden som grundläggande rättigheter, bekämpning av diskriminering, regional utveckling, utbildning, tillträde till den offentliga arbetsmarknaden och tillgång till samhällstjänster.

När det gäller frågan om icke-diskriminering är det avslutningsvis välkänt att det spanska ordförandeskapet, ja hela ordförandeskapstrojkan, har för avsikt att främja antagandet av ett direktiv som vi under en längre tid har arbetat med att anta eller slutföra på EU-nivå: ett integrerat direktiv om bekämpning av diskriminering och främjande av lika rättigheter. Detta är oerhört viktigt för just de grupper som är särskilt diskriminerade, och framföra allt den romska befolkningsgruppen.

  Viviane Reding, kommissionens vice ordförande. – (EN) Herr talman! Jag vill tacka Hannes Swoboda och hans kolleger för att de har lagt fram denna muntliga fråga om det europeiska toppmötet om romer. Den ger kommissionen tillfälle att uttrycka sitt engagemang för att garantera dels skyddet av grundläggande rättigheter, dels fullständig social och ekonomisk integrering i våra samhällen. Vi har precis hört rådet vädja till medlemsstaterna att gå vidare och låta detta ingå som en självklar del i sin politik.

Som ni känner till genomförs denna debatt bara några veckor före det andra toppmötet om romer, som kommer att anordnas av det spanska ordförandeskapet i Córdoba den 8–9 april. Kommissionen välkomnar och stöder aktivt detta initiativ. Initiativet blir ett välkommet tillfälle att göra en utvärdering av den utveckling som har ägt rum på nationell nivå, EU-nivå och internationell nivå sedan 2008. Detta kommer sedan att hjälpa oss att få ett gemensamt framtidsperspektiv.

Det första toppmötet hölls för två år sedan. Hur långt har vi kommit? Man kan betrakta ett glas som halvfullt eller halvtomt. Naturligtvis har det skett betydande förbättringar, men det finns också stora luckor. Er fråga tar med rätta upp den centrala roll som EU:s instrument och politik spelar och hur viktigt det är att stärka samarbetet mellan alla centrala aktörer – medlemsstaterna, EU-institutionerna, internationella organisationer och civilsamhället.

Kommissionen har åtagit sig att genomföra ett direktiv som förbjuder diskriminering på grund av ras och etniskt ursprung, och diskrimineringen av romer omfattas till fullo av detta direktiv. Vi har nu lagstiftning på EU-nivå och rambeslutet om rasism och främlingsfientlighet, och detta kommer att vara ett viktigt redskap för att bekämpa den rasism som romerna utsätts för.

Senast i november i år ska alla medlemsstater, i enlighet med rambeslutet, ha infört straffrättsliga påföljder för rasistiska och främlingsfientliga brott. Som jag redan har meddelat åtar jag mig att noggrant övervaka genomförandet av detta rambeslut.

Kommissionen är fullt medveten om att detta inte är tillräckligt och att stark lagstiftning behöver kompletteras med information och kampanjer för att öka romernas medvetenheten om vilka rättigheter och skyldigheter de har. Därför tar kommissionen upp romerfrågorna inom ramen för informationskampanjen för mångfald mot diskriminering och i särskild utbildning för jurister.

Med all rätt betonades strukturstöd, landsbygdsutvecklingsstöd och föranslutningsstöd som viktiga bidrag till förändring eftersom de gör det möjligt för medlemsstaterna att genomföra ambitiösa program som specifikt inriktas på romerna. Det är uppenbart att dessa program måste vara väldigt jordnära, pragmatiska, evidensbaserade, och att de måste ta upp romernas livsvillkor i all dess komplexitet.

Det räcker inte med slagord för att lösa detta problem. Det behövs mycket konkret arbete. Därför uppmuntrar kommissionen medlemsstaterna att i högsta möjliga grad utnyttja dessa stöd för att stödja integreringen av romer. Vi har därför gjort en rad bilaterala besök på hög nivå till medlemsstater med stor romsk befolkning. Dessa bör leda till konkreta åtaganden med överenskomna mål. Det första evenemanget ägde rum i Ungern i oktober 2009 med fullständigt samarbete från den ungerska regeringens sida. Andra liknande evenemang kommer att anordnas framöver.

Ett annat konkret exempel på kommissionens åtagande att använda strukturfonderna för att hantera utestängningen av romer är det ändringsförslag som har lagts fram till artikel 7.2 i förordningen om Europeiska regionala utvecklingsfonden. En kraftig majoritet här i parlamentet röstade för er kollega Lambert van Nistelrooijs betänkande i början av förra månaden, en åtgärd som öppnar vägen för en ny politik och nya möjligheter för stöd till bostäder åt marginaliserade samhällen där vi specifikt, men inte uteslutande, kan fokusera på romer.

Avslutningsvis finns det tack vare Europaparlamentet ett pilotprojekt för integrering av romer, med en budget på 5 miljoner euro över två år. Detta pilotprojekt omfattar förskoleverksamhet, egenföretagande med hjälp av mikrokrediter och medvetandegörande av allmänheten. FN:s utvecklingsprogram (UNDP) och Världsbanken kommer gemensamt att utvärdera pilotprojektet. Jag ser verkligen fram emot utvärderingen eftersom den kommer att ge oss information om vad vi har gjort bra och vilka brister som finns, så att vi kan arbeta vidare med dessa och gå vidare med mer riktade åtgärder längre fram.

Kommissionen och det tjeckiska ordförandeskapet lanserade Europeiska plattformen för integrering av romer som ett gemensamt initiativ i april 2009. Plattformen har som mål att föra samman relevanta aktörer på europeisk, nationell och internationell nivå, liksom civilsamhällets aktörer, och göra den befintliga politiken mycket mera konsekvent. Plattformen har lett till utarbetandet av gemensamma grundläggande principer för integreringen av romer, vilka bifogades de slutsatser om integrering av romer som rådet antog i juni förra året. I dessa slutsatser uppmanas kommissionen att ta hänsyn till de tio grundläggande principerna när den utarbetar och genomför sin politik. Ytterligare möten i plattformen förväntas äga rum under det spanska och det belgiska ordförandeskapet. Det är således ingen engångsföreteelse utan något som följs upp. Jag välkomnar verkligen ordförandeskapstrojkans kraftfulla åtagande om att nå detta mål, för vi måste hjälpas åt för att göra framsteg. Kommissionen kommer att fortsätta bidra till trojkans åtgärder genom sin politik och sina instrument, naturligtvis i nära samarbete med medlemsstaterna och civilsamhället.

Inför toppmötet om romer vill jag upplysa parlamentet om att jag och min kollega, kommissionsledamot László Andor, kommer att lägga fram ett meddelande om social integrering av romer, där vi undersöker framtida utmaningar och drar upp riktlinjerna för hur EU kan bidra till att möta denna utmaning. Detta meddelande kommer sedan att ligga till grund för diskussionerna i Córdoba.

  Lívia Járóka, för PPE-gruppen. – (HU) Utöver ett mer effektivt genomförande av internationella och nationella anti-diskrimineringslagar, som kommissionsledamot Viviane Reding precis nämnde, måste vi i Córdoba fästa särskild vikt vid den ekonomiska aspekten av integreringen av romerna, eftersom deras integrering på arbetsmarknaden och på utbildningsområdet är av centralt ekonomiskt intresse för medlemsstaterna. De senaste åren har en rad internationella organisationer utarbetat framsynta planer, men de har inte genomförts på medlemsstatsnivå på grund av att de inte har varit tillräckligt bindande, att det inte har funnits möjlighet att utfärda sanktioner och att det inte har anslagits tillräckliga budgetmedel.

EU är kapabelt att garantera utveckling, lämpligt genomförande och utvärdering baserat på tydliga indikatorer i en icke-obligatorisk gemenskapsstrategi som går utöver icke-bindande lagstiftningsåtgärder. Som Europaparlamentets föredragande för EU:s strategi för romer anser jag att det är extra viktigt att man i strategin definierar de krisområden inom medlemsstaterna där det krävs omedelbara ingripanden. De sociala ojämlikheterna är ojämnt fördelade mellan geografiska regioner, med extrem fattigdom och social utslagning koncentrerat till vissa tätbefolkade mikroregioner där det bor både romer och icke-romer. Detta lägger allvarliga hinder i vägen för EU:s sociala utveckling. Dessa regioner bör undantas från en konkurrens som är orättvis för dem, och man bör börja utveckla dem genom att använda intensiva program som är anpassade till just deras behov.

