Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2008/0240(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :

Ingivna texter :

A7-0196/2010

Debatter :

PV 22/11/2010 - 18
CRE 22/11/2010 - 18

Omröstningar :

PV 24/11/2010 - 8.5
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2010)0431

Debatter
Onsdagen den 24 november 2010 - Strasbourg EUT-utgåva

9. Röstförklaringar
Anföranden på video
PV
  

Muntliga röstförklaringar

 
  
  

Betänkande: Christofer Fjellner (A7-0290/2010)

 
  
MPphoto
 

  Jarosław Kalinowski (PPE).(PL) Herr talman! För att effektivt värna om folkhälsan måste man se till att patienterna har omfattande tillgång till högkvalitativ information om läkemedel. Harmoniseringen av lagstiftningen på det här området kommer att innebära att vi kan uppnå en hög kunskapsnivå hos de europeiska patienterna. Den kommer också att bidra till att utjämna skillnaderna mellan hälsosituationerna i olika medlemsstater. Dessutom kommer vi att kunna hindra läkemedelsföretagen från att marknadsföra sina produkter på ett orättvist sätt, genom att lagstiftningen blir mer detaljerad, och i synnerhet genom skyldigheten att se till att patienterna har tillgång till information. Det finns inte tillräcklig tillsyn över detta för närvarande. Det är också nödvändigt att införa särskild lagstiftning om apoteksombud och se till att den genomförs effektivt i alla medlemsstaterna. Jag stödde betänkandet.

 
  
MPphoto
 

  Jens Rohde (ALDE).(DA) Herr talman! För det första vill jag gratulera Christoffer Fjellner till detta utmärkta betänkande. De danska liberalerna har valt att rösta för direktivet om information om receptbelagda läkemedel. Det är viktigt att EU-medborgarna har tillgång till bra information om dessa läkemedel, och därför tycker vi att det här är ett bra betänkande som sätter patienten i första rummet.

Däremot såg vi oss nödsakade att inte rösta om själva förordningen. Det beror inte på att vi inte vill att EU-medborgarna ska ha tillgång till bra information om receptbelagda läkemedel, utan på att delar av förslaget strider mot ett antal nationella konstitutioner. Redan innan läkemedelspaketet lades fram hade flera länder påpekat för kommissionen att det finns ett juridiskt problem som har med deras nationella konstitutioner att göra. Att låta myndigheter kontrollera vilken information som lämnas till allmänheten i förväg strider mot definitionen av yttrandefrihet i många länder. Därför kan vi inte rösta för att Europeiska läkemedelsmyndigheten ska kontrollera viss information innan den lämnas till allmänheten. Vi förväntar oss emellertid att både rådet och kommissionen försöker lösa detta problem före andrabehandlingen och hoppas att vi ska kunna rösta för förordningen då.

 
  
MPphoto
 

  Licia Ronzulli (PPE).(IT) Herr talman, mina damer och herrar! I det lagstiftningsförslag som vi röstade om i dag och som jag stödde framhåller man vilken viktig och känslig roll läkemedelsindustrin har som källa till objektiv information om sina produkter.

Läkemedelsindustrin måste känna ett ansvar för att göra patienterna mer välinformerade och utföra denna uppgift på ett tydligt och omsorgsfullt sätt samt bidra till att motverka överkonsumtion av läkemedel av kommersiella skäl. Den här omröstningen betonar vikten av att läkemedelsinformation också finns tillgänglig på Internet eller på papper, i enlighet med specifika regler som är desamma i alla medlemsstater.

Detta innebär dock inte att vårdpersonalen inte har kvar sin grundläggande funktion som den primära och oersättliga källan till information om hälsa och behandling för medborgarna. Läkarens funktion som kontaktman för patienten är unik och oersättlig och den muntliga kommunikationen ligger fortfarande till grund för all medicinsk behandling. Den gör dessutom att patienterna kan hålla sig bättre informerade om de mediciner de tar och gör dem delaktiga i de behandlingar de måste genomgå, aktiva deltagare i sitt eget tillfrisknande.

 
  
MPphoto
 

  Paolo Bartolozzi (PPE).(IT) Herr talman, mina damer och herrar! Christoffer Fjellner strävar med sina betänkanden efter att integrera och komplettera Europeiska unionens befintliga regelverk på området, uppdatera dem och sätta dem i stånd att klara de utmaningar som den tekniska utvecklingen har skapat för folkhälsan.

Vi anser att patienten och hans eller hennes rätt att få information och ha tillgång till vetenskaplig information är det centrala. Nu har det skett både kvalitativa och kvantitativa förbättringar av denna, och den måste bevakas, med en mer precis och korrekt åtskillnad mellan vad som är vetenskaplig information och vad som är reklam.

I betänkandena använder man precisa och standardiserade kriterier för att fastställa vilken information som ska lämnas, vilka uppgifter som är obligatoriska och inte obligatoriska och genom vilka kanaler de kan tillhandahållas. Därmed fastställs vilka skyldigheter läkemedelsföretagen och medlemsstaterna har.

Med den utgångspunkten stöder vi det här betänkandet, som både är en insats för folkhälsan och en social insats.

 
  
MPphoto
 

  Miroslav Mikolášik (PPE). (SK) Herr talman! Självfallet röstade jag för Christoffer Fjellners betänkande, som förutom att det handlar om information till patienterna på bipacksedlarna och på läkemedelsförpackningarna främst inriktar sig på läkemedelsföretagens uppförande. Fram till helt nyligen kombinerade många av dem informationen om läkemedlen med egen reklam. Jag anser att de fick patienterna att uppmärksamma vissa produkter på ett icke objektivt sätt.

Jag tycker att patienterna ska ha information som är så bra och uppdaterad som möjligt och som till exempel godkänns samtidigt som ett nytt läkemedel godkänns. Jag anser att vi har bidragit starkt till detta. Information av hög kvalitet måste givetvis också lämnas på modersmålet på Internet, det moderna kommunikationsmedlet. Det gläder mig att vi genom att anta det här betänkandet faktiskt har minskat skillnaderna mellan EU-länder som är mindre utvecklade på det här området, och att förhållandet mellan läkare och patient inte har påverkats på något sätt. Det är den främsta källan till information.

 
  
MPphoto
 

  Hannu Takkula (ALDE).(FI) Herr talman! Först vill jag tacka Christoffer Fjellner för ett utmärkt betänkande. Jag måste säga att det verkligen är viktigt att ändra den befintliga lagstiftningen och uppdatera den. När det gäller just läkemedel och forskningsrön om vad de innehåller är detta också mycket viktigt för patientsäkerheten.

Nu när reklamen har fått en ännu större roll är det viktigt att vi fastställer kriterier som gör att konsumenter och patienter kan vara fullt medvetna om vilka effekter dessa mediciner har. Denna information måste bygga på framforskade uppgifter och inte på fantasier eller reklamknep. En sådan lagstiftning, som är uppdaterad och bra för patientsäkerheten, behöver vi mer generellt i Europeiska unionen.

 
  
MPphoto
 

  Sonia Alfano (ALDE).(IT) Herr talman, mina damer och herrar! Frågan om information om receptbelagda läkemedel är känslig eftersom den har stora konsekvenser för skyddet av alla medborgares rätt till hälsa och välbefinnande.

Europeiska kommissionen skickade ut ett förslag till omarbetning av det direktiv som riskerade att skapa ett kryphål i lagstiftningen som skulle ha gjort det möjligt för läkemedelsföretagen att utnyttja en otydlig distinktion mellan definitionerna av information och reklam för att marknadsföra sina receptbelagda läkemedel, i strid mot folkets intresse.

Givetvis finns det fortfarande mycket att göra för att ta fram en lämplig strategi för läkemedelsinformation, men lyckligtvis reagerade Europaparlamentet som det alltid borde göra den här gången. Parlamentet har tagit ställning för att skydda medborgarna och försvara patienternas rätt till bättre information, och har inte gett efter för trycket från läkemedelsföretagen.

 
  
MPphoto
 

  Daniel Hannan (ECR).(EN) Herr talman! Restriktionerna och i en del fall utskrivningen av alternativa läkemedel, örtmediciner och vitamin- och mineraltillskott i högre doser har varit en av de stora skandalerna med EU-lagstiftningen.

Jag har ingen aning om hur effektiva dessa kurer är. Min hustru tror mycket på dem, jag är lite mer skeptisk, men som kung Solomon så vist sade är det bättre att ha en tallrik bittra örter i ett hus där det finns kärlek än en oxe i stallet och hat. Detta talesätt har sällan varit så passande som i det här fallet.

Men oavsett om de är verkningslösa eller inte är de säkerligen inte hälsovådliga. Så varför kriminaliserade Europeiska unionen en verksamhet som omkring 20 miljoner européer ägnade sig åt utan att skada någon? Svaret är: På grund av en del stora läkemedelsbolags lobbying. De såg en möjlighet att få små örtmedicinare att lägga ner sin verksamhet – vilket de nu har gjort runt om i min valkrets. De hade aldrig lyckats få de nationella parlamenten att anta dessa regler. Än en gång ser vi att Brysselmaskineriet har blivit ett geschäft där storbolagen kan härja fritt.

 
  
MPphoto
 

  Philip Claeys (NI).(NL) Herr talman! Jag vill ta tillfället i akt att invända mot ditt beslut att vägra Godfrey Bloom tillträde till kammaren. Visst använde han ett språk som inte passar sig i parlamentet. Den här gången var det Martin Schulz själv som var måltavlan. Han använder ordet fascist väldigt ofta själv...

(Talmannen avbröt talaren.)

 
  
MPphoto
 

  Talmannen. – Det här är ingen ordningsfråga i anledning av Fjellnerbetänkandet och jag låter dig inte fortsätta, Phillip Claeys. Jag har sagt till Bruno Gollnisch att han får ta sin ordningsfråga när talmannen leder sammanträdet nästa gång, och så blir det.

 
  
  

Betänkande: Christofer Fjellner (A7-0289/2010)

 
  
MPphoto
 

  Anna Rosbach (EFD).(DA) Herr talman! Jag skulle faktiskt vilja tala om Christoffer Fjellners betänkande (A7-0289/2010) om inrättande av en europeisk läkemedelsmyndighet. Det innehåller ett antal bra och viktiga initiativ. Därför röstade jag för det. Det var faktiskt ganska svårt att göra det, för jag är egentligen emot att ännu fler EU-organ inrättas. Jag tycker emellertid att det är alldeles rimligt att vi har en övergripande myndighet som granskar läkemedel och ger allmänheten information om receptbelagd medicin för både människor och djur, i synnerhet med tanke på att dagens läkemedel i allt större omfattning produceras både i och utanför EU.

 
  
MPphoto
 

  Daniel Hannan (ECR).(EN) Herr talman! När en del av oss höll upp plakat med texten ”folkomröstningar” sade Graham Watson att vårt beteende påminde honom om nationalsocialisterna i den tyska riksdagen. Martin Schulz själv sade att vårt beteende fick honom att tänka på Adolf Hitler. Jag förstår att det är svårt för dig...

(Talmannen avbröt talaren.)

 
  
MPphoto
 

  Talmannen. – Jag förstår vart du vill komma, Daniel Hannan. Jag har sagt att Bruno Gollnisch har begärt ordet för en ordningsfråga. Han kommer att få det när talmannen är här. Det tycker jag är rätt sätt att hantera den här frågan. Om du inte har någonting att säga om Fjellnerbetänkandet ger jag ordet till Jan Březina.

Jag hörde vad du sade. Du sade att Bruno Gollnisch inte talar för dig. Jag ska rapportera det till parlamentet. Bruno Gollnisch är medlem i de grupplösa. De grupplösa är ingen grupp, men han talar för en betydande del av den. Jag accepterar det, och därför har jag föreslagit att Bruno Gollnisch tar upp sin ordningsfråga när talmannen är här.

Jag tänker inte låta dig tala, Daniel Hannan, för om jag gör det så kommer alla att vilja yttra sig i den här känsliga och viktiga frågan, så tyvärr. Vi ska nu övergå till röstförklaringar om Evansbetänkandet.

 
  
  

Betänkande: Jill Evans (A7-0196/2010)

 
  
MPphoto
 

  Jan Březina (PPE). (CS) Herr talman! Det här direktivet är utan tvivel ett framsteg när det gäller att förhindra att avfall uppkommer och begränsa användningen av farliga material. Jag tycker dock att det är lite tveksamt att räkna PVC till de material som ska granskas i första hand, som man gör i direktivet. Vare sig PVC, med andra ord polyvinylklorid, eller PVC-avfall klassificeras som skadliga material i EU-rätten. Även om vi godtar invändningen att lagstiftningen om farliga material och studierna nu är 10 år gamla och därför kan vara omoderna i en del avseenden visar tidigare forskning klart att PVC kan återvinnas och att det kan uppstå negativa miljöeffekter om PVC ersätts med andra material. Därför kan man omöjligt instämma i det vanligt förekommande argumentet att det är motiverat att ge incitament till minskad användning av PVC i elektrisk och elektronisk utrustning eftersom dioxin släpps ut när PVC bränns utomhus. Då bortser man fullständigt från att all förbränning av avfall bör undvikas.

 
  
MPphoto
 

  Radvilė Morkūnaitė-Mikulėnienė (PPE).(LT) Herr talman! Förr eller senare blir elektronisk utrustning avfall som tyvärr fortfarande innehåller vissa farliga ämnen. Medlemsstaterna har ibland svårt att hantera sådant elektroniskt avfall, så det är viktigt att gradvis övergå till den så kallade principen att det är bättre att förebygga än att reparera. Genom att förena Reach-förordningen om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier med RoHS-direktivet om begränsning av användningen av vissa farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter tar vi i alla fall ett steg mot att harmonisera reglerna om andra farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning. Detta innebär förstås inte att alla system blir helt harmoniserade, och medlemsstaterna får lite utrymme för tolkning, men denna harmonisering eliminerar åtminstone de stora skillnader som nu finns mellan medlemsstaterna. Restriktionerna mot användning av vissa farliga ämnen i elektronisk utrustning och de åtgärder som antas i dag får inte överskrida två gränser: För det första får de inte leda till oproportionerliga svårigheter för små företag. För det andra får inte förteckningen över förbjudna ämnen hindra den tekniska utvecklingen. Vi får inte ha fördomar mot ämnen som bara befinner sig på teststadiet för närvarande och som i framtiden kan leda till genombrott inom teknik och elektronik.

 
  
MPphoto
 

  Sonia Alfano (ALDE).(IT) Herr talman, mina damer och herrar! Jag röstade för Jill Evans betänkande om omarbetning av direktivet eftersom jag verkligen beklagar att alla hänvisningar till PVC och halogenerade flamskyddsmedel har försvunnit ur den kompromisstext som antogs till följd av starka påtryckningar från industrin, trots att alla studier som kommissionen har genomfört sedan så lång tid tillbaka som 2000 visar att avfallshanteringen av dessa ämnen medför allvarliga risker för människors hälsa och miljön.

Vi kan absolut inte stödja strategin att överföra industrins kostnader på miljön och medborgarna. Det snedvrider marknaden och det är oacceptabelt att ställa människors livskvalitet mot företagens vinster.

Jag hoppas att medborgarnas rätt till hälsa och miljöskyddet sätts i allra första rummet nästa gång direktivet uppdateras, om tre år.

 
  
MPphoto
 

  Daniel Hannan (ECR).(EN) Herr talman! Jag kanske får göra det allmänna påpekandet att yttrandefriheten i ett öppet samhälle går före rätten att inte bli förolämpad, och att i en demokrati är våra väljare de enda som ska bestämma om vi sitter och lagstiftar i en kammare eller inte.

Om en ledamot körs ut kan det påverka utgången i sakfrågor.

Om vi ska tillämpa reglerna opartiskt bör vi censurera anstötliga anspelningar oavsett vilken sida de kommer ifrån, men jag tycker att det är lite godtyckligt och orättvist att låta euroskeptiker bli kallade för nazister...

(Talmannen avbröt talaren.)

 
  
MPphoto
 

  Talmannen. – Nej, Daniel Hannan, du avvek från det generella och gick in på det specifika fallet. Om du inte talar om Evansbetänkandet kommer jag att avbryta dig, Syed Kamall.

 
  
MPphoto
 

  Syed Kamall (ECR).(EN) Herr talman! Jag tvivlar inte på att du kommer att försöka avbryta mig, som vanligt när det handlar om yttrandefriheten, men jag ska faktiskt tala om farliga ämnen och giftighet. Jag tror att vi alla är överens om att det finns farliga och giftiga ämnen i denna utrustning, och som före detta elektronikingenjör vet jag det. Det är helt rätt att vi försöker komma till rätta med detta. Men jag vill också prata om den giftighet som har genomsyrat debatten och demokratin här i Europaparlamentet i dag. När en tysk, en socialist talar...

(Talmannen avbröt talaren.)

 
  
MPphoto
 

  Zuzana Roithová (PPE). (CS) Herr talman! Jag röstade med glädje för kompromissversionen av direktivet om begränsning av användningen av vissa farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter. Vi vill alla skydda naturen och folkhälsan, men vi måste också ha en viss balans. Det är inte lämpligt att öka småföretagens och konsumenternas ekonomiska börda genom mycket stränga bestämmelser i dag, mitt i en ekonomisk kris. Därför uppskattade jag att det interinstitutionella teamet gav kommissionen i uppdrag att se över den ursprungliga förteckningen över farliga ämnen i stället för att förbjuda dem omedelbart. Detta skulle ha påverkat små och medelstora företag och den sociala och ekonomiska situationen i EU negativt.

 
  
  

Förslag till resolution B7-0617/2010 om handelsavtalet om åtgärder mot varumärkesförfalskning

 
  
MPphoto
 

  Clemente Mastella (PPE).(IT) Herr talman, mina damer och herrar! Jag röstade för det här förslaget till resolution eftersom det är resultatet av oerhört tuffa förhandlingar mellan Europeiska kommissionen och ett antal tredjeländer, däribland Kanada, Japan, Förenta staterna, Australien och Mexiko.

Att bekämpa varumärkesförfalskning måste vara en prioriterad fråga för oss och ett mål för all nationell och internationell politik. Följaktligen måste medlemsstaterna samarbeta för att nå konkreta resultat.

Detta avtal kommer definitivt inte att lösa den komplicerade situationen på de internationella marknaderna, men det är ett steg i rätt riktning. Nu måste vi fortsätta att arbeta för ett samhälleligt skydd och ett tullskydd av våra geografiska beteckningar, som skadas av en konkurrens som minst sagt är orättvis, eftersom man hela tiden använder namn och akronymer som påminner om de mest kända europeiska varumärkena. Den mest uppenbara skadan kommer sannolikt att drabba våra industrier och producenter inom den agrara livsmedelsindustrin, design, mode och lyxvaror.

Jag tycker att kommissionen har bemödat sig om att ge Europaparlamentet fullständig information under alla skeden av förhandlingarna om de internationella avtalen. Jag vill upprepa vår begäran att allmänheten och Europaparlamentet ska få tillgång till texterna. Avslutningsvis uppmanar jag Europeiska kommissionen att fortsätta att skyndsamt ge parlamentet fullständig information om alla framtida initiativ som den tänker ta i den här frågan.

 
  
MPphoto
 

  Miroslav Mikolášik (PPE). (SK) Herr talman! När det gäller skyddet för immateriella rättigheter anser jag att man bör ägna särskild uppmärksamhet åt frågan om rätten till hälsa, som är nära förbunden med rätten till liv.

Jag tycker att det är fullkomligt oacceptabelt att stora befolkningsgrupper, särskilt i utvecklingsländerna, nekas tillgång till grundläggande mediciner med förevändningen att de immateriella rättigheterna måste skyddas. Detta skydd framstår i en del fall nästan som överdrivet. Därför uppmanar jag kommissionen att verka för de grundläggande principerna om skydd för folkhälsan och tillgång till läkemedel i sina förhandlingar om tekniska detaljer i avtalet mot varumärkesförfalskning.

 
  
MPphoto
 

  Peter Jahr (PPE).(DE) Herr talman! Det är oerhört viktigt att bekämpa varumärkesförfalskning. För tjugo år sedan kunde vi fortfarande skratta när någon köpte en Rolexklocka för 10 dollar. Lyxsegmentet av marknaden drabbades inte av det. I dag är situationen en helt annan. Nu förfalskas också och framför allt produkter i de låga och medelhöga prisintervallen. T-tröjor, leksaker och skyddskläder förfalskas, liksom intellektuell egendom. I det fallet handlar det inte bara om ekonomiska intressen utan också om säkerheten i arbetet, miljöskyddet och skyddet av hälsan, samt om sociala normer. Den som vill ha en rättvis värld måste bekämpa varumärkesförfalskning med kraft.

 
  
MPphoto
 

  Jarosław Kalinowski (PPE).(PL) Herr talman! Att den europeiska marknaden genom orättvis konkurrens översvämmas av förfalskade varor från hela världen är orättvist och självfallet oacceptabelt. Jag vill också framhålla de oklara formuleringarna om införandet av en skyldighet att övervaka Internetleverantörer. Detta strider mot rätten till skydd för privatlivet och ser ut som ett försök att införa censur. Det motverkar också e-handeln, som är en del av ekonomin som vi å ena sidan vill utveckla mycket dynamiskt med hjälp av allt mer innovativa metoder medan vi å andra sidan fortsätter att införa restriktioner på detta område. De beslut som har fattats i den här frågan i dag förbättrar situationen något.

 
  
MPphoto
 

  Zuzana Roithová (PPE). (CS) Herr talman! Jag stödde den gemensamma resolutionen om Acta, trots att det innebar att jag gick emot min politiska grupp, eftersom jag också anser att vi måste uppmana kommissionen att ta fram studier som avlägsnar de sista frågetecknen kring hur Acta kommer att påverka de europeiska medborgarna och ta itu med den informationslucka som har funnits på grund av oviljan att tillhandahålla de framförhandlade texterna. Det handlar främst om yttrandet från Europeiska datatillsynsmannen, bedömningarna av hur den befintliga EU-lagstiftningen påverkas och försäkringar om att undantagen för Internetleverantörer inte kommer att påverkas. Jag tycker emellertid att det är skandalöst att möjligheterna att undersöka datorer och enskilda resenärers andra personliga tillhörigheter vid gränserna finns kvar i avtalet.

Jag stödde också med glädje PPE:s resolution, som innehöll en balanserad version med mycket hög standard, självfallet utan den viktiga pressen på kommissionen före de viktiga förhandlingarna om avtalets slutliga form.

 
  
MPphoto
 

  Syed Kamall (ECR).(EN) Herr talman! Jag förmodar att du kommer att ha fingret på knappen. Många frågar mig vad Acta står för, och jag var en av skuggföredragandena om avtalet om åtgärder mot varumärkesförfalskning.

Jag vet att en del kommer att förundras över våra normer för öppenhet, demokrati och yttrandefrihet efter den här dagen, men jag ska koncentrera mig på de fem huvudskälen till att vi var emot resolutionen. Jag var väldigt tacksam över att jag fick den gemensamma PPE/ECR-resolutionen. För det första går den inte längre än unionens regelverk. För det andra har kommissionen visat öppenhet. För det tredje har detta inte varit föremål för förhandlingar på WTO-nivå eftersom Kina och Indien var emot avtalet från början. För det fjärde påverkar inte detta generiska läkemedel som transporteras genom EU, och slutligen har utvecklingsländerna möjlighet att ansluta sig till Acta-avtalet om de vill. De har bara valt att inte göra det. Det är en öppen mekanism som länder kan ansluta sig till om de vill. Det är bara synd att vi inte håller oss till samma principer för yttrandefriheten i den här kammaren.

