Talmannen. – Nästa punkt är kommissionens uttalande för vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om Ukraina. Jag vill först ge ordet till kommissionsledamot De Gucht som företräder vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik Catherine Ashton.

  Karel De Gucht, ledamot av kommissionen, för vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik. – (FR) Herr talman! Det är ett stort nöje för mig att denna kväll debattera situationen i Ukraina för Cathy Ashton, vice ordförande för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik. Hon beklagar att hon inte kan närvara här i dag.

I dag är en viktig dag för Ukraina med tanke på att det i morse tillkännagavs att landet blir ordförande för OSSE 2013. Det är ett privilegium, men även ett ansvar och det kommer att ge Ukraina möjlighet att leva upp till de högt ställda förväntningarna.

Jag vill kvarhålla mig vid våra bilaterala förbindelser, som behandlades vid ett toppmöte i Château Val Duchesse i Bryssel förra måndagen där såväl president Janukovitj som ordförandena Van Rompuy och Barroso deltog. Cathy Ashton deltog i diskussionen om internationella frågor. Jag närvarade också för att få en uppfattning om utsikterna för att inom den närmaste framtiden upprätta ett djupgående och brett frihandelsområde med en hög ambitionsnivå. Våra diskussioner var uppriktiga och jag är övertygad om att toppmötet har lett till att våra förbindelser, som förtjänar att vara mer omfattande och konkreta, har kommit på rätt spår.

De två viktigaste resultaten av toppmötet är antagandet av handlingsplanen för fri rörlighet för personer och undertecknandet av protokollet till partnerskaps- och samarbetsavtalet som gör det möjligt för Ukraina att delta i EU-program.

Andra punkter på dagordningen var den inrikespolitiska situationen i Ukraina, de aktuella förhandlingarna om det framtida associeringsavtalet och reformprocessen. Ukraina är en del av vårt grannskap, och det är något vi försöker att använda oss av. Med tanke på Natotoppmötet i helgen och dagens slutförande av de bilaterala förhandlingarna i Bryssel, som jag deltog i för bara några timmar sedan och som har gjort det möjligt för EU att stödja Rysslands anslutning till Världshandelsorganisationen, är det uppenbart att inte heller Ukrainas grannskap är stillastående.

Låt oss återgå till toppmötet. Den nuvarande regeringen har genomfört en rad viktiga ekonomiska reformer, vilket vi välkomnar. Först av allt lagen om offentlig upphandling som bör spela en viktig roll i kampen mot korruption. Avtal har ingåtts med Internationella valutafonden och viktiga reformer har införts inom den viktiga energisektorn. Den ukrainska regeringen har varit relativt framgångsrik när det gäller att stabilisera situationen i landet. Detta är naturligtvis mycket viktigt.

Trots detta oroar vi oss över de fortsatta rapporterna om en urholkning av grundläggande friheter och demokratiska principer i Ukraina. Särskilt oroande är de klagomål som uttryckts när det gäller mediefrihet samt mötes- och föreningsfrihet. Dessutom har den ukrainska konstitutionsdomstolen, som ni vet, nyligen upphävt konstitutionen från 2004 som antogs under den orangea revolutionen. Så nu är det återigen 1996 års konstitution, som ger ökad makt till presidenten, som gäller. Detta mycket kontroversiella beslut är ett tecken på att en öppen och delaktighetsfrämjande reformprocess för konstitutionen behövs i Ukraina.

Syftet med denna process bör vara att upprätta ett hållbart system med kontroller och avvägningar i enlighet med EU-normer. Denna fråga togs även upp i er resolution i februari.

Ett annat beslut som konstitutionsdomstolen fattade helt nyligen och som kan tolkas på olika sätt är beslutet om längden på det nuvarande parlamentets mandatperiod. Trots att en fyraårig mandatperiod föreskrivs i 1996 års konstitution, som för närvarande gäller, har domstolen meddelat att det nuvarande parlamentets befogenheter inte kommer att upphöra förrän efter fem år eftersom det valdes under den period då 2004 års konstitution gällde. Detta beslut är ett exempel på den ”à la carte”-strategi som i allt högre grad tillämpas av den nuvarande regeringen. Detta är ännu ett tecken på att Ukraina har ett stort behov av en delaktighetsfrämjande konstitutionell reformprocess, och inte beslut som fattas på grundval av de aktuella omständigheterna.

De senaste åren har den politiska friheten varit mycket stor i Ukraina. Vid val efter val har tillförlitliga organ konstaterat att internationella normer uppfyllts. Därför är det beklagligt att de senaste kommunala valen som hölls den 31 oktober kritiserades av de flesta valobservatörer. Trots att denna kritik endast gällde tekniska aspekter och förfarandeaspekter var det ett steg tillbaka.

Demokratiska värden och principer och mänskliga rättigheter är grundläggande för EU:s medlemsstater. De är principer som det inte går att göra avkall på, i synnerhet inte när vi talar om en viktig samarbetspartner.

Gemensamma värden för en gemensam framtid: det är utmaningen för det kommande associeringsavtalet mellan Ukraina och EU. Vi måste precis som vid toppmötet förra måndagen, och så länge som problemen kvarstår, fortsätta att sända ut ett mycket tydligt budskap när det gäller respekten för grundläggande värden.