I enlighet med subsidiaritetsprincipen bör lokala organisationer ansvara för tillsynen och övervakningen av strategin. Jag föreslår dessutom omfattande undersökningar av de lokala målgruppernas behov, liknande dem som har genomförts för jordbruksprojekt i Irland. För att kunna utvärdera programresultaten är det också nödvändigt att samla in statistikuppgifter fördelade efter etniska grupper och utvärdera dessa separat. Enligt PPE-gruppen är detta de viktigaste frågorna som bör avhandlas under toppmötet i Córdoba.

  Claude Moraes, för S&D-gruppen. – (EN) Herr talman! Precis som föregående talare nämnde, och som kommissionsledamoten nämnde, är detta ett mycket komplext problem. Den muntliga fråga som vi lägger fram i dag är därför ett försök från vår grupp, och säkert alla grupper, att förnya och gjuta nytt liv i debatten om romerfrågan.

Romska befolkningsgrupper i Europa fortsätter att utsättas för en oacceptabel nivå av fördomar och i många fall våld. Som vi kan se från initiativet ”Decenniet för integrering av romer” vill parlamentet verkligen se en helhetsstrategi.

Vi har emellertid talat om denna helhetsstrategi tidigare. Parlamentet har ett behov av att ompröva vad vi har gjort, allt ifrån frågan om mikrokrediter till bekämpningen av rasistiskt våld. För alla dessa komplexa frågor krävs en helhetsstrategi.

Det finns allt fler bevis för att situationen på fältet inte förbättras tillräckligt mycket. Organisationen Open Society Institute rapporterar att de fördomar och det våld som romer i Europa möter inte minskar. I undersökningen från byrån för grundläggande rättigheter angavs dessutom att romerna utsattes för mer diskriminering än någon annan grupp i undersökningen.

Vi är skyldiga parlamentet att se till att befintlig lagstiftning – direktivet om likabehandling, rådets ram för att bekämpa våld – faktiskt genomförs. Som redan har nämnts är det tack vare vår helhetsstrategi som vi betraktar detta som ett komplext problem, men ett problem som kräver handling, en integrerad strategi, en helhetsstrategi.

Se därför denna muntliga fråga som ett försök att gjuta nytt liv i debatten och ett försök till nya lösningar och att genomföra den redan befintliga lagstiftning som syftar till att hjälpa romska befolkningsgrupper.

  Renate Weber, för ALDE-gruppen. – (EN) Herr talman! Inför det andra toppmötet om romer skulle jag vilja dela med mig av några idéer med förhoppningen att de så snart som möjligt kommer att omsättas i handling.

För det första anser jag verkligen att vi behöver en bred och konsekvent strategi om integrering av romer och vi behöver också en handlingsplan med tydliga riktmärken och tillräckliga budgetmedel. Denna strategi bör inte bara omfatta EU:s medlemsstater utan även andra länder med romska befolkningsgrupper, som antingen ingår i utvidgningsprocessen eller i grannskapspolitiken, så att EU kan använda sina allra bästa redskap i politiken för romer.

För det andra är jag övertygad om att vi måste dra lärdom av jämställdhetspolitiken, framför allt införlivandet av ett jämställdhetsperspektiv i all politik. Att låta romerfrågan ingå som en självklar del i all politik bör bli den strategi som alla EU-institutioner arbetar efter.

När det kommer till sakkunniga om romer bör vi för det tredje överväga ett visst mått av positiv särbehandling. Framför allt bör vi anställa romer som experter i rådet, kommissionen och parlamentet. Därför har jag förberett skrivelser till Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy och kommissionens ordförande José Manuel Barroso där jag rekommenderar dem att föregå med gott exempel och anställa romer som rådgivare.

  Jean Lambert, för Verts/ALE-gruppen. – (EN) Herr talman! Jag vill upprepa uppmaningarna om en helhetsstrategi.

Som nämnts är det i år det europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning, som vi vet är svårt i dessa recessionstider. Därför har vi krävt att det ska knytas sociala villkor till räddningspaketen så att de mest utestängda personerna inte halkar ännu mer efter.

Vi har redan hört att klyftan ökar. Därför måste vi i vår EU 20-strategi också ta hänsyn till behovet av att minska klyftan mellan fattiga och rika.

Ändringarna av det regionala utvecklingsstödet är betydelsefulla. Vi håller med rådet om att lokala myndigheter är viktiga. Det är ofta på den nivån som diskrimineringen är mest påtaglig, när det gäller bostäder och romernas särskilda behov på detta område, när det gäller utbildning och när det gäller polisen, som har till uppgift att skydda och inte bara kriminalisera befolkningen, vilket verkar vara fallet i vissa medlemsstater.

Vi vill se samtjänster av hög kvalitet. Rådet kommer säkert ihåg sin rekommendation om aktiv integrering av dem som står längst från arbetsmarknaden, där samhällstjänster av hög kvalitet ses som avgörande.

Vi är intresserade av att få reda på om rådet och kommissionen är nöjda med stödens nuvarande utnyttjandegrad.

Jag välkomnar även den kontextuella ändring när det gäller att motverka rasism och främlingsfientlighet som kommissionen kraftfullt redogjorde för. Jag hoppas att alla medlemsstaters regeringar ställer sig bakom dessa ideal.

  Peter van Dalen, för ECR-gruppen. – (NL) Herr talman! Det är både bra och nödvändigt att parlamentet bryr sig om romernas öde. Under de senaste århundradena har diskriminering kanske varit det minst onda de har drabbats av. Det är nödvändigt att använda EU-stöd och EU-direktiv för att främja integreringen av romer och få slut på deras missgynnade ställning. Dessutom anser jag att det är viktigt att utveckla en bra strategi för att se till att EU:s miljoner verkligen når de människor som är i behov av dem. Betoningen måste ligga på utbildning. Vi måste göra det möjligt för de romska barnen att bryta sig ur den negativa cykel som tyvärr är verklighet för dem.

Jag vill emellertid föra in ytterligare två aspekter i dagens diskussion. För det första är det inte bra att många romer har kvar en offermentalitet. De måste även själva agera för att få bort många av de övergrepp som sker i deras samhällen.

För det andra kan integreringen av romerna inte genomföras med hjälp av EU-stöd och EU-lagstiftning. I slutändan måste de medlemsstater där romerna bor, och ofta har bott i många generationer, ta på sig en ledande roll när det gäller integreringen av romerna i sina egna länder. Detta är en social i mycket högre grad än en politisk eller ekonomisk utmaning. EU-stöd kan och bör som mest ge en hjälpande hand.

  Cornelia Ernst, för GUE/NGL-gruppen. – (DE) Herr talman! I december 2009, när jag besökte Pristina och Mitrovica och såg hur människor bodde i Mahala, och framför allt i de blyförgiftade lägren, blev jag ganska chockad, framför allt av barnens belägenhet. I nästan varje konversation som jag hade berättade man att situationen är fruktansvärd, inte bara i Kosovo utan även i många andra europeiska länder, för en av de äldsta befolkningsgrupperna i Europa, nämligen romerna. Jag träffade Bekim Syla från dokumentationscentrumet för romer och ashkali i Pristina, som hälsade oss med orden ”Vi har tröttnat på att prata”.

Det krävs handling och vår främsta förväntning på toppmötet i Córdoba är därför att det kommer att bli mer än bara prat och att vi kommer att få se omedelbar handling. Omedelbar handling innebär att vi inte får vila på lagrarna och gömma oss bakom de EU-direktiv som genomför principen om lika behandling och lika behandling av personer oavsett ras eller etniskt ursprung, och inte heller ramdirektivet om sysselsättning, för det leder ingen vart. Omedelbar handling kräver att vi erkänner och inser att dessa direktiv inte räcker för att skydda romerna i EU från nedsättande och diskriminerande behandling och – det allra viktigaste – inte räcker för att de ska kunna integreras permanent. Vad vi behöver är därför en EU-strategi för romer som integreras på alla politiska områden och genomsyrar all politik.

