Talmannen. − Vi ska nu gå över till röstförklaringarna.

Betänkande: Jörg Leichtfried (A7-0035/2010)

  Siiri Oviir (ALDE). – (ET) Till följd av upprepade krav från parlamentet har kommissionen lagt fram en förordning om finansiering av avgifter för luftfartsskydd. Jag stödde antagandet av denna rättsakt eftersom det är viktigt för alla passagerare att bestämda och öppna principer följs när det gäller att fastställa avgifter för luftfartsskydd. Konsumenterna måste kunna lita på att intäkterna från avgifter för luftfartsskydd uteslutande används för att täcka säkerhetskostnader.

  Jaroslav Paška (EFD). – (SK) Jag anser att det är riktigt att kommissionen och parlamentet blir delaktiga i regleringen av avgifter för passagerarsäkerhet och luftfartsskydd.

Jag vill emellertid säga att jag anser att den nuvarande strategin för att inrätta organ som ska utföra sådana kontroller är meningslös och felaktig. Vid en tidpunkt då EU behöver pengar för att hjälpa Grekland och för ekonomisk utveckling kommer inrättandet av nya organ inte att leda till praktiskt taget något annat än att ett slags övervakning där man handskas vårdslöst med EU-medborgarnas pengar, och jag tror inte att det kommer att resultera i någon framgång.

  Bogusław Liberadzki (S&D). – (PL) Herr talman! Jag vill uttrycka min belåtenhet över att kunna rösta för ett förslag om att utvidga förordningens giltighet eftersom den gäller reservdelar för bilar, och bilisters tillgång till såväl godkända som icke-godkända reservdelar. Vi har gjort detta i sista minuten, men vi har svarat på medborgarnas behov. Vi garanterar reservdelar av god kvalitet till överkomliga priser.

Betänkande: Brian Simpson (A7-0030/2010)

  Antonio Cancian (PPE). – (IT) Herr talman! Det var bra att vi under gårdagen kunde avsluta första behandlingen av den omarbetade dokumentationen om de transeuropeiska transportnäten. Det finns emellertid en mycket viktig aspekt i denna omarbetning, denna kodifiering, som är förknippad med hela omstruktureringen av de transeuropeiska transportnäten under det kommande årtiondet.

Omstruktureringen måste helt och hållet omprövas, förenklas och rationaliseras inom EU så att interoperabiliteten verkligen kan förverkligas. Om vi sedan tar hänsyn till den ogynnsamma ekonomiska situation som vi i dagsläget befinner oss i bör vi tänka över utvecklingen av nätverket, eller delar av det, och inte bara med de budgetresurser som står till buds. Vi måste tänka ut en ny inriktning och arbeta för att ekonomin ska kunna återhämta sig genom dessa nätverk.

Det är följaktligen mer angeläget än någonsin att vi förutom de steg som togs under gårdagen försöker arbeta i denna riktning.

Betänkande: Evgeni Kirilov (A7-0055/2010)

  Siiri Oviir (ALDE). - (ET) Jag röstade för ändringsförslaget till denna rättsakt, eftersom det kommer att hjälpa oss att uppfylla de mål som vi enats om inom ramen för den ekonomiska återhämtningsplan för Europa som antogs 2008. Jag anser att förenklingen av finansieringen kommer att påskynda samfinansierade investeringar i medlemsstaterna och regionerna, och öka effekterna av åtgärderna på ekonomin som helhet, om än i huvudsak för medelstora entreprenörer och arbetsgivare. Förenklingen av bestämmelserna för sammanhållningspolitiken, som uppkommit till följd av praktiska behov, och dess förtydliganden, kommer definitivt att medföra positiva konsekvenser när det gäller hastigheten för införandet av planerna och för vår hantering av nya problem.

  Radvilė Morkūnaitė-Mikulėnienė (PPE). – (LT) Flera länder har drabbats hårt av denna ekonomiska avmattning och i flera EU-medlemsstater har den ekonomiska nedgången överstigit 10 procent. EU:s uppmärksamhet är därför mycket viktig, inte bara för EU:s gamla medlemsstater utan också för de som nyligen har anslutit sig till unionen och som drar nytta av stödet från strukturfonderna och Europeiska socialfonden. Strukturfonderna är ett betydelsefullt instrument som kan hjälpa de medlemsstater som har upplevt en allvarlig ekonomisk nedgång att återhämta sig. Därför anser jag att när kraven för att beviljas strukturfonder en gång har förenklats kommer det att bli möjligt att sköta detta på ett mer effektivt sätt.

  Alfredo Antoniozzi (PPE). – (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och sammanhållningsfonden har visat sig vara effektiva instrument, och de är mycket användbara för territoriell utveckling och för att bemöta konsekvenserna av den finanskris som har rasat i Europa och världen under en tid.

I anknytning till detta välkomnar jag förslaget att förenkla förfarandet för återtagande av medel och för att förenkla utbetalningar till mottagare av olika program som genomförs med de fonder jag nämnde. Jag är dessutom för en delbetalning av förhandsfinansieringen för 2010 för de medlemsstater som drabbats värst av finanskrisen.