  Elmar Brok, för PPE-gruppen. – (DE) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Jag vill uttrycka min tacksamhet över uttalandet för den höga representanten. Faktum är att jag har ytterst lite att tillägga till det. Jag anser att vi utan tvekan kan påstå att beslut om reformer och ökad stabilitet har fattats, bl.a. av skäl som är kopplade till parlamentarisk stabilitet, och att detta bör välkomnas. Vi måste emellertid konstatera att de lokala valen, till skillnad från det senaste parlamentsvalet, inte var rättvisa eftersom de ändrades och oppositionen inte gavs samma möjligheter att göra upp listor på kandidater överallt. Jag anser att vi även måste beakta det faktum att chefen för underrättelsetjänsten har en övervakningsroll på hög nivå i den konstitutionella domstolen och att domare byts ut för att upphäva konstitutionen från den orangea revolutionen. Detta är fakta. Därför vill jag uttrycka min tacksamhet över uttalandet om att frågorna om gemensamma värden och grundläggande rättigheter har en avgörande roll. Det europeiska perspektivet för Ukraina är naturligtvis också en viktig fråga.

Samtidigt gläder jag mig åt de nödvändiga framstegen när det gäller viktiga frågor som gjordes vid toppmötet i måndags. Den kritik jag just har gett uttryck för bör inte vara beroende av eller göras beroende av det som sker när det gäller viseringsstrukturer. Det är bra och viktigt för oss att göra framsteg på detta område.

Det är viktigt att vi gör framsteg när det gäller det djupgående frihandelsområdet som kommer att föra Ukraina närmare EU:s inre marknad, och tydliggöra att inte bara Ukrainas politiska, utan även ekonomiska perspektiv finns i Europa. Det är inte någon mening med att anta ett ryskt ekonomiskt system utan att ha ryska råvaror. Med sådana kommer den europeiska marknaden att bli mycket intressantare för Ukraina och detta bör också förbättras genom associeringsavtalet. Jag anser emellertid att vi måste vara på det klara med att detta inte bara ligger i Ukrainas intresse utan även i vårt eget intresse och att vi måste fästa vikt vid att se till att den yttre och inre utvecklingen i Turkiet fortskrider på ett sätt som gynnar våra gemensamma intressen.

  Adrian Severin, för S&D-gruppen. – (EN) Herr talman! Min grupps filosofi när det gäller förbindelserna mellan Ukraina och EU i dag kan uttryckas genom att parafrasera ett berömt tal: Fråga inte vad Ukraina kan göra för EU, utan vad européerna kan göra för Ukraina, för att i Ukraina få en tillförlitlig pelare i projektet EU.

EU:s taktik när det gäller Ukraina bör vara balanserad, rättvis, faktabaserad och strategisk. Jag anser att dessa kriterier uppfylldes genom resultatet av det senaste toppmötet och jag vill tacka kommissionsledamoten för att ha uttryckt vår taktik på detta sätt.

”Balanserad” innebär att begära förbättringar samtidigt som man erbjuder stöd. ”Rättvis” innebär att undvika att ta parti för någon vid inrikespolitiska tvister och att använda samma normer för att bedöma handlingar som begås av partier som är av en färg vi sympatiserar med som de som begås av partier som är av en färg vi inte sympatiserar med. ”Faktabaserad” innebär att besluta sig för att förlita sig på bevis och inte på anklagelser, rykten och fördomar. ”Strategisk” innebär att främja politik som kan göra det möjligt för Ukraina att bli strukturellt integrerat i projektet EU och inte politik som bygger på att utnyttja Ukraina vid våra konfrontationer med dess grannländer.

Den kompromissresolution det är meningen att vi ska anta efter dagens debatt är inte ett perfekt, men hyggligt exempel på en sådan taktik. Jag måste beklaga att det skett några misstag vid tryckningen av texten. Vi måste be alla politiska aktörer i Ukraina att undvika att presentera denna resolution som en seger för den ena parten över den andra parten. Faktum är att syftet med denna resolution är att informera alla politiska krafter i Ukraina om att det är hög tid för dem att enas om en nationell dagordning och genomföra efterlängtade reformer, politik och politiska resultat som erbjuder människorna ett bättre liv och landet bättre möjligheter så att det kan integreras i Europa. Det finns inget behov av att internationalisera de inre stridigheterna i Ukraina.

Låt oss uppfylla våra plikter både här och där, så kommer vi alla att belönas i framtiden.

  Adina-Ioana Vălean, för ALDE-gruppen. – (EN) Herr talman! Det är intressant att se att Ukraina så ofta tas upp på vår dagordning. Jag hoppas att detta är ett tecken på att det sker framsteg i våra förbindelser.

Jag är benägen att tro att vi med hjälp av pragmatism och ömsesidig respekt, förståelse för att det finns olikheter men även gemensamma intressen, kan bygga vidare på gemensamma projekt och skapa ett partnerskap som bygger på ärlighet.

Jag uppskattar den senaste tidens uttalanden från det ukrainska ledarskapet och jag hoppas att vi nu kommer att kunna lägga vår oro om att Ukraina rör sig bort från en europeisk framtid åt sidan. Samtidigt har alla debatter om Ukraina en tendens att förvandlas till ett krig mellan de europeiska politiska familjerna till oppositionen å den ena sidan och regeringspartierna i Ukraina å den andra. Jag tror inte att detta leder någonvart eftersom det inte handlar om vem som är bäst – regeringen eller oppositionen – eller vem som har bäst stöd av européerna utan om de ukrainska medborgarnas demokratiska framtid och om att de ukrainska medborgarna förtjänar ett starkt, demokratiskt och välmående land.

Vid det toppmöte som ägde rum denna vecka uppnåddes goda resultat när det gäller främjandet av tillgång till EU-program och förhandlingarna om associeringsavtalet. Jag gläder mig framför allt åt de efterlängtade framstegen i arbetet mot ett frihandelsområde.

Naturligtvis återstår mycket att göra när det gäller såväl ekonomiska som institutionella reformer, och de steg som tas bör konsolideras. Inga undantag från lagen om offentlig upphandling som antogs tidigare i år får tillåtas, inte ens för Europamästerskapet i fotboll.