De flesta regeringars projekt är bara sporadiska åtgärder. Vad vi behöver är politiska initiativ på medellång och lång sikt. Vi är i akut behov av åtgärder för de romska befolkningsgruppernas ekonomiska utveckling. EU får inte vänta till 2014 med att göra EU:s struktur- och regionalstöd mer flexibelt. Det måste ske nu, så att även romerna kan utnyttja stödet. Detta innefattar mikrokrediter, som måste utfärdas med så lite byråkrati som möjligt, exempelvis för att återuppbygga romska bosättningar. Det innefattar väldigt specifika åtgärder för att främja hälsa, utbildning, yrkesutbildning och utveckling av arbetsmarknaden. Jag vill förtydliga att inget barn bör misslyckas på grund av utbildningsmässiga eller språkliga hinder. GUE/NGL-gruppen vill inte ha skolor för romer, utan skolor för alla, där även romer kan få undervisning.

Jag skulle vilja tillägga att det inte bara handlar om pengar, utan även om att vidta avgörande åtgärder för att motverka rasism. Antiziganism får inte betraktas som, eller fortsätta att vara, en ringa förseelse. Det måste bestraffas som ett brott. EU bär en stor del av ansvaret för i vilken utsträckning vi förhoppningsvis snart kommer att skapa rättvisa för de fler än 10 miljoner romerna i Europa. Allt startar nämligen med rättvisa och bör fortsätta med jämlikhet. För detta behöver vi ett mycket tydligt politiskt ”Ja” och en resolut, kraftfull europeisk ramstrategi, och – för att vara helt ärlig – ett passionerat engagemang från vår sida, som ledamöter av Europaparlamentet och som människor, för denna befolkningsgrupp – romerna och sinterna. Låt oss agera nu.

  Jaroslav Paška, för EFD-gruppen. – (SK) Det andra europeiska toppmötet om romer kommer säkert att innebära en stor möjlighet för deltagarna att dela med sig av sina erfarenheter av resultaten av de många åtgärder som har vidtagits för att uppmuntra romernas framgångsrika integrering i samhället.

Historikerna säger att romerna kom till Europa någon gång mellan 400- och 800-talet e.Kr., och många europeiska nationer har sedan dess försökt hitta ett sätt att leva tillsammans med romerna på bästa möjliga sätt. Trots att vi har försökt i tusen år måste det objektivt erkännas att vi inte har lyckats hitta ett sätt att på allvar integrera romerna i vårt samhälle. Jag vet inte om orsaken till de ihållande problemen ligger hos oss eller hos dem, men baserat på erfarenheterna från mitt hemland vet jag att det är meningslöst att hjälpa dem bara genom att ge.

Vår regering har samlat in stora summor pengar genom att beskatta alla arbetande personer och sedan gett pengarna till romerna för att göra det möjligt för dem att leva ett värdigt liv. Man har byggt moderna lägenheter och gett till romerna, samma lägenheter som andra personer har varit tvungna att köpa. Vår regering gav romerna tillträde till arbetsmarknaden och tillgång till läkarvård och utbildning på lika villkor som alla andra medborgare. Samma stöd och sociala förmåner ges till de arbetslösa romerna som till andra medborgare.

Så vad är då resultatet? Moderna bostäder har förstörts medan sanitetsutrustning och annan inredning monteras ned och stjäls. De människor som bor i dessa lägenheter kastar ut avlopp och sopor genom fönstret och direkt ut på gatan. De vill inte arbeta, även om den lokala regeringen erbjuder dem arbete. De jagar ut sjukvårdspersonal som har gett dem skydd mot infektionssjukdomar ur sina bosättningar. Barn är vanvårdade, hungriga och går ofta inte ens i skolan. Därför är jag övertygad om att om vi verkligen vill hjälpa romerna måste vi först av allt anstränga oss för att lära alla romska barn ett civiliserat, kulturellt och anständigt liv.

  Zoltán Balczó (NI). – (HU) Eftersom jag kommer att tala ungerska, mitt modersmål, kommer jag i stället för att använda standardtermen romer använda ordet zigenare, som inte har någon nedsättande klang i mitt språk och som även används i författningen.

Denna punkt på föredragningslistan handlar om åtgärder för att undvika att zigenare utestängs och diskrimineras. Grundförutsättningen för en lösning är social integrering av zigenarna. Skolor fyller en viktig funktion på detta område. I många fall finns det skäl till positiv särbehandling för att få bort ojämlikheter. När minoritetsaktivister hör detta ropar de genast segregering, även om målet är snabb integrering.

I vissa regioner i Ungern har generationer zigenare vuxit upp i familjer som levt på bidrag i stället för att arbeta. Vi kan inte lösa problemet om vi inte skapar arbetstillfällen. Därför måste vi upphöra med vår nyliberala ekonomiska politik. Inte ens den allvarliga sociala situationen kan motivera lagbrott. I Ungern står zigenarna för en mycket hög procentandel av alla brott. Vi måste agera mot detta, inte bara för att gynna majoriteten i samhället, utan även för att gynna de ärliga zigenarna. Vi har aldrig angett genetiska eller etniska benämningar som ett skäl. Det handlar inte om rasism. Vi har bara angett särskilda sociokulturella omständigheter som bakgrund. Om vi rutinmässigt stigmatiserar personer som för fram sådana åsikter som rasister för vi inget annat än en strutspolitik och gömmer huvudet i sanden.

Vi måste tillsammans komma fram till en lösning. För att göra det är det absolut nödvändigt att zigenarna har ledare som erkänns av dem själva och av samhället i stort. Vi behöver en gemensam EU-strategi, men detta bör vara en strategi där vi tar upp alla aspekter av frågan och försöker hitta en lösning genom att med ärligt uppsåt undersöka dessa aspekter.

  Agustín Díaz de Mera García Consuegra (PPE). – (ES) Herr talman! Jag vill börja med att gratulera Liva Járóka till hennes försvar av romerna inom EU-institutionerna. Det bör påpekas att Livia Járóka och PPE-gruppen har utformat den första EU-strategin för integrering av den romska minoriteten och föreslagit specifika gemenskapsåtgärder som gynnar över nio miljoner medborgare som bor i EU. Romernas situation är annorlunda än situationen för andra nationella minoriteter i EU. Därför måste vi anta särskilda åtgärder för dem.

Det andra europeiska toppmötet om romernas integrering som ska hållas i Córdoba kommer att fungera som ett forum där man på ett resolut sätt men utan den paternalistiska attityd som fanns tidigare ska ta itu med problemen för denna folkgrupp. Särskilda finansiella och rättsliga instrument kommer att utarbetas för att gynna en minoritet som måste få spela en ledande roll när det gäller utformningen av sin egen framtid. Jag instämmer i att ingen har rätt att göra politiska vinster på deras bekostnad.

Bara om kommissionen, rådet och medlemsstaterna agerar på ett sektorsövergripande, samordnat sätt kan detta leda till positiva resultat för romerna. De olika kommissionsledamöter som är inblandade måste samordna sin strategi för att få slut på alla handlingar som utestänger eller diskriminerar romer. Rådet bör tillsammans med medlemsstaterna främja romernas fullständiga integrering.

Avslutningsvis är medlemsstaterna ansvariga för att främja åtgärder för att bekämpa den diskriminering som romerna så ofta utsätts för. Tillgång till hälso- och sjukvård, utbildning av hög kvalitet, fortbildning och omskolning är absolut nödvändiga mål för att romerna ska kunna få ett anständigt arbete och fullt ut delta i det civila samhället. Därför är det viktigt för lokala myndigheter att vara delaktiga, och jag känner mycket väl till vad jag talar om. Vi måste göra allt vi kan för dem, men inget kan göras utan dem, och i denna kammare har vi redan haft några utmärkta ledamöter som har varit romer.