Betänkande: József Szájer (A7-0110/2010)

  Alfredo Antoniozzi (PPE). – (IT) Herr talman! Jag röstade för betänkandet från József Szájer och jag vill tacka honom för det utmärkta analytiska arbete som han utfört i ljuset av de innovationer som införts i och med Lissabonfördraget.

Mot bakgrund av de omfattande och mångsidiga konsekvenser som delegerade rättsakter kommer att få inom ramen för lagstiftningsförfarandet instämmer jag synnerligen med parlamentets önskan om att dessa delegerade rättsakter ska bli föremål för specificerade och tydliga villkor, i syfte att garantera en effektiv demokratisk kontroll från parlamentet. Jag anser framför allt att det också kommer att bli nödvändigt att kontrollera hur det nya systemet kommer att fungera i praktiken, för att kunna göra eventuella nödvändiga justeringar.

Betänkande: Marit Paulsen (A7-0053/2010)

  Mairead McGuinness (PPE). – (EN) Herr talman! Jag vill bara säga att jag stöder betänkandet, som handlar om djurskydd och djurs välbefinnande. Jag har dock vissa reservationer när det gäller parlamentets och EU:s lagstiftning inom detta område.

Jag skulle önska att vi hade en vetenskapsbaserad inställning till djurskydd i stället för att styras av känslor. Vi har en lagstiftning som i många fall saknar vetenskaplig grund, och vi sätter EU:s producenter, EU:s jordbrukare, i en dålig sits.

Till mitt stora förtret har kommissionen denna vecka beslutat att återuppta samtalet med Mercosurländerna. Beslutet äventyrar framtiden för EU:s jordbrukare, i synnerhet för de som producerar nötkött, fågel och gris. Jag undrar om kommissionen kommer att låta de normer för djurskydd och produktion som gäller inom EU gälla produkter som importeras från tredjeländer. Om inte är det en skam för EU.

  Peter Jahr (PPE). – (DE) Herr talman! Djurskyddet kan inte variera. Det måste standardiseras och få en global definition.

När det gäller standardisering borde vi fokusera mindre på att införa nya bestämmelser och normer, och först av allt se till att befintliga bestämmelser tillämpas på ett enhetligt sätt i EU.

Angående globaliseringen måste vi anstränga oss mer för att se till att de normer och riktlinjer som gäller inom EU även gäller import till EU från tredjeländer.

Konsumenterna har rätt att köpa både hälsosam mat och mat som har producerats på ett hälsosamt sätt.

Betänkande: Stéphane Le Foll (A7-0060/2010)

  Mairead McGuinness (PPE). – (EN) Herr talman! Innan jag glömmer det, jag har en grupp besökare på åhörarläktaren, och jag vill välkomna de från Irlands östra valkrets. Jag tycker att det är mycket viktigt att våra besökare och medborgare får se hur det går till här i parlamentet, och som ni ser har vi vakna och intresserade besökare denna morgon!

Angående Stéphane Le Folls betänkande fick parlamentet nyligen besök av en Beatlesmedlem som sade att vi borde äta mindre kött. Vad vi behöver göra när det gäller jordbruk och klimatförändringar är att använda bästa teknik som finns att tillgå för att minska utsläppen från jordbruk, eftersom vi vet att vi globalt sett måste producera mer mat snarare än mindre. Det kommer vi behöva göra med färre resurser, mindre jord och mindre vatten samt klimatförändringarnas påverkan, och vi behöver bästa möjliga forskning. Den bör vara statligt finansierad och även omfatta privata partnerskap, så att våra jordbrukare och vår livsmedelsindustri kan producera livsmedel på ett klimatvänligt sätt.

  Talmannen. − Mairead McGuinness, tack, och välkommen till era besökare.

  Peter Jahr (PPE). – (DE) Herr talman! Jag vill säga tre saker om betänkandet.

För det första är inte jordbruket problemet när det gäller klimatförändringar, det är lösningen.

För det andra befinner vi oss i bara i ett tidigt stadium av vår forskning om klimatförändringar, även om medierna ibland ger motsatt intryck. När vi forskar om klimat bör vi även intressera oss för lite alternativa teorier och resultat.

För det tredje bör vi vidta nödvändiga och lämpliga åtgärder som inte för med sig ytterligare byråkrati, och vi bör se till att åtgärderna är ekonomiskt effektiva. Mot den bakgrunden är till exempel ett ramdirektiv om markskydd kontraproduktivt och ger inte önskat resultat.

Betänkande: Herbert Dorfmann (A7-0056/2010)

  Mairead McGuinness (PPE). – (EN) Herr talman! Jag hoppas att alla besökare på åhörarläktaren är imponerade! Jag måste säga att det är ovanligt att vi får så mycket talartid, men dessa betänkanden är särskilt viktiga för mig inom jordbruk och livsmedelsproduktion.