Samtidigt som en ny skattelagstiftning är ett positivt steg mot en bättre skattemiljö får detta inte bli någon börda, i synnerhet inte för de små och medelstora företagen vars roll är så viktig för alla sunda ekonomier.

Men låt mig vara tydlig. Detta handlar inte om att vi ska säga till Ukraina vad landet ska göra och det handlar inte om vad Ukraina måste göra för oss. Det handlar framför allt om vad Ukraina måste göra för landets egen skull eftersom både institutionella och ekonomiska reformer är nödvändiga förutsättningar för en framgångsrik demokratisk framtid, och detta ligger i de ukrainska medborgarnas intresse.

  Rebecca Harms , för Verts/ALE-gruppen. – (DE) Herr talman, mina damer och herrar! De senaste dagarna har omfattande protester skett i Kiev, Lugansk, Kharkov och många andra stora och små städer i Ukraina. Tio- eller hundratusentals ukrainska medborgare beger sig ut på gatorna. De protesterar mot skattelagar som de anser vara orättvisa. Om vår resolution ska rikta sig mot någon, bör denna någon enligt min mening vara de ukrainska medborgarna som genom denna protest garanterar att Ukrainas demokratiska utveckling fortsätter. Vår resolution, där vi uttryckte oro över urholkningen av demokratin, riktar sig naturligtvis till regeringen och myndigheterna, i synnerhet inrikesmyndigheterna i Ukraina, och uppmanar dem att tillåta att dessa protester fortsätter. Hundratusentals, kanske miljontals människor väntas till Kiev imorgon. Jag måste erkänna att jag är mycket bekymrad över utvecklingen och det är inte så att jag inte hyser någon oro över vad som kan hända. Än så länge är allt lugnt – ta i trä. De senaste dagarna har regeringen visat att mötesfriheten fungerar. Jag hoppas verkligen att så kommer att fortsätta att vara fallet.

Jag anser att det var väldigt viktigt för oss att göra detta till en gruppöverskridande resolution. Det vore ett allvarligt misstag för utvecklingen i Ukraina om en sida av parlamentet ställer sig på regionpartiets sida medan en annan ställer sig på Yulia Tymoshenkos partis sida. Detta skulle inte gynna den demokratiska utvecklingen i Ukraina. Jag hoppas att resolutionen kommer att tas på allvar – även om vi antar den efter toppmötet – framför allt med tanke på de stora protesterna och människors oro när det gäller effekterna av reformen av Internationella valutafonden, och att vi följer det som nu sker i Kiev och Ukraina mycket noggrant. Tack för er uppmärksamhet och jag hoppas att vi – däribland kommissionen – kommer att fortsätta att visa solidaritet i vårt arbete tillsammans med detta land som ligger så nära oss européer.

  Paweł Robert Kowal, för ECR-gruppen. – (PL) Herr talman! Här i Europaparlamentet har vi under flera veckor genomfört spännande debatter om frågor med anknytning till Ukraina. Jag anser att detta har varit mycket bra. Resultatet av våra förehavanden följs med stort intresse i Ukraina – större än i många EU-länder. Låt oss därför behandla vår resolution som ett brev, inte till det ena eller det andra partiet utan till de ukrainska medborgarna, där vi säger att vi med intresse följer det som sker och att vi i egenskap av grannar är redo att öppna dörren för Ukraina och vill ha mer kontakt med landets medborgare. Jag vill tacka Rebecca Harms för hennes väl valda ord. Hon har alltid en bra känsla för vad som bör sägas vid sådana här tillfällen.

Låt oss tala öppet om valen, som vi inte var nöjda med. Många delar av dem var av en standard som lämnade mycket övrigt att önska. Det visade sig inte vara möjligt att bibehålla den positiva trenden från de föregående valen, men Ukraina har fortfarande en chans och vi vill hjälpa Ukraina med detta. Låt oss därför påpeka att positiva saker sker där, och då inte bara på det ekonomiska utan även det politiska området. Dörren till Europa står öppen för alla ukrainare och det är bra att denna signal kom vid denna veckas toppmöte mellan EU och Ukraina. Det är ett positivt sammanträffande att vi i dag talar om det faktum att resolutionen inte är till för det ena eller andra partiet i Ukraina. Den är till för de ukrainska medborgarna och vi antar den tillsammans.

  Jaromír Kohlíček, för GUE/NGL-gruppen. – (CS) Herr talman! När Ukraina nämns tänker den genomsnittlige EU-medborgaren på boxaren Klitschko som enkelt besegrade sina motståndare. Ukrainas betydelse i ekonomiska termer är emellertid även den mycket stor och en rad länder i EU och på Balkan är beroende av transportvägar på ukrainskt territorium för att få tillgång till olja och naturgas från Centralasien och Sibirien. Det är uppenbart att landet är den viktigaste aktören i det östra partnerskapet. Därför välkomnar jag de förbättrade relationerna till Ryssland och resultatet av toppmötet mellan EU och Ukraina. I många EU-länder utgör ukrainare en stor del av de utländska arbetstagarna och när det gäller ömsesidig handel mellan Ukraina och EU märks en dynamisk tillväxt. Landets största problem är samma problem som många EU-länder står inför: korruption, ett ogynnsamt viseringssystem och ömsesidigt oförenliga lagar. Det bör nämnas att de kommunala valen, enligt valobservatörerna, avlöpte utan några större tekniska brister. Det förslag till resolution som föreslås av hela det politiska spektrat utgör en balanserad kompromiss och trots att jag hade mina förbehåll i fråga om vissa av detaljerna stöder GUE/NGL-gruppen det.