  Kinga Göncz (S&D). – (HU) Jag anser att det andra europeiska toppmötet i Córdoba är ett utmärkt tillfälle att titta på vad vi har uträttat de senaste åren när det gäller integreringen av Europas största och mest utsatta etniska minoritet, romerna. För det första vill jag betona att vi har tagit mycket viktiga steg för att göra detta till en EU-fråga. Detta är inte bara en central- och östeuropeisk fråga, utan en fråga som rör hela Europa. För att kunna hitta lösningar måste vi använda samma strategi framöver. Europaparlamentet har tagit viktiga steg genom att anta en resolution om nödvändigheten av en strategi för romer. Tyvärr har denna inte antagits än och vi hoppas verkligen att ytterligare betydelsefulla steg kommer att tas under ordförandeskapstrojkans och den nya kommissionens mandatperiod. Europaparlamentets rapport 2009 om romernas sociala situation och arbetsmarknadssituation var en viktig milstolpe, och vi har kommit halvvägs genom decenniet för integrering av romer, som också är ett viktigt program. För att vår strategi ska bli framgångsrik måste vi fastställa i vilken grad stödet från strukturfonderna och Sammanhållningsfonden har utnyttjats, och om och under vilka omständigheter de har bidragit till romernas sociala integrering. Vi behöver få tillgång till uppgifter, men vi är medvetna om att uppgifter om etniskt ursprung alltid är känsliga, och vi måste vara försiktiga när vi begär och hanterar dessa uppgifter. Samtidigt som många positiva steg har tagits konstaterar vi också att genomförandet av återtagandeavtal även har gett upphov till en rad problem. Kosovo har redan nämnts i detta sammanhang Jag hoppas verkligen att toppmötet kommer att bidra till att lösa dessa frågor.

  Nicole Kiil-Nielsen (Verts/ALE). – (FR) Herr talman! Vi känner verkligen av romerfrågan i min hemregion, västra Frankrike. I Nantes vräks över tusen romer från ett ställe efter ett annat på grund av att det saknas statligt reglerade platser där de kan bo. De få kommuner som har anläggningar som kan ta emot romer, exempelvis Rezé och Indre, i tätorten Nantes, balanserar på gränsen till vad de klarar av och saknar de offentliga myndigheternas stöd. De mest proaktiva och öppna borgmästarna står därför inför enorma svårigheter. Åtgärderna får inte ske på lokal nivå. De måste ske globalt. Integreringen av romer måste införlivas i all EU-politik så att vi kan få slut på den diskriminering som dessa EU-medborgare utsätts för.

Jag skulle också vilja uppmärksamma kvinnornas särskilda situation. Romska kvinnors problem är särskilt påfallande, exempelvis när det gäller våld inom äktenskapet och oönskade graviditeter. I Frankrike kommer enligt Läkare i världen en av två romska kvinnor, eller 43 procent av denna grupp, att ha gjort abort innan de har fyllt 22 år. Genomsnittsåldern för första graviditeten är 17 år. Endast tio procent av de romska kvinnorna använder preventivmedel. EU måste därför inkludera ett genusperspektiv i alla studier och lagar som rör romerna. Utbildning måste prioriteras. Vi måste snabbt agera tillsammans med de romska befolkningsgrupperna för att göra dem medvetna om vilka grundläggande rättigheter de har och underlätta deras tillgång till samhällstjänster.

Jag hoppas att EU vid det andra europeiska toppmötet om integrering av romer kommer att visa att man är fast besluten att hantera romerfrågan på ett heltäckande sätt.

  Lorenzo Fontana (EFD). – (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Romerfrågan håller på att bli alltmer komplex och kräver effektiva och omedelbara åtgärder. Romernas företrädare, institutionerna, olika organisationer och en del av civilsamhället kräver att de ska integreras i den socioekonomiska väven. Men den grundläggande punkten förs sällan fram, nämligen att integrering är en historisk och kulturell process som omfattar två sidor.

Utan verklig vilja från vissa romers sida att acceptera de regler och den kultur som gäller i de länder där de bor, och så länge de inte avstår från allt beteende som är oförenligt med ett harmoniskt samhälle, kommer de aldrig att integreras. I så fall kan vi fortsätta komma på projekt och anslå medel, men vi kommer aldrig att få se några lyckade resultat.

Denna utmaning bör inte hanteras med demagogi. Vi ber att frågan ska hanteras med lämplig pragmatism och att hänsyn ska tas till att den oroväckande ekonomiska situationen och sysselsättningssituationen kommer att bli en faktor som kommer att göra det mycket svårare att integrera romerna på arbetsmarknaden. Vi anser att hundratals år av historia lär oss att integrationsproblemen inte enbart kan skyllas på värdländerna och att ansvaret för den nuvarande bristen på integration åtminstone bör tillskrivas båda parter.

  Simon Busuttil (PPE). – (MT) Jag vill också uttrycka mitt stöd, särskilt till Europaparlamentsledamoten Lívia Járóka, som oförtrutet har arbetat med detta känsliga och viktiga ämne. Som mina kolleger nämnde är romernas situation i Europa något som inte bara berör ett begränsat antal länder. Det är en situation som berör hela EU, eftersom den romska befolkningsgruppen är den största etniska minoriteten i Europa. Mot bakgrund av detta är det nödvändigt att utvärdera vad EU för närvarande gör, så att vi kan se vad vi kan göra bättre. Det var glädjande att höra Europeiska kommissionens vice ordförande Viviane Reding ge oss en fullödig förklaring på detta område. Och detta kommer lägligt, med tanke på det stundande toppmöte om romer som ska hållas i Córdoba nästa månad. Det som är säkert är att vi inte kan lämna situationen oförändrad eftersom den inte kommer att lösa sig av sig själv. Om vi inte vidtar de åtgärder som krävs kommer dessa personer fortfarande att vara marginaliserade och vara kvar i fattigdomsfällan. Därför måste vi anta en integrationspolitik som medför att den romska befolkningsgruppen verkligen får tillgång till de möjligheter som är öppna för andra, framför allt måste dessa personer få möjlighet att arbeta, att utnyttja sin kapacitet, att leva ett anständigt liv och att vara framgångsrika. Därigenom kommer de inte bara att stödja sig själva utan även ge ett bidrag till de samhällen där de bor. För att uppnå detta måste vi emellertid vidta de åtgärder som krävs för att avlägsna de kvarvarande hindren. Med tanke på nästa månads toppmöte hoppas jag att Europaparlamentets budskap här i kammaren om solidaritet med romerna går fram.

  María Muñiz De Urquiza (S&D). – (ES) Herr talman! Tio miljoner romer i Europa motsvarar en medelstor EU-medlemsstat, om de vore en stat. Men det är de inte. Romerna har alltid satt sin europism framför alla gränser. De är som andra klassens medborgare just på grund av den diskriminering som de har utsatts för genom historien, inte bara på områden som utbildning, hälsovård och bostäder, utan även som migranter, som utgör kärnan i deras kultur.

Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter har sagt att romska migranter behandlas annorlunda än andra europeiska migranter i vissa EU-länder, vilket är en flagrant överträdelse av rätten till fri rörlighet.

S&D-gruppen strävar efter att bygga upp ett Europa där etniska och kulturella minoriteter erkänns, och där vi rör oss framåt mot ett inkluderande EU-medborgarskap och ett område med jämlikhet, frihet och samexistens i mångfald. Därför välkomnar vi direktivet om icke-diskriminering på alla områden – ett direktiv som inte alltid har fått stöd av alla politiska grupper här i kammaren.

Vi välkomnar också det spanska ordförandeskapets program på området. Detta behövs, för lanseringen av EU-initiativ som uppmärksammar och stöder romerna får inte försenas mer.

Det toppmöte i Córdoba som ska hållas under det spanska ordförandeskapet ger oss stora möjligheter att upprätta en helhetsplan för romerna och lägga år av tystnad och rasism bakom oss.

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE). – (EN) Herr talman! Det finns inte mycket att tillägga, annat än en vädjan. Som redan nämnts får vi inte glömma att toppmötet om romer var ett initiativ som kom från Europaparlamentet och att det lades fram under det slovakiska ordförandeskapet, för att föra samman EU-medlemsstaternas regeringar så att de kan arbeta tillsammans med romerfrågan.

Detta är ytterligare ett skäl till varför parlamentet måste vara aktivt i denna fråga. De gröna har emellertid en avvikande uppfattning och vi kommer inte att vara stolta om inte samtliga medlemsstater erkänner att vi kan bättre än så här i romerfrågan. Denna typ av frågor måste ingå i en gemensam uppmaning om en EU-strategi för integrering av romer. Vi behöver en sådan strategi. Vi behöver en strategi eftersom EU även förlorar trovärdighet internationellt. Många länder pekar ut oss just på grund av denna fråga. Det är även viktigt för att vi redan tidigare insåg att detta är något som kan kopplas till mänskliga rättigheter och social integrering

Vi inser också att detta är en politisk fråga. Det är inom ramen för en politisk debatt som en nödvändig lösning måste sökas.