 
  
  

Skriftliga röstförklaringar

 
  
  

Betänkande: László Surján (A7-0327/2010)

 
  
MPphoto
 
 

  Sophie Auconie (PPE), skriftlig. (FR) Efter översvämningarna 2002, som ledde till stora mänskliga och materiella skador i Tyskland, Österrike, Tjeckien och Frankrike skapade Europeiska unionens råd ett instrument som skulle göra att man snabbt kunde frigöra medel för att hjälpa regioner som drabbas av naturkatastrofer. I dag är det Irland, som också drabbades av översvämningarna, som får del av dessa medel. Jag röstade för den här ändringen av EU:s budget, eftersom den innebär att det här stödet kan betalas ut till våra irländska vänner. Det här beslutet symboliserar den europeiska solidariteten i händelse av naturkatastrofer. Denna solidaritet visar sig i Irland i dag och i Frankrike i morgon. Vårt land kommer snart att få ett omfattande ekonomiskt stöd för att kunna hantera konsekvenserna av stormen Xynthia i februari 2010.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. (PT) Översvämningarna i november 2009 drabbade Irland hårt och orsakade stora skador, uppskattade till över 520 miljoner euro. Genom ändringsbudgeten mobiliseras Solidaritetsfonden för att täcka förlusterna. Sammanlagt anslås 13 022 500 euro i åtagande- och betalningsbemyndiganden. Som jag hade tillfälle att säga i går anser jag att det är helt motiverat att ta fonden i anspråk, eftersom det hjälper dem som drabbades hårdast av denna naturkatastrof. Därigenom ligger ändringen i linje med EU:s budget.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig. (PT) Den 24 september 2010 lade Europeiska kommissionen fram ett förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om användning av EU:s solidaritetsfond, vilket grundar sig på bestämmelserna i punkt 26 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006. Det var det första förslaget om att använda Solidaritetsfonden under budgetåret 2010. Det interinstitutionella avtalet gör det möjligt att utnyttja fonden inom det årliga taket på 1 miljard euro. Det är viktigt att notera att syftet med fonden inte är att kompensera privata förluster utan att reparera infrastruktur. Fonden är ett återfinansieringsinstrument.

De irländska myndigheterna uppskattar de direkta förlusterna av katastrofen till 520,9 miljoner euro. Kommissionen föreslår att man använder 13 022 500 euro av taket på 1 000 miljoner euro i åtagande- och betalningsbemyndiganden i samband med följderna av översvämningarna i Irland. Eftersom de rättsliga kraven är uppfyllda stöder jag denna ändringsbudget.

 
  
MPphoto
 
 

  João Ferreira (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Vi röstade för att Europeiska unionens solidaritetsfond ska användas för Irland med anledning av de översvämningar som drabbade landet i november förra året. Vi vill emellertid än en gång anmärka på fördröjningarna när det gäller att utnyttja fonden. Det går många långa månader mellan katastrofen och den tidpunkt då medlemsstaten faktiskt får biståndet. I detta fall har det gått över ett år. Denna fond och eventuellt andra, beroende på omständigheterna från fall till fall, måste tas i anspråk snabbare för att påskynda en effektiv och snabb reaktion i samband med krissituationer. Det måste finnas en sammanhållningsdimension när det gäller förmågan att ta itu med följderna av katastrofer för att minska skillnaderna mellan EU:s olika regioner och medlemsstater. Vi vill än en gång betona att det också är viktigt att stärka förmågan att förebygga katastrofer genom att de rekommendationer som nyligen antogs av parlamentet genomförs.

 
  
MPphoto
 
 

  Giovanni La Via (PPE), skriftlig. (IT) Jag röstade för att vi ska anta förslaget till ändringsbudget nr 8/2010, eftersom det är en förutsättning för att vi ska kunna anslå 13 022 500 euro från solidaritetsfonden för Irland, med anledning av det kraftiga regn som orsakade allvarliga översvämningar i november 2009.

Jag anser att solidaritetsfonden är ett värdefullt instrument för att EU ska kunna visa solidaritet med befolkningen i regioner som drabbats av naturkatastrofer, genom att ge ekonomiskt stöd för att bidra till en snabb återgång till levnadsförhållanden som är så normala som möjligt. Solidaritetsfonden har en sammanlagd årlig budget på 1 miljard euro. Under 2010 har ännu inget belopp avsatts för tidigare ansökningar, vilket innebär att hela beloppet på 1 miljard euro fortfarande återstår.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig. (EN) Jag röstade för förslaget att överföra 13 022 500 euro från Europeiska socialfonden (ESF) till en budgetpost för att stödja Irland, med anledning av de allvarliga översvämningar som landet drabbades av i november 2009.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. (PT) Förslaget till ändringsbudget är mycket adekvat med hänsyn till syftet med de medel som används genom solidaritetsfonden. Översvämningarna på Irland i november 2009 orsakade allvarliga skador som särskilt drabbade jordbrukssektorn, hushåll och företag, vägnätet samt annan infrastruktur. Jag vill emellertid peka på fördröjningen när det gäller att utnyttja denna form av stöd. Processen måste göras snabbare och mindre byråkratisk för att krissituationer i framtiden ska kunna bemötas inom rimlig tid.

 
  
MPphoto
 
 

  Alexander Mirsky (S&D), skriftlig. (LV) Jag röstade för eftersom jag anser att alla EU-länder måste känna att de är en del av systemet med ett enat EU. Det skulle likväl vara önskvärt om föredraganden nästa gång inte bara tillkännagav att medel anslagits, utan också mycket tydligt preciserade för vilka specifika insatser och åtgärder man avsatt så stora ekonomiska resurser (13 022 500 euro). Annars är det svårt att undvika att medlen används felaktigt eller missbrukas på annat sätt. Beloppet måste anges tydligt och kunna motiveras.

 
  
MPphoto
 
 

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig.(DE) EU:s solidaritetsfond har en årlig budget på 1 miljard euro. Under innevarande kalenderår har det ännu inte kommit in någon ansökan om medel från fonden. Bestämmelserna för användningen av fonden, som under inga omständigheter syftar till att ersätta privata skador utan att reparera infrastruktur, är tydligt angivna. Irland har nu ansökt om stöd som ska användas för att reparera skador som orsakats av översvämningarna. Jag röstar för betänkandet eftersom fonden ännu inte har använts i år och budgeten verkligen bör användas på ett meningsfullt sätt. Dessutom uppfyller Irland samtliga kriterier.

 
  
MPphoto
 
 

  Alfredo Pallone (PPE), skriftlig. (IT) Jag röstade för betänkandet. Som jag redan framförde i går i samband med omröstningen till förmån för Reimer Böges betänkande anser jag att det är EU:s plikt att ge bistånd och stöd till vissa regioner som drabbats av naturkatastrofer. Jag anser att begreppet solidaritet är förknippat med den tanke och de värderingar som ligger till grund för EU. Det är en av de grundläggande värderingar som ligger bakom unionens tillkomst och framgång och som har lett till att den med tiden har utvidgats. Därför är detta anslag inte bara motiverat och välgrundat utan praktiskt taget en plikt. Jag hoppas således att bistånd av detta slag också kommer att ges till de italienska regioner som drabbats hårt av den senare tidens översvämningar som fått de lokala ekonomierna att gå på knäna.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. (PT) Mot bakgrund av att förslaget till ändringsbudget nr 8/2010 till den allmänna budgeten för 2010 omfattar användning av EU:s solidaritetsfond med ett belopp på 13 022 500 euro i åtagande- och betalningsbemyndiganden, med anledning av de översvämningar som orsakat förödelse på Irland, och en motsvarande minskning av betalningsbemyndigandena med 13 022 500 euro från budgetposten 04 02 01 – Slutförande av Europeiska socialfonden (ESF) – Mål 1 (2000–2006), röstade jag för godkännandet av rådets ståndpunkt om förslaget till ändringsbudget nr 8/2010.

 
  
MPphoto
 
 

  Aldo Patriciello (PPE), skriftlig. (IT) Jag vill tacka László Surján för hans utmärkta arbete. Jag röstade för godkännandet av förslaget till ändringsbudget nr 8/2010 där man avsätter stödbelopp till solidaritetsfonden och EU:s solidaritetsfond – Medlemsstater, och omfördelar 13 022 500 euro i betalningsbemyndiganden från politikområde 4 ”Sysselsättning och socialpolitik”.

 
  
MPphoto
 
 

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig. (PT) Jag välkomnar förslaget till ändringsbudget i vilket det föreskrivs en användning av 13 022 500 euro i åtagande- och betalningsbemyndiganden ur EU:s solidaritetsfond (EUSF), i syfte att bistå Irland med anledning av de översvämningar som inträffade i november 2009, och som orsakade betydande förluster såväl för jordbruks- och företagssektorerna och infrastrukturen – särskilt väg- och vattenförsörjningsnäten – som i bostadsområden, till ett sammanlagt värde av över 520 miljoner euro.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. (EN) Enligt artikel 37.1 i budgetförordningen får kommissionen ”under omständigheter som är oundvikliga, exceptionella eller oförutsedda” lägga fram förslag till ändringsbudget. När det gäller de olika punkterna i förslaget till ändringsbudget nr 8/2010 avser det betänkande som vi antagit användningen av EU:s solidaritetsfond. Kommissionen lade den 24 september 2010 fram ett förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om användning av EU:s solidaritetsfond, vilket grundar sig på bestämmelserna i punkt 26 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006. Villkoren för stödberättigande från fonden anges i denna punkt och i rådets förordning nr 2012/2002 om inrättande av EUSF. Det är viktigt att notera att fonden inte syftar till att ersätta privata skador utan att reparera infrastruktur samt att fonden är ett refinansieringsinstrument.

 
  
  

Rekommendation: Watson (A7-0300/2010)

 
  
MPphoto
 
 

  Zigmantas Balčytis (S&D), skriftlig. – (LT) Europeiska kommissionen håller på att inleda diskussioner om en översyn av den europeiska grannskapspolitiken för att fastställa de framtida förbindelserna mellan EU och våra södra och östra grannländer. Målet med att genomföra EU:s östliga partnerskapsinitiativ bör vara att främja gemensamma europeiska värderingar med betoning av fungerande demokratiska institutioner och respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna. Jag stödde betänkandet där man fastställer de allmänna principerna för Republiken Moldaviens deltagande i gemenskapsprogram och gemenskapsorgan. Jag anser att om ett protokoll ingås skulle detta öppna för ett gradvist ökat deltagande för Moldaviens del i vissa gemenskapsprogram, och därmed skapa möjligheter att påskynda utvecklingen av ytterligare kontaktytor inom områdena för kultur, utbildning, miljö, teknik och vetenskap, samt att stärka de politiska förbindelserna. Det är mycket viktigt för Moldavien att fortsätta att genomföra såväl handlingsplanen för den europeiska grannskapspolitiken som reformer för att uppnå målen politisk stabilitet och demokratisk utveckling.

 
  
MPphoto
 
 

  Elena Băsescu (PPE), skriftlig. (RO) Jag röstade för Graham Watsons rekommendation, för om ett protokoll ingås får Republiken Moldavien nya möjligheter att delta i de gemenskapsprogram som det är intresserat av. Ett gradvis öppnande av EU:s program och organ för de länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken kommer att uppmuntra dessa länder i deras ansträngningar att genomföra reformer och modernisering. Detta kommer att bidra till att främja samarbetet med EU inom viktiga områden som tull, transport eller konkurrens. Jag anser att om Republiken Moldavien deltar i de relevanta initiativen kommer det att bidra till att en förbindelse skapas mellan landets inrikespolitik och EU-politik. Samtidigt kommer det att driva på förhandlingsprocessen för att underteckna det nya associeringsavtalet. Tillfredsställande framsteg har redan gjorts i denna riktning. Jag välkomnar också rådets avsikt att fortsätta att bevilja makroekonomiskt stöd till Republiken Moldavien samt ge expertråd till regeringen i Chisinau.

Som Europeiska kommissionen också har lyft fram i sin framstegsrapport har Republiken Moldavien gjort betydande insatser för att effektivt genomföra de strukturella reformerna i överensstämmelse med EU:s rekommendationer. Vidare har den nuvarande regeringens europeiska integrationsplattform bidragit till en dynamisk utveckling utan motstycke av förbindelserna med EU. Det är därför ett naturligt steg i anpassningsprocessen till europeiska normer att öka Republiken Moldaviens deltagande i gemenskapsprogram och gemenskapsorgan.

 
  
MPphoto
 
 

  Corina Creţu (S&D), skriftlig. (RO) Jag röstade för att protokollet ingås vilket kommer att göra det möjligt för Republiken Moldavien att i större utsträckning delta i vissa gemenskapsprogram, och därmed skapa möjligheter att påskynda utvecklingen av samarbete inom områdena för kultur, utbildning, massmedia, vetenskap och teknik, samt stärka de politiska förbindelserna genom det östliga partnerskapet och påskynda förhandlingarna om det nya associeringsavtalet. Politisk stabilitet och demokratisk utveckling är förutsättningar för att till fullo kunna genomföra protokollet och för att underlätta ingåendet av alla de nödvändiga samförståndsavtalen. Det rådande konstitutionella dödläget i Republiken Moldavien är därför oroväckande och bör bemötas på ett snabbt och effektivt sätt. Det är mycket viktigt för Republiken Moldavien att fortsätta att genomföra såväl handlingsplanen för den europeiska grannskapspolitiken som de reformer som landet själv har formulerat i sin programförklaring ”Rethink Moldova”. Anordnandet av allmänna val i enlighet med landets författning är en förutsättning för Republiken Moldaviens framtida stabilitet och välstånd liksom för utvecklingen av dess förbindelser med EU.

 
  
MPphoto
 
 

  Vasilica Viorica Dăncilă (S&D), skriftlig. (RO) Republiken Moldaviens strävan att slå in på en väg mot Europa som en del av unionen samt landets förberedelser inför detta möjliggörs genom partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Republiken Moldavien, vilket är en del av den europeiska grannskapspolitiken. Jag välkomnar Republiken Moldaviens deltagande i vissa gemenskapsprogram, vilket bidrar till att främja samarbetet inom områdena för kultur, utbildning, massmedier, vetenskap och teknik samt stärka de politiska förbindelserna genom det östliga partnerskapet och påskynda förhandlingarna om det nya associeringsavtalet.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. (PT) Det låga valdeltagandet i den nyligen genomförda folkomröstningen om hur Republiken Moldaviens president ska väljas och det faktum att landet leds av en interimspresident visar svårigheterna när det gäller samhällsstyrningen i landet och allmänhetens frustration. Situationen i Transnistrien håller på att förvärras vilket utsätter myndigheterna och allmänheten i Moldavien för särskilda påfrestningar. Landet har fortfarande en lång väg att gå innan man uppnår institutionell stabilitet och till fullo har byggt upp en rättsstat. Landet förtjänar därför särskilt stöd och uppmärksamhet från EU:s sida. Moldaviens deltagande i EU:s program är ett viktigt steg på den vägen.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig. (PT) Avtalet om partnerskap och samarbete mellan Republiken Moldavien och Europeiska gemenskaperna ingicks den 28 november 1994. Sedan 2004 omfattas Moldavien av den europeiska grannskapspolitiken. Ämnet för förslaget till rekommendation är Republiken Moldaviens deltagande i unionsprogram. Den 18 juni 2007 utfärdade rådet förhandlingsdirektiv till kommissionen rörande ingåendet av ramavtal om de allmänna principerna för tretton grannländers deltagande i unionsprogram. Förhandlingarna med Republiken Moldavien inleddes i mars 2008.

Republiken Moldavien ska bidra ekonomiskt till de specifika program som landet deltar i. Det ekonomiska bidraget skiljer sig från program till program och fastställs i samförståndsavtalen. Om ett protokoll ingås skulle detta öppna för ett gradvist ökat deltagande för Moldaviens del i vissa unionsprogram, och därmed skapa möjligheter att påskynda utvecklingen av ytterligare kontaktytor inom områdena för kultur, utbildning, miljö, teknik och vetenskap, och därtill att stärka de politiska förbindelserna genom det östliga partnerskapet och förhandlingarna om det nya associeringsavtalet. Politisk stabilitet och demokratisk utveckling är förutsättningar för att till fullo kunna genomföra protokollet.

 
  
MPphoto
 
 

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Avtalet om partnerskap och samarbete mellan Moldavien och Europeiska gemenskaperna ingicks den 28 november 1994. Sedan 2004 omfattas Moldavien av den europeiska grannskapspolitiken.

Den 18 juni 2007 utfärdade rådet förhandlingsdirektiv till kommissionen rörande ingåendet av ramavtal om de allmänna principerna för tretton grannländers deltagande i EU-program. Förhandlingarna med Republiken Moldavien inleddes i mars 2008.

I protokollet ingår ett ramavtal om de allmänna principerna för Republiken Moldaviens deltagande i EU-program och EU-organ. Republiken Moldavien har bidragit ekonomiskt till de specifika program som landet deltar i. Detta skiljer sig från program till program och fastställs i samförståndsavtalen.

Den fråga som emellertid väcks är det krav EU ställer i den ”politiska stabilitetens och demokratiska utvecklingens” namn, varmed man försöker blanda sig i landets inre angelägenheter och öppet tar parti för krafter i Moldavien som företräder intressena hos ekonomiska grupper i EU, och kränker såväl landets självständighet och suveränitet som folkets vilja. Därför ställer vi oss inte bakom den antagna resolutionen.

 
  
MPphoto
 
 

  Ian Hudghton (Verts/ALE), skriftlig. (EN) Jag stödde Graham Watsons rekommendation och välkomnar ett fortsatt samarbete mellan EU och Moldavien.

 
  
MPphoto
 
 

  Cătălin Sorin Ivan (S&D), skriftlig. – (EN) Jag har alltid stött och uppmuntrat Republiken Moldaviens europeiska mål. Jag tror på ett starkt samarbete med ett land som nyligen har visat att det är redo att följa en europeisk väg. Om Moldavien deltar i vissa gemenskapsprogram kommer det att uppmuntra detta grannland att genomföra sina reformer, och därmed skapa möjligheter att påskynda utvecklingen av ytterligare kontaktytor inom kultur, utbildning, miljö, teknik och vetenskap, och därtill att stärka de politiska förbindelserna genom det östliga partnerskapet och förhandlingarna om det nya associeringsavtalet. Jag stöder Graham Watsons rekommendation eftersom den främjar Moldaviens deltagande i flera gemenskapsprogram och gemenskapsorgan, i syfte att stödja grannlandets ansträngningar när det gäller reformer och modernisering.

 
  
MPphoto
 
 

  Jarosław Kalinowski (PPE), skriftlig.(PL) Republiken Moldavien är ett av de fattigaste länderna i Europa. Forskning har visat att en klar majoritet av landets befolkning lever i extrem fattigdom. Inre reformer som skulle kunna hjälpa ekonomin hindras vanligen av politiska eller etniska konflikter. Därför bör EU hjälpa Moldavien att få till stånd en förbättring av situationen i landet när det gäller stabilitet, säkerhet och välstånd.

Genom en europeisk politik skulle man kunna lösa de konstitutionella problem som Republiken Moldavien står inför, och det skulle i sin tur kunna leda till ytterligare positiva förändringar. Republiken Moldavien uttrycker en önskan att delta i programmen inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken och landets ekonomiska bidrag är ett bevis på detta. Europeiska unionen bör stödja sådana länder med ett ännu större engagemang, och därför är ett stärkt samarbete med Republiken Moldavien utan tvekan befogat.

 
  
MPphoto
 
 

  Alan Kelly (S&D), skriftlig. (EN) Om detta protokoll ingås skulle det öppna för ett ökat samarbete med Moldavien om vissa program. Det kommer att leda till en närmare integration mellan Moldavien och EU. Med hänsyn till de många moldavier som bor och arbetar i Irland och bidrar till det irländska samhället är detta ett välkommet steg för Europas framtid.

 
  
MPphoto
 
 

  Petru Constantin Luhan (PPE), skriftlig. (RO) Huvudåtgärden för att främja reformer, modernisera och underlätta ett systemskifte i de länder som gränsar omedelbart till EU, däribland Republiken Moldavien, är att gradvis öppna vissa gemenskapsprogram, gemenskapsinstitutioner och gemenskapsorgan för deltagande för partnerländer som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken. Jag röstade för betänkandet eftersom jag anser att EU måste stödja Republiken Moldavien och underlätta landets deltagande i vissa gemenskapsprogram. Detta kommer att bidra till att främja ett gott samarbete mellan EU och Republiken Moldavien inom olika områden, bland annat ekonomi, vetenskap, kultur och utbildning.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig. (EN) Jag röstade för betänkandet om protokollet till partnerskaps- och samarbetsavtal mellan Europeiska gemenskaperna och Moldavien. Även om jag är allvarligt oroad över de mänskliga rättigheterna i Moldavien blev jag uppmuntrad av Amnesty Internationals senaste kommentarer, särskilt angående Moldaviens ratificering i oktober av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen, vilket är ett mycket positivt steg.

 
  
MPphoto
 
 

  Jiří Maštálka (GUE/NGL), skriftlig. (CS) Som ledamot i delegationen till den parlamentariska samarbetskommittén EU–Moldavien välkomnar jag alla steg som leder till eller kan leda till att den politiska situationen i Moldavien stärks och att invånarna får en ökad levnadsstandard. De rekommendationer som vi röstar om i dag och som om de genomförs kan innebära ett stärkande av en lämpligt integrerad europeisk grannskapspolitik skulle kunna betraktas som just ett sådant steg. Jag instämmer med föredragandens ståndpunkt att den aktuella krisen i Moldavien är ett problem som måste lösas snabbt och framför allt på lagligt sätt. Det mycket oklara och missvisande uttrycket ”en europeisk lösning” måste strykas. Föredraganden tänker säkert på en lösning som svarar mot Europarådets avtal och handlingar samt allmänt vedertagna demokratiska bestämmelser. Under alla förhållanden måste vi gemensamt och med eftertryck förkasta alla former av avsiktlig yttre inblandning i Moldaviens inre angelägenheter. Alla andra tillvägagångssätt kommer bara att leda till en upptrappning av spänningarna i Moldavien och inte till en positiv lösning av problem som delvis beror på EU:s splittrade tillvägagångssätt i det förflutna.

 
  
MPphoto
 
 

  Jean-Luc Mélenchon (GUE/NGL), skriftlig. (FR) Moldavien är ett av de länder i regionen som ligger lägst på index över mänsklig utveckling. Den snabbspåriga liberaliseringspolitik som ska gagna finanseliten i EU är i stor utsträckning skyldig till detta. Det järngrepp som Europeiska kommissionen och internationella valutafonden har om landet till följd av det utlovade makroekonomiska stödet kommer bara att förvärra situationen.

Det vittnar om en mycket cynisk inställning att under sådana förhållanden, när Moldavien inte ens är medlem i EU, låta den moldaviska regeringen tvinga befolkningen att finansiera sådana osäkra europeiska program och organ som ramprogrammet för konkurrens och innovation eller Single European Sky ATM Research-programmet (Sesar). Jag röstar mot betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. (PT) Moldavien har under de senaste åren ansträngt sig för att ytterligare närma sig europeiska normer för frihet, demokrati och sund offentlig förvaltning. De insatser som beskrivits har varit förenliga med Moldaviens avsikt att fortsätta på vägen mot en möjlig utvidgning och har också visat landets iver i fråga om detta.