  Bastiaan Belder, för EFD-gruppen. – (NL) Herr talman! De många ibland otroliga oegentligheterna vid de lokala och regionala valen i Ukraina den 31 oktober måste fungera som en varning för EU. För att bara ge några exempel: den ytterst omfattande, okontrollerade tryckningen av valsedlar i många regioner och fotograferingen av valsedlar samt de enorma påtryckningarna på tjänstemän, lärare, läkare och professorer för att få dem att avstå från att kandidera för oppositionspartierna. Med anledning av de auktoritära tendenserna i Ukraina kan och bör EU tydligt ta ställning mot detta dåliga och odemokratiska förslag inför det ukrainska parlamentsvalet 2012 och hålla fast vid våra egna politiska värden. Om vi inte gör det riskerar vi att förlora vår trovärdighet hos landets högsta elit, och i synnerhet hos de reformvänliga och demokratiska makterna. Lyckligtvis ger kommissionsledamotens tydliga uttalande inte upphov till någon oro när det gäller detta.

  Andreas Mölzer (NI). – (DE) Herr talman! Vi vet alla att Ukraina är ett av EU:s största grannländer och att landet har stor potential inför framtiden. Därför är det en ytterst viktig samarbetspartner för EU. Ur politisk synvinkel förefaller det emellertid som om landet på ett anmärkningsvärt sätt distanserar sig från EU. Det var naturligtvis inte utan anledning som den Rysslandsvänliga fraktionen var framgångsrik vid de senaste lokala valen. Detta innebar förmodligen också ett nederlag för EU. Därför är det uppenbart att EU förlorar sin dragningskraft för ukrainare. Vanliga medborgare i Ukraina skulle förmodligen vilja vara en del av Europa, men inte nödvändigtvis av EU. EU spelar gradvis ut sina trumfkort genom att agera som något av en arrogant supermakt. Ukrainarna skulle emellertid utan tvekan vilja bli betraktade som en jämlik samarbetspartner, av såväl EU som Ryssland.

Låt oss därför inte se ned på ukrainarna och utgå från att deras högsta mål är att anslutas till EU. Låt oss ge dem en chans att utveckla en egen identitet under de kommande åren och därefter besluta om de vill komma närmare EU eller om de föredrar att förbli självständiga.

  Michael Gahler (PPE). – (DE) Herr talman! Det finns en enorm potential för samarbete mellan EU och Ukraina. Detta blev uppenbart vid toppmötet. Handlingsplanen mot viseringsliberaliseringen och associeringsavtalet är bara två exempel på detta.

I denna kompromissresolution – och detta är uppenbart genom de aspekter som resolutionen har sammanställts utifrån – har vi även betonat de potentiella positiva aspekterna. Jag vill emellertid citera det engelska ordspråket att först när man prövat en sak vet man vad den går för. Det återstår att se om reformpaketet och reformlagarna kommer att genomföras i praktiken.

Kommissionsledamoten nämnde lagen om offentlig upphandling. Ett omfattande undantag till denna har precis antagits. Alla upphandlingar i samband med Europamästerskapet i fotboll har undantagits från lagens tillämpningsområde. Jag kan tydligt föreställa mig vem som kommer att bli fantastiskt rik som ett resultat av detta. Detta är ett exempel på att principen är respekterad i teorin, men att saker och ting ser helt annorlunda ut i praktiken.

Jag vill särskilt tacka kommissionsledamoten för att han uttryckte oro över pressfriheten, mötesfriheten och yttrandefriheten och för att han tydligt klargjorde att de lokala valen innebär ett steg tillbaka. Åtminstone var det så detta uttrycktes i den tyska översättningen. Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater) är av samma åsikt och vi har också gett uttryck för detta på ett mycket tydligt sätt.

Adrian Severins påstående om att det inte finns något behov av att internationalisera inre konflikter ter sig som ett mer subtilt sätt att uttrycka vad som tidigare kallades principen om icke-inblandning i inhemska angelägenheter. Denna har tillämpats i alltför hög utsträckning och bör därför inte vara den princip som styr våra handlingar när det gäller Ukraina. Just för att vi vill föra detta land närmare Europa måste det kunna bedömas utifrån EU-normer. Av detta skäl har Rebecca Harms rätt i det hon sade, nämligen att vi nu måste fortsätta att ha mycket nära kontakt med Ukraina och se till att det som har uppnåtts i fråga om demokrati och mänskliga rättigheter inte ifrågasätts genom en bakåtsträvande politik.

  Hannes Swoboda (S&D). – (DE) Herr talman, mina damer och herrar! Låt oss vara uppriktiga. Dessvärre, och jag vill betona ordet ”dessvärre” har den orangea revolutionen inte uppnått det den skulle ha uppnått. Det beror bl.a. på konflikten mellan Yulia Tymoshenko och Viktor Yushchenko. Viktor Yushchenko säger nu att Yulia Tymoshenko står för exakt samma saker som Viktor Yanukovych, vilket är intressant. Beklagligt nog levde de lokala valen inte upp till våra förväntningar. De uppfyllde inte EU-normerna och detta har nu blivit uppenbart för människorna i Ukraina.