Betänkandet handlar om hur vi ska få jordbrukare att stanna i områden med extremt svårodlad jord och svåra förhållanden, för vi vet att jordbrukare är de bästa förvaltarna av landskapet, men de behöver pengar för att överleva i dessa områden. Det som oroar mig är att de åtta biologisk-fysiska kriterierna som kommissionen föreslagit kanske blir för restriktiva när de antas. Vi måste ta hänsyn till de olika jordförhållandena i EU. I den medlemsstat som jag kommer ifrån, Irland, finns farhågan att om vi tillämpar dessa kriterier i Atlantområdet kan det skapa problem för traktens jordbrukare.

Jag vill be kommissionen att ta hänsyn till dessa farhågor när man utarbetar rättsakten. Kommissionen har sagt att jordbrukarna är det bästa alternativet när man vill bevara landskapet till lägsta kostnad, så vi måste se till att de kan överleva i dessa områden.

Betänkande: Pilar del Castillo Vera (A7-0066/2010)

  Sonia Alfano (ALDE). – (IT) Herr talman! Jag röstade för parlamentets resolution om en ny digital agenda för Europa eftersom jag anser att det är strategiskt viktigt att EU ser till att hela befolkningen på ett smidigt sätt och till överkomliga priser får tillgång till bredband.

En ökad Internetanvändning innebär att man utvidgar och utvecklar medborgarnas uttrycksfrihet på ett sätt som främjar deras deltagande i det demokratiska livet och bidrar till spridning av kunskap och innovation. Jag vill poängtera att ökad tillgång till bredband i Europa skulle främja informationsfriheten. Eurostat har konstaterat att spridningen av Internet i EU följer två-tre olika hastigheter. Italien, och då särskilt vissa delar samt Grekland, Rumänien, Bulgarien och Portugal är de stater där utvecklingen går trögast.

Det är ingen tillfällighet att Freedom House rankade Italien som delvis fritt i pressfrihetsindex 2009, på sista plats i Västeuropa tillsammans med Turkiet, och på 72:a plats i världen tillsammans med Benin och Indien, efter Tonga. Jag hoppas även att dessa resolutioner och de principer som tagits upp får den italienska regeringen att besluta sig för att göra investeringen på 800 miljoner euro så snart som möjligt. Investeringen var tänkt att åtgärda den digitala klyftan i Italien, men är enligt ett uttalande av Gianni Letta, sekreterare för italienska ministerrådet, för närvarande inte någon prioritet.

Jag vill poängtera att bredbandstjänsterna i Italien inte täcker de behov som finns, och att konsumentföreningar under flera år har klagat på att anslutningsavgifterna är bland de minst konkurrenskraftiga i EU.

  Talmannen. − Inför nästa gång vill jag påminna om att vi har bara en minut för röstförklaringar.

Jag ger ordet till dagens bästa talare, Mairead McGuinness.

Betänkande: Jose Ignacio Salafranca Sanchez-Neyra (A7-0111/2010)

  Mairead McGuinness (PPE). – (EN) Herr talman! Tack för stödet. Jag vill nämna för våra gäster att vi vanligtvis kräver tystnad, men vi har extra överseende i dag, och jag vill tacka Joe Higgins för att jag får möjlighet att tala.

Jag har redan tagit upp detta, och jag upplever att parlamentet inte insåg i går vad det innebär att stödja Salafranca Sánchez-Neyras betänkande, vilket jag inte gjorde. Det mest oroväckande är beslutet att återuppta de bilaterala samtalen med Mercosurländerna och det av två anledningar.

Först och främst föregår man ett eventuellt återupptagande av världshandelssamtalen, och det bilaterala avtalet kan bli sämre än det inom ramen för Världshandelsorganisationen. Men för det andra – och här finns en koppling – medför det verkliga risker att svika EU:s jordbruk. De är inte bara mina egna känslomässigt grundade farhågor: kommissionen har själv sagt att det kommer att få allvarliga konsekvenser för EU:s jordbruk om vi sluter ett avtal under samtalen med Mercosur. Än en gång är det nötköttssektorn, fågelsektorn och grisköttsektorn som kommer att drabbas hårdast. Med den utgångspunkten kan jag inte stödja betänkandet, och jag måste varna er kolleger för dess konsekvenser.

Resolutionsförslag: Toppmöte EU–Kanada (RC-B7-0233/2010)

  Giommaria Uggias (ALDE). – (IT) Herr kommissionsledamot! Vatten är en tillgång som tillhör alla och inte bara några få utvalda. Vi i italienska IdV:s (Italia dei Valori) delegation i Gruppen alliansen liberaler och demokrater för Europa ville understryka det i anslutning till ändringsförslag 10 där man motsätter sig alla försök att privatisera vattendistributionen, eftersom det ingår i det övergripande avtalet om ekonomi och handel, och omvänt uttryckte vi vårt stöd för de kanadensiska grupper som kämpar för att stoppa privetiserningen av vatten.

Vi i italienska IdV:s delegation fann det nödvändigt att rösta igenom texten eftersom den speglar de värderingar som fick oss att bekräfta att vattenanvändning nödvändigtvis är en fråga av allmän natur. Därför vill jag upprepa att vi nyligen har föreslagit en namninsamling för en folkomröstning mot privatiseringen av vatten, och vi har stort stöd i vårt land.