De val som nyligen hölls avlöpte inte på bästa sätt, och det faktum att landet för närvarande har en interimspresident är inte det bästa tecknet på att konsolideringen av den demokratiska kulturen i landet är på rätt spår. Dessutom tillkommer problemet Transnistrien som skulle kunna leda till viss instabilitet. EU bör fortsätta att göra sitt yttersta för att de reformer som måste genomföras i Moldavien fortsätter i rätt riktning, det vill säga i den riktning som anges i partnerskaps- och samarbetsprotokollet.

 
  
MPphoto
 
 

  Louis Michel (ALDE), skriftlig. (FR) Om Moldaviens deltagande i gemenskapsprogrammen ökar kommer det att skapa möjligheter att påskynda utvecklingen av ytterligare kontaktytor inom områdena för kultur, utbildning, miljö, teknik och vetenskap, och därtill stärka de politiska förbindelserna genom det östliga partnerskapet och förhandlingarna om det nya associeringsavtalet. Politisk stabilitet och demokratisk utveckling i Moldavien är emellertid förutsättningar för att kunna genomföra protokollet. Att folkomröstningen om konstitutionen den 5 september 2010 misslyckades är att beklaga. Det är mycket viktigt för Moldavien att fortsätta genomföra såväl handlingsplanen för den europeiska grannskapspolitiken som de reformer som landet självt har formulerat i sin programförklaring ”Rethink Moldova”. Anordnandet av val till den lagstiftande församlingen den 28 november är en förutsättning för Moldaviens framtida stabilitet och välstånd liksom för utvecklingen av dess förbindelser med EU. Valet måste bidra till att landet utvecklas inom denna ram och det måste till fullo uppfylla internationella normer för genomförande av fria och rättvisa val.

 
  
MPphoto
 
 

  Alexander Mirsky (S&D), skriftlig. (LV) Tyvärr befinner sig Moldavien i dag i en mycket instabil fas av ekonomiska och politiska förändringar. Protokollet till partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Moldavien om Republiken Moldaviens deltagande i EU-program inger folket i Moldavien hopp om en positiv förändring. Om protokollet ingås uppmuntras ett stärkt samarbete inom kultur, utbildning och andra områden. Jag röstade för eftersom jag hoppas att partnerskapet kommer att bidra till Moldaviens integration i EU.

 
  
MPphoto
 
 

  Rareş-Lucian Niculescu (PPE), skriftlig. (RO) Jag, liksom majoriteten i parlamentet, röstade för rekommendationen, som jag välkomnar eftersom den är ett tydligt tecken på stöd och uppmuntran till Republiken Moldaviens strävan att orientera sig mot Europa. Denna stat vid gränsen till EU kommer inte att kunna ta sig ur det rådande dödläget utan budskap av detta slag som inger invånarna i Moldavien tillförsikt om att Europa är rätt val. Tillfället kunde inte heller ha varit mer lägligt än just nu, bara ett par dagar innan nyvalet till parlamentet äger rum i landet.

 
  
MPphoto
 
 

  Justas Vincas Paleckis (S&D), skriftlig. (LT) Jag stöder protokollet där det fastställs allmänna principer för Republiken Moldaviens deltagande i gemenskapsprogram och gemenskapsorgan. Det skapar nya möjligheter för Moldavien att påskynda utvecklingen av ytterligare kontaktytor inom områdena för kultur, utbildning, miljö, teknik och vetenskap med EU:s medlemsstater. Jag är övertygad om att de politiska förbindelserna mellan EU och Moldavien kommer att stärkas genom det östliga partnerskapet och förhandlingarna om det nya associeringsavtalet. Politisk stabilitet och demokratisk utveckling i Moldavien är förutsättningar för att landet till fullo ska kunna delta i gemenskapsprogram, och det är därför mycket viktigt att den långvariga perioden av oro och instabilitet tar slut efter parlamentsvalet.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. (PT) Det har funnits en kanal för förmånsbehandling av förbindelserna med Moldavien sedan 1994 då avtalet om partnerskap och samarbete mellan Moldavien och Europeiska gemenskaperna ingicks. Sedan 2004 omfattas Moldavien av den europeiska grannskapspolitiken. Ett institutionellt samarbete mellan EU och grannländerna kan eventuellt leda till ett förfarande för anslutning av ett land till EU. Oavsett resultatet styrs EU, som en nationsövergripande enhet, av ett antal värderingar som bygger på fred, frihet och demokrati vilka anses vara grundläggande för välståndet på den europeiska kontinenten.

Det är nödvändigt att samarbetet med grannländerna åtföljs av att man från unionens sida, utan att blanda sig i, riktar särskild uppmärksamhet på stabiliteten i dessa länder, och att man stöder institutionerna på vägen mot ett effektivt genomförande av rättsstatsprincipen och en fullständig respekt för de mänskliga rättigheterna. Moldaviens ratificering i oktober i år av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen är ett mycket positivt steg i denna riktning.

I detta sammanhang röstade jag för lagstiftningsresolutionen om ingående av ett tilläggsprotokoll till partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Moldavien och ett ramavtal mellan Europeiska unionen och Moldavien om de allmänna principerna för Moldaviens deltagande i unionsprogram.

 
  
MPphoto
 
 

  Aldo Patriciello (PPE), skriftlig. (IT) Jag vill tacka Graham Watson för hans utmärkta arbete. Jag röstade för eftersom jag anser att det är mycket viktigt för Moldavien att fortsätta genomföra såväl handlingsplanen för den europeiska grannskapspolitiken som de reformer som landet självt har formulerat i sin programförklaring ”Rethink Moldova”.

Anordnandet av allmänna val i enlighet med landets författning är en förutsättning för Moldaviens framtida stabilitet och välstånd liksom för utvecklingen av dess förbindelser med EU. Alla berörda parter bör gå samman för att finna en lösning som speglar den tillförsikt som Moldaviens folk hyser om en europeisk lösning. EU och Europarådet har bidragit med viktiga insatser och bör fortsätta att göra så för att man så snart det går ska kunna överkomma detta hinder.

 
  
MPphoto
 
 

  Mario Pirillo (S&D), skriftlig. (IT) Antagandet av protokollet om de allmänna principerna för Republiken Moldaviens deltagande i EU:s program är av grundläggande betydelse för att man ska kunna fortsätta med ett mer strukturerat samarbete, som rimligtvis i framtiden bör leda fram till ett associeringsavtal.

Det rådande konstitutionella dödläget i Moldavien skulle kunna påverka ett fullständigt genomförande av protokollet och de relaterade samförståndsavtalen. Efter den misslyckade folkomröstningen i september förra året är det mycket viktigt att alla politiska krafter tar ansvar inför det kommande valet den 28 november 2010. Politisk stabilitet är en nödvändig förutsättning för ett ökat deltagande i EU:s program. Ett bestämt val att orientera sig mot Europa skulle likaså kunna bidra till att bereda vägen för både ekonomisk och demokratisk utveckling i Moldavien.

Därför, herr talman, röstade jag för Europaparlamentets resolution i dag, i förhoppningen att alla de förändringsprocesser som inletts i Moldavien ska åtföljas av tekniskt och vetenskapligt stöd från EU.

 
  
MPphoto
 
 

  Rovana Plumb (S&D), skriftlig. (RO) Som en del av den europeiska grannskapspolitiken är initiativet att gradvis öppna vissa EU-program och EU-organ för deltagande av partnerländer som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken en av de många åtgärder som ska främja reformer, modernisering och systemskifte i EU:s grannländer. Man beslutade i mars 2008 att inleda förhandlingar med Republiken Moldavien och dessa har nu slutförts. Utkastet till protokoll innehåller ett ramavtal om de allmänna principerna för Republiken Moldaviens deltagande i ett antal gemenskapsprogram och gemenskapsorgan inom områden som bland annat transport, livsmedelssäkerhet, tullar och luftsäkerhet. Jag röstade för betänkandet eftersom initiativet stöder de insatser som Republiken Moldavien, ett grannland till EU, gör för att genomföra reformer och modernisering.

 
  
MPphoto
 
 

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig. (PT) Jag röstade för undertecknandet av protokollet till partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Moldavien, eftersom jag inser att det stöd EU har gett Moldavien är en förutsättning för att landet ska kunna genomföra nödvändiga reformer och uppnå önskad politisk stabilitet, med fullständig respekt för principerna för en demokratisk rättsstat.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. (EN) Detta betänkande handlar om utkastet till rådets beslut om ingående av ett protokoll till partnerskaps- och samarbetsavtalet för upprättande av ett partnerskap mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Moldavien, å andra sidan, om ett ramavtal mellan Europeiska unionen och Republiken Moldavien om de allmänna principerna för Republiken Moldaviens deltagande i unionsprogram. Genom att rösta för godkänner Europaparlamentet att protokollet ingås.

 
  
MPphoto
 
 

  Traian Ungureanu (PPE), skriftlig. (EN) I egenskap av skuggföredragande för PPE av avtalen mellan EU och Republiken Moldavien välkomnar jag varmt omröstningen med en överväldigande majoritet till förmån för ingåendet av protokollet till partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Moldavien om Republiken Moldaviens deltagande i unionsprogram. Redan innan associeringsavtalet med Republiken Moldavien har ingåtts erbjuds landet laglig möjlighet att delta i interna EU-program och EU-organ och därmed fortsätta sin tillnärmning till EU:s normer, särskilt inom områden som transport, livsmedelssäkerhet, tullar och flygsäkerhet. Strax före parlamentsvalet i Republiken Moldavien sänder Europaparlamentet en stark signal om stöd för de EU-vänliga reformerna i detta grannland och behovet att ståndaktigt fortsätta med dem. Jag är glad över att kunna avsluta med att Europaparlamentet har uttryckt enighet över partigränserna i alla steg av prövningen av frågan här i kammaren. Vi har därmed utvecklat en enhetlig linje om behovet att ingå detta protokoll så snart som möjligt och följaktligen erbjuda Republiken Moldavien alla möjligheter att dra nytta av fördelarna med dess förbindelser med EU.

 
  
MPphoto
 
 

  Viktor Uspaskich (ALDE), skriftlig. (LT) Europeiska unionen, däribland de nya medlemsstaterna som Litauen, har ansvar för att uppmärksamma våra östliga grannländers intressen. Om samarbetet mellan EU och Moldavien stärks och Moldavien får möjlighet att delta i gemenskapsprogram kommer det att bidra till att landet kommer närmare EU:s standarder och normer. Partnerskaps- och samarbetsavtalet skulle skapa möjligheter att påskynda utvecklingen av nya nära kontaktytor mellan EU och Moldavien inom områdena kultur, utbildning och teknik. Det är särskilt viktigt att EU visar de unga i Moldavien vilka fördelar som finns med ett framtida EU-medlemskap. Förra året stod utvandrare från Moldavien som arbetade i andra EU-länder, ibland illegalt, för 19 procent av Moldaviens BNP. Fattigdom, korruption och människohandel är problem som vi måste lösa gemensamt. Nu när Moldavien förbereder sig för anslutning till EU står landet inför många genomgripande strukturreformer.

EU måste fortsätta att stödja de insatser som Moldavien har gjort. Det är särskilt viktigt att stärka demokratin och rättsstaten. Konflikten i Transnistrien är ett problem för Europa, men det är också en möjlighet för EU att samarbeta närmare med Moldavien, Ryssland och Ukraina. Vi får inte bortse från det. Jag hoppas att parlamentsvalet den 28 november blir en möjlighet till framsteg för Moldavien.

 
  
  

Betänkande: Fjellner (A7-0290/2010)

 
  
MPphoto
 
 

  Damien Abad (PPE) , skriftlig. (FR) Parlamentet har i dag antagit två betänkanden om rättsakter vid första behandlingen: en förordning om aspekter som är specifika för EU och ett direktiv om de regler som ska tillämpas av medlemsstaterna på nationell nivå. Medlemsstaterna ska ha ansvar för att man genom den nationella lagstiftningen ser till att objektiv och opartisk information finns tillgänglig för allmänheten. Detta omfattar information på förpackningen, ett utredningsprotokoll samt information för att förebygga sjukdom. Patienterna bör få bättre tillgång till högkvalitativ information om receptbelagda läkemedel. Detta omfattar information om läkemedlets egenskaper och de åkommor det används för att behandla. Det är vår plikt att skydda konsumenterna och att hålla dem underrättade på ett öppet sätt. Vår uppgift som ledamöter i Europaparlamentet är också att skapa ett Europa som skyddar och informerar och därför röstade jag för dessa två texter.

 
  
MPphoto
 
 

  Sophie Auconie (PPE), skriftlig. (FR) I direktiv 2001/83/EG föreskrivs gemenskapsregler för humanläkemedel. Där fastställs regler för den information som ska bifogas läkemedel beträffande deras egenskaper och användning. Direktivet tillhandahåller likväl inte något harmoniserat regelverk om innehåll och kvalitet när det gäller information utan försäljningssyfte till patienter. Dessutom har erfarenheten visat att olika tolkningar av texterna skulle kunna leda till situationer där allmänheten utsätts för dold reklam, särskilt på Internet. Kommissionen har föreslagit ett direktiv som innebär ändringar i den nuvarande lagstiftningen för att förbättra det sätt på vilket information om receptbelagda läkemedel sprids till allmänheten. Förslaget syftar till att skapa en rättslig ram som reglerar spridningen av specifik information om läkemedel från innehavare av godkännande för försäljning till allmänheten. Europaparlamentet har gjort ett utkast till lagstiftningsresolution som är mer ambitiöst än kommissionens förslag. Jag röstade för denna text eftersom man genom den förbättrar den information som görs tillgänglig för patienterna och gör den ännu lite säkrare.

 
  
MPphoto
 
 

  Zigmantas Balčytis (S&D), skriftlig. – (LT) Jag röstade för denna viktiga resolution som syftar till att göra det möjligt för patienterna att skaffa sig mer information om de läkemedel som skrivs ut åt dem. Det finns många problem med den gällande rättsliga ramen och situationen i EU när det gäller patienternas tillgång till information om receptbelagda läkemedel. Medlemsstaternas skilda tolkningar av direktivet ger patienterna i olika delar av EU olika tillgång till högkvalitativ och allsidig läkemedelsinformation. I vissa medlemsstater kan patienterna inte på ett lätt sätt tillgå ens den mest grundläggande informationen om de läkemedel som skrivs ut. Mot bakgrund av medlemsstaternas skilda tolkningar av direktivet anser jag att bestämmelserna måste bli tydligare så att alla EU-medborgare kan få den information de behöver i samband med läkemedel. Genom Europaparlamentets ändringsförslag ser man också till att information om läkemedel som skrivs ut endast ges till allmänheten genom särskilda kommunikationskanaler, bland annat specialiserade och certifierade webbplatser som skyddar patienternas intressen och syftar till att begränsa reklammöjligheterna för läkemedelsföretagen.

 
  
MPphoto
 
 

  Sebastian Valentin Bodu (PPE), skriftlig. (RO) Om patienterna får bättre tillgång till högkvalitativ information om den behandling som de ges ökar möjligheterna att de förstår det beslut som direkt påverkar dem. Avsikten bakom detta förslag är därför mycket god. Informationen måste emellertid utgöra en del av en bredare strategi för hälsokunskaper som inriktar sig på patienten och inte på läkemedelsföretaget. Det finns många problem med den gällande rättsliga ramen och situationen i EU när det gäller patienternas tillgång till information om receptbelagda läkemedel. Medlemsstaternas skilda tolkningar av direktivet ger patienterna i olika delar av EU olika tillgång till högkvalitativ information om de berörda läkemedlen. I vissa medlemsstater är det svårt att få tillgång till ens den mest grundläggande informationen om de läkemedel som skrivs ut. Detta skapar ojämlikhet på hälsoområdet. Patienterna har via Internet obegränsad tillgång till okontrollerad och ofta inkorrekt information om receptbelagda läkemedel på bara några sekunder. De måste emellertid få tillgång till kontrollerad och säker information för att inte ytterligare komplicera situationen. Bestämmelserna om information om receptbelagda läkemedel måste således uppdateras.

 
  
MPphoto
 
 

  Vito Bonsignore (PPE), skriftlig. – (IT) Jag vill gratulera föredraganden, min kollega Christofer Fjellner, till hans arbete med detta betänkande. Jag röstade för, eftersom jag anser att det är nödvändigt att garantera att patienterna får tillgång till information om receptbelagda läkemedel.

Både Europaparlamentet och patientorganisationer har länge krävt en justering av de gällande bestämmelserna som i befintligt skick inte garanterar den information som behövs. Påståendet att den tekniska utvecklingen medfört att det är lätt att få tillgång till information om användning av läkemedel på Internet visar sig faktiskt alltför ofta bara vara en falsk förhoppning.

Jag instämmer med betänkandets grundtanke som syftar till att sätta ”patienternas rätt att veta” i centrum för lagstiftningen och följaktligen rekommenderar att läkemedelsföretagen ska ge patienterna viss grundläggande information.

Jag hoppas således på en större rättssäkerhet eftersom den ofta är otillräcklig, delvis på grund av skillnaderna när det gäller i vilken omfattning de olika medlemsstaterna har genomfört det förra direktivet. Bestämmelserna om information om receptbelagda läkemedel måste därför uppdateras och nya bestämmelser måste införas för att främja ökade hälsokunskaper och i större utsträckning engagera hälsoindustrin som har en viktig funktion att fylla för att förbättra folkhälsan.

 
  
MPphoto
 
 

  Alain Cadec (PPE), skriftlig. (FR) Inom hälsoområdet garanterar tillgång till allsidig och högkvalitativ information bättre resultat, eftersom det är mer troligt att patienterna fullföljer en behandling som de kan förstå. Jag instämmer med föredraganden som betonar svårigheterna att få tillgång till detta slags information i vissa länder i Europa på grund av medlemsstaternas skilda tolkningar av direktivet om information om läkemedel, och på grund av att den information som finns är otillförlitlig och oklar. Vi måste göra den mer tillgänglig i enlighet med patienternas rätt till information. För att ändå undvika att skapa obalans mellan medlemsstaterna är det mycket viktigt att fastställa hur informationen ska spridas och inte gynna ett sätt på bekostnad av något annat. Slutligen är det nödvändigt att tydligt skilja på information och reklam och att hindra läkemedelsföretagen från att utnyttja informationskampanjer för att marknadsföra sina produkter.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria Da Graça Carvalho (PPE), skriftlig. (PT) Jag röstade för Europaparlamentets ändringsförslag av kommissionens förslag om information om läkemedel, eftersom jag anser att det är nödvändigt att allmänheten på ett enkelt sätt får tillgång till kunskap om läkemedel, särskilt genom att informationen görs tillgänglig på Internet på alla europeiska språk.

 
  
MPphoto
 
 

  Françoise Castex (S&D), skriftlig. (FR) Jag röstade mot denna text eftersom vi inte kan tillåta att läkemedelsföretagen och kommissionen gör hälsa till en handelsvara vilken som helst. Kopplingen mellan läkemedelsindustrin i Europa och säkerhetsövervakningen av läkemedel står än en gång i centrum för debatten. Vi kan inte låta läkemedelsföretagen informera allmänheten som de behagar och inte heller tillåta direktreklam för receptbelagda läkemedel till allmänheten. Dessa företags kommersiella intressen är faktiskt oförenliga med de mål av allmänt intresse som vi strävar efter i vår hälsopolitik, och det vore farligt att blunda för det.

 
  
MPphoto
 
 

  Nikolaos Chountis (GUE/NGL), skriftlig. (EL) Europeiska kommissionens ursprungliga förslag till direktiv om information till allmänheten om receptbelagda läkemedel har öppnat dörren för läkemedelsföretagen att göra reklam för sina produkter. I dag har vi i kammaren ändrat kommissionens ursprungliga förslag som var anpassat efter läkemedelsindustrin. Jag röstade för alla ändringsförslag som förbättrade den ursprungliga texten betydligt genom att flytta tonvikten i lagstiftningen från läkemedelsindustrins rätt att göra reklam för sina produkter till patienternas rätt att få tillförlitlig, objektiv och oberoende information. Jag röstade också för de ändringsförslag som förbjuder information om läkemedel både på tv och i radio samt i pressen. Trots de förbättringar som vi har gjort är emellertid skiljelinjen mellan information och reklam fortfarande otydlig och texten har fortfarande många svagheter och kryphål. Jag lade ned min röst i slutomröstningen eftersom jag anser att den bästa lösningen skulle vara om kommissionen såg över förslaget till direktiv med utgångspunkt från de riktlinjer som vi har gett i dag. Det är inte heller någon tillfällighet att medlemsstaterna nästan enhälligt förkastade förslaget i rådet.

 
  
MPphoto
 
 

  Vasilica Viorica Dăncilă (S&D), skriftlig. (RO) Jag anser att patienterna måste få tillgång till bättre information om receptbelagda läkemedel. Detta innebär att ge objektiv information om läkemedlens egenskaper och de åkommor de ordineras mot och att förhindra icke efterfrågad information eller dold reklam.

 
  
MPphoto
 
 

  Christine De Veyrac (PPE), skriftlig. (FR) Att göra skillnad på information och reklam i fråga om läkemedel är en förutsättning för att skydda allmänheten. Därför röstade jag för Christofer Fjellners betänkande där man kräver att en objektiv beskrivning riktad till patienterna ska finnas på läkemedelsförpackningarna. Tillgången till tydlig och tillförlitlig information ska dessutom förbättras genom att informationen görs tillgänglig på alla Europeiska unionens officiella språk på godkända webbplatser och i officiella broschyrer. Jag välkomnar antagandet av detta förslag som är ett verkligt framsteg mot en större öppenhet i hälsofrågor.

 
  
MPphoto
 
 

  Anne Delvaux (PPE), skriftlig. (FR) Jag röstade mot betänkandet som jag alltid har uttryckt starkt motstånd mot. Samtidigt som jag är positiv till tanken att ge patienterna bättre information är jag emot de sätt man gör det på. Läkemedelsindustrin kommer aldrig att handla i filantropiskt syfte. Skillnaden mellan information och reklam är dessutom hårfin. Den text som antogs nästan enhälligt har visserligen inget att göra med kommissionens ursprungliga idé. Genom det förslaget skulle dörren helt enkelt ha öppnats för reklam som dolts under beteckningen ”information”. Förslaget stod dessutom i samklang med läkemedelssektorns tydliga förväntan att kunna komma undan förbudet mot att göra reklam för läkemedel. Det betänkande som antagits i dag innehåller många fler garantier, som att den information som tillhandahålls av läkemedelsföretagen för spridning framför allt ska kontrolleras i förväg och inte spridas av massmedierna. Tillåtelsen att publicera sammanfattningar på bipacksedlarna innebär likväl att det kommer att finnas punkter som måste lyftas fram och andra, till exempel biverkningar, som mycket väl kan komma att uteslutas systematiskt ur sammanfattningarna eftersom de inte ”säljer” bra. Är inte redan det en reklamåtgärd? Var det verkligen syftet? Var det verkligen värt mödan?

 
  
MPphoto
 
 

  Edite Estrela (S&D), skriftlig (PT) Jag röstade för betänkandet om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring i fråga om information till allmänheten om receptbelagda humanläkemedel av direktiv 2001/83/EG. I detta direktiv fastställs gemenskapsregler för humanläkemedel och direktivet bidrar till att trygga patienternas rätt till tillförlitlig, tillgänglig och oberoende information, som godkänts av de behöriga myndigheterna, om de läkemedel som finns att tillgå.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig. (ES) Direktiv 2001/83/EG om en gemenskapskodex för läkemedel för mänskligt bruk ger en harmoniserad ram för läkemedelsreklam på EU-nivå som emellertid ska tillämpas av medlemsstaterna. Lagstiftningen förbjuder reklam som riktar sig till allmänheten för receptbelagda läkemedel.