Låt oss vara uppriktiga, Michael Gahler. Adrian Severin menade något helt annat. Du bör tilltala Yulia Tymoshenko på samma sätt som vi tilltalar våra vänner i Regionpartiet, med andra ord bör du uppmuntra henne att välja den europeiska vägen. Låt oss lämna oligarkerna bakom oss och röra oss mot en demokratisk stat. Avbryt inte parlamentets arbete så kommer vi definitivt att utöva påtryckningar för att se till att EU:s rättsliga normer efterlevs. Rebecca Harms befinner sig i mitten. Även om detta inte alltid är den ståndpunkt som De gröna/Europeiska fria alliansen intar kan vi enas om vad Rebecca Harms har sagt. Låt oss sträcka ut en hjälpande hand till detta land, i enlighet med europeiska normer och ett europeiskt rättssystem. Detta är viktigt på alla sidor. Det är vår politik och vi kommer att fortsätta med den tills vi kommer någonvart. Därför var vi kritiska till det faktum att valen inte sköttes på ett bra sätt. Se till att Yulia Tymoshenko hjälper till att skapa en konstruktiv opposition. Ge Yulia Tymoshenko samma råd som vi gav Viktor Yanukovych.

  Marek Henryk Migalski (ECR). – (PL) Herr talman, herr kommissionsledamot! Jag vill börja med att nämna det mycket viktiga som Adrian Severin sade, nämligen att vi bör försöka tänka på vad vi kan göra för Ukraina, och inte på vad ukrainarna kan göra för oss. Jag vill tacka Adrian Severin för dessa ord, för detta är verkligen vad vi bör göra.

Det är sant att dessa val inte genomfördes på det sätt vi ville. Det skedde saker och ting som inte skulle ha skett. Jag instämmer emellertid med Rebecca Harms i att vi inte ska söka stöd från det ena eller det andra partiet utan se vad ukrainarna vill och vad vi vill. Därför ligger integrering av EU-strukturer i Ukraina, och låt oss vara tydliga med detta – medlemskap i EU – i EU:s intresse och även i ukrainarnas intresse. Enligt min uppfattning är det ohederligt att förvänta sig att ukrainarna ska genomföra en sådan höjning av normerna. Här i parlamentet finns det de som är väldigt storsinta gentemot sina strategiska samarbetspartner i frågor som rör mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och pressfrihet. Samtidigt förväntar de sig ständigt att våra vänner från Ukraina ska höja sina normer. Vi måste vara sansade när det gäller detta. Som Hannes Swoboda sade förtjänar ukrainarna samarbete och stöttande ord från oss, oavsett om de tillhör det ena eller det andra lägret. Ibland inträffar samma sak här – vissa meningsskiljaktigheter förlorar sin betydelse eftersom frågan i sig är viktigare än meningsskiljaktigheterna. I det här fallet handlar det om att möjliggöra ett så nära samarbete mellan EU och Ukraina som möjligt.

  David Campbell Bannerman (EFD). – (EN) Herr talman! Jag har lärt känna Ukraina genom mina resor till Kiev och Krim och samlar på konst av ukrainska konstnärer som Tetenko och Shishko. Ukrainarna är goda, generösa och varmhjärtade människor, jag skulle vara mycket försiktig med att ge dem politiska råd. Ukraina är ett land som är uppdelat i en västvänlig västlig del och en Rysslandsvänlig östlig del. Landet är även en stor aktör med 45 miljoner medborgare och Ryssland betraktar det väldigt mycket som sin egen bakgård.

Jag har besökt den ryska flottan i Sevastopol på Krimhalvön. Härifrån bevakar ryssarna tillträdet till Svarta havet. Eventuellt tal om att Ukraina ska bli medlem i Nato vore ett hårt slag för den ryska björnen.

En klumpig diplomatisk taktik av Catherine Ashton skulle kunna förvärra spänningarna vid en svår tidpunkt samtidigt som kostnaden för att tvinga in Ukraina i EU genom jordbruksstöd, regionstöd och massinvandring skulle ha en restriktiv inverkan. Det vore bättre att hjälpa landet på andra sätt och se till att Ukraina fortsätter att vara en stolt och självständig nation som inte är medlem i EU.

  Csanád Szegedi (NI). – (HU) Herr talman, mina damer och herrar! Jag anser att vi alla kan enas om att Ukraina p.g.a. dess stora geografiska storlek och befolkning har en strategisk och kanske t.o.m. avgörande betydelse för EU.

Jag anser emellertid att två frågor saknas i betänkandet. Den ena är omnämnandet av minoriteterna i Ukraina. Som vi alla vet är endast 65–70 procent av Ukrainas befolkning ukrainsk, även om vi inkluderar den rutenska befolkningen. Det finns en relativt stor rysk minoritet, samt många ungrare, tatarer och rumäner i landet. Jag föreslår å det bestämdaste att detta inkluderas i betänkandet och att vår oro när det gäller minoriteter uttrycks i våra krav. Andra faktorer som är värda att nämna är behovet av att stödja lokal utbildning, dvs. minoritetsutbildning och användningen av minoritetsspråk och det faktum att lokala monument som tillhör den ungerska minoriteten i Nedre Karpaterna har vandaliserats.

Den andra fråga som jag beklagar att vi inte har uttalat oss mer starkt emot är de oegentligheter som begicks under de lokala valen. Härmed uppmanar jag EU att begära att Ukraina klargör dessa två frågor.

  Paweł Zalewski (PPE). – (PL) Herr talman! Denna vecka är en bra vecka för förbindelserna mellan EU och Ukraina. Vi började med att under toppmötet i måndags gemensamt upprätta en färdplan för avregleringen av viseringsbestämmelserna. Och imorgon kommer vi att rösta om vad jag anser vara en bra parlamentsresolution som skapar möjligheter till ytterligare samarbete och ett stärkande av samarbetet mellan EU och Ukraina. Den skapar dessa möjligheter samtidigt som den avslutar en mycket viktig diskussion som har ägt rum i denna fråga i Europaparlamentet.