  Elena Băsescu (PPE). – (RO) Med tanke på att romerna är en av de största, men samtidigt en av de mest utsatta, minoriteterna i Europa måste den romska befolkningsgruppen ännu oftare stå på EU:s dagordning. Arbetslöshet, fattigdom, övergrepp, diskriminering och sist men inte minst begränsad tillgång till utbildning är problem som den romska minoriteten ofta stöter på och som i slutändan leder till social utestängning. Jag anser att det behövs ett integrerat EU-program som är anpassat till deras kultur och värderingar, med tanke på att de rör sig fritt.

Barn utgör 46 procent av den romska befolkningen, på grund av en kombination av höga födelsetal och tyvärr en låg medellivslängd. Tillgång till utbildning skulle ge dem verkliga möjligheter. Även om tillgången och rätten till utbildning garanteras i olika EU-bestämmelser går de flesta barn i fattiga romska befolkningsgrupper inte alls i skolan eller hoppar av skolan. En specifik åtgärd vore att integrera dessa barn och ungdomar i det obligatoriska skolsystemet och på så sätt hindra att de hoppar av skolan. Under skolåret 2009–2010 avsatte den rumänska utbildningsministern 7 483 särskilda platser i landets sekundärskolor, men bara 2 460 elever ansökte om att få någon av dessa platser, och 2 246 antogs.

Det krävs emellertid insatser från båda sidor. Den romska minoriteten måste agera på ett ansvarsfullt sätt för att förbättra sin levnadsstandard. Bristen på utbildning hindrar romerna från att ta aktiv del i samhällslivet, det ekonomiska livet eller det politiska livet i det land där de bor. EU stöder romernas integrering i samhället genom olika stödprogram som Europeiska socialfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Progressprogrammet och programmet Aktiv ungdom.

Tack.

  Emine Bozkurt (S&D). – (EN) Herr talman! Romerna är den största minoriteten i Europa och de utsätts för institutionaliserad diskriminering, antiziganism, en extraordinär grad av fattigdom och social utestängning, segregerade system när det gäller bostäder, utbildning och social välfärd. Kortsiktiga lösningar är inte svaret på romernas utbredda och djupt rotade problem. Vi måste utvärdera de åtgärder som fungerar, liksom de negativa effekterna av den befintliga politiken för romerna.

Ett exempel, men inte det enda, är att ta romska barn från sina familjer och placera dem i separata internatskolor. Dessa åtgärder löser inga problem. De leder snarare till ökad segregation, och påverkar de romska familjerna på ett djupt och negativt sätt. EU behöver en effektiv, långsiktig politik för romer. Detta toppmöte ger oss en ny möjlighet till positiv särbehandling, till skillnad från det första toppmötet, som inte innehöll några konkreta politiska åtaganden på EU-nivå. EU bör börja med att föregå med gott exempel och erbjuda fler tjänster till romer och inkludera romer och civilsamhället i strategin.

  Danuta Maria Hübner (PPE). – (EN) Herr talman! Toppmötet i Córdoba kommer att bli ett test för både EU-institutionerna och medlemsstaterna. Toppmötet bör resultera i tydliga åtaganden från EU:s sida om en fullfjädrad politisk och operationell strategi som i behandlingen av frågor som rör romerna går längre än uppenbara människorättsperspektiv, hur grundläggande dessa än är, och rör sig mot verklig ekonomisk och social integrering.

Vi behöver politiska riktlinjer för en integrerad strategi och en handlingsplan som täcker in alla områden av ekonomisk och social tillhörighet. Vi har gjort och uppnått mycket, men mycket arbete återstår fortfarande. Kommissionen, parlamentet, medlemsstaterna – men som statssekreterare Diego López Garrido nämnde även lokala och regionala myndigheter – måste arbeta hand i hand.

Från kommissionens sida förväntar vi oss en tydlig ansvarsfördelning och effektiv samordning mellan alla relevanta tjänsteavdelningar. Vi förväntar oss att det pilotprojekt på 5 miljoner euro som kommissionen för närvarande genomför ska bereda väg för effektiva och verkningsfulla lösningar på de områden som betyder mest: förskoleverksamhet och ekonomisk integrering, och leda till framsteg när det gäller att lära sig och utvärdera politiken.

Vi uppskattar kommissionens insatser, särskilt dem som generaldirektoratet för regionalpolitik har stått för, och vi uppmuntrar kommissionen att ytterligare stärka den lokala och regionala delaktigheten i praktiska åtgärder för att stärka den ekonomiska integreringen av det romska samhället.

Här i parlamentet har många kolleger från olika politiska grupper redan visat prov på sin delaktighet, men det är vår plikt att se till att ännu större politisk vikt läggs vid denna fråga.

Genom att integrera romerna skulle vi få en chans att verkligen se till att EU:s arbetsmarknad präglas av integrering. Det skulle ge oss en chans att gå vidare och ta itu med EU:s demografiska utmaning.

Låt mig avsluta med att säga att vi måste se toppmötet i Córdoba som vår sista chans att verkligen integrera romerna.

  Csaba Sándor Tabajdi (S&D). – (HU) Som den som låg bakom det första medellångsiktiga europeiska regeringsprogrammet om romerfrågan och som föredragande för Europarådets rapport från 2002 om romer, håller jag med dem som säger att detta just nu är en av EU:s mest komplexa frågor. Jag avundas inte kommissionsledamot Viviane Reding, för detta är för närvarande den mest komplexa frågan i EU. Bevisligen är romerna inte bara en etnisk och nationell minoritet, utan även en på många områden missgynnad social minoritet. Ansvarsfördelningen mellan majoriteten och minoriteten är emellertid inte uppenbar. Det sociala ansvaret är asymmetriskt fördelat mellan majoriteten och minoriteten, eftersom majoriteten har mycket större ansvar. Men minoriteten, i detta fall romerna, har också ett ansvar. Den fjärde och särskilt vikiga punkt jag vill framhålla är att vi behöver integration som inte innebär assimilering.

Avslutningsvis är detta inte bara en budgetfråga och inte bara en fråga som beror på tillgång till resurser. Vad det handlar om är i stället frågan om det finns personer och mekanismer på plats, både i majoritetssamhället och bland romerna. Som tidigare statssekreterare för detta område måste jag säga att vi uppnådde resultat i de regioner där det fanns lokala ledare som var engagerade i frågan, och trovärdiga lokala minoritetsledare som kunde motivera minoriteten och som stöddes av frivilligorganisationer. Det är inte en fråga som handlar om finansiering. Vi behöver EU-nivån, men framgångarna måste ske på nationell och lokal nivå. Därför stöder jag EU:s strategi.

  Elena Oana Antonescu (PPE). – (RO) Romernas ekonomiska och sociala utveckling som minoritetsgrupp är en av de känsligaste och mest kontroversiella frågor som staterna i Central- och Östeuropa står inför. Vi vet inte exakt hur många romer som finns i EU. Vi vet emellertid att den romska minoriteten är den största och fattigaste gränsöverskridande etniska minoriteten.

EU måste ha en konsekvent långsiktig strategi eftersom nationell politik inte räcker till för att förändra romernas situation. Varje stat har ett ansvar för att förbättra romernas livsvillkor. Om denna process kommer att lyckas beror emellertid i hög grad på om vi hanterar frågan i dess helhet genom samordnade åtgärder.

Jag anser att bristande framtidsutsikter för den unga generationen är ett av våra största problem. Den romska befolkningen är ung och en stor andel av befolkningen är under 20 år. I det samhälle baserat på kunskap och innovation som EU vill utveckla kommer klyftan mellan unga romer och resten av befolkningen att växa om vi inte vidtar omedelbara åtgärder. Barn och ungdomar har inkluderats i vissa delar av de nuvarande politiska riktlinjerna och strategierna, även om det stora antalet barn och ungdomar i den romska befolkningen gör dem till förändringens generation. Processen med hållbar utveckling måste starta med en generation barn som har tillgång till utbildning, läkarvård och alla möjligheter som majoritetsbefolkningens barn har tillgång till.