Frågan om information om läkemedel regleras emellertid inte, eftersom det bara sägs att information som gäller vissa leveransaktiviteter undantas från reklambestämmelserna. Därför förbjuder EU:s lagstiftning inte att medlemsstaterna bestämmer egna strategier för att informera om läkemedel, under förutsättning att reglerna om reklam uppfylls. Jag stöder föredragandens förslag att information från läkemedelsföretagen inte ska få förekomma i dagstidningar, facktidningar och liknande, eller i tv eller radio.

 
  
MPphoto
 
 

  João Ferreira (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Detta förslag till direktiv innebär en ändring av det tidigare direktivet om information till allmänheten om receptbelagda humanläkemedel. Förslaget är i första hand inriktat på läkemedelsföretagens ansvar att informera allmänheten på ett sätt som inte innebär reklam. För det andra ska kommissionen övervaka och genom delegerade rättsakter fatta beslut om vad som egentligen är information och vad som utgör reklam. En sådana strategi leder enligt vår bedömning till att läkemedelsföretagen och kommissionen får för stora befogenheter och att det i stället är de olika medlemsstaterna och särskilda nationella myndigheter som borde ha rollen att samordna och godkänna för att förbättra den information som lämnas till patienter och allmänhet och för att skydda deras rättigheter.

 
  
MPphoto
 
 

  Elisabetta Gardini (PPE), skriftlig. (IT) Godkännandet av den nya lagstiftningen om information om läkemedelsprodukter innebär ett ytterligare steg mot att garantera patienterna tydligare och effektivare information om de läkemedel de använder och får utskrivna.

Vi behöver harmoniserade bestämmelser på EU-nivå som inte bara bibehåller förbudet mot att göra reklam för receptbelagda läkemedel, utan som dessutom tar hänsyn till patientens rätt till information. Detta är en viktig fråga, eftersom den ofta otydliga gränsen mellan ”produktreklam” och ”produktinformation” kan förvirra patienterna.

Vi måste komma ihåg att patienterna spelar en allt aktivare roll inom hälso- och sjukvårdssektorn i hela EU. Bättre tillgång till information som inte är reklam kan därför öka allmänhetens förståelse för de olika behandlingar som skrivs ut åt dem och hjälpa dem att tillfriskna, vilket naturligtvis främjar deras hälsa.

Avslutningsvis vill jag understryka betydelsen av att på ett tydligt sätt definiera de olika typerna av läkemedelsinformation och de kanaler genom vilka sådan information kan spridas. Vi måste minska risken för förklädd reklam och risken för ett överflöd av okontrollerad och vilseledande reklam.

 
  
MPphoto
 
 

  Giovanni La Via (PPE), skriftlig. (IT) Jag röstade för förslaget till direktiv om information till allmänheten om receptbelagda humanläkemedel eftersom jag tror att en harmonisering av lagarna på detta område är ett viktigt sätt att skydda de europeiska patienternas kunskaper. Detta är i själva verket en mycket känslig fråga, eftersom det rör skyddet av hälsan, som är en grundläggande mänsklig rättighet. Jag stöder helt parlamentets krav på en tydlig åtskillnad mellan terapeutisk information och reklam. Läkemedelsföretagen får inte använda patienternas rätt till information som ett instrument för att dölja sina reklamsyften, utan måste i stället använda den till att garantera de europeiska konsumenterna en verklig förståelse för produkterna genom vetenskapligt grundad information om produkternas egenskaper, genom märkning och utvärderingsrapporter. Man bör också observera att det krävs större tillgång till information i såväl elektronisk form via Internet som i tryckt form, vilket också kan bidra till att uppnå bättre behandlingsresultat. En patient som är informerad om receptbelagda läkemedel kan nämligen spela en aktivare och kunnigare roll i behandlingsprocessen.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig. (EN) Jag röstade för detta betänkande, som ingår i ett paket som ska ändra det nuvarande direktivet från 2001 om humanläkemedel. Betänkandet är inriktat på informationen som ges till allmänheten om receptbelagda humanläkemedel. Målet som anges i direktivet är att ge patienterna bättre tillgång till information och att förtydliga reglerna, som för närvarande tolkas olika på olika håll i EU, vilket leder till ojämlikhet på hälsoområdet. Betänkandet tar också upp frågan om information på Internet, som för närvarande inte omfattas av direktivet och som är ett särskilt svårt ämne eftersom det är så svårt att reglera.

 
  
MPphoto
 
 

  Marisa Matias (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Det förslag som i dag godkändes av parlamentet innebär en kraftig förbättring jämfört med det första förslaget som presenterades av kommissionen, eftersom det understryker patienternas rätt till information. Men trots de klara förbättringarna i Europaparlamentets betänkande lade jag ner min röst eftersom några av de garantier som skulle krävas för att alla ska få tillgång till tydlig och objektiv information om läkemedel fortfarande är för svaga.

 
  
MPphoto
 
 

  Jean-Luc Mélenchon (GUE/NGL), skriftlig. (FR) Alla ändringsförslag som lagts fram av parlamentet till kommissionens och rådets förslag har inte rätt inriktning. De följer strikt principen om en inre marknad för läkemedelsprodukter och betraktar fortfarande produkter som är tillgängliga över disk som varor som alla andra. Författarna talar till och med om ”konsumenter” snarare än patienter. Ändringsförslagen syftar inte till att förhindra läkemedelsföretagen från att informera allmänheten om sina läkemedel.

De har emellertid det goda med sig att de försöker göra det möjligt för medlemsstaterna att i så stor omfattning som möjligt reglera spridningen av den information som offentliggörs av företagen. Framför allt får de rätten att offentligt brännmärka företag som offentliggör information som inte ligger i linje med officiella statliga uppgifter eller som sprids på ett vilseledande sätt. Det är bättre än inget. Men jag kan inte rösta för en så svag text. Jag kommer därför att lägga ner min röst.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE) , skriftlig. (PT) Tillgång på kvalitetsinformation om receptbelagda humanläkemedel kommer att bidra till att man uppnår bättre resultat vad gäller patienternas hälsa. Ju bättre informerade de är, desto troligare är det att de förstår de beslut som fattas i samband med deras behandling. Syftet med förslaget kan därför inte enbart vara att harmonisera EU:s lagstiftning. Det bör också främja hälsan genom att förbättra kunskaperna på hälsoområdet. Läkemedelsindustrin spelar en viktig roll när det gäller att främja kunskaperna på hälsoområdet. Den rollen måste emellertid definieras tydligt och det krävs strikta regler för branschens medverkan för att förhindra att kommersiella överväganden leder till en överdriven förbrukning av läkemedel.

 
  
MPphoto
 
 

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig.(DE) Äldre och kroniskt sjuka brukar ordineras en mängd olika läkemedel som kan påverka varandra negativt. En viss läkare vet inte vad hans eller hennes kolleger har skrivit ut. Samtidigt säljs allt fler produkter, från aspirin till förkylningsmediciner och till och med sömnmedel, utan recept. Har någon någonsin frågat sig hur naturliga, växtbaserade produkter skulle kunna samverka med olika läkemedelsprodukter? Även patienterna själva bidrar till förvirringen: inget sägs om receptbelagda läkemedel som vi tar vid fel tidpunkt, eller läkemedel som vi själva får för oss att sluta ta eller ändra etc. De ekonomiska skadorna på grund av otillräcklig efterlevnad av behandlingsinstruktioner uppgår till miljarder euro. Därför är den klara åtskillnaden mellan reklam och information som föredraganden vill se viktig. Detta kommer förhoppningsvis att resultera i ökad klarhet kring frågan hur även receptfria läkemedel kan samverka med receptbelagda läkemedel. Den förskrivande läkaren måste förbli den viktigaste informationskällan, eftersom han eller hon på egen hand väljer ut ett läkemedel som passar patientens ålder, kön, vikt, kända allergier etc. Mot bakgrund av dessa överväganden avstod jag från att rösta.

 
  
MPphoto
 
 

  Alfredo Pallone (PPE), skriftlig. (IT) Jag röstade för Christofer Fjellners betänkande, eftersom jag anser att det budskap och de riktlinjer som ges är extremt viktiga. EU:s konsumenter är ofta helt vilsna när de ställs inför läkemedelsprodukternas bipacksedlar som de tycker är komplicerade och som innehåller information som ofta är förvirrande.

Syftet med förslaget till direktiv om information till allmänheten om receptbelagda humanläkemedel är att tillhandahålla en enkel information som är lätt att förstå och använda, men som undviker all slags reklam. Det är också viktigt att informationen är tillgänglig via andra kanaler förutom bipacksedlarna. Därför välkomnar jag ett offentliggörande på Internet.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE) , skriftlig. (PT) Jag anser att skillnaden mellan information och reklam i samband med läkemedel är avgörande för att skydda medborgarna. De tydliga förbättringarna av direktiv 2001/83/EG gjorde att jag röstade för Christofer Fjellners betänkande. Den stora majoritet som godkände betänkandet var övertygad om behovet av att försvara patienternas rätt till information. Arbetet i utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet med att förbättra det förslag som ursprungligen presenterades av kommissionen förtjänar att lyftas fram.

 
  
MPphoto
 
 

  Aldo Patriciello (PPE), skriftlig. (IT) Jag vill tacka Christofer Fjellner för ett fantastiskt arbete. Jag röstade för betänkandet eftersom jag håller med om att de som innehar godkännandet för försäljning måste se till att information om läkemedel som inte ges i reklamsyfte blir tillgänglig för patienter och allmänhet enligt ”pull-principen”, dvs. allmänheten ska ha tillgång till informationen om de behöver den, till skillnad från ”push-principen” som innebär att den som innehar godkännandet sprider informationen bland patienter och allmänhet.

 
  
MPphoto
 
 

  Rovana Plumb (S&D), skriftlig. (RO) Den information som ges till patienterna ska uppfylla följande krav:

- Pålitlighet. Informationen till patienterna ska baseras på de senaste forskningsrönen med tydlig hänvisning till de källor som kunskaperna kommer ifrån.

- Oberoende. Det måste klart framgå vem som tillhandahåller och finansierar informationen, så att kunderna kan identifiera eventuella intressekonflikter.

- Informationen ska vara lättåtkomlig för konsumenterna och patientinriktad. Den ska vara heltäckande och lättillgänglig och ta hänsyn till konsumenternas speciella behov, såsom ålder och kulturskillnader, och dessutom vara tillgänglig på samtliga EU-språk. Informationen som lämnas till patienterna om receptbelagda läkemedel ska vara ett led i en bredare strategi för patientinformation och en bredare hälsoutbildningsstrategi.

Patienter och alla andra som är intresserade ska kunna hitta korrekt, objektiv information om en hälsosam livsstil, förebyggande åtgärder och enskilda sjukdomar och om olika behandlingsalternativ. Därför tror jag att detta förslag måste kompletteras med en uppförandekodex för informationen som ges till patienter och som utarbetas i samarbete med patientorganisationer. Då kommer patienterna att kunna göra sina röster hörda.

 
  
MPphoto
 
 

  Paulo Rangel (PPE) , skriftlig. (PT) Jag röstade för detta betänkande, eftersom de kompromissändringsförslag som introducerats till kommissionens ursprungliga förslag kommer att lämna ett viktigt bidrag till att garantera patienterna tillgång till en pålitlig och oberoende information om de receptbelagda humanläkemedel som är tillgängliga på marknaden.

 
  
MPphoto
 
 

  Frédérique Ries (ALDE), skriftlig. (FR) Det är och förblir förbjudet att göra reklam för receptbelagda humanläkemedel i EU. Läkemedelsföretagen måste följa tydliga regler om objektivitet i den information de sprider. Detta är de två viktigaste signalerna vi sänder nu under eftermiddagen när parlamentet praktiskt taget enhälligt antar lagstiftningspaketet om information till patienterna (558 röster mot 48), vilket bara bekräftar det enhälliga beslutet, minus en röst, från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet. Flera säkerhetsspärrar har införts. Kommissionen föreslog ett förbud mot information om receptbelagda humanläkemedel på tv och radio och Europaparlamentet har beslutat att utsträcka det till att även omfatta skriftliga medier. Tillverkarna omfattas av ett antal skyldigheter: beskrivning av produkternas egenskaper, bättre märkning och förhandsgodkännande från hälsomyndigheterna. Jag förstår inte all upprördhet som frågan har väckt bland konsumentorganisationer och försäkringsbolag, framför allt i det fransktalande Belgien, med stöd av vissa parlamentsledamöter som dömde ut dessa båda lagar till och med innan diskussionerna hade påbörjats. Detta är billigt politiskt effektsökeri som jag tycker är beklagligt med tanke på de stora förväntningarna från patienter som drabbas av en sjukdom. Utan dessa lagar skulle allmänheten dessutom vara utlämnad åt cowboyerna på Internet.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. (EN) Vi bestämde att vi skulle rösta för eller lägga ner våra röster beroende på resultatet av tredje delen av ändringsförslag 31, som garanterar att läkemedelsföretagen enbart kan lämna information till läkare för eget bruk, inte till patienter via läkarna. Detta var avgörande för oss i Verts/ALE-gruppen. Eftersom den delen av ändringsförslaget antogs beslutade vi att stödja betänkandet i slutomröstningen.

 
  
MPphoto
 
 

  Sergio Paolo Francesco Silvestris (PPE), skriftlig. (IT) Vi röstade för denna åtgärd tack vare den formella åtskillnaden mellan information om läkemedelsprodukter och reklam.

Vi stöder en ökad spridning av information om läkemedel om det kan förbättra patienternas kunskaper. Vi kommer aldrig att stödja åtgärder som öppet eller i det fördolda försöker införa olika former av reklam och göra en etisk läkemedelsprodukt till en kommersiell produkt. Vi uppskattar därför att information om läkemedel inte kommer att få offentliggöras i dagstidningar eller veckotidningar, och framför allt inte spridas genom radio eller tv.

Det är också bra att detta förslag till direktiv förtydligar vilken och hur mycket information som kan och måste spridas, inklusive vetenskaplig information, och att man klart utesluter reklammaterial.

Ändringsförslagen som inför certifiering och övervakning av Internetsajter som offentliggör informationen ger oss ytterligare garantier för att den inte kommer att utgöra reklam. Apoteken är och måste förbli en grundläggande hälso- och sjukvårdsinrättning och därför ett skyddat område vad gäller reglerna om handel och konkurrens. Vi anser att den regeln hjälper apoteken att utföra sitt svåra uppdrag inom läkemedelsövervakning och utbildning om rätt användning av läkemedelsprodukter.

 
  
MPphoto
 
 

  Bart Staes (Verts/ALE), skriftlig. (NL) I en tidsålder när människor själva söker information måste patienterna få tydlig, objektiv, pålitlig och utförlig information om effekterna av olika läkemedel. Även om det är förbjudet att göra reklam för läkemedelsprodukter i EU har kommissionen skapat en öppning. Kommissionens förslag, som jag inte stödde, saknade en sådan strategi och gränsen mot reklam var alltför luddig. Dessutom gav kommissionen läkemedelsindustrin alltför många rättigheter och för stort ansvar. Nu när Europaparlamentet har gjort omfattande ändringar kan jag emellertid stödja förslaget. Företagens användning av officiella dokument (sammanfattningar av produktinformation, utvärderingsrapporter) och de kanaler genom vilka de ställer informationen till förfogande är begränsade: hälsotidskrifter och -tidningar, webbplatser och brev till patienter tillåts inte längre. All vägledning om läkemedelsprodukter måste granskas och godkännas i förväg av de behöriga myndigheterna. Detta utesluter självreglering, något som det ursprungliga förslaget inte gjorde. Jag tvivlar fortfarande på möjligheten att tillämpa detta förslag, eftersom en strategi för obligatorisk statlig information skulle vara kraftfullare än om regeringarna ska övervaka företagen. Hur som helst röstade jag för lagstiftningsförslaget eftersom det till syvende och sist garanterar en bättre patientinformation.

 
  
MPphoto
 
 

  Marc Tarabella (S&D), skriftlig. (FR) Christofer Fjellners betänkande om information om humanläkemedel väcker legitim oro över läkemedelsföretagens möjligheter att göra reklam som riktar sig till patienter. Mina kolleger inom utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet har verkligen förbättrat texten genom att vägra stödja flera olika typer av förklädd reklam och genom att föreslå att medlemsstaternas hälsomyndigheter ska kontrollera information om receptbelagda humanläkemedel från läkemedelsföretagen till allmänheten. Trots det är jag väldigt skeptisk inför den mycket luddiga gränsen mellan information och reklam.

Jag motsätter mig till exempel kraftigt tanken på att låta företagen göra reklam för sina läkemedel till patienterna via sjukvårdspersonalen. Jag vill inte att läkarna ska utsättas för påtryckningar och bli läkemedelsindustrins försäljare. Därför avstod jag från att rösta på en text som jag tycker är djupt problematisk, trots den strikta granskning som mina kolleger gjort.

 
  
MPphoto
 
 

  Thomas Ulmer (PPE), skriftlig. (DE) Jag röstade för betänkandet eftersom det medför en klar och hållbar förbättring av patientinformationen om humanläkemedel. Det kommer även i fortsättningen att vara förbjudet att göra reklam för läkemedel. Relationen läkare-patient kommer inte att påverkas negativt av direktivet och tjänsteleverantörens behörighet att skriva ut läkemedel är fortfarande tydlig. På det hela taget har vi ett mycket bra förslag till direktiv ur paketet om läkemedel inför andrabehandlingen.

 
  
MPphoto
 
 

  Angelika Werthmann (NI), skriftlig.(DE) Genom detta direktiv införs för första gången enhetliga regler om viss information om receptbelagda läkemedel till allmänheten. Den nödvändiga informationen ska förklara fördelar och risker med receptbelagda läkemedel för patienterna så att de kan fatta välgrundade beslut. Efter samråd med bland annat patientorganisationer och hälso- och sjukvårdspersonal kommer kommissionen att anta kvalitetskriterier för informationen. De kriterierna kommer att garantera pålitligheten för de uppgifter som tillhandahålls, bland annat på webbplatser och Internetportaler, och hålla läkemedelsindustrin ansvarig för den information som lämnas.

I sitt ändringsförslag rekommenderar Christofer Fjellner också informationskampanjer för att öka allmänhetens kunskap om riskerna med förfalskade läkemedel, som redan har fått fatala konsekvenser i medlemsstater som Förenade kungariket. I flera år har EU:s tullmyndigheter kunnat konstatera en snabb ökning av importen av förfalskade läkemedel, framför allt antibiotika, smärtstillande läkemedel och till och med cancermediciner. I motsats till vad som rapporteras i vissa medier avser direktivet enbart receptbelagda läkemedel. Ingen behöver vara orolig över sitt örtte.

 
  
  

Betänkande: Fjellner (A7-0289/2010)

 
  
MPphoto
 
 

  Sophie Auconie (PPE), skriftlig.(FR) I förordning (EG) nr 726/2004 beskrivs gemenskapens förfaranden för godkännande och övervakning av humanläkemedel och veterinärmedicinska läkemedel och genom förordningen inrättas en europeisk läkemedelsmyndighet. I ändringsförslaget till direktiv 2001/83/EG understryks behovet av bättre information åt patienterna, framför allt vad gäller skillnaden mellan information och reklam. Efter denna ändring borde förordningen i sin tur ändras så att viss information på produkterna även ska kunna bli föremål för förhandsgranskning av Europeiska läkemedelsmyndigheten. Kommissionen har därför lagt fram ett förslag om att ändra förordningens regler om information till allmänheten om receptbelagda humanläkemedel. Europaparlamentet har uppmanats att avge ett yttrande om förslaget och har lagt fram ett antal ändringsförslag till kommissionens text. Det var de ändringsförslagen som gjorde att jag bestämde mig för att rösta för resolutionen om att ändra direktiv 2001/83/EG. Tillsammans förbättrar dessa båda lagar informationen till patienterna om de läkemedel som skrivs ut.

 
  
MPphoto
 
 

  Charalampos Angourakis (GUE/NGL), skriftlig. (EL) Det grekiska kommunistpartiet röstade emot båda förslagen till förordning och motsvarande betänkanden från parlamentet, eftersom de lyfter ansvaret för en ansvarsfull, pålitlig och korrekt patientinformation från olika statliga organ till multinationella läkemedelsföretag. Informationen till patienterna är myndigheternas, inte enskilda företags, ansvar. De vinster som läkemedelsmonopolen gör utesluter skyddet av folkhälsan. Vaccinationsbluffen nyligen i samband med den ”nya” influensapandemin är ett typiskt exempel på hur riktad information kan förvandlas till miljardvinster för de internationella läkemedelsföretagen. Vi anser att ansvaret för att informera medborgarna om läkemedel i allmänhet, och inte bara receptbelagda läkemedel på det sätt som anges i förordningen, helt ska åligga staten. Det är det minimum som krävs för att skydda patienter och anställda. Läkemedel, läkemedelsforskning och metoderna för att sprida kunskaper och information ligger i händerna på multinationella företag, vilkas enda kriterium är lönsamhet. Anställda och läkare kan inte vara säkra på läkemedlens kvalitet och effekter och de kan inte lita på de kunskaper och den information de får. Denna politik måste bekämpas för att få bort spekulationen med hälsa och läkemedel. Vi behöver statliga läkemedelsbyråer och gratis nationell hälso- och sjukvård.

 
  
MPphoto
 
 

  Zigmantas Balčytis (S&D), skriftlig. (LT) Jag röstade för det här betänkandet som strävar efter att säkra det centrala EU-målet att garantera en korrekt funktion för den inre marknaden för humanläkemedel och ett bättre skydd för EU-medborgarnas hälsa. Det dokument som antagits i dag kommer att skapa förutsättningar för en tydlig ram för information om receptbelagda humanläkemedel åt konsumenter: Det kommer att främja bättre informerade konsumentval och garantera att direktreklam för receptbelagda läkemedel till konsumenterna även i fortsättningen är förbjudet. Enligt Europaparlamentets förslag ska en offentligt tillgänglig databas över läkemedel inrättas i EU på alla EU:s officiella språk. Den ska sedan uppdateras och förvaltas oberoende av läkemedelsföretagens affärsintressen. Databasen kommer att förenkla informationssökningen och göra det möjligt för en icke expertkunnig allmänhet att förstå informationen.

 
  
MPphoto
 
 

  Anne Delvaux (PPE), skriftlig. (FR) Jag röstade mot betänkandet, som jag hela tiden har framfört stark kritik mot. Jag är för tanken att ge patienterna bättre information, men jag är emot de metoder som används för att göra det. Läkemedelsindustrins mål kommer aldrig att vara att utöva välgörenhet. Gränsen mellan information och reklam är dessutom mycket oklar. Det stämmer att texten som antogs nästan enhälligt inte har något med kommissionens ursprungliga tanke att göra. Den skulle helt enkelt ha öppnat dörren för reklam som förklätts till ”information”. Förslaget motsvarade dessutom läkemedelsbranschens tydliga förhoppning om att kunna krångla sig ur förbudet mot läkemedelsreklam. Betänkandet, så som det antogs i dag, innehåller betydligt fler garantier. Informationen som lämnas av läkemedelsföretagen kommer till exempel att kontrolleras i förväg innan den sprids och den kommer inte att spridas i media. Men hur som helst innebär tillståndet att offentliggöra sammanfattningar av bipacksedlar att det kommer att finnas saker som måste understrykas och andra, till exempel bieffekter, som mycket väl kan undantas från sammanfattningarna, eftersom de inte ”säljer”. Är inte redan det en reklamåtgärd? Var det verkligen syftet? Var det verkligen värt besväret?