Det är positivt att vi har nått en kompromiss och att vi är eniga i våra uttalanden. Vi är eniga i att vi inte talar till särskilda politiska grupper i Ukraina, inte till president Yanukovychs grupp som sitter vid makten och inte heller till Yulia Tymoshenkos opposition, utan att vi först och främst talar till ukrainarna själva. Vi vill att Ukraina ska reformeras på ett sätt som gör att det blir möjligt för landet att i framtiden bli en del av EU. Detta är ytterst viktigt. Det är viktigt att bedöma den ukrainska regeringens arbete objektivt och utifrån dess agerande.

Det måste sägas att detta är den första regeringen på många år som har börjat införa reformer i samarbete med Internationella valutafonden och i dag märks det att dessa reformer har en gynnsam effekt på ekonomin – det märks tydligt att det finns en chans att den period av stagnation som har varit uppenbar under de senaste åren i Ukraina kommer att nå ett slut. Å andra sidan säger ukrainarna själva att de vill bli en del av EU och detta ger oss rätten att bedöma landet utifrån europeiska normer. Därför måste vi naturligtvis ta itu med frågor som rör de oegentligheter som uppstod i samband med det senaste valet.

  Marek Siwiec (S&D). – (PL) Herr talman! Under dagens debatt är stämningen en annan än för en månad sedan. Känslorna har avtagit. Förslaget till resolution är mer anpassat till verkligheten. Det är positivt att parlamentet försöker att tala med en enad röst även om orden emellanåt är befängda och ibland avslöjar stor inkompetens.

Vad handlar resolutionen om? Den handlar i själva verket om kvaliteten på demokratin och om hur gärna parlamentet vill att demokratin i Ukraina ska vara av hög kvalitet. Resolutionen riktar sig till båda sidorna av den ”blå-orangea” skiljelinjen. Under de senaste åren i Ukraina vann först det ”orangea” partiet, sedan det ”blåa” partiet, därefter vann det ”orangea” partiet igen och nu sitter det ”blåa” partiet i regeringen. Jag vill att den ”blåa” gruppen – president Viktor Janukovytj och Regionpartiet – ska få höra från parlamentet att de är ansvariga för att skydda Frihetstorgets stora arv, det stora arvet av vad miljontals människor begärde på Frihetstorget för många år sedan. De är ansvariga eftersom de sitter vid makten.

Jag vill också att Julia Tymosjenko, som är ansvarig för oppositionens rykte, ska höra dessa ord. Jag vill att den stora oppositionsledaren – Julia Tymosjenko – ska förstå att för oppositionen räcker det inte med att kräva makt. Man måste ha ett alternativ för landet och visa människor detta alternativ, göra dem intresserade av det och se till att de förstår. Om de ”blåa” och ”orangea” grupperna inser att de är vid makten ett tag och därefter i opposition ett tag och att Ukraina behöver samma omsorg, samma fantasi och samma mod hela tiden har vi uppnått en stor framgång eftersom vi har hjälpt dem med det.

Till min kollega från Tjeckien – det är inte Victor Klitschko, utan Vitali Klitschko som har gett amerikanerna stryk i de tyska boxningsringarna. Det finns två personer som heter Klitschko. Det faktum att Ukraina har producerat två sådana boxare visar vilket fantastiskt land det är.

  Tunne Kelam (PPE). – (EN) Herr talman! Ett av de viktigaste resultaten av Sovjetunionens kollaps var inrättandet av ett självständigt Ukraina. Det är ett land som kan ses som en framtida EU-medlem.

Jag kan bara välkomna att president Janukovytj och det nya parlamentet har bekräftat sin strävan att gå med i EU eftersom ett helt självständigt och demokratiskt Ukraina som är fritt från korruption och rädsla för maktstrukturer och oligarker och ett Ukraina som grundas på rättsstatsprincipen är, och kommer att vara, en oersättlig stabiliseringsfaktor för hela kontinenten. Utan ett helt demokratiskt Ukraina är det svårt att föreställa sig ett helt demokratiskt Ryssland.

I går var det sex år sedan den orangea revolutionen bröt ut. Tyvärr har förändringens stora potential kastats bort. Tack vare de demokratiska demonstranternas seger skapades trovärdighet för flerpartival och pressfrihet. I sitt resolutionsförslag uttrycker parlamentet oro över det ökade antalet rapporter om att demokratiska friheter och rättigheter, däribland mediefrihet, är hotade och att säkerhetstjänsten återigen har börjat blanda sig i medborgarnas demokratiska verksamhet.

Jag vill skicka ett viktigt budskap till den nya regeringen, nämligen att Europa är öppet för samarbete inom alla områden men priset för detta samarbete får aldrig vara att man ignorerar att grundläggande friheter kränks. Som sanna vänner till Ukraina måste vi mer än någonsin vara ärliga och vänliga och konsekvent bekräfta våra värden. Det är beklagligt att efter sex år kan den nya eliten fortfarande inte acceptera den orangea revolutionen som ett genuint uttryck för folkets vilja. Bara genom att förlika sig med orsakerna till och resultatet av revolutionen kan man förbättra det ukrainska samhällets integration.

  Lena Kolarska-Bobińska (PPE). – (PL) Herr talman! Jag vill inte tala om vad vi måste göra för Ukraina eller vad Ukraina måste göra för oss utan jag vill tala om vad Ukraina måste göra för sig själv eftersom landets öde i själva verket ligger i dess egna händer. Å ena sidan uppger Ukraina att man vill integrera sig med EU men å andra sidan får vi alltjämt många rapporter om brott mot de medborgerliga rättigheterna i landet. Under de senaste dagarna har parlamentet mottagit ett klagomål från journalister vid den ukrainska TV-stationen TVi, som påtalar att de utsätts för politiska påtryckningar och ständig övervakning. Liknande problem uppges förekomma vid den kommersiella TV-stationen kanal 5. Å andra sidan har oberoende analyscentrum i Ukraina rapporterat att av 69 planerade reformer har enbart 4 genomförts.