Därför vill jag rikta er uppmärksamhet på att kommissionens förslag om EU 20-strategin inte innehåller några mål när det gäller att lösa den romska befolkningsgruppens problem. Om vi inte vidtar specifika åtgärder och om vi inte radikalt förändrar vår syn på frågan, kommer miljoner romska ungdomar även framöver drabbas av utestängning och marginalisering livet igenom. Avsaknaden av hopp kommer att förvandla dessa samhällen till osäkra områden både för dess invånare och för resten av befolkningen. Vi måste ge romerna en rejäl chans att ändra sina framtidsutsikter. Solidaritet är den grundläggande värderingen i EU-projektet. Därför måste vi skifta från en politisk vilja att vidta åtgärder till att faktiskt omsätta dessa i praktiken.

ORDFÖRANDESKAP: McMILLAN-SCOTT
Vice talman

  Olga Sehnalová (S&D). – (CS) Mina damer och herrar! Enligt en opinionsundersökning som nyligen genomfördes vill 76 procent av tjeckerna inte ha romer till grannar. Under de senaste 10 åren, eller ännu längre, har jag i egenskap av borgmästare i det dagliga politiska livet varit tvungen att hantera problemen med samexistens och grannrelationer mellan romer och icke-romer i min hemstad. Till följd av detta är jag övertygad om att ekonomiska lösningar inte är svaret, vilket det samlade resultatet av de EU-finansierade projekt som hittills har genomförts för att förbättra romernas socioekonomiska situation under alla omständigheter ändå visar.

Jag anser att lösningen endast står att finna i lokalbefolkningens sammanhållning i städer och byar, som måste acceptera romer som fullvärdiga medborgare på gott och ont. Detsamma gäller emellertid även omvänt. Romerna måste också ha en känsla av tillhörighet i det samhälle de bor och acceptera dess regler och normer. Romernas egna positiva exempel och förebilder är oerhört viktiga för relationerna med majoritetsbefolkningen och för ett effektivt arbete inom den romska befolkningsgruppen. Det är emellertid grundläggande att vi hela tiden och kompromisslöst bekämpar främlingsfientlighet och rasism i samhället i stort. Låt oss göra helt klart, genom alla möjliga resurser, konkreta åtgärder och ståndpunkter, att denna typ av åsikter är helt oacceptabla för oss. Vi bör göra gemensamma insatser i denna riktning framöver.

  Daciana Octavia Sârbu (S&D). – (RO) Till att börja med vill jag säga att jag hoppas att toppmötet om romer i Córdoba kommer att leda till att det antas en gemensam strategi för integrering av romer.

Livsvillkoren för denna befolkningsgrupp är fortfarande oacceptabla och diskrimineringen av dem ökar, trots att de belopp som under de senaste åren anslagits till projekt för att förbättra deras situation närmar sig en halv miljard euro.

Tyvärr har kommissionen fortfarande inte visat att den har den vilja som krävs för att samordna åtgärderna för att förbättra romernas livsvillkor och sociala integrering och för att bekämpa rasistiska handlingar mot dem. Jag anser att romerfrågan måste vara en särskild uppgift, tydligt definierad i arbetsuppgifterna för kommissionsledamoten med ansvar för sociala frågor. Dessutom skulle det verkligen underlätta om det bland de kommissionsexperter som arbetar med frågan även ingår experter av romskt ursprung.

Dessutom anser jag att vi behöver en social och kulturell strategi så att vi undviker att öka de redan befintliga ojämlikheterna, både när det gäller läs- och skrivkunnighet och arbetslöshet. Mot bakgrund av detta uppmanar jag kommissionen att främja program för romska migranters tillträde till arbetsmarknaden och samarbete mellan de lokala myndigheterna och romska befolkningsgrupper, och att överväga närmare samarbete med frivilligorganisationer.

  Milan Zver (PPE). – (SL) Herr talman, fru kommissionsledamot, herr López Garrido! Först och främst vill jag gratulera Spanien till att man har lagt till detta toppmöte till sina prioriteringar. Samtidigt vill jag gratulera kommissionen till att den har beslutat att utarbeta en heltäckande rapport om romernas ställning i Europa. Det visar att vi är medvetna om hur aktuell denna fråga är. Frågan har emellertid endast aktualiserats de senaste åren, till följd av EU:s utvidgning.

Det är också glädjande att nästan alla, eller de flesta, politiska grupper har tagit frågan om en lösning av detta problem på allvar. Lissabonfördraget har gett oss ytterligare en rättslig grund som gör det möjligt för oss att mer i detalj utveckla en heltäckande och kraftfull strategi för att lösa romerfrågan inom ramen för vad som brukar kallas icke-bindande lagstiftning.

Det framstår tydligt att vi inte kan utveckla en gemensam politik för romer på EU-nivå, eftersom behörigheten på detta område ligger hos medlemsstaterna. Vi kan emellertid utveckla vissa indikatorer och en gemensam databas och vi kan utbyta god praxis. På detta område kan medlemsstaterna vara till stor hjälp för varandra.

Jag kommer från Slovenien, där vi exempelvis har inrättat något som vi kallar ”klassrumsassistent för romer”. Dessa assistenter har till uppgift att medla mellan skolan och föräldrarna, och har stor betydelse när det gäller att skola in romska barn i utbildningssystemet.

  Corina Creţu (S&D). – (RO) Vid det första europeiska toppmötet om romer erkände man faktiskt att de enskilda medlemsstaterna hade misslyckats med att garantera romernas rättigheter och integrering och toppmötet markerade ett första steg mot antagandet av en gemensam långsiktig strategi på EU-nivå.

Tyvärr råder det fortfarande en stor skillnad mellan planer och undersökningar och deras omsättning i praktiken, så att man på ett påtagligt sätt kan förbättra livet för den romska befolkningsgruppen, som fortfarande är den mest utsatta etniska gruppen i Europa, vid en tidpunkt då romerna är som fattigast och mest socialt utestängda. Deras framtidsutsikter ser verkligen inte ljusa ut om man betänker att de höga födelsetalen och den korta förväntade livslängden gör att nästan hälften av den romska befolkningen består av minderåriga barn.

Jag anser att första steget mot en konsekvent integreringsstrategi måste vara att garantera den unga romergenerationen icke-diskriminerande tillgång till utbildning. Detta är den enda åtgärd som kan spela en avgörande roll för att underlätta förändring, så att romerna kan integreras på arbetsmarknaden och bryta sig ur den onda cirkeln av social utestängning.

  Iosif Matula (PPE). – (RO) Romerna är en gränsöverskridande etnisk och kulturell befolkningsgrupp som uppgår till mer än 10 miljoner individer spridda över hela Europa. De sociala problem som romernas drabbas av kräver samordnade, långsiktiga åtgärder från EU:s och medlemsstaternas sida.

Viktiga initiativ har lanserats på detta område, men jag anser att vi måste gå ännu längre. Vi måste anta en riktig EU-strategi för romer som bygger på målinriktade åtgärder och en regelbunden bedömning av dess effekt.

Jag kommer från ett land med en stor romsk befolkningsgrupp och jag välkomnar att vi idag uppmärksammar att romerfrågan är en fråga som hela Europa måste hantera. Vi har en strategi i Rumänen, som går tillbaka till tiden före EU-anslutningen, som syftar till att förbättra romernas situation. De får gratis tillgång till särskilda platser vid offentliga universitet, vilket är till stor hjälp när det gäller att öka utbildningsnivån och den kulturella nivån bland medlemmarna av denna befolkningsgrupp. Nationella och lokala offentliga myndigheter anstränger sig för att främja romernas sociala integrering, för att integrera dem på arbetsmarknaden, för att bekämpa svår fattigdom och för att ge den tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster. För att nå önskat resultat krävs emellertid kontinuerligt ekonomiskt stöd från EU.

  Krisztina Morvai (NI). – (HU) För zigenarbarn, för romska barn, är enda sättet att bryta sig ur sin situation att regelbundet gå i skolan. Tyvärr hör vi med jämna mellanrum, som ett uttryck för politisk korrekthet, olika ursäkter för föräldrar som inte uppmuntrar, eller som till och med förhindrar, sina barn att gå i skolan. När det gäller denna aspekt är framför allt flickor, zigenarflickor, föremål och offer för diskriminering, eftersom deras oansvariga föräldrar ofta tvingar dem att passa en massa bröder och systrar och sköta hushållsarbete i stället för att gå i skolan. Den enda strategi som är förenlig med internationella människorättsstandarder är att regeringen i sådana fall åtar sig att gripa in och försvara barnets rättigheter genom att utfärda böter eller sanktioner, eller vid behov dra in familjeförmåner eller andra former av stöd för att förmå föräldrarna att respektera barnets rättigheter.