 
  
MPphoto
 
 

  Edite Estrela (S&D), skriftlig. (PT) Jag röstade för betänkandet om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om att ändra förordning (EG) nr 726/2004 vad gäller informationen till allmänheten om receptbelagda humanläkemedel. I förordningen beskrivs EU:s förfaranden för att ge tillstånd till och kontrollera humanläkemedel och veterinärmedicinska läkemedel, inrätta en europeisk läkemedelsmyndighet och bidra till att garantera patienternas rätt till pålitlig, lättillgänglig och oberoende information, kontrollerad av de behöriga myndigheterna, på de läkemedelsprodukter som finns tillgängliga.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. (PT) Med tanke på hur viktigt det är att de läkemedel som skrivs ut är anpassade för patienten och ges på rätt sätt är det absolut avgörande att allmänheten, dvs. patienterna, har tillgång till information av god kvalitet som inte är reklam och som är sann, aktuell och inte vilseledande, i linje med sammanfattningen över produktens egenskaper. Det organ som är bäst placerat för att tillhandahålla aktuell och korrekt information för varje enskild läkemedelsprodukt är den som innehar godkännandet för försäljning. Parlamentet har helt riktigt beslutat att lyfta fram och skydda patienternas intressen. Jag instämmer helhjärtat i denna strategi, även om jag inte tror att det finns något behov av att begränsa de möjligheter som läkemedelsindustrin får att offentliggöra information enligt ”push-principen” i kommissionens förslag. Det var ett balanserat förslag som beaktade samtliga parters intressen, som engagerade läkare och skyddade allmänheten från reklam för receptbelagda läkemedelsprodukter, något som helt riktigt även i fortsättningen blir förbjudet. Jag tror inte att den text som just har antagits kommer att förändra patientens tillgång till information i realiteten, vilket jag tycker är ett tillfälle som gått förlorat.

 
  
MPphoto
 
 

  Ian Hudghton (Verts/ALE), skriftlig. (EN) Det är viktigt att patienterna får bättre information om de läkemedel de tar. Det är också viktigt att den information de får är objektiv och att läkemedelsindustrin inte suddar ut gränsen mellan information och reklam. Utskottet för ekonomi och valutafrågor har gjort ett bra jobb med att ändra förslaget och jag kunde därför stödja detta betänkande.

 
  
MPphoto
 
 

  Alan Kelly (S&D), skriftlig. (EN) Jag kan inte stödja direktreklam till konsumenterna i samband med läkemedelsprodukter. Det är viktigt för patienterna att få tillgång till information om de läkemedel de tar, men jag känner att denna typ av reklam skulle undergräva läkarens roll som grindvakt och att det skulle kunna skada deras ansvar för patienterna.

 
  
MPphoto
 
 

  Giovanni La Via (PPE), skriftlig. (IT) Jag gratulerar Christofer Fjellner till hans viktiga arbete om information till allmänheten om receptbelagda humanläkemedel och framför allt om EU:s förfaranden för godkännande och övervakning av läkemedelsprodukter.

Det finns flera problem med EU:s nuvarande lagstiftning om den vetenskapliga information som ges till EU:s konsumenter, framför allt de enskilda medlemsstaternas olika tolkningar av direktivet.

Betänkandet som antagits i dag syftar till att förbättra harmoniseringen av förordningarna i sektorn i ett försök att minska avstånden och eliminera de skillnader som finns i dag när det gäller att skydda rätten till hälsa. Allt detta ingår i en bredare strategi för hälsokunskap för att underlätta för den europeiska allmänheten att i realiteten få tillgång till vetenskaplig information om receptbelagda läkemedel.

 
  
MPphoto
 
 

  Petru Constantin Luhan (PPE), skriftlig. (RO) Jag röstade för betänkandet, eftersom jag är särskilt intresserad av hälsofrågor, framför allt när det gäller patienternas lika tillgång till sjukvård och information. För tillfället varierar nivån på informationen om läkemedel som är tillgängliga på marknaden kraftigt i EU. Det tycker jag faktiskt är orättvist mot patienterna. De måste ha rätt att få komplett, korrekt information om sina läkemedel. Förslaget från kollegan Christofer Fjellner syftar till just detta, vilket sätter patienten i centrum. Europaparlamentets ändringsförslag till kommissionens lagstiftningsförslag understryker att tillverkarna av läkemedel måste lämna grundläggande information om till exempel produkternas egenskaper genom märkning, bipacksedlar och en offentligt tillgänglig version av utvärderingsrapporten. Men för att vi ska kunna se till att informationen är pålitlig måste de nationella myndigheterna strikt övervaka de specialiserade webbplatser som tillhandahåller sådan information.

 
  
MPphoto
 
 

  Jean-Luc Mélenchon (GUE/NGL), skriftlig. (FR) Detta betänkande innehåller en påminnelse om vad Europeiska läkemedelsmyndigheten borde vara. Man kan inte vara emot ett förslag som innehåller självklarheter som behovet av att ”understryka patienternas rättigheter och behov”, behovet av att tvinga företagen att offentligt ange de negativa reaktionerna på sina läkemedel och behovet av att offentliggöra information på samtliga de officiella språken i EU.

Man kan emellertid bli något förvånad över att sådana självklarheter måste påpekas 15 år efter det att myndigheten skapades. Parlamentet borde påtala myndighetens brist på öppenhet och tydligt och klart säga ifrån att den borde reformeras i allas intresse.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE) , skriftlig. (PT) Tillgången på kvalitetsinformation om receptbelagda läkemedelsprodukter kommer att bidra till att man uppnår bättre resultat i fråga om patienternas hälsa. Ju mer information de har desto troligare är det att de får lättare att förstå beslut som rör deras behandling. Syftet med detta förslag kan därför inte begränsas till att harmonisera EU:s lagstiftning. Det borde också främja folkhälsan genom att förbättra kunskaperna på hälsoområdet.

Läkemedelsindustrin spelar en viktig roll för att främja kunskaperna på hälso- och sjukvårdsområdet, men den rollen måste definieras tydligt och branschens deltagande måste regleras, så att man förhindrar att kommersiella överväganden leder till en överkonsumtion av läkemedel. Det är också nödvändigt att undvika vilseledande reklam och att försöka tillhandahålla bättre information åt kunden (patienten) som har tillgång till en mängd okontrollerad information via Internet, vilket inte gäller den pålitliga information som lämnas av läkemedelsföretagens laboratorier.

 
  
MPphoto
 
 

  Louis Michel (ALDE), skriftlig. (FR) För att skydda patienternas rättigheter och intressen måste de kunna få tillgång till objektiv, pålitlig och okommersiell information av god kvalitet om läkemedlen. Om vi vill skydda folkhälsan måste bipacksedlarna vara så tydliga och heltäckande som möjligt och de måste uppfylla grundläggande kvalitetskriterier. Med samma inriktning på att skydda patienterna och ge information till allmänheten måste vi främja enklast tänkbara tillgång till information, framför allt genom att sammanfatta produktens karakteristiska egenskaper i en broschyr som tillhandahålls i såväl elektronisk som tryckt version. Därför måste vi garantera tillgången på certifierade och registrerade webbplatser som ger omfattande oberoende, objektiv och icke-kommersiell information.

 
  
MPphoto
 
 

  Alexander Mirsky (S&D), skriftlig. (LV) Christofer Fjellners betänkande kommer i rätt tid. Den dolda reklamen för läkemedel är oacceptabel. Läkarna måste kunna rekommendera sina patienter läkemedel. Läkarna måste reglera och skriva ut läkemedel till patienterna för att undvika spekulation och konkurrens mellan olika läkemedelstillverkare. Läkemedelsföretagens uppgift ska bara vara att lämna stöd i form av information, men de får absolut inte tillåtas tvinga på patienterna sina produkter. Läkarna har ansvaret för behandlingen. De måste också bestämma vilka läkemedel som ska ges till patienten under behandlingens gång.

 
  
MPphoto
 
 

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. – (DE) Med tanke på att cirka 25 000 personer dör varje år som resultat av biverkningar och kombinationseffekter enbart i Tyskland och att 3 procent av alla olyckor kan tillskrivas receptbelagda läkemedel står det klart att patienterna måste få bättre information. Vi skulle kunna ta Frankrike som exempel. Där måste alla eventuella funktionsnedsättningar klart anges på paketet. Vi måste förse patienterna med information, men vi måste också hjälpa dem genom djungeln av läkemedel, till exempel genom att komma överens om en daglig rutin, förpackningens utformning eller speciella märkningar. Detta kommer att medföra besparingar för det allmänna i miljardklassen och det kommer att göra att patienterna slipper biverkningar och kombinationseffekter. Förslaget innehåller ett antal initiativ för att ge patienterna bättre information om läkemedlen de har ordinerats och hur de ska användas. Om patienterna faktiskt kommer att utnyttja denna förbättrade tillgång till information av god kvalitet är osäkert om man tänker på hur många patienter beter sig. Hur som helst är det naturligtvis viktigt att informationen blir tillgänglig i hela EU. Därför röstade jag för betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Alfredo Pallone (PPE), skriftlig. (IT) Eftersom betänkandet betonar patientens rätt till information, stöder jag det helhjärtat. Betänkandet innehåller ett par viktiga nyheter.

Den första gäller Internet. Europaparlamentet tänker se till att konsumenterna blir medvetna om riskerna med att köpa läkemedel online. Samtidigt vill parlamentet också se förslag på särskild lagstiftning om den försäljningsmetoden.

Den andra nyheten gäller förbudet mot att göra reklam för receptbelagda läkemedel, eftersom det är viktigt att dra upp en gräns mellan generiska och icke-generiska läkemedel, inte bara vad gäller den information som ska ges till patienterna, utan framför allt när det gäller att följa god praxis vid tillverkningen av aktiva ämnen, framför allt utanför Europa.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE) , skriftlig. (PT) I betänkandet om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 726/2004 vad gäller information till allmänheten om receptbelagda humanläkemedel införs nya regler om informationens öppenhet och effektivitet. Dessutom står patienternas intressen och skyddet av de intressena i centrum, vilket gjorde att jag bestämde mig för att rösta för betänkandet. Viktiga punkter är inrättandet av Europeiska läkemedelsmyndigheten och tydliga insatser för att garantera patienternas rätt till pålitlig, lättillgänglig och oberoende information om de läkemedel som är tillgängliga och som godkänts av de behöriga myndigheterna.

 
  
MPphoto
 
 

  Rovana Plumb (S&D), skriftlig. (RO) Det finns många olika källor till oberoende och styrkt information om behandlingsalternativ inom EU. Dessa resurser beaktar kulturella egenheter och sammanhang för befolkningen, inklusive viktiga hälsoavgörande faktorer. Ökad tillgång på kvalitetsinformation kommer att bidra till att uppnå bättre hälsoresultat för patienterna. Det är nämligen betydligt större chans att bättre informerade patienter fortsätter med nödvändiga behandlingar och de har betydligt bättre förutsättningar att förstå de beslut som hänger samman med deras behandling. Följaktligen kommer förslaget att skapa ett mervärde om det utformas och genomförs rätt.

I den aktuella förordningen tas det inte hänsyn till den tekniska utvecklingen eller de möjligheter och utmaningar som skapats genom Internet. Patienterna i EU får redan via Internet obegränsad tillgång till okontrollerad och ofta felaktig information om receptbelagda läkemedel på ett par sekunder. Däremot är tillgången på kontrollerad och säker information om läkemedel via Internet mycket begränsad för de flesta patienter. Detta är framför allt ett problem för de personer som behöver information på sitt eget språk. Målet med förslaget kan därför inte bara vara att harmonisera EU:s lagstiftning utan också att förbättra folkhälsan genom förbättrade kunskaper i hälso- och sjukvårdsfrågor.

 
  
MPphoto
 
 

  Paulo Rangel (PPE) , skriftlig. (PT) Jag röstade för betänkandet om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 726/2004 om inrättande av gemenskapsförfaranden för godkännande av och tillsyn över humanläkemedel och veterinärmedicinska läkemedel samt om inrättande av en europeisk läkemedelsmyndighet vad gäller informationen till allmänheten om receptbelagda humanläkemedel. Det är viktigt att garantera patienterna tillgång till pålitlig och oberoende information om de receptbelagda läkemedel som är tillgängliga på marknaden.

 
  
MPphoto
 
 

  Crescenzio Rivellini (PPE), skriftlig. (IT) Vid dagens sammanträde röstade vi efter första behandlingen om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om information på läkemedelsprodukter (EU:s förfaranden för godkännande och övervakning av läkemedelsprodukter). Europaparlamentet och patientorganisationerna har länge krävt ett sådant förslag för att ge patienterna en möjlighet att få mer information om de läkemedel de rekommenderas och tar.

Den nuvarande lagstiftningen ligger inte i linje med den tekniska utvecklingen eller de möjligheter och utmaningar som Internet ger. Patienter i EU kan redan nu få obegränsad tillgång till okontrollerad och ofta felaktig information om receptbelagda läkemedel på ett par sekunder.

Föredraganden föreslog att man skulle ändra förslagets inriktning och ge läkemedelsföretagen rätt att lämna viss information till patienterna och därmed placera patienternas rätt till kunskap i centrum av lagstiftningen. Ökad tillgång till kvalitetsinformation kommer att bidra till att uppnå bättre hälsoresultat för patienterna eftersom sannolikheten för att bättre informerade patienter ska fortsätta med sin nödvändiga behandling och få bättre förståelse för sina behandlingar är större. Förslaget kommer därför att tillföra ett mervärde.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. (EN) I betänkandet välkomnas kommissionens förslag om information till patienterna om receptbelagda humanläkemedel (KOM(2008)0662–0663). Europaparlamentet och patientorganisationerna har länge bett om ett sådant förslag för att patienterna ska få bättre information om de läkemedel de rekommenderas och tar. Ökad tillgång till kvalitetsinformation kommer att bidra till att förbättra hälsoresultaten för patienterna eftersom sannolikheten ökar för att bättre informerade patienter ska fortsätta den nödvändiga behandlingen och bättre förstå olika beslut i samband med sin behandling. Om förslaget formuleras och genomförs rätt kommer det därför att medföra ett mervärde. Syftet med förslaget kan därför inte bara vara att harmonisera EU:s lagstiftning utan också att förbättra folkhälsan genom ökade kunskaper om hälsofrågor och god hälsa. Läkemedelsindustrin spelar en viktig roll för att öka kunskaperna i hälso- och sjukvårdsfrågor och främja folkhälsan, men deras roll måste vara klart definierad och deras engagemang strikt reglerat för att undvika en kommersiellt driven överförbrukning av läkemedel.

 
  
MPphoto
 
 

  Christel Schaldemose (S&D), skriftlig. (DA) Vi, de danska socialdemokraterna i Europaparlamentet (Dan Jørgensen, Christel Schaldemose, Britta Thomsen och Ole Christensen), lade ner våra röster i omröstningen om betänkandet om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring, vad gäller informationen till allmänheten om receptbelagda humanläkemedel, av förordning (EG) nr 726/2004 om inrättande av gemenskapsförfaranden för godkännande av och tillsyn över humanläkemedel och veterinärmedicinska läkemedel samt om inrättande av en europeisk läkemedelsmyndighet. Även om betänkandet innehåller flera goda förslag tycker vi inte att vi kan rösta för ett förslag som strider mot den danska grundlagen.

 
  
MPphoto
 
 

  Silvia-Adriana Ţicău (S&D), skriftlig. (RO) Jag röstade för betänkandet om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring, vad gäller informationen till allmänheten om receptbelagda humanläkemedel, av förordning (EG) nr 726/2004 om inrättande av gemenskapsförfaranden för godkännande av och tillsyn över humanläkemedel och veterinärmedicinska läkemedel samt om inrättande av en europeisk läkemedelsmyndighet för att i framtiden kunna garantera en rättslig ram i EU som gör att medborgarna får lika tillgång till korrekt och tydlig information om läkemedelsprodukter.

I förslaget som presenterades av kommissionen den 20 december 2007 om nuvarande rutiner för tillhandahållandet av information till patienterna på läkemedelsprodukter anges att medlemsstaterna har infört olika regler och rutiner när det gäller att tillhandahålla information om läkemedelsprodukter, vilket har skapat en situation där patienter och allmänhet inte har samma tillgång till denna information. EU:s medborgare har rätt till korrekt och tydlig information om läkemedelsprodukter. Jag tycker det är viktigt att förordningen skyddar patienternas intressen och ser till att de senaste kommunikationsmedierna används för att ge allmänheten information som är korrekt, tillgänglig och lättbegriplig på ett öppet sätt, oberoende av läkemedelsföretagens kommersiella intressen.

 
  
  

Betänkande: Fjellner (A7-0290/2010) (A7-0289/2010)

 
  
MPphoto
 
 

  Göran Färm (S&D), skriftlig. − Med anledning av att undertecknad i ett tidigare yrkesliv har verkat som konsult för en intressent i dessa ärenden har jag i dag avstått från att rösta om dessa betänkanden, dvs. A7-0289/2010 och A7-0290/2010.

 
  
  

Betänkande: Evans (A7-0196/2010)

 
  
MPphoto
 
 

  Sophie Auconie (PPE), skriftlig.(FR) Varje år uppkommer 9,3 miljoner ton elektroniskt avfall i EU. Faktum är att detta avfall ofta innehåller en betydande mängd kraftigt förorenande material. Avfallet innebär en betydande miljöutmaning. Frånsett återanvändningen borde det vara av vital betydelse att minska användningen av dessa farliga ämnen redan i början av processen. Stora industrikoncerner har redan börjat begränsa deras användning. Trots detta behöver vi tydliga regler för att kunna skapa en gemensam ram för denna viktiga uppgift. Därför röstade jag för Europaparlamentets lagstiftningsresolution om ett direktiv som begränsar användningen av dessa ämnen. Men det var ingen lätt omröstning. Förslaget innehåller i själva verket ett antal undantag, framför allt vad gäller solpaneler. Eftersom de medger en minskning av utsläppen av växthusgaser var det lämpligt att tillåta de ämnen som de innehåller. Detta blev emellertid föremål för diskussioner om prioriteringarna för EU:s miljöpolitik som dessvärre ställs inför ömsesidigt motstridiga frågor.

 
  
MPphoto
 
 

  Zigmantas Balčytis (S&D), skriftlig. (LT) Jag röstade för betänkandet. Varje år säljs enbart i EU cirka 9,3 miljoner ton elektrisk och elektronisk utrustning. Den största delen av detta är stora hushållsapparater och IT- och kommunikationsutrustning. I takt med att marknaden fortsätter växa och innovationscyklerna blir ännu kortare ersätts utrustningen allt snabbare, vilket har gjort att avfall från elektrisk och elektronisk utrustning är den snabbast växande avfallsströmmen. Mängden sådant avfall beräknas växa till 12,3 miljoner ton till 2020. Det här avfallet innehåller flera farliga ämnen som kan släppas ut i miljön och skada människors hälsa och miljön, framför allt om det inte behandlas korrekt. Problemen har inte lösts med RoHS 1.0.

Jag stöder dokumentets förslag om att kommissionen borde stärka möjligheterna att förhindra användningen av skadliga ämnen och regelbundet granska förbudet mot andra skadliga ämnen och möjligheterna att ersätta dem med mer miljövänliga alternativa ämnen eller tekniska lösningar som skulle garantera ett gott skydd för människors hälsa och miljön.

 
  
MPphoto
 
 

  Jean-Luc Bennahmias (ALDE), skriftlig.(FR) Europaparlamentet har godkänt avtalet med rådet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet genom att vid första behandlingen anta omarbetningen av direktivet om begränsning av användningen av vissa farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter. Detta är goda nyheter för EU:s konsumenter. Andelen sålda elektriska och elektroniska produkter i EU utgör en väsentlig del av det totala antalet sålda konsumtionsvaror. Uppskattningsvis säljs det varje år, i enbart EU, 9,3 miljoner ton elektrisk och elektronisk utrustning. Den allt snabbare ersättningstakten av dessa olika produktvaror skapar ett avfallsproblem och problem med farliga ämnen som finns i avfallet. Av säkerhetsskäl och för att inte skada människors hälsa är det därför nödvändigt att begränsa användningen. Tanken bakom omarbetningen av det nuvarande direktivet från 2003 är att komma längre i begränsningen av användningen av farliga ämnen. Kommissionen ska också inom tre års tid revidera lagstiftningen i syfte att anpassa den ytterligare till framtida innovationer.

 
  
MPphoto
 
 

  Vito Bonsignore (PPE), skriftlig. (IT) Jag vill gratulera föredraganden Jill Evans till hennes arbete och den tillfredsställande kompromiss som hon lyckats nå med våra politiska grupper.

Målsättningen med den antagna texten, som är en omarbetning av det nuvarande direktivet, är att fastställa ännu ambitiösare parametrar för användningen av elektriska och elektroniska produkter (EEE). Det bör noteras att under senare år har EU:s institutioner gjort betydande framsteg när det gäller att göra avfallshanteringen och tillverkningen av elektroniska produkter mer miljövänlig och mindre hälsoskadlig.

Jag röstade för denna åtgärd, som passar i detta sammanhang och som bestämt utgör både en börda och en möjlighet för företag och små och medelstora företag. Möjligheten att kunna erbjuda konsumenterna mindre miljöfarliga produkter är faktiskt bra för företagen och deras affärsprocesser samt deras globala konkurrenskraft. Till sist kommer de nya parametrar som undersöks i detta betänkande kunna garantera ett bättre skydd för EU:s konsumenter och bidra till en ökad miljöhänsyn.

 
  
MPphoto
 
 

  Edite Estrela (S&D), skriftlig. (PT) Jag röstade för betänkandet om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om begränsning av användningen av vissa farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter (omarbetat), eftersom jag anser att den enighet som nåddes med rådet uppfyller målen om att skydda människors hälsa och miljön samt förenkla och ge en större enhetlighet till den nuvarande lagstiftningen.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. (PT) Enligt kommissionen säljs det uppskattningsvis varje år, enbart i EU, 9,3 miljoner ton elektrisk och elektronisk utrustning. Största andelen är stora hushållsapparater samt IT- och telekommunikationsutrustning. I och med att marknaden växer och innovationscyklerna blir allt kortare beräknas elektriskt och elektroniskt avfall bli den snabbast växande avfallsströmmen. Elektriskt och elektroniskt avfall beräknas öka till 12,3 miljoner ton till 2020. Omarbetningen av direktivet om begränsning av användningen av vissa farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter är tänkt att bredda direktivets räckvidd och stärka dess förebyggande del så att man företrädesvis kan hejda miljöförstöring vid källan, i enlighet med artikel 174.2 i fördraget. I detta direktiv betonas dock mest stora tillverkare och knappt vilka effekter det kan få för små och medelstora företag som tillverkar elektriska och elektroniska produkter. Direktivet ger heller inga lösningar i enlighet med förslaget till direktiv KOM(2008)0809 och betänkandet om rapporten om bioinformation, där det konstaterades att i enlighet med detta nya system skulle små och medelstora företag som tillverkar medicinövervaknings- och kontrollinstrument med stor sannolikhet få problem.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE) , skriftlig. – (PT) Enligt kommissionen behövs denna omarbetning av direktivet om begränsning av användningen av vissa farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter (RoHS) på grund av osäkerhet när det gäller räckvidd, brist på tydliga bestämmelser och skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller överensstämmelse av produkterna i fråga.