Under de senaste diskussionerna i parlamentet ansåg vissa ledamöter att om man kritiserar antidemokratiska beteenden avskräcker man både kommissionen och de ukrainska myndigheterna från att sträva efter att upprätta närmare förbindelser mellan Ukraina och EU och att det därför är bättre att inte fördöma de ukrainska myndigheterna utan i stället uppmuntra dem att genomföra reformer. Jag anser dock att parlamentet framför allt bör värna om demokratiska värden och erinra om behovet av rättstatsprincipen. En realistisk politik som består av påtryckningar, incitament och förhandlingar bör genomföras av regeringarna medan parlamentet bör fördöma brottet mot de demokratiska friheterna och övertala kommissionen att använda de verktyg som är tillgängliga för EU i detta syfte, dvs. program för att främja demokrati.

Jag är nöjd med att måndagens toppmöte mellan EU och Ukraina ledde till att man undertecknade ett protokoll som kommer att ge Ukraina tillträde till vissa EU-program och man har dessutom vidtagit åtgärder för att upphäva viseringskravet. Framstegen när det gäller reformer och demokrati ligger dock i Ukrainas händer.

  Jan Kozłowski (PPE). – (PL) Herr talman! Under sammanträdesperioden i oktober betonade kommissionsledamot Štefan Füle att förbindelserna med Ukraina bör ses utifrån tre händelser, dvs. mötena mellan EU och Ukraina på ministernivå, de lokala valen och toppmötet mellan EU och Ukraina.

Jag är synnerligen oroad över de lokala valen, som jag hade möjlighet att observera tillsammans med min kollega Pawel Robert Koval. Tyvärr kan ändringen av vallagen tre månader före valet och upphävandet av 2004 års konstitution leda till att de ukrainska medborgarna upplever att lagen inte är tillförlitlig och varaktig. Dessutom kan överträdelserna under valen i sig föranleda tvekan angående huruvida de demokratiska normerna upprätthölls. Kampen mot korruption och strävan efter ökad insyn i den offentliga förvaltningens arbete bör också vara en viktig del av reformen. Därför vill jag uttrycka min förhoppning att resolutionen kommer att uppmuntra Ukraina att fortsätta på den inslagna vägen mot ekonomiska och institutionella reformer.

  Vilija Blinkevičiūtė (S&D). – (LT) Herr talman! Parlamentets kompromissresolution om Ukraina är mycket viktig för det ukrainska folket men låt oss inte glömma att den också är mycket betydelsefull för EU:s folk eftersom Ukraina är en betydelsefull partner till oss, framför allt vid genomförandet av den europeiska grannskapspolitiken med Östeuropa. Därför är det mycket viktigt att vi fortsätter att sträva efter närmare samarbete, framför allt när det gäller viseringskrav. Följaktligen bör både kommissionen och rådet så snart som möjligt utarbeta en handlingsplan för att införa viseringsfrihet. Vi bör också ingå ett frihandelsavtal snart. För att garantera långsiktig politisk stabilitet både inom landet och med grannländerna är det utan tvekan mycket viktigt för Ukraina att genomföra konstitutionella reformer men vi – EU och dess institutioner – måste inse att detta kräver tid och vi bör inte alltid kritisera utan i stället hjälpa Ukraina att integreras i vår familj.

  Siiri Oviir (ALDE). – (ET) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Ukraina är förutsägbart oförutsägbart. Jag är mycket nöjd med att den bedömning som har gjorts av European Policy Centre håller på att bli inaktuell. Jag är mycket nöjd med att den ukrainska regeringen har lyckats stabilisera situationen. Det är bra att arbetslösheten minskar och att ekonomin växer. Ukraina är intresserat av att samarbeta med EU, men detta intresse är ömsesidigt. EU har också ett intresse i att det finns demokratiska regler i dess grannländer.

I dag kan vi förebrå Ukraina för situationen när det gäller mänskliga rättigheter och grundläggande rättigheter. Vi skräms av korruptionen och dess intrång i politiken. Ukraina vet dock att EU inte kommer att göra några eftergifter inom detta område. Här måste vi skapa verkligt samarbete. Slutligen kan jag inte avsluta utan att påpeka att parlamentets beslut förra månaden att skjuta upp antagandet av resolutionen var klokt. I morgon kommer vi att anta ett omfattande och balanserat betänkande som Ukraina verkligen kommer att gynnas av.

  Dimitar Stoyanov (NI). – (BG) Herr talman! Jag ingick i parlamentets delegation som besökte Ukraina. Uppriktigt sagt kom jag tillbaka med blandade känslor. När vi var där upplevde vi protester och stort tumult. Vi såg dock även vissa positiva tecken. Jag välkomnar författningsdomstolens beslut angående parlamentets mandatperiod eftersom det upphäver ett stort hinder mot stabilitet.

Nästan en miljon människor av bulgariskt ursprung lever i Ukraina. Det betyder en miljon potentiella ambassadörer för Europatanken i Ukraina som inte har någonting att göra med och inte är skyldiga till inblandning i oligarkiska maktspel. Vi måste hitta ett sätt, inom ramen för viseringspolitiken, att se till att dessa människor, som tillsammans med sina förfäder har avskurits från sitt hemland under mer än 300 års tid, har möjlighet att resa fritt till Bulgarien och exportera våra europeiska ideal därifrån till Ukraina.