  Monika Smolková (S&D). – (SK) Romerna är utan tvekan den fattigaste befolkningsgruppen i EU. Därför är jag för att alla medel används för att integrera romer i sociala och ekonomiska verksamheter. Framför allt ser jag utbildning av barn och ungdomar som en lösning på problemet.

Jag håller också med om att det är nödvändigt att få slut på den dolda och öppna diskrimineringen av romer. Jag är också för att helt öppet diskutera hur de romska föräldrarna hindrar sina barn från att utnyttja sina rättigheter. Alla har rätt till ett anständigt liv. Romska barn saknar i hög utsträckning denna rättighet. Låt oss vid nästa toppmöte även diskutera hur framför allt romerna själva aktivt måste försöka lösa sina problem. För det första när det gäller sina barns utbildning, men även när det gäller deras personliga delaktighet i processen för att förbättra sina egna livsvillkor. Eftersom jag inte vill bli kommissionsledamot i framtiden vill jag här i kammaren framför allt säga att vi vid nästa toppmöte även bör diskutera hur stödet till romerna missbrukas av romerna själva.

  Diego López Garrido, rådets tjänstgörande ordförande. – (ES) Herr talman! Dagens debatt om romerna och det stundande toppmötet i Córdoba visar tydligt än en gång att den sociala och ekonomiska integreringen av romer är ett problem på EU-nivå och att det därför krävs en EU-strategi. Som redan har nämnts vid ett flertal tillfällen är det just detta vi hoppas uppnå vid toppmötet i Córdoba, eftersom vi hittills inte har sett tillräckligt stora framsteg på detta område.

Vi behöver en strategi som bygger på en handlingsplan som rådet avser att följa, med beaktande av ordförandeskapstrojkans övergripande program. Detta är nämligen ett långtgående program, en fungerande handlingsplan som utan tvekan bör ha strukturfonderna som ett av sina huvudinstrument – eftersom detta är EU:s kraftfullaste redskap för social sammanhållning – och något som bör genomföras med specifika åtgärder.

Jag anser att vissa av dessa åtgärder bör inriktas på de specifika problem som romerna har: den diskriminering de utsätts för på grund av att de är romer, som deras svårigheter att få tillgång till samhällstjänster och tillträde till arbetsmarknaden. Vi måste även ta upp frågan om romska kvinnor, som möter särskilda problem i form av fattigdom, tillgång till bostäder, diskriminering och våld. Dessutom måste vi ta upp unga romers problem, för deras brist på kvalifikationer gör det ännu svårare för dem att komma in på arbetsmarknaden nu när det råder ekonomisk kris. Till detta kommer frågan om de romska barnen. Det sägs att deras förväntade livslängd är 10 år kortare än medellivslängden för barn i EU.

Samtidigt måste vi emellertid vidta allmänna åtgärder som gynnar den romska befolkningen i stort. Romerna är en av de befolkningsgrupper som är mest utsatta för diskriminering, så varje form av icke-diskrimineringspolitik kommer att hjälpa dem. Detsamma gäller åtgärder mot könsbaserat våld. Därför är det så viktigt att direktivet om en europeisk skyddsorder för att motverka könsbaserat våld antas så snart som möjligt, eftersom denna åtgärd framför allt kommer att gynna romska kvinnor. Detsamma gäller direktivet om icke-diskriminering, som också framför allt kommer att gynna romerna.

Vi måste undvika en nedlåtande syn i dessa frågor och framför allt måste vi respektera romernas identitet och kulturella särdrag.

  Viviane Reding, kommissionens vice ordförande. – (EN) Herr talman! Jag vill tacka parlamentet för de många påpekanden och förslag som har framförts. Både jag och kommissionsledamot László Andor kommer att ta hänsyn till dessa när vi lägger fram vårt meddelande vid toppmötet. I meddelande kommer det också mycket tydligt att framgå att kommissionen varken kan eller kommer att acceptera att romerna diskrimineras och utestängs från vårt samhälle på grund av sitt etniska ursprung.

Nu har vi instrument. Nu har vi politiska riktlinjer. Frågan är hur vi använder vi dem. Hur integrerar vi romerfrågan och romernas problem i dessa instrument och politiska riktlinjer? Jag anser inte att vi behöver ett direktiv eller en fond för romer. Vad vi behöver är att till fullo beakta romerfrågor när vi tillämpar EU-rätten och när vi genomför EU-stöd. Nyckeln till detta – och många av er har nämnt just detta – är partnerskap och samarbete mellan alla centrala aktörer. Kommissionen tillämpar denna strategi i den europeiska plattformen för integrering av romer och i sina interna rutiner.

Men jag vill även kraftigt understryka att även om utestängningen av romer till stor del handlar om grundläggande rättigheter har denna fråga till största delen att göra med sociala och ekonomiska problem. Jag skulle exempelvis vilja nämna Världsbankens undersökning om vad utestängningen av romer kostar rent ekonomiskt. Detta visar tydligt att det ligger i hela samhällets intresse att vi hittar lösningar. För att på bästa möjliga sätt tillämpa de instrument som vi förfogar över behöver vi naturligtvis en strategisk syn – vi måste integrera frågan i all politik, som vissa av er har påpekat. Denna syn bygger på samarbete, mobilisering av nödvändiga resurser, och på en strategi där vi drar lärdom av såväl framgångar som misslyckanden.

Vi måste undvika att skapa en strategi som endast existerar på papper. Vi behöver resultat, resultat som leder till integrering av romer i vanliga skolor. Många av er har tagit upp skolundervisningen. Jag ser fram emot att närmare studera hur vår åtgärd i fråga om förskoleverksamhet har fungerat. När det gäller den reguljära arbetsmarknaden planerar min kollega kommissionsledamot László Andor att fastställa vilka specifika mål som ska uppnås, och när det gäller samhället i stort är detta ett ansvar för all vår politik.

  Csaba Sándor Tabajdi (S&D). – (HU) Herr talman! Vi har ett tekniskt problem. Jag har precis upptäckt att datorn har klonat mig. Mitt namn Tabajdi visades för mina kolleger när de satte i sina röstkort. Jag noterar att detta även verkar gälla Ana Gomes och andra. Därför måste det vara något problem med datorn. Även för min kollega Kinga Göncz visas namnet Tabajdi på kortet. Kan ni vara snäll att kontrollera detta eftersom jag inte vill ha så många kloner av mig själv i Europaparlamentet. Kan ni vara snäll och informera de tekniska avdelningarna. Tack. Zoli, har du samma problem?

  Talmannen. – Tack. De tekniska avdelningarna kommer att undersöka detta.

Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum nästa sammanträdesperiod.

Skriftliga förklaringar (artikel 149)

  Vilija Blinkevičiūtė (S&D), skriftlig. – (LT) Jag vill understryka att romerfrågan har blivit en del av EU:s politik för mänskliga rättigheter genom en fördelning av ansvaret för att förhindra diskriminering mot romer och för att hjälpa dem att integreras i samhället. Inför det andra europeiska toppmötet om romer i Córdoba måste vi diskutera de sociala problem som romerna har och hur vi ska lösa dessa problem. Det gläder mig att det spanska ordförandeskapet anordnar detta toppmöte, eftersom vi måste ta upp och öka medvetenheten om de frågor som rör romerna. Jag vill understryka att det är oacceptabelt att en grupp människor isoleras från resten av samhället och att människors grundläggande rättigheter och friheter öppet kränks i ett demokratiskt och fritt samhälle. Romer utsätts för rasistiska attacker, ojämlik tillgång till samhällstjänster och sociala förmåner och stor segregation när det gäller bostäder och utbildning. Dessutom är det viktigt att uppmärksamma att romerna inte bara utsätts för direkt diskriminering, utan även implicit, indirekt diskriminering, exempelvis genom att de har svårt att få anställning, samtidigt som de inte är integrerade i samhällslivet. Därför håller jag med om att vi måste uppmana kommissionen att uppmuntra medlemsstaternas regeringar och lokala och regionala myndigheter att på ett bättre sätt genomföra EU-projekt som rör romer. Jag uppmanar dessutom kommissionen att vidta konkreta åtgärder och initiativ för att bekämpa direkt och indirekt diskriminering mot romer i EU.