Före omröstningen fick jag flera samtal om att förkasta förslaget om att inkludera polyvinylklorid i förteckningen över ämnen som ska prioriteras vid utvärderingen i bilaga III i RoHS-direktivet. Jag vill härmed säga att jag är emot att ämnet inkluderas, eftersom förteckningen av ett antal farliga ämnen, inklusive polyvinylklorid, som inte baseras på några kriterier, är obegripligt. Att fastställa att en produkt är farlig innan den förbjuds för framtida användning utan några vetenskapliga belägg skapar en oacceptabel situation med brist på lagstiftad definition. När det gäller polyvinylklorid konstaterades det i en inledande bedömning som utfördes enligt bestämmelserna i Reach-förordningen att ämnet inte var särskilt farligt och att det inte är ett prioriterat ämne som ska inkluderas i bilaga III. Jag röstade för detta direktiv eftersom denna förteckning drogs tillbaka under förhandlingarna som föregick omröstningen i plenum. Kommissionen bör nu utföra en ny bedömning tre år efter att denna lagstiftning trädde i kraft.

 
  
MPphoto
 
 

  João Ferreira (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Andelen sålda elektriska och elektroniska produkter inom EU och den oundvikliga ökningen av elektriskt och elektroniskt avfall gör att det finns ett behov av att ersätta vissa farliga ämnen i produkterna och på så sätt minimera miljöförstöring samt garantera konsumentsäkerheten och skydda människors hälsa. Vi inser att detta är nödvändigt och att sökandet efter lösningar är viktigt. Därför röstade vi för detta betänkande. Under diskussionerna som ägt rum under de senaste månaderna har rådet nått en överenskommelse med Europaparlamentet efter förhandlingar om vissa mer kontroversiella och problematiska frågor. Det är en bra sak att PVC har uteslutits i den föreslagna slutliga texten från att omfattas av direktivets räckvidd eftersom det innebär att tillverkningen inom vissa industrisektorer kan fortsätta. Dessa sektorer hade annars kunnat drabbas allvarligt om ämnet hade inkluderats, vilket tidigare föreslogs.

 
  
MPphoto
 
 

  Robert Goebbels (S&D), skriftlig. (FR) Jag avstod från att rösta på Jill Evans betänkande om begränsning av användningen av vissa farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter, eftersom jag anser att Europaparlamentets ståndpunkt är problematisk. Å ena sidan motsätter sig betänkandet utan några som helst vetenskapliga bevis nanopartiklar eftersom deras ringa storlek måste innebära att de är farliga. Å andra sidan utesluter förslaget till direktiv avfall från solcellspaneler med motiveringen att utvecklingen av förnybar energiteknik ska uppmuntras. Antingen är elektriska ämnen farliga eller inte. Om syftet är att införa ”försiktighetsprincipen” så bör den tillämpas även på solenergiteknik.

 
  
MPphoto
 
 

  Matthias Groote (S&D), skriftlig. (DE) Jag röstade för betänkandet om begränsning av användningen av vissa farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter (RoHS), eftersom en utökad räckvidd som omfattar samtlig elektronisk utrustning är en definitiv förbättring. Jag anser dock att det är problematiskt att det förekommer så många undantag. Särskilt att förnybara energikällor, solcellsmoduler, som till viss del består av föreningar av kadmiumtellurid, inte ska omfattas av direktivet. Detta ämne är inte bara skadligt för människors hälsa utan även farligt och skulle därför verkligen behöva omfattas av RoHS-direktivet. Risken för att solcellspaneler skulle försvinna helt från våra hustak, som ett resultat av detta, skulle inte uppstå. I stället finns det flera alternativ på marknaden som är helt fria från kadmiumtellurid. Jag stöder därför inte majoritetens beslut i Europaparlamentet och rådet.

 
  
MPphoto
 
 

  Françoise Grossetête (PPE), skriftlig. (FR) Elektriskt och elektroniskt avfall ökar ständigt och gör så att flera farliga ämnen kommer i kontakt med varandra. Dessa ämnen kan sedan komma att släppas ut i miljön och skada människors hälsa om de inte tas om hand ordentligt.

Detta direktiv kommer att uppmuntra teknisk innovation och därmed göra det möjligt för fler företag att göra fler framsteg när det gäller utformningen av nya och säkrare elektriska och elektroniska produkter. Minskningen av antalet farliga ämnen närmare källan kommer även att leda till sänkta återvinningskostnader. Slutligen och kanske viktigast har vi lyckats få till ett undantag för solcellspaneler i syfte att uppmuntra utvecklingen av förnybara energitekniker inom EU.

 
  
MPphoto
 
 

  Małgorzata Handzlik (PPE), skriftlig.(PL) Polen är en av de största tillverkarna av tv-, radio- och elektriska hushållsapparater inom EU. Det är också ett land där försäljningen av denna typ av apparater ökar för varje år. Den tekniska utvecklingen och den ökade efterfrågan på denna typ av varor leder också till ökade mängder av elektriskt och elektroniskt avfall. Det finns ett problem när det gäller hanteringen av detta avfall och effekterna av denna process på miljöförstöring. Därför är de nya bestämmelserna i direktivet om begränsning av användningen av vissa farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter väldigt viktiga för tillverkare av denna typ av produkter. De måste avlägsna farliga ämnen och höja säkerhetsstandarderna för apparater avsedda för vardagligt bruk. Detta är även goda nyheter för konsumenterna, eftersom de nya bestämmelserna tillämpar skyldigheten att använda ämnen som inte skadar människors hälsa och miljön och detta gäller samtliga tillverkare av elektriska apparater inom hela EU.

 
  
MPphoto
 
 

  Jutta Haug (S&D), skriftlig. (EN) Trots att den inte är särskilt ambitiös förbättrar kompromissen från den första behandlingen den nuvarande lagstiftningen. Därför röstade jag för. Förutom de nya metoderna för ämnesbegränsningar är en viktig förbättring den allmänna räckvidden, samtlig elektrisk och elektronisk utrustning, inklusive elgeneratorer, kommer på medellång sikt att omfattas av RoHS-direktivet. Ett stort bakslag är dock den långa listan av undantag, inklusive solcellspaneler. Att utesluta denna ”rena” teknik från miljölagstiftningen kommer att skicka fel signaler, både inom EU och till resten av världen. Det handlar om att fastställa det rätta rättsliga ramverket för sammanhängande hållbara investeringar! Även om tillverkningen av solcellspaneler med farliga ämnen som kadmiumtellurid skulle visa sig vara mer kostnadseffektiv, så har det funnits mindre farliga alternativ under en lång tid och de har visat sig fungera utmärkt. Jag ser därför inte något behov av att vi ska täcka våra tak och fält med potentiellt farligt avfall och lämna över avfallsutmaningen till framtida generationer. På denna punkt är jag starkt emot majoritetens ståndpunkt och beslut i Europaparlamentet och rådet.

 
  
MPphoto
 
 

  Ian Hudghton (Verts/ALE), skriftlig. (EN) Kompromissen som förhandlades fram av min kollega Jill Evans innebär framsteg inom detta lagstiftningsområde. Den rättssäkerhet det innebär kommer att leda till förbättringar när det gäller miljöskyddet. Därför röstade jag för detta betänkande.

 
  
MPphoto
 
 

  Jarosław Kalinowski (PPE), skriftlig.(PL) Den konstant ökande produktionen av tv-, radio- och elektriska hushållsapparater är resultatet av den moderna teknikens utveckling samt en ökad efterfrågan på denna typ av produkter. Som konsumenter förväntar vi oss funktionalitet och ergonomi från dessa apparater men framför allt borde vi kräva att de olika produkterna följer lämpliga bestämmelser som reglerar säkerhetsnormer både för användaren och för miljön. Vi byter ut våra gamla apparater mot nya och producerar alarmerande mängder avfall och de farliga ämnena som används i tillverkningen av apparaterna orsakar oåterkalleliga skador på ekosystemen.

Därför är det absolut nödvändigt att införa lagstiftande bestämmelser som kan begränsa användningen av farliga ämnen i tillverkningen av apparater för våra hem och som samtidigt stöder tillverkarna i införandet av innovativa miljöåtgärder.

 
  
MPphoto
 
 

  Alan Kelly (S&D), skriftlig. (EN) Det nuvarande RoHS-direktivet begränsar användningen av sex farliga ämnen som tidigare fanns i vissa elektriska och elektroniska produkter. Direktivet håller på att omarbetas i syfte att förenkla bestämmelserna och göra det lättare för tillverkarna att avgöra vilka ämnen som är förbjudna, för att på så sätt kunna undvika eventuella onödiga sammanblandningar som skulle kunna vara farliga för konsumenten och avfallsföretagens resurser.

 
  
MPphoto
 
 

  Giovanni La Via (PPE), skriftlig. (IT) Europeiska unionen behövde detaljerade bestämmelser om användningen av vissa farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter. Detta krav blir tydligt med tanke på kommissionens uppgifter om att det varje år i enbart EU säljs uppskattningsvis 9,3 miljoner ton elektrisk och elektronisk utrustning.

I och med att marknaden växer och innovationscyklerna blir allt kortare accelererar utbytet av produkterna, vilket gör elektriskt och elektroniskt avfall till den snabbast växande avfallsströmmen. Efter en kort övergångsperiod för att tillåta företagen att anpassa sig till den nya lagstiftningen kommer användningen av farliga ämnen att förbjudas i elektriska och elektroniska produkter, låt vara med vissa undantag, som till exempel solcellspaneler. Åtgärden kommer även att innebära att konkurrerande industrier i tredjeland måste iaktta samma bestämmelser som EU:s företag med det uttryckliga kravet att importerade produkter måste följa samma säkerhetsnormer som finns garanterade i unionens regelverk.

Därför anser jag slutligen att det är en prioritet att skydda vissa primära tillgångar som människors hälsa och miljön, låt vara i vetskapen om att vi verkar under villkor som till stor del definieras av den allvarliga ekonomiska krisen som har påverkat EU och världen.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig. (EN) Jag röstade för betänkandet om förslag till direktiv om begränsning av användningen av vissa farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter. Det nuvarande direktivet begränsar användningen av sex farliga ämnen vid tillverkningen av viss elektrisk och elektronisk utrustning. Det är tänkt att undvika giftigt avfall när väl produkterna kastas och på så sätt se till att EU:s förbrukade mobiltelefoner, datorer och kylskåp inte skadar miljön eller människors hälsa på grund av att de läcker kemikalier i soptippar eller genom att de avger giftiga ångor vid förbränning. Direktivet förenklas.

 
  
MPphoto
 
 

  Marisa Matias (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Användningen av farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter är ett stort problem för människors hälsa, miljön och avfallshanteringen. Riskerna är till och med större i återvinnings- och återhämtningsåtgärder under fattiga förhållanden i utvecklingsländerna, särskilt när det gäller olaglig export för deponering i soptippar i fattigare länder. Med detta lagförslag kommer allt aktuellt material att omfattas av detta direktiv. I framtiden kommer därför alla material att behöva följa bestämmelserna i direktivet om det anses som nödvändigt i en miljöbedömning.

Direktivet bidrar till att fastställa tydliga regler för medlemsstaterna när det gäller utplacering av dessa ämnen på marknaden och följaktligen dess återvinning. Detta direktiv kommer att leda till en betydande förbättring gentemot dagens situation, vilket är anledningen till att jag röstade för det. Jag anser dock att vissa farliga ämnen som inte kom med i direktivet bör inkluderas under de kommande tre åren efter en översyn och bedömning av deras inverkan.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE) , skriftlig. (PT) Den ökade användningen av elektrisk och elektronisk utrustning i kombination med den tekniska utvecklingen har lett till att innovationscyklerna blir allt kortare. Detta har i sin tur lett till allvarliga problem när det gäller användningen av farliga ämnen i dessa produkter, liksom problem med hanteringen av en allt större mängd avfall. Syftet med detta direktiv om begränsning av användningen av vissa farliga ämnen (RoHS) är därför att bredda räckvidden och stärka dess förebyggande aspekt så att miljöförstöring företrädesvis hejdas vid källan, i enlighet med artikel 174.2 i fördraget. Denna omarbetning är central för att vi framgångsrikt ska kunna begränsa farliga ämnen i denna typ av produkter.

 
  
MPphoto
 
 

  Alexander Mirsky (S&D), skriftlig. (LV) Jag stöder helt Jill Evans betänkande. Jag vill dock tillägga att denna fråga borde få mer uppmärksamhet. Användningen av bly, magnesium, kvicksilver och sällsynta jordartsmetaller i elektroniken och industriell teknik är oundviklig. Vår uppgift är att se till att tillverkarna i stället börjar använda mindre farliga material. Där det inte går är det mycket viktigt att allmänheten informeras om de potentiellt skadliga effekterna på konsumenterna av alla de farliga ämnen som har använts.

 
  
MPphoto
 
 

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig.(DE) Direktivet om begränsning av användningen av vissa farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter (RoHS) styr användningen av farliga ämnen i apparater och komponenter. Det är också ett viktigt verktyg för att upprätta en europeisk och global standard för tillverkare. Direktivets bredare räckvidd är tänkt att även beakta avfallshanteringen av farliga ämnen. Jag lade ner min röst eftersom betänkandet ännu inte helt löser de problem som är associerade med hanteringen av farliga ämnen.

 
  
MPphoto
 
 

  Franz Obermayr (NI), skriftlig. (DE) Det har verkligen skett en snabb ökning på marknaden av elektrisk utrustning, särskilt inom områdena IT och telekommunikation. Detta och de allt kortare innovationscyklerna resulterar i allt större mängder elektriskt och elektroniskt avfall. Omarbetningen av RoHS-direktivet är tänkt att förhindra användningen av farliga ämnen som kan skada miljön eller människors hälsa. Vissa av förslagen är kontroversiella. Å ena sidan har stora datortillverkare som HP, Acer och SonyEricsson själva sagt att de är för ett förbud för samtliga bromerade flamskyddsmedel i elektrisk och elektronisk utrustning. Å andra sidan verkar resultaten från kommissionens studier inte avgörande, i alla fall inte när det gäller de potentiella skadorna på miljön. Dessutom uttrycker industrin oro för förbudet mot polyvinylklorid, särskilt bland kabeltillverkare. De negativa egenskaperna av polyvinylklorid är omtvistade och det finns en oro för att kostnaderna kommer att öka om det införs ett förbud mot polyvinylkloridbelagda kablar. Dessa argument behöver uppvägas innan särskilda förbud fastställs. Därför lade jag ned min röst.

 
  
MPphoto
 
 

  Alfredo Pallone (PPE), skriftlig. (IT) Jag röstade för betänkandet av ett antal skäl. Jag håller med om att fasta installationer och solcellspaneler inte ska omfattas av direktivet. Jag var också nöjd över antagandet av metoder för att se över de farliga ämnen som ingår i bilaga IV, eftersom det innebär att förteckningen över ämnen som ska undersökas av kommissionen (bilaga III) kan tas bort. Jag anser också att den inte alltför breda definitionen av ”beroende” till att avse ”behöver elektricitet för att uppfylla åtminstone en av sina grundläggande funktioner” är korrekt. Jag anser också att det är för tidigt för lagstiftningen att omfatta utvärderingen av nanomaterial, som för tillfället håller på att undersökas av kommissionen. Slutligen vill jag uttrycka min glädje över att räckvidden är så allmän att den inkluderar samtliga elektriska och elektroniska produkter.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE) , skriftlig. (PT) Anledningen till att jag röstade för betänkandet om förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om begränsning av användningen av vissa farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter (omarbetad) var på grund av de förbättringar som infördes genom gemensamt beslut med rådet, vilket skulle bidra till stora förbättringar i skyddet av människors hälsa och miljön samt avfallshanteringen. Jag vill betona förenklingen och den ökade enhetligheten i den nya lagstiftningen. Omorganiseringen och begränsningen av användningen av farliga ämnen var absolut nödvändig med tanke på den kraftigt ökade försäljningen av elektrisk och elektronisk utrustning inom EU.

Med denna lagstiftning bidrar vi till att förhindra att det elektriska och elektroniska avfallet, till exempel mobiltelefoner, datorer och kylskåp, skadar miljön och människors hälsa genom att kemiska produkter hamnar i miljön, via till exempel soptippar eller frigörs som giftiga gaser vid förbränning.

 
  
MPphoto
 
 

  Aldo Patriciello (PPE), skriftlig. (IT) Jag vill tacka Jill Evans för hennes utmärkta arbete. Jag röstade för eftersom jag håller med om att omarbetningen av RoHS-direktivet behöver sättas in i sammanhanget om Europeiska unionens internationella skyldigheter att begränsa de totala utsläppen av dioxiner och furaner i syfte att minska användningen av dem samt där det är möjligt eliminera dem helt.

Den slutliga destinationen för en stor mängd av det elektriska och elektroniska avfallet förblir oklart. Högtemperatursförbränning är ett undantag. Den undermåliga hanteringen av elektriskt och elektroniskt avfall – i EU och tredjeland – riskerar att förbli en realitet för väldigt många. Utsläpp av dioxiner och furaner kan endast kontrolleras med val av material vid projekteringsstadiet.

 
  
MPphoto
 
 

  Rovana Plumb (S&D), skriftlig. (RO) Varje år, i enbart EU, säljs uppskattningsvis 9,3 miljoner ton elektrisk och elektronisk utrustning, varav den största andelen är stora hushållsapparater samt IT- och telekommunikationsutrustning. I och med att marknaden växer och innovationscyklerna blir allt kortare accelererar ersättningen av produkterna, vilket gör elektriskt och elektroniskt avfall till den snabbast växande avfallsströmmen. Mängden elektriskt och elektroniskt avfall uppskattas öka till 12,3 miljoner ton till 2020.

De centrala frågorna i denna omarbetning av direktivet är

- allmän räckvidd,

- skillnaden mellan RoHS och Reach,

- ändringar av kriterierna för undantag,

- kriterier för att avgöra varaktigheten på ett undantag/den extra fristen,

- medbeslutande om framtida begränsningar i stället för kommittéförfaranden, och

- särskilda bestämmelser om nanomaterial.

Det gläder mig att enighet kunde nås redan vid första behandlingen. Jag röstade för detta betänkande eftersom det nya förslaget till direktiv är förenklat och kommer att ge tillverkarna mer lätthanterliga verktyg vid klassificeringen av sina produkter i de kategorier som förutses i direktivet. Det beaktar även den socioekonomiska verkan som är kopplad till skydd av människors hälsa och miljön när det gäller ändringen av kriterierna för undantag.

 
  
MPphoto
 
 

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig. (PT) Enligt kommissionen är det tillräckligt att omarbeta det nuvarande direktivet om begränsning av användningen av vissa farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter som antogs 2003 för tydlighetens och rättssäkerhetens skull. Denna omarbetning kräver naturligtvis ett utvidgande av direktivets räckvidd för att bidra till skyddet av människors hälsa och den miljövänligare återvinningen och hanteringen av elektriskt och elektroniskt avfall. När det gäller denna fråga är det nu viktigt att beakta den eventuella påverkan som de rekommenderade lösningarna kan få på små och medelstora företag.

 
  
MPphoto
 
 

  Frédérique Ries (ALDE), skriftlig. (FR) För nästan åtta år sedan antog Europaparlamentet ett direktiv om begränsning av farliga ämnen (RoHS-direktivet) och reagerade därmed på en stark efterfrågan från konsumenterna om säkra och icke-skadliga konsumentprodukter i vardagen. Denna säkerhetsstrategi genomfördes främst med hjälp av ett förbud mot användningen av bly, kvicksilver och kadmium i så skiftande produkter som hushållsapparater, radio- och tv-apparater, elektriska tåg och videospel. Jag välkomnar den översyn som antagits i dag, som utvidgar direktivets räckvidd till andra produkter men utan att i förväg ge ett omdöme om ämnen så viktiga som polyvinylklorid. På liknande sätt var det viktigt att ompröva den restriktiva hållningen gentemot nanomaterial som antogs av utskottet för miljö i juni. Denna revolution när det gäller det oändligt lilla förtjänar bättre än en förenklad ståndpunkt för eller emot, som i fallet med genetiskt modifierade organismer. Det är också viktigt att RoHS-direktivet är användbart och i det avseendet välkomnar jag att man har tagit hänsyn till de potentiella effekterna av dessa ämnen på människors hälsa och miljön, fastställandet av metoder och ett garanterat komplement till Reach-förordningen (registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier).

 
  
MPphoto
 
 

  Crescenzio Rivellini (PPE), skriftlig. (IT) Vid dagens sammanträde röstade jag för revideringen av direktivet om användningen av vissa farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter.

Till viss del som ett resultat av ny vetenskaplig kunskap i ämnet införs det formuleringar i texten, som är en omarbetning av direktivet från 2003, om begränsning av användningen av vissa ämnen som till exempel kadmium, klor, kvicksilver och polyvinylklorid, som har visat sig ha skadliga effekter på människors hälsa.

Trots medvetenheten om det starka motståndet från tillverkarna i sektorn, särskilt mot begränsning av användningen av polyvinylklorid, anser jag att det är en av politikens viktigaste plikter och följaktligen de demokratiskt valda politikernas plikt att kontrollera användningen av ämnen som är potentiellt skadliga för människors hälsa. Samtidigt behöver vi uppmuntra användningen av alternativa ämnen som kan fungera som ersättning inom ramen för den tillgängliga tekniken.

Jag anser att resultatet när det gäller elektriskt och elektroniskt avfall är särskilt viktigt, i synnerhet när de innehåller ämnen som senare klassificeras som farliga. I sådana fall måste man i avfallshanteringen vara ännu mer noggrann och försiktig.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. (EN) Enligt kommissionen säljs det varje år, i enbart EU, uppskattningsvis 9,3 miljoner ton elektrisk och elektronisk utrustning, varav den största andelen är stora hushållsapparater samt IT- och telekommunikationsutrustning. I och med att marknaden växer och innovationscyklerna blir allt kortare accelererar ersättningen av produkterna, vilket gör elektriskt och elektroniskt avfall till den snabbast växande avfallsströmmen. Mängden elektriskt och elektroniskt avfall uppskattas öka med 12,3 miljoner ton till 2020. Elektriskt och elektroniskt avfall är en komplex avfallsström, som inbegriper ett flertal farliga ämnen. Dessa ämnen, eller deras omvandlingsprodukter, kan släppas ut i miljön och skada människors hälsa, särskilt om de inte tas om hand på ett lämpligt sätt. Riskerna för människors hälsa och miljön ökar ytterligare genom hantering som inte uppfyller normerna för materialåtervinning/återvinning i utvecklingsländerna. I enlighet med artikel 174.2 i fördraget bör miljöförstöring företrädesvis hejdas vid källan. I avfallshierarkin i ramdirektivet om avfall ges högsta prioritet åt förebyggande, vilket bland annat definieras som att vidta avfallsförebyggande åtgärder som minskar innehållet av farliga ämnen i material och produkter. Jag hoppas verkligen att detta betänkande kommer att hjälpa till att lösa de problemen.