  Laima Liucija Andrikienė (PPE). – (LT) Herr talman! För inte så länge sedan hade Ukraina utan tvekan kommit längre än våra andra grannar i öst när det gäller tillämpning av europeiska normer, ekonomiska och rättsliga reformer och den interna politiska processen. Givetvis är de aktuella händelserna i landet oroväckande och därför anser jag att vi verkligen måste delge vår partner Ukraina vår oro över dessa missförhållanden som vi ser, framför allt de befogenheter som har tilldelats den ukrainska säkerhetstjänsten och de åtgärder som den har vidtagit för att skrämma icke-statliga organisationer och kontrollera den ukrainska pressen. Samtidigt vill jag säga någonting annat. Vi bör stödja Ukrainas europeiska integrationsprocess. Vi kan använda en morot och piska-politik men moroten måste överväga. Vi bör föra Ukraina närmare EU i stället för att stöta bort landet. Jag anser att Ukrainas EU-medlemskap också är vårt strategiska mål och att vi därför bör hitta lämpliga sätt att uppnå detta mål på.

  Alexander Mirsky (S&D). – (LV) Herr talman! Jag har en fråga till alla ledamöter. Varför behövde vi resolutionen om Ukraina vid den här tidpunkten? För att hjälpa Ukrainas nya regering eller för att blanda oss i ett lands inre angelägenheter före de lokala valen och hindra dem från att på egen hand förbättra situationen i landet? För att blanda sig i före de lokala valen, verkar det som. I smyg upprättades en text om att allt i Ukraina går mycket dåligt. De människor som vill skildra den verkliga situationen i Ukraina ur en annan synvinkel misstar sig dock. Från och med nu bör vi först reflektera noggrant över situationen och skriva om den först efteråt. Vi måste vara mycket allvarliga i våra slutsatser eftersom vi säkerligen kommer att skörda frukterna av vad vi har sått. Tack.

  Elena Băsescu (PPE). – (RO) Herr talman! En viktig punkt i dagens debatt är kritiken angående insynen och integriteten i de lokala valen som hölls den 31 oktober. Den har med all rätta riktats mot regeringens ökade inflytande över medierna, underrättelsetjänstens politiska roll och antagandet av en ny vallag som missgynnar oppositionspartierna.

Ukraina är alltjämt en viktig partner för EU. I detta sammanhang välkomnar jag EU:s engagemang i reform- och demokratiseringsprocesserna, vilket återigen bekräftades under måndagens toppmöte. Partnerskapet med Ukraina är också naturligt för Rumänien med tanke på deras betydande roll i Svartahavsområdet och de gemensamma utmaningar de båda länderna står inför när det gäller energisäkerhet.

Man planerar att i enlighet med EU:s förordningar ingå ett avtal om lokal gränstrafik med Ukraina, vilket man tidigare har gjort med Makedonien. Mitt land har också uttalat sitt stöd för lanserandet av en EU-handingsplan som syftar till att inrätta viseringsfrihet för ukrainska medborgare.

  Karel De Gucht, ledamot av kommissionen. – (EN) Herr talman! Låt mig först besvara en fråga angående lagen om offentlig upphandling som Adina-Ioana Vălean har ställt till mig.

När lagen hade godkänts välkomnade vi den. Påföljande ändringar försämrade dock dess kvalitet. Kommissionen övervakar noggrant den senaste utvecklingen och en förändring till det bättre är en av förutsättningarna för utbetalning av vårt budgetstöd inom energisektorn. Frånsett detta välkomnar jag verkligen det generella avtalet om hur situationen i Ukraina bör analyseras. Det återspeglas vederbörligen i resolutionen som vi kommer att rösta om i morgon.

Jag menar verkligen att om vi, i egenskap av Europaparlamentet och EU, vill påverka i denna särskilda fråga är det mycket viktigt med ett generellt avtal angående principerna för denna ståndpunkt. Därför välkomnar jag detta på kommissionens och den höga representantens vägnar.

  Talmannen. – Jag har mottagit sex resolutionsförslag(1). Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum i morgon kl. 12.00.

Skriftliga förklaringar (artikel 149)

  Cristian Dan Preda (PPE), skriftlig. – (RO) Jag vill påminna om att alla länder har rätt att bli medlemmar i EU, i enlighet med artikel 149 i fördraget om Europeiska unionen. Det är just på grund av att Ukraina vill bli medlem i EU en dag som jag är djupt oroad över hur de lokala valen genomfördes nyligen i landet. Valen var varken fria, rättvisa eller demokratiska. Ändringen av lagen kort före valet, det faktum att Regionpartiet ”hamnade” högst på valsedlarna i 85 procent av fallen genom att oppositionspartierna registrerades sent och andra hinder för oppositionspartiernas rättvisa representation medför att jag ifrågasätter det politiska systemets natur.

Precis som den amerikanska regeringen har betonat var de lokala valen uppenbart av lägre standard än presidentvalet i januari. För att visa att de förbinder sig till demokratiska värden måste Ukrainas ledare anta en vallag som följer internationella normer.

  Rafał Trzaskowski (PPE), skriftlig. – (PL) Den komplicerade situationen i vårt östra grannland framgår av den mycket intensiva diskussionen som nyligen ägde rum här i parlamentet. Självfallet kan vi inte förbise de oegentligheter som vi bevittnade före och efter de aktuella lokala valen som hölls nyligen eftersom dessa oegentligheter innebär att Ukraina ännu inte lever upp till det som vi ser som europeisk standard när det gäller politisk kultur. Vi kan dock inte undgå att lägga märke till de positiva effekterna av de förändringar som sker i Ukraina, framför allt de insatser som görs för att genomföra ekonomiska reformer – vilket bekräftades under det aktuella toppmötet mellan EU och Ukraina. Denna kompromiss bör bli parlamentets ståndpunkt.