  Cristian Silviu Buşoi (ALDE), skriftlig. – (EN) Statistik visar att romerna tyvärr är den mest hatade och mest diskriminerade etniska minoriteten i Europa. Vi har sett vilka svårigheter flera medlemsstater, inklusive mitt eget hemland, brottas med när det gäller den sociala integreringen av romerna. Detta visar tydligt att detta är en större fråga som hör hemma på EU-nivå och som vi måste hantera tillsammans. Bättre tillgång till utbildning är viktigt, så att vi undviker romernas tendens att välja andra enklare, men skadliga, sätt att tjäna pengar. Vi måste fullt ut tillämpa anti-diskrimineringslagstiftningen på romerna och ta ytterligare initiativ för att integrera dem i vårt samhälle. Hittills har vi saknat en konsekvent strategi. Jag hoppas att det andra europeiska toppmötet om romer leder till en EU-strategi för romer. Struktur- och föranslutningsstöd bör användas på ett mer effektivt sätt för att finansiera sådana initiativ. Strategin bör även fungera som ett samordningsverktyg och som en drivkraft för medlemsstaterna. Initiativen måste tas på lokal nivå och dra nytta av den sakkunskap som frivilligorganisationer och romerna själva besitter, eftersom dessa vet vilka de främsta svårigheterna är, så att strategin verkligen uppfyller romernas behov.

  Vasilica Viorica Dăncilă (S&D), skriftlig. – (EN) Romerna fortsätter att vara en av de mest missgynnade minoriteterna i hela Europa och utsätts för utbredd diskriminering på alla områden.

Det senaste årtiondet har EU och medlemsstaterna riktat uppmärksamhet och lagt ned resurser på att förbättra romernas situation. I samarbete med rörelsen för romers rättigheter har vissa medlemsstater börjat genomföra en politik som syftar till att garantera lika tillgång till utbildning av hög kvalitet för romska barn. Fortsatta insatser på detta område bör prioriteras högt de kommande åren.

Vi måste ha en heltäckande politik om vi ska uppnå maximal systematisk effekt när det gäller att minska klyftan mellan romer och icke-romer på alla områden, oavsett om det gäller sysselsättning, bostäder eller hälso- och sjukvård. EU och medlemsstaterna bör fortsätta att utvärdera den hittills förda romerpolitiken och se om man kan utrota alla former av förmyndarmentalitet i romerfrågan, som gör att romerna behandlas som beroende, passiva mottagare av förmåner.

Dessutom bör man inrätta ett praktikantsystem för unga romer så att de kan stärka sina yrkesfärdigheter genom att delta i program inom kommissionens tjänsteavdelningar eller lämpliga regeringsorgan.

  Cătălin Sorin Ivan (S&D), skriftlig. – (RO) Vi har kommit halvvägs in i den tioårsperiod (2005–2015) som ägnas åt integreringen av romer. Den romska minoriteten diskuteras en del och olika program och plattformar har inrättats, men resultaten är begränsade. Problemen i samband med utbildning, sysselsättning, regional utveckling etc. består och i vissa medlemsstaterna blir de till och med värre. Det andra toppmötet om romer, som anordnas i Córdoba i år, har som mål att gjuta nytt liv i den europeiska aspekten och hitta nya sätt att agera på. Jag håller med om att de grundläggande principerna behöver omdefinieras, men jag anser att vi i stället bör utarbeta en tvärgående, horisontell strategi för att hantera denna minoritets problem på ett integrerat, men inte exklusivt, sätt. Det viktigaste är att föranslutningsstödet och stöd från strukturfonderna används på rätt sätt och ger de resultat som såväl vi som politiska beslutsfattare som civilsamhället och framför allt den romska minoriteten vill uppnå.

  Marian-Jean Marinescu (PPE), skriftlig. – (RO) Det första toppmötet om romer ledde åtminstone till ett positivt resultat: slutsatsen på gemenskapsnivå att romerna behöver utbildning som ett första steg mot social integrering. I det avseendet välkomnar jag också det andra mötet i den europeiska plattformen för integrering av romer, som helt ägnas åt frågan om romernas utbildning i Europa. Reformer på utbildningsområdet kräver inte bara delaktighet från de statliga institutionernas sida utan även från frivilligorganisationers sida. De sistnämna behöver inte längre ha som huvudmål att identifiera diskriminerande handlingar utan att utbilda etniska grupper. Genom att minska analfabetism, se till att barn slutför sin skolgång och tillfredsställa behovet av yrkesutbildning och omskolning ökar möjligheterna både för att få tillträde till arbetsmarknaden och för social integrering. Det är tydligt att vi är i akut behov av positiv utveckling när det gäller denna minoritet, men detta är något som både myndigheterna och romerna måste ta ansvar för. Det andra toppmötet om romer måste ge Europeiska kommissionen tillräckligt med motiv för att lägga fram lagförslag med målet att få till stånd påtagliga resultat på detta område. Europeiska kommissionen måste också se över Socialfonden och föreslå ökade anslag till projekt som syftar till att förbättra den socioekonomiska situationen för EU:s största minoritet.

  Franz Obermayr (NI), skriftlig. – (DE) Toppmötet om romer i Córdoba är tänkt som en möjlighet till en öppen diskussion om de parallella samhällena i Europa och detta bör baseras på en effektiv integrering på alla nivåer. Detta är något som bör främjas på såväl nationell nivå som på EU-nivå. I samband med detta finns det emellertid en sak vi inte får glömma och det är att en effektiv integrering kräver att båda parter arbetar tillsammans. Romerna måste göra sin del för att integreras och arbeta från insidan för att undvika att det skapas parallella samhällen. I samband med detta är jag särskilt bekymrad över barns skolutbildning, framförallt flickors utbildning. Mitt i Europa får det inte vara så att barn knappt eller inte alls är integrerade i det befintliga skolsystemet och sedan till stor del hoppar av skolan. Detta leder till att deras framtida ställning på arbetsmarknaden allvarligt hotas och att de sedan i allt större utsträckning söker sin tillflykt till samhällets utkanter och därmed isolerar sig själva. De blir förutbestämda att få problem med social trygghet och leva under problematiska livsvillkor, och den onda cirkeln fullbordas. Därför är det viktigt att vädja till romerna i Europa att ändra sin arkaiska attityd till skolutbildning och kvinnors rättigheter, att aktivt bekämpa sin egen utestängning och att arbeta för att integrera sig själva i samhället och framför allt på arbetsmarknaden.

  Csaba Sógor (PPE), skriftlig. – (HU) Även om medlemsstaterna redan har spenderat betydande EU-resurser och nationella resurser för att skapa arbetstillfällen för långtidsarbetslösa romer har man inte hittat någon konsekvent lösning på EU-nivå. Medlemsstaterna har försökt lösa problemet på olika sätt och i olika hög grad. Jag anser att det är viktigt att vi utarbetar en konsekvent och effektiv strategi för att lösa romerfrågan, eftersom denna fråga fortfarande är olöst och utgör ett gemensamt problem för EU som juridisk person och för medlemsstaterna. Den viktigaste frågan på det europeiska toppmötet om romer, som ska hållas i Córdoba den 8 april, bör vara att formulera de grundläggande principerna för strategin på EU-nivå, så att ytterligare ”migration” av romerfrågan förhindras och alla medlemsstater kan hitta en lösning som bygger på den gemensamma EU-strategin. Jag är övertygad om att det grundläggande redskapet för att komma till rätta med detta problem är utbildning. Vi måste utveckla ett heltäckande programpaket som främjar och uppmuntrar unga intellektuella romer att återvända till sina lokalsamhällen och som uppmuntrar deras arbete inom ramen för och för sitt lokalsamhälle. Genom att inrätta ett nära partnerskap mellan olika organisationer som arbetar för att främja romernas rättigheter, ansvariga statliga institutioner, civilsamhället och samverkande EU-institutioner skulle man kunna ge ett viktigt stöd till en sådan utveckling. Metoder för att bevilja statligt subventionerade mikrokrediter eller ränteåterbetalningar bör ges en större roll. Romska befolkningsgruppers tillgång till de förutsättningar som krävs för att tjäna sitt levebröd bör vara ett viktigt mål inom ramen för jordbrukssubventioner. Situationen är allvarligare än man skulle kunna tro. Långtidsarbetslösheten har ökat mycket kraftigt bland romerna och alltfler romer marginaliseras.