 
  
MPphoto
 
 

  Daciana Octavia Sârbu (S&D), skriftlig. (EN) Elektriska och elektroniska produkter producerar den snabbast växande avfallsströmmen i EU och högsta prioritet måste ges till att minska andelen cancerframkallande och giftiga ämnen i denna avfallsström. Lagstiftningens allmänna räckvidd, som rekommenderas av utskottet för miljö, är en mycket bättre strategi än den som föreslås av kommissionen. En definitiv förteckning över specifika produkter skulle kunna exkludera nya produkter från reglering och vi behöver se till att lagstiftningen inte bara underlättar – utan också håller jämna steg med – innovationer inom industrin. Det är uppmuntrande att se att flera företag nu håller på att fasa ut användningen av vissa potentiellt farliga ämnen i sina produkter. Vi behöver dock fortfarande anta en ambitiös lagstiftning som kan uppmuntra resten av industrin att följa efter och förnya i syfte att garantera ett bättre miljöskydd.

 
  
MPphoto
 
 

  Bart Staes (Verts/ALE), skriftlig. (NL) Jag har godkänt betänkandet om begränsning av användningen av vissa farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter. Detta betänkande är ett steg i rätt riktning. Det utvidgar produktkategorin till att innefatta bland annat medicinsk utrustning. Förutom tungmetaller som kvicksilver och bly förbjuds ett antal bromerade flamskyddsmedel. Dessutom får direktivet en allmän räckvidd, vilket gör att elektriska och elektroniska produkter, med ett antal specifikt definierade undantag, och även andra farliga ämnen kommer att omfattas av detta direktiv framöver. Tydliga kriterier fastställs för detta. Jag beklagar dock att ett förbud mot polyvinylklorid inte har inkluderats i detta direktiv, vilket gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen föreslog. Det är väldigt viktigt att vi minskar de farliga ämnena i elektriskt och elektroniskt avfall. Även om unionens regelverk förbjuder exporten av farligt avfall för återvinning har studier visat att mer än två tredjedelar av EU:s elektriska och elektroniska avfall exporteras. Ofta dumpas det olagligt på platser som Västafrika där avfallshantering inte uppfyller normerna och därmed orsakar enorma hälsoproblem och miljöförstöring. Det finns mycket pengar att tjäna på den snabbt växande avfallsmarknaden. Därför är en god tillsyn och övervakning nödvändigt för att få ner den olagliga exporten av elektriskt och elektroniskt avfall.

 
  
MPphoto
 
 

  Marianne Thyssen (PPE), skriftlig. (NL) Det är omöjligt att föreställa sig vår vardag utan elektrisk och elektronisk utrustning. Det europeiska begränsningssystemet för farliga ämnen (RoHS) som reglerar användningen av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning har faktiskt blivit ett allmänt system som används i inte mindre än 28 icke-medlemsstater. Hittills har begränsningar redan införts för kvicksilver, bly, kadmium och ett antal flamskyddsmedel utifrån det nuvarande RoHS-direktivet. En snabb teknisk utveckling och ökad vetenskaplig kunskap har tvingat fram en omarbetning av denna lagstiftning. Omarbetningen av direktivet är också nödvändig för att göra RoHS till ett mer effektivt och flexibelt verktyg. Från och med nu kommer man att kunna exkludera farliga ämnen mycket snabbare, vilket kommer att gynna både människa och miljö. Förhållandet mellan förordningen om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) och RoHS-direktivet fastställs även och därmed undviks en dubbel reglering. Av dessa skäl stöder jag i dag helhjärtat överenskommelsen som Europaparlamentet lyckades nå med rådet. Jag hoppas att en överenskommelse även snabbt kan nås i direktivet om avfall från elektriska och elektroniska produkter. Dessa två normativa rättsakter är trots allt oundvikligt sammanlänkade.

 
  
MPphoto
 
 

  Thomas Ulmer (PPE), skriftlig.(DE) Detta är ett bra betänkande, där de flesta intressen hos industrin och miljöskyddet beaktas på ett balanserat sätt. Även om det är mer eller mindre omöjligt att uppnå en fullständig lösning i denna komplexa fråga, så kommer detta betänkande väldigt nära.

 
  
MPphoto
 
 

  Kathleen Van Brempt (S&D), skriftlig. (NL) Jag röstade för Jill Evans betänkande eftersom den övergripande enighet som nåddes med rådet är positiv. I egenskap av skuggföredragande vill jag uttrycka min besvikelse över att solcellspaneler, på grund av ett intensivt lobbyarbete från sektorn, inte omfattas av direktivets räckvidd. Som ett resultat av detta kommer kadmium att fortsätta tillåtas i solcellspaneler som kommer ut på den europeiska marknaden i (minst) tio år till samtidigt som ämnet förbjuds i övrig elektrisk och elektronisk utrustning. Jag ogillar skarpt denna situation där en sektor som borde vara drivande i utvecklingen mot en grön ekonomi i stället har varit angelägen om att undvika viktig miljölagstiftning samt där en majoritet i Europaparlamentet och rådet har gett efter för intressen kring en viss typ av teknik (användningen av solcellspaneler i tunnskikt med kadmiumtellurid).

 
  
MPphoto
 
 

  Artur Zasada (PPE), skriftlig.(PL) Vid dagens omröstning godkände jag betänkandet om begränsning av användningen av vissa farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter. På senare tid har vi kunnat förstå innebörden av problemet som omfattas av lagstiftningen vi antagit i och med att flera miljoner hushåll runtom i EU har bytt ut sina tv-apparater med katodstrålerör till moderna tv-apparater med LCD-skärm. I dag funderar samma hushåll på att byta ut sina LCD-tv-apparater till LCD-LED.

Experterna säger att elektriskt och elektroniskt avfall hör till den snabbast växande avfallsströmmen. Analyser utförda av forskningsinstitutet Öko-Institut har dessutom visat på de skadliga miljö- och hälsoeffekterna av polyvinylklorid och halogenerade flamskyddsmedel. Jag är säker på att texten som antagits här i dag kommer att bidra till en minskad mängd farliga ämnen av denna typ.

 
  
  

Resolutionsförslag B7-0617/2010 (Handelsavtal om åtgärder mot varumärkesförfalskning (Acta-avtalet))

 
  
MPphoto
 
 

  Damien Abad (PPE) , skriftlig. – (FR) I dag antog Europaparlamentet resolutionsförslaget om det internationella handelsavtalet om åtgärder mot varumärkesförfalskning (Acta-avtalet) för att garantera en bättre internationell tillämpning av åtgärder mot varumärkesförfalskning. Acta-avtalet är ett verktyg för att effektivisera de redan existerande bestämmelserna och ge ett bättre skydd mot intrång i upphovsrätt, varumärken, patent, formgivning och geografiska beteckningar. Jag röstade för denna resolution som lämnats in av min politiska grupp, Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater), eftersom jag anser att Acta-avtalet skyddar den europeiska industrin. Därmed kommer vi att kunna garantera skydd av upphovsrätt, liksom kreativitet och innovation i kulturella och vetenskapliga frågor. Vi skulle faktiskt behöva stanna upp redan i dag och reflektera över hur vi bättre ska kunna bekämpa piratkopieringen. Detta internationella avtal är ett steg i rätt riktning mot en effektivare tillämpning av åtgärder mot varumärkesförfalskning.

 
  
MPphoto
 
 

  Sophie Auconie (PPE), skriftlig.(FR) Jag röstade för det gemensamma resolutionsförslaget som lämnades in av Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater) och gruppen Europeiska konservativa och reformister om handelsavtalet om åtgärder mot varumärkesförfalskning, känt som Acta-avtalet. Avtalet har som syfte att bekämpa spridningen av varumärkesförfalskning och den ökande piratkopieringen av ”upphovsrättsskyddade” produkter genom att fastställa en ny internationell styrningsstruktur. Det är mycket viktigt att skydda kreativitet från stöld, för det är vad piratkopiering och varumärkesförfalskning verkligen handlar om. Europeiska unionen, som har som mål att bli världens mest konkurrenskraftiga kunskapsbaserade ekonomi, kan inte ställa sig likgiltig inför detta stora problem. Därför välkomnar jag antagandet av denna resolution. Det är en stark text som borde ha övertygat samtliga parlamentsledamöter. Tyvärr antogs den bara med en knapp majoritet. Medan Europeiska kommissionen gav kraftfulla garantier när det gäller respekt för de grundläggande rättigheterna föredrog vänstern i Europaparlamentet att hålla fast vid ogrundade protester. Jag anser att Europeiska unionen måste gå i spetsen för denna kamp mot försumlighet och brist på åtagande som till exempel Kina och Ryssland ofta visar upp inom detta område. Vår konkurrenskraft i den globala ekonomin står på spel.

 
  
MPphoto
 
 

  Zigmantas Balčytis (S&D), skriftlig. (LT) Att bekämpa varumärkesförfalskning är en central del i EU:s politiska strategi för att garantera rättvisa och enhetliga villkor för våra tillverkare, sysselsättning för våra medborgare och respekt för rättsstatsprincipen. I och med utvecklingen av de digitala teknikerna fick varumärkesförfalskning okontrollerbara internationella dimensioner. Därför är ett internationellt samarbete det viktigaste verktyget för att bekämpa detta problem. Jag gav mitt stöd till detta resolutionsförslag som fastställer Europaparlamentets mål och prioriteringar i de multilaterala förhandlingarna om handelsavtalet om åtgärder mot varumärkesförfalskning (Acta-avtalet) och som för första gången ska fastställa ett övergripande internationellt ramverk för att effektivare kunna bekämpa immaterialrättsintrång. Jag anser att det är viktigt att se till att immaterialrättsliga tillämpningsföreskrifter inte står i vägen för innovation och konkurrenskraft samt att de immaterialrättsliga restriktionerna och skyddet av personuppgifter inte tar skada eller att det fria informationsflödet och den rättmätiga handeln inte hindras på något sätt.

 
  
MPphoto
 
 

  Françoise Castex (S&D), skriftlig.(FR) Jag röstade emot denna text. EU har gett efter för krav från vissa regeringar och påtryckningar från kulturindustrin på bekostnad av EU-medborgarnas grundläggande rättigheter. Alla skyddsåtgärder som vi bad kommissionen om har avvisats tack vare Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater). Det skickar en dålig signal till kommissionen inför förhandlingarna i Sydney i nästa vecka. Dessutom skulle den vaga definitionen av begreppet ”kommersiell skala”, som hänvisar till ökningen av straffrättsliga påföljder för intrång i nätverksbaserad upphovsrätt, kunna uppmuntra medlemsstater att anta lagstiftning som leder till kriminalisering av privata användare och teknikleverantörer. Acta-avtalet får inte leda till att EU tillåts granska individer eller införa flexibla reaktionssystem eller liknande. Slutligen måste kommissionen så fort som möjligt utföra en konsekvensbedömning – före snarare än efter att Acta-avtalet genomförts – gällande avtalets tillämpning och dess effekter för de grundläggande rättigheterna, dataskyddet och e-handelsdirektivet.

 
  
MPphoto
 
 

  Carlos Coelho (PPE), skriftlig. (PT) Detta kommer att stärka det internationella samarbetet i bekämpandet av varumärkesförfalskning genom att skapa ett verktyg för att skydda immateriella rättigheter på ett effektivt sätt. Avtalet är inte till för att fastställa nya rättigheter utan att se till att existerande rättigheter respekteras med hjälp av straffrättsliga åtgärder och inrättandet av ett övergripande internationellt stödramverk för alla parter. Detta är ett komplicerat avtal med motstridiga intressen som lämnar rum för kontroversiella tolkningar när det gäller dess effekter. Att skydda de immateriella rättigheterna är centralt men det är också viktigt att garantera en balans så att yttrandefrihet och innovation inte hotas och individens utövande av sina medborgerliga och grundläggande friheter inte hindras. Varumärkesförfalskning är ett väldigt allvarligt problem som innebär enorma risker för EU:s industri, ekonomi och innovation.

Jag hoppas att detta avtal blir ett steg i rätt riktning och att det i de kommande förhandlingarna blir möjligt att lösa de oklarheter och uteslutningar som fortfarande finns i texten, till exempel hänvisningen till felaktiga geografiska platser. Jag vill gratulera kommissionen till dess insatser för ökad insyn i förhandlingarna och jag hoppas att den fortsätter att informera Europaparlamentet om framsteg i förhandlingarna.

 
  
MPphoto
 
 

  George Sabin Cutaş (S&D), skriftlig. (RO) Jag röstade för det gemensamma resolutionsförslaget om handelsavtalet om åtgärder mot varumärkesförfalskning (Acta-avtalet) som lämnats in av gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet tillsammans med tre andra politiska grupper från Europaparlamentet. Syftet med denna resolution var att både respektera de grundläggande friheterna och de individuella rättigheterna samt behålla en fri tillgång till Internet. Resolutionen strävar även efter att garantera tillgång till läkemedel i utvecklingsländerna. Det är bedrövligt att denna resolution inte lyckades få en majoritet i kammaren eftersom den socialistiska ståndpunkten var att stödja EU-medborgarnas intressen.

 
  
MPphoto
 
 

  Mário David (PPE) , skriftlig. (PT) Jag stöder på det hela taget detta resolutionsförslag om handelsavtalet om åtgärder mot varumärkesförfalskning (Acta-avtalet), som godkänts efter flera månader av diskussioner och försök att nå en kompromisslösning mellan de olika politiska grupperna och som tyvärr inte uppnåddes. För att skapa en välfungerande marknad, skydda den inre marknaden och de europeiska företagens konkurrenskraft i den globala ekonomin samt skapa och upprätthålla sysselsättningen inom EU är det viktigt att EU prioriterar vidtagandet av åtgärder mot varumärkesförfalskning i dess olika former i den interna och internationella politiken. Trots att Acta-avtalet inte rekommenderar en lösning på ett så komplext och flerdimensionellt problem som varumärkesförfalskning, enligt punkt 3, anser jag fortfarande att Acta-avtalet är ett giltigt verktyg för att effektivisera existerande standarder och därmed gynna exporten från EU samt skydda rättighetshavare när de agerar på den globala marknaden, där olika innehavare av industriella och immateriella äganderätter för närvarande utsätts för systematiska och utbredda intrång när det gäller upphovsrätt, varumärken, patent, formgivning och geografiska beteckningar.

 
  
MPphoto
 
 

  Proinsias De Rossa (S&D), skriftlig. (EN) Jag röstade emot denna resolution som anger Europaparlamentets ståndpunkt inför parafering av handelsavtalet om åtgärder mot varumärkesförfalskning (Acta-avtalet), eftersom den konservativa majoriteten i denna kammare vägrade ta upp behovet av grundläggande skyddsåtgärder för våra medborgare i förhållande till detta globala upphovsrättsavtal. Europaparlamentet har ännu inte sett några bevis för att den rättsliga grunden för denna förhandling överensstämmer med Lissabonfördraget före parafering av avtalet. Kommissionen måste också visa att samarbetet mellan tjänsteleverantörerna och upphovsrättsinnehavarna inte kommer att påverka medborgarnas grundläggande rättigheter, särskilt rätten till personlig integritet, yttrandefriheten och rätten till ett korrekt rättsförfarande. Detta kräver en bedömning av effekterna av Acta-avtalet på dataskyddet och de grundläggande rättigheterna. Vi behöver en garanti från rådet och kommissionen att Acta-avtalet inte kommer att tvinga fram några förändringar av unionens regelverk när det gäller straffrättsliga åtgärder för verkställigheten av immateriella rättigheter. Bestämmelser om civilrättsligt hävdande för patent skulle också kunna få en negativ inverkan på tillgången till generiska läkemedel och kommissionen bör ta itu med denna fråga. Vi bör hålla inne med vårt samtycke till Acta-avtalet tills vi får skriftliga garantier på dessa kritiska frågor.

 
  
MPphoto
 
 

  Marielle De Sarnez (ALDE), skriftlig.(FR) Frågan kvarstår om innehållet i handelsavtalet om åtgärder mot varumärkesförfalskning (Acta-avtalet). Det huvudsakliga syftet med detta avtal, som det har förhandlats om i flera år under största möjliga tystnad mellan ett tiotal länder, är att bekämpa varumärkesförfalskning och skydda immateriella rättigheter. Ändå bör det noteras att varken Kina, Brasilien eller Indien har deltagit i dessa förhandlingar. Samtidigt som varumärkesförfalskning måste bekämpas, inbegriper de välkända bestämmelserna i det aktuella fördraget fastställandet av åtgärder som kan anses som attacker mot de individuella friheterna: övervakning av Internetleverantörer, förstärkta gränskontroller samt större svårigheter att transportera billiga generiska läkemedel till utvecklingsländerna. Detta är frågor som tagits upp av flera parlamentsledamöter, som inte vill lita ”blint” på förhandlingarna som förs av Europeiska kommissionen. Resolutionen som antogs med knapp majoritet kan inte ses som ett stöd, eftersom tvivel kvarstår huruvida texten följer unionens regelverk och huruvida den är förenlig med respekten för de grundläggande rättigheterna.

 
  
MPphoto
 
 

  Edite Estrela (S&D), skriftlig. (PT) Jag avstod från att rösta om resolutionen gällande handelsavtalet om åtgärder mot varumärkesförfalskning (Acta-avtalet) eftersom jag anser att texten, även om den tar upp vissa viktiga frågor, är väldigt kritisk mot den aktuella överenskommelsen. På det hela taget anser jag att Acta-avtalet är bra för EU:s ekonomiska intressen och att avtalet innebär en medelväg när det gäller att skydda immateriella rättigheter och garantera grundläggande rättigheter.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. (PT) Efter ihärdiga påpekanden från Europaparlamentet har insynen i Acta-förhandlingarna avsevärt förbättrats, och sedan förhandlingsrundan i Nya Zeeland har Europaparlamentet till fullo hållits informerat. Den framförhandlade texten återspeglar de huvudsakliga synpunkter som Europaparlamentet framfört, exempelvis respekten för grundläggande rättigheter, integritets- och uppgiftsskydd, respekten för den viktiga roll som ett fritt Internet kan spela, vikten av att skydda tjänsteleverantörernas roll och behovet av att säkra tillgången till läkemedel. Kampen mot varumärkesförfalskningar bör prioriteras, och för att uppnå detta mål krävs ett internationellt samarbete. Om nya utvecklingsländer och framväxande ekonomier ansluter sig till avtalet, så att skyddet av immaterialrätten kan spridas, kan Acta-avtalet komma att uppnå en multilateral nivå.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE) , skriftlig. – (PT) Det framförhandlade avtalet utgör ett viktigt steg i kampen mot varumärkesförfalskningar och är en central fråga i EU:s politiska strategi för att garantera rättvisa, samma konkurrensvillkor för våra producenter, bibehållandet av sysselsättning för medborgarna och respekt för rättsstaten. Kampen mot varumärkesförfalskningar bör vara en av prioriteringarna i den interna och internationella politiska strategin, och internationellt samarbete är grundläggande för att uppnå detta mål.

Acta-avtalet är ett verktyg för att förbättra de befintliga standardernas effektivitet, vilket kommer att vara till nytta för EU-exporten och skydda rättighetsinnehavarna när de verkar på en global marknad. Jag vill betona att det är viktigt att skydda de geografiska beteckningarna såväl för EU-företag som för sysselsättningen inom EU, och jag välkomnar det som gjorts av kommissionen för att inkludera skyddet av geografiska beteckningar inom Actas räckvidd. Slutligen vill jag betona vikten av att kommissionen bekräftar att tillämpningen av Acta inte kommer att inverka på grundläggande rättigheter, uppgiftsskydd eller på de pågående EU-insatserna att harmonisera skyddet av immaterialrätten.

 
  
MPphoto
 
 

  Bruno Gollnisch (NI), skriftlig. (FR) Om jag inte hade beslutat att bojkotta sammanträdet efter den beklagliga episoden som präglades av vad jag kallar för ”socialeurokratisk totalitarism” som vi just varit med om, skulle jag ha röstat för det gemensamma resolutionsförslaget om avtalet om åtgärder mot varumärkesförfalskning som lades fram av vänstergrupperna. Jag skulle inte ha gjort detta för att jag har ändrat min politiska övertygelse, utan för att jag anser att detta avtal inte är tillräckligt för att skydda våra industrier från varumärkesförfalskning, att respekten för geografiska beteckningar inte garanteras och att avtalet inte tjänar så mycket till om det inte inbegriper Kina, världens största varumärkesförfalskare. Det äventyrar dessutom medborgarnas rättigheter och friheter eftersom det avser vaga immateriella rättigheter. Jag ställer mig också bakom alla förfrågningar om tidigare information, konsekvensbedömningar och så vidare som fastställts i denna resolution. I korthet är avtalet som det ser ut i dag meningslöst och möjligen även skadligt. Det bör inte ens förhandlas om och ännu mindre, med tanke på de frågor som det omfattar, enbart av Europeiska kommissionen.

 
  
MPphoto
 
 

  Sylvie Guillaume (S&D), skriftlig.(FR) Jag röstade emot resolutionsförslaget om handelsavtalet om åtgärder mot varumärkesförfalskning (Acta) som lagts fram av Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater) och gruppen Europeiska konservativa och reformister (ECR), eftersom denna text inte på något sätt är tillräcklig för att skydda individernas frihet. Parlamentsledamöter har upprepade gånger uttryckt stor oro över förhandlingen om detta internationella avtal, och innan överenskommelsen var definitivt ratificerad av medlemsstaterna och Europeiska unionen var det viktigt att lyfta fram ett antal problem, särskilt sådana som har att göra med tillgången till läkemedel, Internetleverantörernas ansvar och kontrollen av resenärers personliga bagage vid gränserna. Det gemensamma resolutionsförslaget, som lagts fram av gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater och demokrater i Europaparlamentet (S&D), gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen (Verts/ALE), gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa (ALDE) och gruppen Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster (GUE/NGL), vilket jag röstade för och i vilket alla dessa synpunkter uttrycktes, antogs tyvärr inte eftersom det inte fick tillräckligt många röster.

 
  
MPphoto
 
 

  Ian Hudghton (Verts/ALE), skriftlig. (EN) Jag är besviken över att resolutionen som fick stöd av min egen grupp i dag inte antogs. Handelsavtalet om åtgärder mot varumärkesförfalskning (Acta) skulle kunna få enormt negativa effekter på medborgerliga friheter, och dagens omröstning bidrar inte till att minska dessa farhågor.

 
  
MPphoto
 
 

  Elisabeth Köstinger (PPE), skriftlig. (DE) Jag röstade för resolutionsförslaget om handelsavtalet om åtgärder mot varumärkesförfalskning (Acta) som lagts fram av Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater) och gruppen Europeiska konservativa och reformister (ECR). I avtalet uttrycks samma synpunkter som av EU-medborgarna när det gäller uppgiftsskydd. I förslaget avvisas uttryckligen en ”three strikes”-bestämmelse, något som har diskuterats som en åtgärd att användas i händelse av intrång i upphovsrätten. I resolutionen fastslås också att avtalet måste vara i linje med gemenskapens regelverk. Varumärkesförfalskning och intrång i den internationella upphovsrätten skadar EU:s ekonomi och utsätter därigenom även sysselsättningen i EU för risker. Vi måste vidta beslutsamma åtgärder för att bekämpa detta.

 
  
MPphoto
 
 

  Edvard Kožušník (ECR), skriftlig. (CS) Jag applåderar det faktum att de mest kontroversiella bestämmelserna har tagits bort från detta internationella avtals slutliga version, såsom ansvaret för tredje parter, obligatoriska kontroller av datainformation vid gränspassager och obligatorisk tillämpning av den ”digitala giljotinen”. Även om jag välkomnar det arbete som gjorts här för att tillhandahålla ett utökat skydd för immateriella rättigheter, är jag inte övertygad om att avtalet som lagts fram här har utformats på ett optimalt sätt. Det bekymrar mig mycket att länder som Kina och Ryssland inte har undertecknat avtalet. Det faktum att avtalet i större utsträckning betonar att skydda rättighetsinnehavarna i stället för de faktiska upphovsmännen oroar mig. Kommer avtalet verkligen att tjäna till att skydda immaterialrätten i stort och inte bara skydda en liten grupp enheter som huvudsakligen är belägna i Förenta staterna.

Mina farhågor besannas dessutom av det faktum att det inte var möjligt att införa geografiska beteckningar i avtalet. Det behöver kanske inte lämnas några ytterligare kommentarer angående den metod som använts för att förhandla fram avtalet. Jag tror dock inte att en liknande förhandling utan insyn, som den som valdes för Acta, kommer att upprepas. Vid liknande avtal i framtiden kommer parlamentet i stället att informeras i god tid om förhandlingsförfarandet och om avtalens innehåll.

 
  
MPphoto
 
 

  Giovanni La Via (PPE), skriftlig.(IT) Handelsavtalet om åtgärder mot varumärkesförfalskning (Acta) har bidragit till och fortsätter att bidra till att effektivisera de regler som främjar EU:s export och skyddar personer som blir utsatta för intrång i immaterialrätten, något som i allt större utsträckning sker för personer som är verksamma på den globala marknaden.

I enlighet med vad som tydligt betonas i det gemensamma resolutionsförslaget utgör bekämpningen av varumärkesförfalskning på global nivå en viktig del av Europeiska unionens politiska strategi. Målet är att kunna erbjuda normala konkurrensvillkor för alla europeiska producenter. Jag anser att man nu tydligt har insett, i denna sektor liksom i andra, att samarbete mellan medlemsstaterna är avgörande. Skyddet av upphovsrätten, varumärken, patent, mönster och modeller samt geografiska beteckningar är verkligen en känslig fråga eftersom detta rör grundläggande mänskliga rättigheter. Dagens förslag innebär en allvarlig uppfordran om att fortsätta i rätt riktning. Kommissionen måste faktiskt åta sig att säkerställa att effektiva metoder används för att faktiskt stärka skyddet av geografiska beteckningar, eftersom detta är grundläggande för företagen och för EU-medborgarnas sysselsättning.

 
  
MPphoto
 
 

  Constance Le Grip (PPE) , skriftlig.(FR) Jag röstade för resolutionsförslaget om handelsavtalet om åtgärder mot varumärkesförfalskning (Acta) som lagts fram av Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater) och gruppen Europeiska konservativa och reformister (ECR). I denna resolution från PPE/ECR fastslås att kampen mot varumärkesförfalskning är en prioritet i den interna och internationella politiska strategin och att internationellt samarbete är nyckeln till detta mål. Genom att beakta Europaparlamentets och våra medborgares farhågor, såsom respekt för grundläggande rättigheter, integritets- och uppgiftsskydd, erkännandet av den viktiga roll som ett fritt Internet kan spela, betydelsen av att skydda tjänsteleverantörernas roll och behovet att säkra tillgången till läkemedel, stärks de befintliga bestämmelserna genom denna lag. Den syftar till att tillhandahålla bättre skydd mot alla slags överträdelser av immaterialrätten, varumärken, mönster och modeller samt patent, något som gynnar EU:s export och rättighetsinnehavarna. I motsats till vad som har sagts av avtalets belackare är det helt och hållet förenligt med gemenskapslagstiftningen. I avtalet införs exempelvis inte ”three strikes”-förfarandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Petru Constantin Luhan (PPE), skriftlig. (RO) Jag röstade för resolutionsförslaget om åtgärder mot varumärkesförfalskning (Acta) eftersom det 1) är helt förenligt med gemenskapslagstiftningen, 2) kommer att inverka positivt på åtgärderna för att skydda immateriella rättigheter globalt och för att skydda oss gentemot andra territorier såsom Asien, Australien, Stillahavsregionen och så vidare samt 3) kommer att bevara konkurrensen och den kulturella mångfalden på EU-nivå liksom bidra till att skapa sysselsättning.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig. (EN) Jag röstade för denna resolution om ett avtal om åtgärder mot varumärkesförfalskning (Acta). Avtalet handlar om att stärka immaterialrätten på internationell nivå och kommersiella överträdelser av upphovsrätten. Detta är ett mycket känsligt ämne och vi måste ge rättighetsinnehavarna ett lämpligt skydd och en rimlig avkastning på sina investeringar utan att å andra sidan kränka fri- och rättigheter, göra intrång i medborgerliga friheter, begränsa tillgången till läkemedel eller kriminalisera enskilda individer för triviala brott mot upphovsrätten. Den rätta platsen för att bedöma huruvida parlamentet ska ge sitt samtycke till Acta är i handelsutskottet.

 
  
MPphoto
 
 

  Jiří Maštálka (GUE/NGL), skriftlig. (CS) Skyddet mot varumärkesförfalskning och immaterialrättsskyddet är tveklöst viktiga på internationell nivå. Icke desto mindre verkar det föreslagna Acta-avtalet inte ge något högkvalitativt och särskilt balanserat skydd för alla EU-medborgare. Det har saknats insyn på flera stadier i utarbetandet av avtalet, som det för övrigt har tagit lång tid att utarbeta. Avtalets innehåll är inriktat på intressena hos en enda grupp. Även om det i avtalet också bland annat fastslås en, av behöriga organ, förstärkt övervakning av varor i transit och av exportordningen eller förhandlingar ex officio, väcks här frågor om räckvidd och huruvida det finns andra möjligheter att stärka avtalet. Det tycks få en diskutabel inverkan om det inte ratificeras av ett stort antal viktiga länder världen över.

När det gäller att faktiskt säkerställa skyddet av immaterialrätten kan det sägas att det på global nivå nu finns en rad erkända, väl fungerande och tillräckligt prövade instrument och institutioner samt ett kontraktssystem som för närvarande säkerställer skydd mot varumärkesförfalskning. Samtidigt skulle ett försäkrande om att vi inte behöver ändra gemenskapslagstiftningen för ett så viktigt och tongivande dokument, förtjäna att undergå en mer ingående rättslig analys.

 
  
MPphoto
 
 

  Marisa Matias (GUE/NGL), skriftlig. – (PT) Jag röstade för detta resolutionsförslag eftersom det utgör ett viktigt steg mot att bekämpa varumärkesförfalskning utan att frågor som transport av generiska läkemedel ifrågasätts. I avtalet säkerställs dessutom grundläggande rättigheter som rätten till integritets- och uppgiftsskydd.

 
  
MPphoto
 
 

  Jean-Luc Mélenchon (GUE/NGL), skriftlig. (FR) Avtalet om åtgärder mot varumärkesförfalskning (Acta) förhandlades fram bakom ryggen på våra medborgare och i motsättning till UNO och Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten, det enda organ som legitimt kan upprätta ett sådant avtal. I fallet Acta har en handfull länder själva förhandlat fram de regler som ska råda inom området immateriella rättigheter. Denna förskingring av internationell rätt till förmån för de rikaste länderna och deras närmast allierade är helt och hållet oacceptabel.

Det finns en osäkerhet när det gäller möjligheten att ta patent på levande varelser och tänkbara förhinder för att omsätta generiska läkemedel. Vi borde därför inte behöva oroa oss över eller ångra den ena eller andra punkten och samtidigt acceptera att vi står inför ett fullbordat faktum. Jag röstar emot denna text.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE) , skriftlig. (PT) Det nya utkastet till handelsavtal om åtgärder mot varumärkesförfalskning som offentliggjordes den 2 oktober 2010, efter Tokyorundan, är mycket viktigt. Kommissionen behöver också se till att parlamentet och allmänheten får insyn i Acta-avtalets slutliga text, vilken kommer att upprättas efter de tekniska förhandlingarna i Sydney den 30 november till den 3 december 2010.

Att bekämpa varumärkesförfalskning är en av de viktigaste prioriteringarna i den interna och internationella politiska strategin, och ett internationellt samarbete är grundläggande för att uppnå detta mål. Vi är mycket väl medvetna om att det avtal som har förhandlats fram inte kommer att lösa det komplexa och mångdimensionella problemet med varumärkesförfalskning. Det är dock ett steg i rätt riktning mot att få ett slut på detta allvarliga problem som har lett till allvarliga förluster för EU:s ekonomi och för medlemsstaternas BNP.

 
  
MPphoto
 
 

  Alexander Mirsky (S&D), skriftlig. (LV) Det är viktigt att avtalet träder i kraft så snart som möjligt. En försening skulle öppna dörren för ren och skär stöld av immateriella rättigheter. Tillverkarnas kostnader överskrider alla tänkbara belopp. Piratkopiering på Internet är ett högst aktuellt ämne just nu och många tjänsteleverantörer för Internet och EU-medborgare utövar oetisk verksamhet. I detta sammanhang måste vi reglera all verksamhet som förknippas med nedladdning och så kallat informationsutbyte. Passivitet när det gäller att förhindra varumärkesförfalskning främjar straffrihet och verkar cyniskt. Jag stöder helt och hållet detta resolutionsförslag.

 
  
MPphoto
 
 

  Vital Moreira (S&D), skriftlig. (PT) Jag avstod från att rösta för det gemensamma resolutionsförslaget om ett handelsavtal om åtgärder mot varumärkesförfalskning som lagts fram av gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater och demokrater i Europaparlamentet (S&D), gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen (Verts/ALE), gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa (ALDE) och gruppen Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster (GUE/NGL), eftersom jag anser att texten i fråga är överdrivet kritisk och borde vara mer balanserad. I den version som lagts fram finns en tydlig indikation på att vi i slutändan inte kommer att anta avtalet. Rent allmänt anser jag dock att avtalet är förmånligt för Europeiska unionens ekonomiska intressen, särskilt med tanke på det faktum att vi vill att vår ekonomi ska bygga på innovation, forskning och utveckling samt smart tillväxt.

Jag tror därför att ett förstärkt skydd av den industriella äganderätten, däribland patent, är grundläggande för den europeiska konkurrenskraften. Å andra sidan anser jag att man i de slutliga förhandlingarna på ett tillfredsställande sätt tagit hänsyn till de synpunkter som till en början framkommit när det gäller generiska läkemedel, skyddet av rätten till Internet och av geografiska beteckningar eller ursprungsbeteckningar. Vi kan inte bortse från de framsteg som har gjorts. Allt är uppenbarligen inte tillfredsställande, men ett internationellt avtal måste bedömas utifrån ett helhetsperspektiv.

 
  
MPphoto
 
 

  Rareş-Lucian Niculescu (PPE), skriftlig. (RO) Jag röstade för resolutionsförslaget från Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater) och gruppen Europeiska konservativa och reformister (ECR) och mot de andra eftersom ett internationellt Acta gör det möjligt att bekämpa varumärkesförfalskning mer effektivt, något som kommer att leda till ett bättre upphovsrättsligt skydd och i förlängningen hjälpa till att skydda den europeiska industrin. Dessutom kommer Acta att bidra till att skydda konsumenterna mot varumärkesförfalskade produkter, något som förekommer alltmer på de europeiska marknaderna.

 
  
MPphoto
 
 

  Alfredo Pallone (PPE), skriftlig. (IT) Jag röstade för resolutionsförslaget från Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater) om Acta eftersom jag anser att det är viktigt att avtalet ingås. Detta måste göras snabbt, utan några fler förseningar och utan att tid ödslas. Annars riskerar förhandlingarna hamna i en återvändsgränd, vilket skulle skada både tillverkarna och de europeiska konsumenterna.

Europa har en skyldighet att fortsätta betona två frågor. Den första är att det måste vara obligatoriskt att skydda europeiska geografiska beteckningar, både civilt och i tullen. Dessa är i dag drabbade på ett sätt som inte bara påverkar livsmedelsindustrin – för de varumärkesförfalskade produkterna som skapar osund konkurrens används ofta kopierade namn som frammanar tanken på välkända europeiska märken – utan även industrier som verkar inom sektorerna design och mode. Den andra frågan är det obligatoriska behovet av gemensamma regler för att kontrollera försäljningen via Internet. Försäljningen av böcker, filmer och musik har ökat inom denna sektor – den omsätter miljontals varuförfalskade produkter, något som skadar inte bara konsumenterna utan även de europeiska tillverkarna.

 
  
MPphoto
 
 

  Georgios Papanikolaou (PPE), skriftlig. (EL) Jag röstade för resolutionsförslaget om handelsavtalet om åtgärder mot varumärkesförfalskning (Acta) som lagts fram av Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater) och gruppen Europeiska konservativa och reformister (ECR), eftersom avtalet är utformat för att säkerställa rättvisa och sund konkurrens. Genom avtalet införs ett fullständigt internationellt ramverk för att stärka bekämpningen av immaterialrättsintrång. Andra utvecklingsländer främjas att ansluta sig till Acta eftersom ett deltagande inte är begränsat.

I förhandlingarna om avtalet beaktas nu de viktigaste frågorna för EU, däribland respekt för grundläggande rättigheter, integritets- och uppgiftsskydd, respekten för den viktiga roll som ett fritt Internet kan spela, vikten av att skydda tjänsteleverantörernas roll och behovet av att säkra tillgången till läkemedel och att skydda folkhälsan.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE) , skriftlig. (PT) Jag är övertygad om att detta resolutionsförslag utgör ett viktigt steg när det gäller att bekämpa varumärkesförfalskning, samtidigt som det i förslaget upprätthålls en nödvändig balans mellan motstridiga värden. I förslaget ifrågasätts inte yttrandefrihet och innovationsfrihet. Grundläggande rättigheter såsom rätten till integritets- och uppgiftsskydd garanteras å andra sidan.

Det finns motstridiga intressen som gör det svårt att uppnå samförstånd. Men det som uppnåtts här med viss framgång är ett avtal som huvudsakligen tillgodoser gemensamma behov. Kommissionen har under dessa förhandlingar tillhandahållit insyn genom att hålla Europaparlamentet informerat – detta bör applåderas! Jag hoppas dessutom att det kommer att bli möjligt under de fortsatta förhandlingarna att få bort de tvetydigheter och utelämnanden som fortfarande påpekas av alla partier. Jag anser att det avtal som ingåtts kommer att stärka det internationella samarbetet i kampen mot varumärkesförfalskning, skapa ett verktyg för att effektivt skydda immateriella rättigheter och säkerställa grundläggande rättigheter. Det är också viktigt att säkerställa respekten för befintliga rättigheter genom repressiva åtgärder och genom att skapa ett omfattande internationellt ramverk av bistånd till de inblandade parterna.

 
  
MPphoto
 
 

  Miguel Portas (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Jag röstade för detta resolutionsförslag eftersom det utgör ett viktigt steg mot att bekämpa varumärkesförfalskning utan att det ifrågasätter frågor som transporten av generiska läkemedel. Enligt avtalet säkerställs även grundläggande rättigheter såsom rätt till privatliv och dataskydd.

 
  
MPphoto
 
 

  Paulo Rangel (PPE) , skriftlig. (PT) Bekämpningen av varumärkesförfalskning, som är en global företeelse, behöver genomföras på ett mångsidigt sätt, och utgå från att stärka samarbetet mellan de globalt viktigaste inblandade parterna. Följaktligen, även om jag är medveten om att det framförhandlade avtalet inte kommer att lösa de komplexa problemen med varumärkesförfalskning, är jag övertygad om att avtalet innebär ett steg i rätt riktning.

 
  
MPphoto
 
 

  Crescenzio Rivellini (PPE), skriftlig. (IT) I dag röstade jag för det nyligen färdigställda internationella handelsavtalet om åtgärder mot varumärkesförfalskning (Acta).

Målet med det nya multilaterala Acta-avtalet som ingåtts mellan Europeiska unionen, Förenta staterna, Australien, Kanada, Japan, Mexiko, Marocko, New Zeeland, Singapore, Sydkorea och Schweiz är att stärka immaterialrättsskyddet och bidra till att bekämpa varumärkesförfalskning och piratkopiering av produkter såsom välkända klädmärken, musik och filmer.

Jag är medveten om att det komplexa och mångdimensionella problemet med varumärkesförfalskning inte kommer att lösas genom det framförhandlade avtalet. Dock anser jag att det utgör ett steg i rätt riktning. I vilket fall som helst uppmanar jag kommissionen att bekräfta att texten inte kommer att få några återverkningar på grundläggande friheter och på Europeiska unionens lagstiftning. Jag vill även erinra om att parlamentet har rätt att lägga in veto när det gäller internationella avtal.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. (EN) Europaparlamentet röstade nyss med liten marginal mot att anta en resolution och begär nu att kommissionen ska tydliggöra och bedöma konsekvenserna av handelsavtalet om åtgärder mot varumärkesförfalskning (Acta). I omröstningen röstade 306 ledamöter för, 322 emot och 26 röster lades ned. Resolutionen hade lagts fram av gruppen De gröna (däribland Piratpartiet), socialdemokraterna, liberalerna och vänstern. I stället fick Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater) och gruppen Europeiska konservativa och reformister (ECR) igenom en alternativ resolution. I denna välkomnas huvudsakligen det som förhandlarna har åstadkommit så här långt, utan att det ställs några särskilda krav på kommissionen att göra ytterligare tydliggöranden eller bedömningar. Detta var ett nederlag, men sista ordet är långt ifrån sagt i frågan. Resolutionen har inte någon formell inverkan utan är endast ett uttryck för var parlamentet står just nu. Den avgörande omröstningen kommer antagligen att ske någon gång i början av nästa år, när parlamentet kommer att ombes att godta avtalet. Om det blir ett nej kommer avtalet att skrotas. Omröstningen i dag påminde oss om att vi måste fortsätta arbeta hårt för att få ytterligare information om effekterna av Acta, så att Europaparlamentet kan fatta ett välinformerat beslut i den slutliga godkännandeomröstningen.

 
  
MPphoto
 
 

  Marie-Thérèse Sanchez-Schmid (PPE), skriftlig. (FR) Handelsavtalet om åtgärder mot varumärkesförfalskning (Acta) är ett avtal som skyddar våra medborgare, våra upphovsmän, våra konstnärer och våra företag, och det är därför som jag stöder detta. Det vore verkligen bra att tydliggöra på vilka sätt man kan avhjälpa situationen i händelse av flagranta intrång i immaterialrättigheter i något av de länder som är parter i avtalet. Kommissionen har underlättat för insyn; Acta kan inte gå utöver gemenskapslagstiftningen eller överskrida några av de åtgärder som vidtagits inom EU-direktivens ramverk och det kan inte under några omständigheter kränka grundläggande rättigheter. Avtalet har förhandlats fram utanför de traditionella internationella institutionerna (Världshandelsorganisationen och så vidare) eftersom Kina och Indien motsatte sig alla avtal. Acta är slutligen ett öppet avtal, och alla de stater som önskar att delta kan ansluta sig till oss. På så vis kan vi tillsammans tillhandahålla ett rättsligt, och även fysiskt, skydd för våra medborgare mot den skada som varumärkesförfalskning orsakar. Jag röstade därför för detta resolutionsförslag.

 
  
MPphoto
 
 

  Olle Schmidt (ALDE), skriftlig. − Europaparlamentet har vid upprepade tillfällen uttalat sig om Acta-avtalet. Jag röstade exempelvis för parlamentets resolution i mars 2010 avseende bristen på insyn och öppenhet i förhandlingarna och har undertecknat parlamentets skriftliga förklaring kring Acta. Kommissionen förtjänade då liksom nu kritik för bristen på insyn i förhandlingarna för såväl parlamentsledamöterna som för EU- medborgarna. Jag anser att parlamentets tidigare uttalanden är tillräckliga i dagsläget, och jag röstade emot samtliga resolutionsförslag. Det är viktigt att parlamentet tar sitt ansvar för internationella avtal på största allvar. Kommissionen förhandlar och undertecknar avtalen. Parlamentet har rätt att få fullständig och omedelbar information under den processen och har efter att kommissionen undertecknat avtalet rätten att godta eller förkasta det. Det är rimligt att parlamentet klargör sin ställning, vilket vi på flera sätt har gjort, för att kommissionen inte ska förhandla fram avtal som saknar stöd i parlamentet. Den gemensamma resolutionen krävde att kommissionen skulle presentera ett antal tidkrävande analyser innan avtalet skulle få undertecknas av kommissionen, något som skulle riskera att skapa en situation där andra parter börjar tvivla på om Europa verkligen utgör en seriös part att ingå internationella handelsavtal med. Detta skulle skada Europas möjlighet att delta i förhandlingar om internationella frihandelsavtal i framtiden.

 
  
MPphoto
 
 

  Bogusław Sonik (PPE), skriftlig.(PL) Jag röstade för Europaparlamentets resolutionsförslag om ett handelsavtal om åtgärder mot varumärkesförfalskning (Acta), eftersom jag anser att det, som en del av kampen mot piratkopiering, är nödvändigt att upprätta gemensamma principer för att stärka immaterialrätten. Problemet med varumärkesförfalskning av varor och obehörigt utnyttjande av andra människors immateriella rättigheter är fortfarande utbrett. Det är särskilt svårt när det gäller ogripbara tillgångar såsom upphovsrätt till musikaliska och litterära arbeten och patent. Acta-avtalet kommer att utgöra ett bra redskap för att etablera en gemensam rättslig plattform vars mål kommer att vara att bekämpa varumärkesförfalskning och privatkopiering.

 
  
MPphoto
 
 

  Thomas Ulmer (PPE), skriftlig.(DE) Jag är mycket nöjd över att betänkandet från Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater) och gruppen Europeiska konservativa och reformister (ECR) har antagits. Oppositionens förgiftade och demagogiska arbete hade därigenom inte någon chans. Jag vill gratulera författarna, vår samordnare, Daniel Caspary, och hela gruppen för visad enighet kring denna viktiga fråga.

 
  
MPphoto
 
 

  Dominique Vlasto (PPE), skriftlig.(FR) Jag röstade för min grupps resolutionsförslag, eftersom kampen mot varumärkesförfalskning är mycket viktig och måste föras över hela världen för att vara effektiv. Varumärkesförfalskning är en växande parallell ekonomi som möjliggör penningtvätt i stor skala. Dessutom kan inte våra industrier, som på exportområdet redan har drabbats genom undervärderingen av yuanen och dollarns svaghet, tolerera att varumärkesförfalskning sker utanför EU och på ett osunt sätt konkurrerar med produkterna på den inre marknaden. Denna globalt organiserade stöld har en allvarlig effekt på kreativitet och innovation, och den medför ödesdigra konsekvenser för vår sysselsättning och för konsumenternas säkerhet. Vår utvecklingsmodell är inriktad på kunskapsekonomin – den kräver därför, på internationell nivå, ett skydd av den grundläggande rättighet som immaterialrätten utgör. Denna omröstning banar hädanefter väg för att ratificera handelsavtalet om åtgärder mot varumärkesförfalskning, vilket kommer att göra det lättare att vidta rättsliga åtgärder när det har skett intrång i de immateriella rättigheterna i något av de länder som har undertecknat avtalet. På så vis lägger vi grunden för en multilateral strategi som kommer att skydda det som gör vår ekonomi dynamisk: våra uppfinningar, våra varumärken och våra konstnärliga produkter.

 
Senaste uppdatering: 14 april 2011Rättsligt meddelande